Denna studie får anses uppnå reliabilitet vilket betyder att om den görs om skulle sannolikt liknande resultat erhållas (Bryman & Bell 2019, s 174). Detta eftersom studiens data är inhämtad från trovärdiga källor i form av Pensionsmyndigheten och Morningstar samt att samtlig historisk data är tillgänglig för gemene man vilket gör att denna studie enkelt går att göra om med samma siffror och beräkningsmodeller. De modeller som använts i denna studie är också erkänt vanliga och pålitliga verktyg som uteslutande används inom den finansiella sektorn. Validitet handlar om hur relevant en viss data är för en specifik studie och det har att göra med om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga (Bryman & Bell 2019 s 175. Min studie anses ha validitet eftersom måttet används för att mäta studiens syfte och således kunna besvara studiens frågeställningar. De mått som används dels för att
kategorisera fonder som både hållbara och traditionella får anses som högst trovärdiga då det är Morningstar som utformat dessa kriterier och som sedan Pensionsmyndigheten accepterat och tagit in som sina kriterier. De prestationsmått som använts i studien är, likt nämnt ovan, kända och vanliga formler för ändamålet och får således anses som pålitliga. Däremot kan man tänka på att de kriterier som använts i denna studie enbart är klassade enligt
Pensionsmyndighetens och Morningstars hållbarhetsbarometer, vilket betyder att fonderna utanför PPM-systemet mycket väl kan ingå eller uteslutas enligt andra hållbarhetsprofiler. Detta leder således till att om denna studie görs om utanför PPM-systemet, med samma fonder, kan det leda till ett annat resultat på grund av annan klassificering enligt andra hållbarhetsprofiler.
6. Slutsatser
Syftet med denna studie var att undersöka om den riskjusterade och faktiska avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara svenska aktiefonder och traditionella svenska aktiefonder inom det svenska premiepensionssystemet. Detta gjordes med hjälp av en kvantitativ, komparativ metod med en deduktiv teori samt två frågeställningar.
Studiens resultat visar på en liten procentuell fördel för de traditionella jämfört de hållbara fonderna sett till faktisk avkastning, nettoavkastning. Det resultatet skulle kunna skruvas ännu mer åt det likvärdiga eftersom detta är efter dragna förvaltningsavgifter och eftersom att de hållbaras avgifter är 0,01% högre än de traditionella så har det påverkat men högst
marginellt. Tippet (2001) och Chang et al (2012) menar på att de hållbara fonderna har hårdare placeringsrestriktioner än de traditionella, har därför högre förvaltningsavgifter och de bör således prestera betydligt sämre än de traditionella. Min studie går emot dessa påståenden och det finns inga egentliga begrepp i denna studie för att mena på att förvaltningsavgiften påverkar resultatet i nettoavkastning, om än ytterst marginellt.
Studies resultat för de riskjusterade måtten visar på en liten fördel för de hållbara fonderna, till exempel presterade de mer än dubbelt så bra som de traditionella på Treynors kvot. Detta indikerar på att portföljen av hållbara fonder presterat bäst i relation till portföljens
systematiska risk (Treynor 1965). Enligt de andra riskjusterade måtten i form av
Sharpekvoten (+0,04) och Jensen’s alfa (+0,99%) presterar de hållbara marginellt bättre än de traditionella men ingen större skillnad. Studiens frågeställning: “Vilken investeringstyp ger högst avkastning resp riskjusterad avkastning?” kan besvaras med att den investeringstyp som ger högst avkastning i denna studie var marginellt de traditionella fonderna som presterade 0,42% än de hållbara sett till faktisk avkastning. Den riskjusterade avkastningen med Treynor, Sharpe och Jensen’s alfa gjorde att de hållbara presterade lite bättre, dock marginell skillnad. CAPM visar på en bättre prestation för de hållbara jämte de traditionella dock även här så skiljer det sig inte nämnvärt.
Sammanfattningsvis landar resultatet av denna studie i att det inte finns någon större statistisk signifikant skillnad gällande prestation, mätt i riskjusterad avkastning samt total prestation, mätt i faktisk avkastning, mellan hållbara och traditionella fonder. Detta leder till att
nollhypotesen inte kan förkastas: H0: Det är ingen skillnad på riskjusterad avkastning för de
hållbara och traditionella fonderna.
Företag blir alltmer hållbara i sina tankesätt och i sina profiler, som till exempelvis Swedbank som bara är en i mängden av att vilja vara mer hållbar och dessutom mer transparent kring dess hållbara arbete utåt mot konsumenter och privatpersoner: “Vi är övertygade om att ökad hållbarhet i affären ger våra kunder ett ökat mervärde. Tillsammans bygger vi en mer hållbar affärsverksamhet och vi vill ta en mer aktiv roll för ett stabilare klimat. Vi arbetar för att minska vårt eget avtryck, samtidigt som vi uppmuntrar företagen vi investerar i och våra företagskunder att utveckla sitt klimatarbete. Hållbarheten i Swedbanks arbete utvärderas kontinuerligt och redovisas varje år” (Swedbank 2020). Detta är något som troligtvis kan förklaras enligt vad också Renneboog et al. (2008) och Pérez-Gladish et al. (2013) kom fram
till i sina studier, det vill säga att företag i sig och företag som fonder investerar i blir
generellt sett allt mer hållbara överlag och det leder till att fler företag tänker likadant och det resulterar i att skillnaderna mellan fonderna blir mindre och mindre med åren.
Syftet med denna studie var som tidigare nämnt att undersöka om det lönade sig att som privatperson spara hållbart i premiepensionssystemet och efter genomförd studie så är svaret nej eller åtminstone att det inte spelar någon större roll. Detta är naturligtvis någonting som kan diskuteras och ifrågasättas då denna studie gjordes rätt nyligen efter att
pensionsmyndighetens fondtorg gjorts om i grunden (2018) och de har slängt ut flertalet fonder och fondbolag. Pensionsmyndigheten (2020) har också nyligen infört sina
hållbarhetskriterier vilket är något nytt och som jag anser kommer utvecklas. Fler fonder kommer med tiden få dessa märkningar eftersom fler och fler väljer att inkludera
hållbarhetsarbete i sitt dagliga arbete. Dessutom gjordes denna undersökning med ett smalt urval eftersom det är de fonderna som finns att tillgå på Pensionsmyndighetens fondtorg. Denna undersökning skulle kunna bli större, bättre och mer precis om några år när fler fonder troligtvis finns inkluderade i den hållbara kategorin.