Resultatet i denna studie visar att inkludering av nyanlända elever är ett ganska nytt forskningsområde som det behöver läggas en större vikt på för att stötta pedagogerna under inkluderingsprocessen av nyanlända elever. Det som synliggörs i resultatet är även det faktum att pedagogerna använder sig av olika strategier och arbetssätt utan att grunda sina lektioner i vetenskapliga teorier. Denna studie kan belysa pedagogerna på aspekten att praktik och teori
- 34 -
går hand i hand och genom att bekanta sig med vetenskapliga teorier kan man skapa en viktig grund för ett vidare arbete med den praktiska delen. Många lärare har begränsade kunskaper kring vilka rättigheter som gäller angående inkluderingen av nyanlända elever. Speciellt de pedagoger som arbetar i förskoleklass saknar möjligheten att samarbeta med studiehandledare, trots att alla nyanlända elever inklusive förskoleklass enligt svensk lag har rätt till speciella anpassningar i form av studiehandledning. Detta resultat kan upplysa skolans ledning om vikten av att alla pedagoger borde få möjlighet att utveckla sina kunskaper kring mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever. Även rektorer borde ta hänsyn till att avsaknaden av kunskap hos pedagogerna kan skapa svårigheter vid mottagningen av nyanlända. Genom att pedagogerna får möjlighet att utveckla sina kunskaper leder det till att pedagogerna känner trygghet och blir insatta i arbetet med nyanlända elever. Kunskapen från denna studie är också viktig ur ett samhällsperspektiv. Alla intervjuade pedagogerna beskriver att de inte har fått de kunskaper som krävs för att ta ansvar för mottagningen av nyanlända elever samt deras inkludering i skolan under sin studietid. Det finns behov av att lärarutbildningen utvecklas för att blivande pedagoger ska få mer kunskap i detta område.
Det som pedagogerna kan få nytta av med den här studien är det faktum att grunden till arbetet med inkluderingen av nyanlända elever är kännedom av de rättigheter och skyldigheter som gäller enligt skollagen och i de kommuner där skolan är placerad. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att många av skolorna arbetar utifrån olika förutsättningar med nyanlända elever.
På vissa skolor saknar pedagogerna tillgång till SVA-lärare eller studiehandledare vilket enligt pedagogerna försvårar deras arbete med inkluderingen av nyanlända elever. Tillgång till utbildade och erfarna SVA-lärare samt samarbete med studiehandledare är den mest uppskattade och viktigaste strategin som pedagogerna skulle vilja arbeta med för att inkludera nyanlända elever i sina klasser. Även tidigare forskning betonar vikten av studiehandledningen. Björk, Danielsson och Basic (2015) belyser att de nyanlända eleverna har större möjligheter till utveckling genom att få använda sig av en resurs men även av sitt modersmål. Resultatet av denna studie kan belysa för skolledningen hur stor inverkan studiehandledning har på nyanländas elevers utveckling, vilket skapar gynnsammare förutsättningar i inkluderingsprocessen av nyanlända elever.
Trots många svårigheter och begränsningar har pedagogerna haft en hel repertoar med andra strategier och arbetssätt som i stor grad bidrar till nyanlända elevers inkludering. Det som lärare kan ta med sig i denna studie är vikten av att alla elever är skilda individer med sina egna personligheter, varierande behov och förutsättningar vilka skapar en utgångspunkt till ett framtida arbete med deras inkludering. Genom att först lära känna eleven får pedagogen möjlighet att anpassa en individuell planering för elevens inkludering med strategier och arbetssätt som kommer att gynna just den här eleven. Därefter får man dra slutsatser om att det finns strategier och arbetssätt som passar alla nyanlända elever, oavsett hur deras tidigare skolgång ser ut. Delaktighet i det sociala sammanhanget är den mest använda strategin enligt intervjuade pedagoger, medan bildstöd, digitala verktyg och språklekar verkar vara de mest använda arbetssätten för att inkludera nyanlända elever.
- 35 -
Tidigare forskning tog upp att en snabb integrering av nyanlända elever i ordinarie klass gynnar deras andraspråksutveckling (Bomström-Aho, 2020 och Björk, Danielsson & Basic, 2015). Alla intervjuade pedagoger anser att nyanlända elevens placering i ordinarie klass gynnar hens inkludering. Trots detta poängterar pedagogerna vikten av att ha en förberedelseklass i skolan där elevens ordinarie klass befinner sig i. I kommunen där förberedelseklass är placerad i en annan skola och där nyanlända elever inte har möjlighet att integreras i sin ordinarie klass anser pedagogerna att det begränsar och bromsar inkluderingsprocessen. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att inkluderingen av nyanlända elever påskyndas när nyanlända elever inkluderas i ordinarie klass med tillgång till förberedelseklass i en och samma skola.
9 VIDARE FORSKNING
Genom att intervjua pedagogerna som arbetar med nyanlända elever har vi fått möjlighet att fördjupa oss i deras vardagliga arbete och ta reda på vilken syn de har angående inkluderingen och mottagningen av nyanlända elever i det svenska skolväsendet. De flesta informanterna har tydligt poängterat att det finns ett stort behov av mer forskning kring inkluderingen och mottagningen av nyanlända elever. Denna studie har visat att vid inkluderingen av nyanlända elever använder sig pedagogerna av strategier och arbetssätt som de är vana vid, trots att informanterna ofta inte kan koppla praktiken till teorin. Pedagogerna anser själva att de saknar kunskaper kring både den praktiska och vetenskapliga delen för att känna sig trygga vid inkluderingen av nyanlända elever. Att undersöka strategier och arbetssätt som bidrar till nyanlända elevers inkludering är något som är viktig att ta reda på.
Intervjuerna med läraren 7 och 8 har väckt funderingar kring hur man kan inkludera nyanlända elever i skolan och i det svenska samhället, när majoriteten i klassen har ett annat modersmål än svenska. Elever använder sitt modersmål hemma, med sina klasskamrater under lektionens gång och under raster. Det leder till att eleverna inte har någon möjlighet att träna svenska språket i det sociala sammanhanget vilket kan påverka elevernas framtida utbildning negativt. Sammanfattningsvis anser pedagogerna att det saknas forskning angående inkluderingen av nyanlända elever i de områden i Sverige där folkgrupper med en annan etnicitet och modersmål är segregerad från resten av det svenska samhället. På grund av avsaknaden av forskning på området känner sig pedagogerna osäkra på de strategier och arbetssätt som de använder sig av just nu för att inkludera nyanlända elever.
- 36 -
10 REFERENSER
Avery Helene (2016) At the bridging point: tutoring newly arrived students in Sweden https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13603116.2016.1197325?needAccess=true [2021-09-11]
Axelsson, Monica & Jakobson, Britt (2017) Building a web in science instruction: using multiple resources in a Swedish multilingual middle school class 09500782.2017.1344701 [2021-06-06]
Bajqinca (2019). Mother Tongue Education – The Interest of a Nation. A policy study in Sweden 1957- 2017
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/58232/2/gupea_2077_58232_2.pdf [2021-06-03]
Biasutti, Michele, Concina, Eleonora & Frate Sara (2019) Working in the classroom with migrant and refugee students: the practices and needs of Italian primary and middle school teachers
https://www-tandfonline-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/epub/10.1080/14681366.2019.1611626?needAccess=true [2021-09-03]
Bomström Aho Erika (2020). Nyanlända gymnasieelever – Elevidentiteter och språkbarriärer
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1412466/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR1ElFncJkWGoxwluu wESyMASDaffH9SlIHoCNmBrAMYuCbs_Zzxw_sh-m0 [2021-09-11]
Bomström, Aho Erika (2018). Språkintroduktion som mellanrum: nyanlända gymnasier elevers erfarenheter av en introduktions program
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211394/FULLTEXT01.pdf [2021-09-11]
Björk Kajsa, Danielsson Eva & Basic Göran (2015). Collaboration and Identity Work: A Linguistic Discourse Analysis of Immigrant Students´Presentations Concerning Different Theachers´Roles in a School
Contexthttps://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/10714413.2019.1623649?needAccess
=true&fbclid=IwAR3sciWQ9-vTUjSQupduGqRFQQGDtgcE-wkn-N_b1FphmYz_TfkHedM2kJg [2021-09-11]
Brännström, Malin (2021). From subjects of knowledge to subjects of integration? Newly arrived students with limited schooling in Swedish education policy https://journals-sagepub-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdf/10.1177/1757743820986835 [2021-09-11]
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur
- 37 -
Dávila Thorstensson, Liv (2017). Newly arrived immigrant youth in Sweden negotiate identity, language and literacy.
https://www-sciencedirect-com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S0346251X1730324X?via%3Dihub [2021-09- 03]
Dávila, L. & Bunar, N (2020). Translanguaging through an advocacy lens: The roles of multilingual classroom assistants in Sweden. European Journal of Applied Linguistics 2367414645 [2021- 09-03]
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2018). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. första upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.
Stockholm: Liber
Ferguson-Patrick, Kate (2020) Cooperative Learning in Swedish Classrooms: Engagement and Relationships as a Focus for Culturally Diverse Student
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1277014.pdf [2021-09-03]
Friberg, Febe (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Malmö: Studentlitteratur
Hultén, Eva-Lotta (2013) Inkludering är gemenskap
https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/01/Inkludering-artik1+2-12013.pdf [2021-09-06]
Hedman Christina & Magnusson Ulrika (2018). Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige
https://journals.uio.no/adno/article/view/5569 [2021-09-08]
Hultén, Eva-Lotta (2013) Inkludering är gemenskap
https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/01/Inkludering-artik1+2-12013.pdf [2021-09-06]
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2017). Utvecklingspsykologi. Tredje utgåvan [Stockholm]:
Natur & Kultur
Institutet för språk och folkminnen, (2021). Språken i Sverige. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-flersprakighet/spraken-i-sverige [2021-10-27]
Jortveit, Maryann. (2018) Inkludering som rettighet, godhet og verdighet: Læreres ulike perspektiver på inkludering av språklige minoriteter. Norsk pedagogisk tidskrift.
inkludering_som_rettighet_godhet_og_verdighet [2021- 09-03]
- 38 -
Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända- metoder, reflektioner & erfarenheter. 1. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur
Magnusson Ulrika (2017). Om andraspråksperspektiv i Skolinspektionens granskning av undervisning för nyanlända elever och andraspråks elever
https://www.idunn.no/nordand/2017/01/om_andraspraaksperspektiv_i_skolinspektionens_gr anskningar_a [2021-09-11]
Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Upplaga 1 Lund:
Studentlitteratur
Nilsson Folke, Jenny (2017) Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1052228/FULLTEXT01.pdf [2021-09-11]
Nilsson Jenny & Axelsson Monica (2013). Welcome to Sweden…”Newly Arrived Students´Experiences in Introductory and Regular Classes
https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167055.1392388472!/menu/standard/file/Welco me_to_Sweden_nilsson_axelsson.pdf[2021-09-11]
Nilsson Jenny & Bunar Nihad (2016). Educational Responses to Newly Arrived Students in Sweden: Understanding the Struture and Influence of Post-Migration Ecology
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00313831.2015.1024160?needAccess=true [2021-09-11]
Obondo, Margaret, Lafdenperä, Pirjo och Sandevärn, Pia (2016). Educating the old and newcomers: Perspectives of teachers on teaching in multicultural schools in Sweden https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/2005615X.2016.1184021?needAccess=true [2021-09-11]
Panagiotopoulou A Julie, & Rosen Lisa (2018) Denied inclusion of migration-related multilingualism: an ethnographic approach to a preparatory class for newly arrived children in Germany
https://www-tandfonline-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdf/10.1080/09500782.2018.1489829?needAccess=true
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2021) Undervisa nyanlända elever
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/undervisa-nyanlanda-elever [2021-09-06] (BEGREPPSTOLKNING) Skolverket (2020, a). Ett vetenskapligt förhållningssätt
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/ett-vetenskapligt-forhallningssatt-i-skolan [2021-10-04]
- 39 -
Skolverket (2020,c). Inkluderande lektionsarbete svårt men möjligt
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/inkluderande-lektionsarbete-svart-men-mojligt [2021-10-04]
Skolverket (2020,d), Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet [2021-10-25]
Skolverket (2014). Integrerade elever
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b592/1553965993056/pdf338 8.pdf?fbclid=IwAR2OizIdYI6cT4xElwsl5xSUxQldnzIkxbQbth9Kd4kcTE2Rxyea3k20UU4 [2021-09-27]
Skolverket (2016). Information till rektorer och lärare om kartläggningsmaterialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/ [2021-011-23]
Skolverket (2018) Transspråkande – bakgrund, teorier och praktiknära exempel
https://www.skolverket.se/download/18.645f1c0e17821f1d15c779/1619511438329/translan guaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf [2021-10-06]
Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019)
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=-996270488%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgr&sv.url=12.5dfee4 4715d35a5cdfa219f#anchor_1 [2021-09-27]
Skolverket (2017). Multimodala resurser för lärande
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Förskoleklass/029-
vardagssprak-amnessprak/del_08/Material/Flik/Del_08_MomentA/Artiklar/M29_Gr_08A_01_resurser.do cx [2021-10-22]
Smythe, Fiona (2021) Language Inclusiveness in Education: Implications for immigrant Students in France and New Zeeland
https://www.researchgate.net/publication/340709118_Language_Inclusiveness_in_Educatio n_Implications_for_Immigrant_Students_in_France_and_New_Zealand [2021-09-03]
- 40 -
Stigendal, M. (2004). Framgångsalternativ, Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap, Studentlitteratur
Sundström, Rask Katarina (2018). Introduktionsverksamhet för nyanlända elever i grundskolans tidiga år
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1260371/FULLTEXT01.pdf [2021-04-11]
Säljö, R (2000). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Torpsten, Ann-Christin (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom.
Multicultural Perspectives. 20:2, 104–110 Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74463 [2021-09-03]
Unicef (u.å.). Varje barn ska få en plats i ett klassrum alla-barn-ska-fa-utbildning
Uppsala Universitet (2021). Kooperativt lärande
https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/kooperativt_larande/kooperativt-larande/
[2021-10-16]
Wedin, Åsa & Wessman, Anneli (2017) Multilingualism as Policy and Practices in Elementary School: Powerful Tools for Inclusion of Newly Arrived pupils
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1146688.pdf [2021-09-03]
Westlund, Barbro (2017). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse: fk-årskurs 3. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
- 41 -
11 BILAGOR
Bilaga 1 Intervjufrågor Bakgrundsfrågor
• Hur länge har du arbetat som examinerad lärare?
• I vilken årskurs arbetar du i?
• Under din lärarutbildning har du skapat dig kunskaper om hur man kan arbeta praktiskt med nyanlända elever?
1. Om ja, Kan du ge konkreta exempel?
2. Om Nej. Vad är det som du anser du borde ha fått utbildning i?
Allmänna frågor kring inkludering av nyanlända elever inom svenska ämnet
• När får du som pedagog reda på att en/flera nyanlända elever ska börja i din klass
• Om svar i god tid:
Hur förbereder du dig inför mottagningen av nyanlända eleven?
• Om svar försent:
Vad anser du, att du inte har förberett inför mottagningen av nyanlända eleven?
Ge ett konkret exempel?
• Vilket stöd får du i ditt arbetslag? Ge ett konkret exempel?
• Hur anpassar du undervisningen utifrån den nyanlända elevens behov och förkunskaper under svenskundervisningen?
• Hur använder du språket för att inkludera nyanlända elever?
• Berätta hur du tolkar begreppet inkludering?
• Utifrån vilka teorier utgår du från när du inkluderar nyanlända elever?
• Berätta hur du gör när du inkluderar nyanlända elever i svenskundervisningen?
• Vad anser du att det saknas i inkluderingsprocessen?
• Kan du ge ett konkret exempel?
• Vilka svårigheter möter du som lärare på vid mottagning av nyanlända elever?
• Enligt dig vilka för- och nackdelar i relation till inkludering finns det med att placera nyanlända elever i ordinarie klass respektive förberedelseklass?
• På vilket sätt anser du att sociala relationer påverkar nyanlända elevers inkludering?
• Vilka utmaningar anser du det finns med att arbeta inkluderande med nyanlända elever?
• Som avslutning finns det något som du skulle vilja tillägga?
- 42 - Bilaga 2
Informationsbrev och samtycke till insamling och behandling av uppgifter om dig Hej!
Vi är två studenter som heter Janet Mogren och Ursula Spas som studerar sista terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 vid Högskolan i Borås. Vi genomför nu vårt examensarbete, som en del av kursen Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs1-3. I vårt arbete har vi valt att fokusera på pedagogers strategier och arbetssätt för att inkludera nyanlända elever. Dessutom vill vi undersöka vilka svårigheter som
pedagoger upplever vid inkluderingsprocesserna och hur de tolkar begreppet inkludering.
Eftersom studien genomförs genom intervjuer kommer vi inte behöva samla in namn på deltagare däremot samlas personuppgifter när vi spelar in intervjuerna. Vi skulle också vilja att du lämnar vissa uppgifter om dig själv, närmare bestämt, antal år som yrkesverksam lärare och vilken årskurs undervisar du i.
Uppgifterna i inspelningarna kommer att användas för att kunna analysera intervjuerna enligt syftet.
Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig för behandlingen, som sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke).
Uppgifterna kommer att användas av oss samt vara tillgängliga för lärarna på den aktuella kursen och centrala administratörer vid högskolan. Uppgifterna kan dock vara att betrakta som allmänna handlingar som kan komma att lämnas ut i det fall något begär det i enlighet med offentlighetsprincipen.
Uppgifterna kommer att lagras inom EU/EES eller tredje land som EU-kommissionen beslutat har en skyddsnivå som är adekvat, dvs. tillräckligt hög enligt dataskydds-förordningen. Uppgifterna kommer att raderas när de inte längre är nödvändiga.
Resultatet av studien kommer att sammanställas i avidentifierad form och presenteras så att inga uppgifter kan spåras till dig. Detta innebär att fiktiva namn på elever, pedagoger och skola används så att allas identiteter skyddas.
Du bestämmer själv om du vill delta i studien. Det är helt frivilligt att lämna samtycke, och du kan när som helst ta tillbaka ett lämnat samtycke. Dina uppgifter kommer då inte att användas mera. På grund av lagkrav kan högskolan dock vara förhindrade att omedelbart ta bort uppgifterna.
Jag samtycker till att uppgifter om mig samlas in och behandlas enligt ovan.
_____________________________ ______________________________
Underskrift Namnförtydligande
- 43 -
_____________________________
Ort och datum
Information om behandlingen av personuppgifter
Din personliga integritet är viktig för oss på Högskolan i Borås. Därför är vi angelägna om att all behandling av personuppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar. Högskolan följer bland annat dataskyddsförordningen, mer känd som GDPR.
Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig för all behandling av personuppgifter inom högskolans verksamhet. Om du har några frågor kring hur dina personuppgifter behandlas kan du läsa mer om hur högskolan behandlar personuppgifter på vår webbplats, http://www-.hb.se/dataskydd. Du är också välkommen att kontakta ansvarig för den aktuella kursen med frågor.
Dina rättigheter
• Högskolan är öppen med hur vi behandlar dina personuppgifter. Om du vill veta vilka personuppgifter som vi behandlar om dig kan du kostnadsfritt en gång per år begära ett utdrag med information om detta (ett så kallat registerutdrag). För att beställa ett registerutdrag kan du använda blanketten för begäran om registerutdrag på
högskolans webbplats, http://www.hb.se/dataskydd.
• Om du lämnar samtycke (godkännande) till behandling av dina personuppgifter kan du när som helst ta tillbaka samtycket. Vi kommer då inte att fortsätta att behandla dina personuppgifter. Uppgifter som har offentliggjorts påverkas däremot i regel inte av ett återkallat samtycke. På grund av lagkrav kan vi även vara förhindrade att omedelbart radera uppgifterna.
• Du har rätt att inte bli föremål för automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering, dvs. beslut som fattas på teknisk väg utan mänsklig inblandning.
Högskolan fattar inte sådana beslut.
• Du har rätt att få behandlingen av dina personuppgifter begränsad.
• Du har rätt att få dina personuppgifter ändrade eller kompletterade om de skulle visa sig vara felaktiga eller ofullständiga.
• Du har rätt att i vissa fall få dina personuppgifter raderade.
• Du har rätt att få dina personuppgifter i ett allmänt använt format för att överföra dessa till en annan personuppgiftsansvarig.
• Du har rätt att klaga på högskolans behandling av dina personuppgifter till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Kontakta oss
Personuppgiftsansvarig Dataskyddsombud
- 44 - Högskolan i Borås Åsa Dryselius
501 90 BORÅS E-post: dataskydd@hb.se
Tel. 033-435 40 00 E-post: registrator@hb.se
Tel. 033-435 40 00 E-post: registrator@hb.se