Jag har till det yttersta strävat efter att utföra beräkningar, skapa diagram och fylla i tabeller på ett korrekt och riktigt sätt. Jag är dock inte mer än människa och kan således inte garantera att räknefel inte finns, jag har bara kunnat sträva mot att minimera risken. Detta har jag gjort genom att försöka hålla fokus uppe genom labyrinter av tabeller och diagram, och genom att låta tillförlitliga hjälpmedel såsom Excel och miniräknare göra beräkningar åt mig.
Vad gäller mer övergripande frågor i termer av reliabilitet och validitet, såsom att jag undersökt det jag avsett och att tillfälliga åsiktssvängningar påverkat respondenterna så vill jag bedöma tillförlitligheten i min undersökning som hög. Jag kan visserligen inte garantera att respondenterna skulle ge samma svar en gång till, detta är för mig omöjligt att kontrollera, men jag ser inget i min enkät som jag kan tänka mig skulle kunna ge olika resultat på grund av tillfälliga debatter i exempelvis media. Jag tycker man kan anta att en elevs vilja och möjlighet att påverka sannolikt inte förändras av yttre omständigheter på samma sätt som till exempel politiska åsikter.
Jag menar också att enkäten till sin utformning varit lyckad och inte riskerar att tolkas på olika sätt utav respondenter, givetvis med undantag för fråga 8. Jag styrker detta påstående med det faktum att det bland 123 elever inte funnits ett enda yttrande som tytt på att någon frågeformulering skulle vara otydlig. Resultat inom klasser har dessutom i regel visat på vissa tendenser, vilket gör att jag inte tror frågorna tolkats på olika sätt.
5.3 Metoddiskussion
Jag har tidigare i uppsatsen nämnt flera svårigheter som jag stött på under arbetets gång. För det första så vållade mig fråga 8 ett visst bekymmer i form av missförstånd hos vissa elever. Detta är något jag kanske hade kunnat upptäcka och rätta till innan jag gick ut och började genomföra mina undersökningar genom att vara noggrannare i mitt testande av enkäten. Trots detta lyckades jag dock lösa problemet utan konsekvenser av större omfattning, och tror inte det lilla missödet påverkat resultatet på frågan utöver ett visst bortfall.
Det kunde dock ha varit på sin plats att ange ett alternativ för hur viktigt elevinflytande överlag är för varje enskild elev. Som jag nämnt tidigare så har jag stött på en elev som av ren princip varit emot elevinflytande och därför valt att inte fylla i fråga 8. Även de angivna och korrekt ifyllda svaren är något otydliga, och säger inte mer än hur eleven ifråga ställer de olika alternativen gentemot varandra. Detta är något jag kanske kunnat lösa genom att låta fråga 8 i dess nuvarande form få vara en uppföljare till en fråga som sökt undersöka hur viktigt elevinflytande varit för den enskilde eleven. Samtidigt så är det enligt mig osannolikt att andelen elever med principiellt motstånd till elevinflytande är av betydande storlek. Dessutom ligger fråga åtta i utkanten av mitt syfte, varför ovanstående snarare vore intressant att undersöka i en enskild studie med annan inriktning.
En annan fråga vars innehåll kan vara något svårtolkat är fråga 10. Här frågas eleverna om de är nöjda med sin möjlighet att påverka, och de flesta markerar något av de jakande svaren. Här har jag dock i efterklokhetens tecken kommit att tänka på att skillnaderna mellan de olika områdena skolmat och undervisning kunnat vara stora. Eleverna utrycker en mycket knapp möjlighet att påverka skolmat i förhållande till samtliga undervisningsfrågor, och därför kunde det ha varit intressant att ställa samma fråga för båda områdena för sig.
Det är intressant att djupare fundera över hur resultatet kunnat se ut med en annan
datainsamlingsmetod. Jag hävdade i min inledning, och gör så fortfarande, att jag valde den metod som bäst lämpade sig i förhållande till mitt syfte. Samtidigt så har många frågor väckts, såsom den ovan, frågor som kanske enkelt kunnat besvaras genom följdfrågor i en intervju. Med intervju som metod hade jag kanske kunnat besvara många varför-frågor, och fått in mer nyanserade svar. Emellertid hade jag inte kunnat nå ut till en lika stor mängd elever och därmed inte kunnat göra de jämförelser jag gjort.
5.4 Avslutning
Jag tycker att man kan använda resultaten i min undersökning som argument för att frågan om demokrati i skolans vardag är högst aktuell. Enligt min mening så visar tidigare forskning också att den varit så under en lång tid. Enligt läroplanen så skall skolan fostra demokratiska medborgare som kan ta ansvar och delta i demokratiska beslutsprocesser, i vardag såsom vid formella överläggningar. En intressant fråga att ställa sig är hur ungdomars koppling mellan demokrati och sin egen vardag ser ut när de inte upplever sig kunna påverka i den grad de önskar. Vilken bild av, och hur fast förankrad blir demokratin bland skolans elever om en majoritet av eleverna inte upplever sig kunna påverka i betydande grad?
Jag finner härmed mitt syfte uppnått och låter frågor som de jag diskuterat ovan inspirera till framtida studier.