Relationernas betydelse för integrerad hållbar

Vi har i denna bok utforskat mentorskap för barn och ungdomar. Vi har belyst tidigare forskning om ämnet samt presenterat ett par egna studier kring mentorskap för barn och unga i Näkterga- len. Utifrån denna kunskap vill vi nu dra ett par slutsatser av vårt arbete.

5.1. Relationernas betydelse för integrerad hållbar

samhällsutveckling

Begreppet hållbar samhällsutveckling brukar beskrivas som bestå- ende av tre delar; ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Sverige har en nationell strategi för hållbar ut- veckling i vilken fyra strategiska utmaningar formuleras: att bygga samhället hållbart, att stimulera en god hälsa på lika villkor, att möta den demografiska utmaningen och att främja en hållbar till- växt (Regeringens skrivelse 2003/04:129).

Den sociala aspekten av hållbar samhällsutveckling kan alltså enligt den svenska strategin formuleras som att möta den demogra- fiska utmaningen. I ett socialt hållbart samhälle ökar inte klyftorna och avstånden mellan olika befolkningsgrupper utan minskar. I ett socialt hållbart samhälle förverkligas FN:s barnkonvention som sä- ger att alla barn ska behandlas med respekt och få komma till tals. Ett socialt hållbart samhälle bygger på humanism och medmänsk- lighet. För att uppnå detta krävs goda relationer. I denna bok har vi visat att mentorskap är ett sätt att skapa goda mellanmänskliga

relationer. Men för att relationerna ska vara goda krävs att de möj- liggör ett ömsesidigt lärande.

5.1.1. Relationer som skapar ömsesidigt lärande

Med ömsesidigt lärande menar vi att ingen åtskillnad ska göras mellan mentor och barn beträffande vilket värde partens lärande och utveckling har i relationen. Utgångspunkten är att båda parter har lika mycket att ge och lika mycket att vinna och lära sig i en mentorsrelation. Vi har vid flera tillfällen anknutit till Vygotskijs teorier om att lärande är en social process som sker i ett möte, och vi tycker att vi har skäl att upprepa detta. Vi har också refererat till Buber, som talar om vikten av mellanmänskliga relationer för att forma människor.

I våra studier av mentorskapet i Näktergalen har vi har visat att barnen får ut mycket av ett mentorskap. Det kan handla om social utveckling, språkutveckling, att lära sig om nya områden i staden, att få insyn i vad högskolan är eller helt enkelt att få träffa en vux- en förebild. Men vi har också i denna bok kunnat visa att det inte bara är barnen som får ut något av ett mentorskap. Vi har påvisat att mentorerna lär sig mycket genom att vara part i mentorskaps- duon och att mentorskapet skapar ett unikt lärande som skiljer sig från det lärande som sker inom utbildningsinstitutionerna. Genom att vara en av parterna i den relation som formas i ett mentors- kapsprogram kan mentorn förena teoretisk, praktisk och empirisk kunskap genom att lärandet sker i en kontext som utgörs av mötet med barnets och dess vardagsmiljö, vilken ofta skiljer sig från men- torns. Relationen skapar också en progression i lärandet. Vi har visat att den erfarenhet som uppstår som följd av upplevelsen, är en utgångspunkt för mentorernas observerande, tänkande och handlande i nya situationer.

Vi vill mena att det ömsesidiga lärandet och utvecklingen har en stor samhällelig nytta. Den kan nämligen verka som en integreran- de kraft och på sikt förändra gränserna mellan det växande sociala utanförskapet och samhällets innanförskap. Mentorskapet kan därmed ses som ett verktyg för integration.

5.1.2. Relationer som integrerar

När man pratar om hållbar social utveckling ligger begreppet in- tegration nära till hands. Integration är ett begrepp som har kom- mit att användas i många och olika sammanhang. I dagens diskus- sioner i media har det först och främst kommit att förknippas med etnisk tillhörighet och att personer med olika etnicitet existerar till- sammans, medan en programmerare skulle svara att integration handlar om att få olika system att arbeta tillsammans. Betydelsen är olika beroende på vem man frågar. Slår vi upp ordet i en ordbok får vi betydelsen helhetliggöra, vilket kan stämma in på båda för- klaringarna ovan.

I samhällsvetenskaplig forskning skiljer man ibland på det som kallas för systemintegration och social integration. Systemintegra- tion handlar om att människor ska integreras i de samhälleliga strukturerna. Det kan handla om att följa lagar och regler och att involveras i system gällande arbetsmarknad och utbildning. Social integration handlar å andra sidan om det som brukar kallas för gemenskap och vi-känsla.

Vi har i denna bok konstaterat att mentorskapet kan vara ett sätt att få kunskap om samhällsgränser, och i bästa fall också kun- na påverka dessa gränser. I likhet med Colley (2002) kan vi alltså konstatera att mentorskap kan möjliggöra en förflyttning av sam- hällsgränser. Colley skriver om mentorskapets syfte att reproduce- ra spontana informella möten och göra de fördelar, det vill säga tillgång till innanförskapet – som finns i dessa spontana möten – också tillgängliga för barnen i ett uppgjort möte som mentorska- pet.

Detta går förstås att knyta an till integrationsbegreppet. Vi har konstaterat att barnen som deltar i ett mentorskap kan få träffa en förebild från det som vi kallar det samhälleliga innanförskapet. Nya arenor öppnas, såsom högskolan, stadens kulturliv och id- rottsevenemang. Men också tidigare otillgängliga platser i staden. Barnet får också möjlighet att träna sina språk, vilket av många uppges vara den viktigaste nyckeln till integration. Samtidigt får mentorn insyn i barnets uppväxt- och levnadsvillkor, vilket i många fall är präglat av utanförskap. Som vi tidigare nämnt är en förändring av innanförskapet lika viktig som en förändring av

utanförskapet i en integrationsprocess. Annars talar vi om assimile- ring. Mentorskapet kan därför ses som ett integrationsverktyg. Några av studenterna vi har intervjuat ger exempel på hur detta kan yttra sig:

Det är inte bara två personer som möts. Det handlar om integ- ration. Att folk bor i en annan värld. Hemma pratar de annat språk och har ingen kontakt med samhället där de bor. De mås- te ta steget själva, och mentorskapet hjälper till med detta. Mentorns uppgift är inte bara att gå ut i samhället med barnet. Vi lär oss tillsammans, och förändras båda två. Kommer barnet att vara utanför, fysiskt och mentalt? Jag tänker mycket på det när vi är ute. Uppgiften att vara mentor har förändrats under året. Jag vet inte om det kommer att betyda något för honom att vi har gjort de här sakerna, men kanske. (Justin)

I mitt barns fall tror jag inte att mamman som inte kan svenska och som har så många barn går ut med sitt barn. Många kan protestera och säga: mentorns uppdrag är bara att gå ut och ha det roligt med ett barn. Jag håller med teoretiskt men inte prak- tiskt. När man hoppar in och tar ansvaret kommer det flera utmaningar beroende på situationen där man finns. (Damien, månadsrapport)

Mentorernas berättelser visar oss att den integration som sker i ett mentorskap främst är av den sociala arten. I mentorskapet knyts band, kunskap om varandra uppstår och det sociala nätverket breddas, för såväl mentorn som barnet. Och när vänskapsband knyts dementeras ofta fördomar. Via sitt mentorskap har mento- rerna fått kunskaper om barn, barns uppväxt och socialisation men också kunskaper och insikter om sig själv. Deras mentorskap har inneburit att de fått andra perspektiv och insikter vilket också gett dem nya möjligheter att tolka sin tillvaro på annat sätt. Men- torskapet har både vidgat deras vyer och ofta också utmanat deras fördomar. Att sätta sig in i och ha inlevelse i någon annan, uppfat- ta och förstå den andres känslor, utvecklar studenters inlevelse och

empati och det är förmågan till inlevelse som gör mötet och männi- skan mänsklig.

Men den sociala integrationen hänger ihop med systemintegra- tionen. Det är en sak att vara socialt integrerad, men följer man inte lagar och regler eller deltar i arbetsliv eller studier anses man idag inte vara en del av samhällets innanförskap. På sikt kan ett mentorskap kanske bidra till en integration även på systemnivå. Deltagande barn och deras familjer får genom mentorskapet hjälp att bredda sitt sociala nätverk, vilket på sikt kan leda till arbets- möjligheter. Om mentorerna kan vara en bidragande faktor till att ett mentorsbarn söker till högskolestudier kan också detta relateras till systemintegrationen.

Vi har också sett hur mentorskapet tränar upp egenskaper hos mentorerna som är viktiga ur ett integrationsperspektiv. Men- torskapet blir en merit, där en viktig beståndsdel är ledarskap, som vi har visat är baserat på en interkulturell kompetens som många av mentorerna tränar upp. Dessutom är mentorskapet ett sätt att visa samhällsengagemang, göra en samhällsinsats och få en med- borgerlig bildning. En merit som visar på en person som har enga- gemang, på en person som är nyfiken på nya möten, som vågar ge sig i kast med utmaningar, som vill hjälpa till och som kan ta an- svar. Ur ett integrationsperspektiv är detta en värdefull merit såväl för mentorns egen personliga utveckling som för framtida arbets- tillfällen. Vi kan se att de mentorer som har genomgått ett men- torskapsprogram är goda ambassadörer och bärare av en männi- skosyn som kan ligga till grund för ett socialt hållbart samhälle som hänger ihop. Bärare av denna kompetens är nödvändig fram- tida arbetskraft för att skapa ett integrerat och hållbart samhälle

Inledningsvis i detta kapitel tog vi upp hur begreppet integration kan definieras olika. Vi har sedan diskuterat mentorskapet som ett integrationsverktyg beträffande mötet mellan människor på olika sidor om samhällsgränser. Speciellt tror vi att mentorskapet kan bidra till integration mellan personer som befinner sig i utanför- skap och de som befinner sig i innanförskap. Det kan handla om personer som kommer från studieovana miljöer eller personer som lever i fattigdom eller trångboddhet. Men flera andra aspekter på integration kan också nämnas i samband med mentorskap. Men-

torskap kan skapa integration genom möten över generationsgrän- ser, möten över stadsdelsgränser och mellan personer med olika social eller kulturell bakgrund eller med olika uppväxtvillkor. In- tegrationsprocessen måste ses som ett helhetliggörande av ett sam- hälle som idag inte hänger ihop, inte som ett sätt att få människor med olika hudfärg att kunna umgås. Mentorskapet kan stå för ett sådant helhetliggörande.

I Storbritannien har mentorskap i syfte att främja integrationen blivit en politisk fråga. I takt med att utanförskap blivit ett veder- taget politiskt begrepp och New Labours införande av ”Welfare to work”-programmet har mentorskap blivit ett alternativ för att minska klyftorna (Colley 2002). Detta då det anses vara ett billigt sätt att angripa problemet, något som kritiker har tagit fasta på. Utvecklingen i Storbritannien tyder på vikten av att se mentorskap inte som något som sker enbart mellan två personer, utan något som sker i en större kontext, där samhälleliga strukturer såsom makt, ekonomisk politik och välfärd är högst relevanta.

En ökad satsning på mentorskap i Sverige skulle vara ett kost- nadseffektivt sätt att skapa relationer för ett integrerat och hållbart samhälle.