Resultatdiskussion - Pedagogens arbete med nyanlända elevers inkludering i ämnet svenska

I flesta skolor runt om i Sverige bemöter pedagogerna nyanlända elever vilket lägger nya utmaningar på deras utformning av strategier och arbetssätt. Det som är mest avgörande för nyanlända elevers utveckling och välmående är deras inkludering i både skolvärlden och det svenska samhället. Den här aspekten lägger ett viktigt uppdrag på pedagoger som arbetar med nyanlända elever. Trots att mottagningen av nyanlända elever i svenska skolan inte är något nytt och har pågått i flera år saknas det fortfarande forskningar kring detta område. Resultatet i denna studie tyder på att pedagogerna känner sig osäkra på vilka strategier och arbetssätt som är mest gynnsamma för att inkludera nyanlända elever. Det leder till att alla intervjuade pedagoger använder sig av strategier och arbetssätt som de är vana vid. Resultat är i linjen Jakobson och Axelsson (2017) som belyser att pedagogerna använder sig av strategier och arbetssätt som de är bekväma med och känner en trygghet i att använda sig av i sin undervisning.

Utifrån informanternas kunskaper av att arbeta med nyanlända elever och elever som har olika former av NPF-diagnoser planerar de det didaktiska arbetet. Studiens resultat visar att endast 3 av informanterna som inte kan koppla vetenskapliga teorier till beprövad erfarenhet (strategier och arbetssätt) som de använder sig av, vilket skapar osäkerhet och ofta oro hos pedagogerna. De pedagogerna som har en lång erfarenhet inom inkluderingen av nyanlända elever anser att strategierna och arbetssätten som de använder sig av fungerar och ger ett positivt resultat. På frågan vilka teorier använder du för att inkludera nyanlända elever svarade lärare 7 och 8 sin långtidserfarenhet, vilket tyder på att dessa pedagoger saknar kännedom om vad vetenskapliga teorier egentligen betyder. Detta är i linjen med Jakobsons och Axelssons (2017) beskrivning av pedagogernas bristande kunskaper kring teorier som pedagogerna använder sig av i undervisningen för att främja elevernas inkludering.

Sammanfattningsvis saknar pedagogerna de grundläggande kunskaperna kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt sambandet mellan dessa begrepp. Skolverket (2020d) poängterar tydligt att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Samtidigt lyfts aspekten upp att det finns inga tydliga beskrivningar vad som menas med de två begreppen och hur pedagogerna skall omsätta dessa i praktiken. Utgångspunkten i arbetet

- 30 -

med vetenskapliga grund och beprövade erfarenheten är kännedom om hur de förhåller sig till varandra (Skolverket, 2020d). Denna studie har visat att det är problematiskt för de intervjuade pedagogerna. Rektorerna på skolorna där pedagogerna utmanas att ansvara för nyanlända elevers utveckling bör organisera fortbildningar kring mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever. Dessa åtgärder skulle kunna höja pedagogernas kompetens kring mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever.

7 av 8 intervjuade pedagoger anser att under deras studietid har de inte skapat grund för att ansvara för mottagning och inkludering av nyanlända elever. Med hänsyn till att några av intervjuade pedagoger utbildade sig för 30 - 40 år sedan kan man ha förståelsen för varför de inte har skapat kunskaper kring nyanlända elever under sina studier. Däremot tog några av de intervjuade pedagogerna examen för några år sedan. Trots att det i dagens skolväsende läggs en stor vikt på mottagningen av nyanlända elever har de här pedagogerna inte fått möjlighet att förbereda sig kring detta område under sina lärarstudier. Resultatet i denna studie uppvisar vad tidigare forskning beskriver kring pedagogernas syn på deras bristande kunskaper kring mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever. Intervjuade pedagoger i tidigare studier (Biasutti, Concina & Frate, 2019) inser att de saknar de nödvändiga kunskaperna för att ansvara för nyanlända elevers inkludering, men även didaktisk rådgivning och skolorganisationer från skolledningens sida.

Det som kan konstateras av resultatet i denna studie är aspekten att de flesta intervjuade pedagogerna anser att sociala relationer är den viktigaste strategin för att inkludera nyanlända elever. I resultatet visar det sig att de flesta pedagogerna anser att en viktig aspekt för de nyanlända eleverna är att ha kompisar att vara med. Vidare menar pedagogerna att sociala relationer bidrar till den nyanlända elevens språkutveckling. Däremot visar resultatet att pedagogerna inte kopplar samman de sociala relationerna med den nyanlända elevens utveckling av självkänsla. Tidigare forskning belyser att lära sig ett nytt språk sker genom integration med andra människor i ett kulturellt sammanhang (Bradley, Lindström &

Hashemi, 2017)

Genom att skapa en gynnsam miljö, där eleverna får känna sig trygga och accepterade öppnas möjligheter till sociala relationer med svensktalande elever och med lärare. Vygotskijs sociokulturella teori genomsyrar denna strategi som pedagogerna oftast använder sig av.

Endast en lärare benämner sociokulturell teori som sin strategi för att inkludera nyanlända elever. Hwagns och Nilssons (2017) studie visar att Vygotskijs sociokulturella teori påverkar nyanlända elevens inkludering genom att de får använda språk och sociala relationer med omgivningen som verktyg. Alla intervjuade pedagogerna är medvetna om att ju mer eleven deltar i den sociala gemenskapen, desto mer utvecklas det svenska språket vilket är grunden till kunskapsutvecklingen särskilt när eleven inte har tillgång till studiehandledning. Samtidigt poängterar Vygotskij att språket är det viktigaste verktyget för att hantera och tolka omgivningen och det är just genom språket eleven kan delta i det sociala samspelet (Hwang och Nilsson 2017). Sammanfattningsvis, utan språket är det svårt att delta i den sociala gemenskapen, samtidigt är det svårt att lära sig ett nytt språk utan den sociala gemenskapen.

Här skapas ett dilemma som i en stor grad påverkar nyanlända elevers inkludering.

- 31 -

I vissa fall kan sociala relationer som bildas mellan eleverna i klassen bidra till exkluderingen av dessa elever. På en segregerad skola, där de flesta eleverna använder ett annat modersmål än svenska skapas inkludering inom eleverna på skolan, men på grund av att eleverna pratar ett annat språk med varandra på fritiden känner de sig exkluderade från samhället. Här väcks en fråga: Hur inkluderas elever från segregerade område i det svenska samhället?

Det som beskrivs i tidigare forskning (Biasutti, Concina & Frate, 2019) är att många pedagoger lägger fokus på att utveckla empati och samhörighet hos sina elever för att skapa en gynnsam miljö för inkludering. De flesta informanterna anser att sociala relationer är avgörande för nyanlända elevers inkludering, vilket skapar empati genom lek och samspel. I Biasutti, Concina och Frate (2019) studie utgår pedagogerna i sin undervisning från att stärka elevernas empati och förståelse för andra människor. De gör det genom olika uppgifter och lekar, vilka i slutändan leder till inkluderingen av nyanlända och även svensktalande elever.

I vårt resultat kunde vi inte synliggöra hur informanterna arbetar för att utveckla förmågan till empati utan slutsatsen är att pedagogerna använder sociala relationer snarare till att utveckla språk hos nyanlända elever än förståelse för andra människor. Något som inte synliggörs i studiens resultat men som är en viktig del av inkludering av nyanlända elever är deras språkidentitet och självkänsla vilket Jakobson och Axelsson, (2017) samt Wedin och Wessman (2017) också har poängterat. De skriver att om eleverna saknar självkänsla och språkidentitet leder det till isolering och segregering.

Kooperativt lärande och translanguaging är de andra strategier som används av nästan alla pedagoger, trots att de flesta av dem inte kunde benämna dessa teorier. Vi anser att det skulle ha varit en stor fördel om pedagogerna hade vetat vad för teorier de använder sig av, då hade de kunnat utveckla sina arbetssätt som är kopplade till kooperativt lärande och translanguaging, för att i slutändan skapa inkludering i klassrummet och ett tillåtande klimat.

Dávila och Bunar, (2020) menar att genom att till exempel skriva egna sagor eller arbeta med studiehandledning på sitt modersmål skapas ett tillåtande klimat men även att den nyanlända eleven kan visa sina kunskaper i klassrummet.

Språkliga barriärer anses enligt de intervjuade pedagogerna som den största utmaningen under arbetet med inkluderingen av nyanlända elever under svenskämnet. Pedagogerna använder sig av olika arbetssätt för att övervinna dessa svårigheter samt inkludera nyanlända elever i klassrummet. Användning av multimodala läromedel i form av digitala verktyg, bilder och kroppsspråk för att bilda en bättre förståelse av det abstrakta och obegripliga fenomen är arbetssätt som benämns av den tidigare forskningen (Elmeroth, 2017) men även i vårt resultat som avgörande arbetssätt för att inkludera nyanlända elever. Resultatet visar att bildstöd används under lektioner för att inkludera nyanlända elever, men hur det kan hjälpa nyanlända i deras språkutveckling och kommunikation med omgivningen kunde vi inte analysera. Även om digitala verktyg används flitigt av pedagogerna under arbetet med inkluderingen av nyanlända elever kan de inte koppla detta arbetssätt till en passande teori. En pedagog nämner Google translate som det viktigaste verktyget vid arbetet med den nyanlända eleven, trots att det i hennes ögon inte är det bästa sättet att översätta ord till ett annat språk. De flesta

- 32 -

intervjuade pedagogerna som hade tillgång till studiehandledning använde sig inte av Google translate och för dem var studiehandledning det viktigaste arbetssättet i deras arbete med nyanlända elever. Man kan dra en slutsats att begränsade resurser skapar nya utmaningar vilka leder till skapandet av pedagogernas kreativitet. Pedagogerna som arbetar i förskoleklass nämnde en app, där elever genom att trycka på en bild som föreställer ett föremål hör ordet som benämner detta föremål. De pedagogerna hade inte heller tillgång till studiehandledning vilket försvårade deras arbete med nyanlända elever under svensklektioner. Pedagogerna nämnde att förskoleklasselever inte har rätt till studiehandledning som i själva verket inte stämde. Pedagogerna saknade grundläggande kunskaper kring vilka rättigheter deras elever har. Förskoleklass likasom grundskolan har rätt till speciella anpassningar och särskilt stöd, även i form av studiehandledning, trots att förskoleklass är en separat organisation som inte tillhör grundskolan. Skillnaden är att det är själva skolan som står för kostnaden för att ”låna”

studiehandledare för elever i förskoleklassen, medan kommunen ansvarar för dessa kostnader för elever i grundskolan.

I den tidigare forskningen beskriver Panagiotopoulou och Rosen (2018), Dávila och Bunar (2020) Smythe (2020), Bradley, Lindström och Hashemi (2017), Wedin och Wessman (2017) att man finner det digitala hjälpmedlet som ett framstående arbetssätt för att inkludera nyanlända elever i undervisning. Däremot visar resultat i denna studie att informanterna använder sig av det digitala verktyget för att kunna kommunicera med den nyanlände eleven men även som en ersättning för saknad studiehandledning. På många skolor begränsar ekonomin vilka resurser pedagogerna kan använda sig av. Det leder ofta till att rektorer på många skolor lägger tonvikt på standardiserad undervisning (Obondo, Lahdenperä &

Sandvärn, 2016). Det här dilemmat lyfts upp även i tidigare forskning, där Avery (2016) belyser att trots att inkluderingen är en rättighet som grundar sig på den universella människans rättigheter så har många skolor begränsade ekonomiska resurser.

Sammanfattningsvis var syftet med studien att ta reda på vilka strategier och arbetssätt pedagoger använder för förskoleklass och årskurs 1-3 för att inkludera nyanlända elever under svenskundervisningen. Studien visar att pedagogerna använder sig av olika strategier såsom sociala relationer, studiehandledning och användning av modersmål som är viktiga aspekter för att inkludera nyanlända elever i skolsammanhang. Syftet var också att undersöka vilka svårigheter pedagogerna möter under inkluderingsprocessen av nyanlända elever. Resultatet visar att språkbarriärer är den största utmaningen inom skolan att inkludera nyanlända elever.

Därtill medför även avsaknaden av studiehandledning i klassrummet svårigheter i inkluderingsprocessen. Vidare var syftet att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppet inkludering. Studien visar att flesta intervjuade pedagogerna tolkar begreppet inkludering snarligt där inkludering betyder att alla elever ska vara med i klassrummet på sina egna villkor som är anpassade till deras behov och förutsättningar.

- 33 - 8.2 Metoddiskussion

Att välja den kvalitativa metoden för att samla in data i denna studie syftade det till att fånga upp pedagogernas personliga upplevelse kring inkluderingen av nyanlända elever. Vi anser att de semistrukturerade intervjuerna var mest relevanta för vår studie. Att använda oss av en intervjuguide gav oss en trygghet, vilket även gjorde att det var lättare att hålla sig till ämnet. Hade vi valt en kvantitativ metod hade vi förlorat möjligheten till att skapa detaljerade beskrivningar av inkludering av nyanlända elever utifrån pedagogernas perspektiv. Den kvalitativa metoden har gett oss möjligheten att förtydliga informanternas svar med extra följdfrågor, när vi ansåg att det hade uppstått ett behov att utveckla pedagogernas resonemang.

Ett stort problem inträffade under rekryteringen av potentiella informanter. Trots att vi kontaktat flera skolor i olika kommuner ville inga pedagoger ställa upp för att delta i vår studie. Slutligen besökte vi några skolor för att personligen fråga pedagogerna om de var intresserade av att delta i studien. Om vi hade valt att använda oss av enkätundersökning istället för intervju hade vi kanske undvikit problematiken med att inte få tillräckligt med deltagare.

För att anpassa datainsamlingen till restriktionerna under den rådande pandemin genomfördes alla intervjuer på distans, online via Zoom eller Teams. Dessutom för att på bästa sättet plocka upp allt relevant utifrån pedagogerna svar bestämde vi oss för att spela in intervjuerna med våra mobiler för att transkribera dessa samtal efteråt i lugn och ro. Enligt oss är det en fördel att spela in informanternas intervju vilket då ger oss en möjlighet att lyssna av flera gånger och transkribera intervjun noggrant vilket hade försvårats om vi hade använt oss av penna och papper. Ett annat viktigt moment i bearbetningen av intervjuerna var kodningen. Genom att koda transkriberade intervjuer har vi fått en helhetsbild av pedagogernas svar vilket gjorde att vi kunde ställa in pedagogernas strategier och arbetssätt i en tabell (tabell 2 & 3). Det har underlättat för oss att komma fram till resultatet, trots att detta moment kräver mycket tid.

Den valda metoden i vår studie har kunnat påverka intervjuns kvalitet på ett negativt sätt.

Genom att intervjua pedagogerna på distans fanns det en risk att förlora möjligheter att tolka respondenternas verbala språk, såsom gester eller kroppsspråk som är ofta avgörande vid tolkningen av informanternas svar. Vi anser att det även finns en fördel med distansintervjuer, nämligen har pedagogerna fått möjlighet att känna sig mer bekväma genom att undvika att bli intervjuade face to face. Några av informanterna berättade att den digitala intervjun gav dem en känsla av att vara sig själva och avslappnade vilket påverkade deras svar positivt.

8.3 Relevans för den pedagogiska verksamheten

Resultatet i denna studie visar att inkludering av nyanlända elever är ett ganska nytt forskningsområde som det behöver läggas en större vikt på för att stötta pedagogerna under inkluderingsprocessen av nyanlända elever. Det som synliggörs i resultatet är även det faktum att pedagogerna använder sig av olika strategier och arbetssätt utan att grunda sina lektioner i vetenskapliga teorier. Denna studie kan belysa pedagogerna på aspekten att praktik och teori

- 34 -

går hand i hand och genom att bekanta sig med vetenskapliga teorier kan man skapa en viktig grund för ett vidare arbete med den praktiska delen. Många lärare har begränsade kunskaper kring vilka rättigheter som gäller angående inkluderingen av nyanlända elever. Speciellt de pedagoger som arbetar i förskoleklass saknar möjligheten att samarbeta med studiehandledare, trots att alla nyanlända elever inklusive förskoleklass enligt svensk lag har rätt till speciella anpassningar i form av studiehandledning. Detta resultat kan upplysa skolans ledning om vikten av att alla pedagoger borde få möjlighet att utveckla sina kunskaper kring mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever. Även rektorer borde ta hänsyn till att avsaknaden av kunskap hos pedagogerna kan skapa svårigheter vid mottagningen av nyanlända. Genom att pedagogerna får möjlighet att utveckla sina kunskaper leder det till att pedagogerna känner trygghet och blir insatta i arbetet med nyanlända elever. Kunskapen från denna studie är också viktig ur ett samhällsperspektiv. Alla intervjuade pedagogerna beskriver att de inte har fått de kunskaper som krävs för att ta ansvar för mottagningen av nyanlända elever samt deras inkludering i skolan under sin studietid. Det finns behov av att lärarutbildningen utvecklas för att blivande pedagoger ska få mer kunskap i detta område.

Det som pedagogerna kan få nytta av med den här studien är det faktum att grunden till arbetet med inkluderingen av nyanlända elever är kännedom av de rättigheter och skyldigheter som gäller enligt skollagen och i de kommuner där skolan är placerad. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att många av skolorna arbetar utifrån olika förutsättningar med nyanlända elever.

På vissa skolor saknar pedagogerna tillgång till SVA-lärare eller studiehandledare vilket enligt pedagogerna försvårar deras arbete med inkluderingen av nyanlända elever. Tillgång till utbildade och erfarna SVA-lärare samt samarbete med studiehandledare är den mest uppskattade och viktigaste strategin som pedagogerna skulle vilja arbeta med för att inkludera nyanlända elever i sina klasser. Även tidigare forskning betonar vikten av studiehandledningen. Björk, Danielsson och Basic (2015) belyser att de nyanlända eleverna har större möjligheter till utveckling genom att få använda sig av en resurs men även av sitt modersmål. Resultatet av denna studie kan belysa för skolledningen hur stor inverkan studiehandledning har på nyanländas elevers utveckling, vilket skapar gynnsammare förutsättningar i inkluderingsprocessen av nyanlända elever.

Trots många svårigheter och begränsningar har pedagogerna haft en hel repertoar med andra strategier och arbetssätt som i stor grad bidrar till nyanlända elevers inkludering. Det som lärare kan ta med sig i denna studie är vikten av att alla elever är skilda individer med sina egna personligheter, varierande behov och förutsättningar vilka skapar en utgångspunkt till ett framtida arbete med deras inkludering. Genom att först lära känna eleven får pedagogen möjlighet att anpassa en individuell planering för elevens inkludering med strategier och arbetssätt som kommer att gynna just den här eleven. Därefter får man dra slutsatser om att det finns strategier och arbetssätt som passar alla nyanlända elever, oavsett hur deras tidigare skolgång ser ut. Delaktighet i det sociala sammanhanget är den mest använda strategin enligt intervjuade pedagoger, medan bildstöd, digitala verktyg och språklekar verkar vara de mest använda arbetssätten för att inkludera nyanlända elever.

- 35 -

Tidigare forskning tog upp att en snabb integrering av nyanlända elever i ordinarie klass gynnar deras andraspråksutveckling (Bomström-Aho, 2020 och Björk, Danielsson & Basic, 2015). Alla intervjuade pedagoger anser att nyanlända elevens placering i ordinarie klass gynnar hens inkludering. Trots detta poängterar pedagogerna vikten av att ha en förberedelseklass i skolan där elevens ordinarie klass befinner sig i. I kommunen där förberedelseklass är placerad i en annan skola och där nyanlända elever inte har möjlighet att integreras i sin ordinarie klass anser pedagogerna att det begränsar och bromsar inkluderingsprocessen. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att inkluderingen av nyanlända elever påskyndas när nyanlända elever inkluderas i ordinarie klass med tillgång till förberedelseklass i en och samma skola.

9 VIDARE FORSKNING

Genom att intervjua pedagogerna som arbetar med nyanlända elever har vi fått möjlighet att fördjupa oss i deras vardagliga arbete och ta reda på vilken syn de har angående inkluderingen och mottagningen av nyanlända elever i det svenska skolväsendet. De flesta informanterna har tydligt poängterat att det finns ett stort behov av mer forskning kring inkluderingen och mottagningen av nyanlända elever. Denna studie har visat att vid inkluderingen av nyanlända

In document Pedagogens arbete med nyanlända elevers inkludering i ämnet svenska (Page 35-0)