Relaterat till mina forskningsfrågor så finns det ett antal resultat i min undersökning jag finner intressantare än övriga. För det första så är mitt intryck att eleverna som deltagit i studien generellt upplever sitt inflytande som ganska lågt. De två områden som eleverna upplever sig ha störst möjlighet att påverka; samarbetspartner och datum för examination, är perifera i förhållande till undervisningen i stort. Utöver dessa två och på sammanlagt fyra områden; innehåll på lektioner, arbetsform, samarbetspartner och datum för examination, upplever en majoritet av eleverna att de har mycket stort eller ganska stort inflytande.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att jag enbart undersökt elevers åsikter i frågan, och att detta inte ger hela bilden av hur verkligheten egentligen ser ut, och givetvis inte alls förklarar hur lärarna ser på det hela. Detta gör att försiktighet bör iakttas vid jämförelser med
läroplanens föreskrifter. Om elevernas åsikter i undersökningen skulle återge hela
verkligheten, så är min tolkning att de på flera områden inte tillåts påverka i den utsträckning som läroplanen föreskriver. Man ska dock ha i åtanke att olika områden omskrivs olika i styrdokument med avseende på elevpåverkan. Lektionsinnehåll, arbetssätt och former för undervisning beskrivs som områden där eleverna bör få påverka i högre grad än till exempel planering av arbetsområden och lektioner. Dessa områden skall, som jag nämner i avsnitt 1.1.1, planeras i samråd med eleverna. Området skolmat, som också studerats i min undersökning, tas i läroplanen inte upp alls.
Ett annat resultat som jag tycker är viktigt att lyfta fram är att upplevelserna att kunna påverka skiljer sig åt ganska mycket emellan olika klasser. Klasser såsom EL3 och NV3 ser mer positivt på sina påverkansmöjligheter än klasser såsom SP2 och NV1. Detta är inget jätteoväntat resultat; både Swahn och Brännström & Lagerstedt drar likartade slutsatser . Det är här intressant att fundera över hur lärares skiljda tolkningar utav läroplanen kan spela in.
Olika lärare lägger upp sin undervisning på olika sätt, och införlivar säkerligen elevinflytandet i denna på olika sätt, och kanske även i olika grad?
Skillnaderna som finns mellan elevgrupper verkar hur som helst börja redan olika klasser emellan. Skillnader syns, som visas i resultatavsnittets fjärde del, även mellan andra
elevgrupper och indelningar efter kriterier. Dock så kan resultatet där (exempelvis i diagram 13, 15 och 17) relateras till de skillnader som finns redan mellan klasserna i sig. EL3:s generellt positiva bedömning på sina möjligheter att påverka syns även bland skillnader mellan killar och tjejer, yrkesförberedande och studieförberedande program samt de olika kategorier av program jag själv satt upp. De viktigaste skillnaderna skulle jag alltså vilja säga finns mellan de olika klasser som deltagit i undersökningen.
Vidare så är den överlag ganska stora skillnaden mellan elevers upplevda möjlighet samt vilja att påverka intressant att lyfta fram ytterligare. På de flesta områden jag undersökt så utrycker eleverna större vilja än möjlighet att utöva väldigt eller ganska mycket inflytande. Detta väcker den oundvikliga frågan; vad beror detta på? Är det så att lärare hindrar de elever som vill påverka i högre grad att göra detta? Eller kan det vara så att eleverna inte ger tydligt utryck för sin vilja att påverka? Jag kan givetvis inte ta ställning i frågan, men ser båda varianterna som tänkbara förklaringar. Att en klar majoritet ser sig som mycket eller ganska nöjda gör att man kan misstänka den senare förklaringen. Om eleverna är nöjda med sin möjlighet att påverka, trots en vilja att ha mer inflytande, hur pass viktig blir då strävan att få påverka i högre grad än vad som redan ges utrymme för? Detta är en fråga som får lämnas obesvarad, men som kanske en intervjustudie i ämnet kunnat besvara.
Jämfört med skolverkets stora undersökning 2003 så skiljer sig de resultat jag kommer fram till ganska markant. Eleverna i min studie har generellt hamnat lägre i förhållande till
skolverkets resultat, i syn på möjlighet till inflytande över undervisningsfrågor. Förklaringen till detta kan i alla fall delvis sannolikt vara att svarsalternativen sett olika ut. Jag har i min enkät gett eleverna fyra alternativ medan skolverket i sin enkät satte upp 10. Skolverket har sedan vägt samman 60 % av svarsalternativen till ett värde för medelstor till stort inflytande, medan jag tittat på 50 % av mina svar och vägt samman dessa till ett värde för ganska till mycket stort inflytande.
Skillnader mellan min och skolverkets undersökning finns också mellan olika elevgrupper. I skolverkets rapport gjorde elever på manligt dominerade program generellt en lägre
bedömning av sina möjligheter att påverka än andra elevgrupper, detta tvärtemot vad samma grupp gör i min undersökning. I min studie gör de istället mest positiv bedömning av sina
påverkansmöjligheter. Skolverket kom också fram till att tjejer gjorde positivare bedömning än killar, även detta tvärtemot vad jag kommit fram till i min studie
Samtidigt ska man dock komma ihåg att elevskaran i min undersökning sannolikt inte är representativ för landets gymnasielever, och att jag inte ämnat generalisera utanför den elevmängd som deltagit. Jag tycker istället det kan vara intressant att diskutera hur
betydelsefullt det egentligen är att dra generaliseringar i skolfrågor som denna, när skillnader mellan olika klasser kan vara så stor som den visat sig vara bland de klasser jag undersökt. Som jag nämnt är det dessutom fler än jag som hittat betydande skillnader mellan olika klasser. Jag anser därför inte att mitt resultat blir mindre tillförlitligt på grund av de stora skillnader som påvisats mellan min och skolverkets rapport.