Reliabilitet och Validitet

Studien är av kvalitativ natur, således är det inte lika enkelt att bedöma studiens validitet och reliabilitet som det är i kvantitativ forskning (Silverman, 2015). För att bedöma validitet i kvalitativ forskning föreslår man att forskaren ber deltagarna i studien att gå igenom resultat och slutsatser för att upptäcka missförstånd som till exempel kan ha uppstått under intervjun, och på så vis verifiera resultatet (Reason & Rowan, 1981). Silverman (2015) påpekar dock att deltagare inte nödvändigtvis har företräde att kommentera sina handlingar. Således kan sådan feedback inte ses som en direkt validering eller motbevisning, snarare bör det behandlas som ännu en källa till data och insikt. I denna studie har upprepad interaktion med en av pedagogerna skett. Vid det andra tillfället presenterades analysen, det vill säga de olika temana. Avsikten med diskussionstillfället var inte att validera forskningen, utan användes snarare till att lyssna till ytterligare idéer.

Silverman (2015) föreslår alternativa tillvägagångssätt för att validera forskning. Bland annat:

Den konstant jämförande metoden, som innebär att undersökaren ska identifiera ett annat "fall"

för att testa en provisorisk hypotes eller kategori. I denna studie hade det till exempel varit fördelaktigt att intervjua ytterligare pedagoger från en annan förskola, för att kunna jämföra två olika datainsamlingar. Däremot fanns det inte resurser för detta, men jämförelse är ändock inte omöjlig. Metoden innebär att forskaren kan inspektera och jämföra alla datautdrag som uppstår inom ett fall. Det går eventuellt att relatera till tillvägagångssättet i tematisk analys. Ett tema växer fram genom att ständigt jämföra och ompröva dess förekomst, först inom en transkription och sedan över hela datamängden. Ytterligare metod för validering är: Omfattande

databehandling, och innebär att samtliga delar av datamängden måste inspekteras och

analyseras. I analysarbetet tillämpades upprepad läsning och granskning av samtliga transkriptioner. Dessutom har studien använt kvantitativa mått i form av enkla tabeller, som Silverman (2015) förslår.

Hög validitet avser också att forskaren faktiskt mäter det man avser att mäta (Kjellberg & Sörqvist, 2016). Studiens syfte är att undersöka varför vissa barn upplever problematik i att spela Skattjakten. Således är en uppenbar brist avsaknaden av användartester med barn. Användartester är en utmärkt metod för att upptäcka potentiella designproblem (Arvola, 2020) och hade också bidragit med viktig kunskap om vilka moment barnen har svårt med. Vid användartestning ber man deltagarna att tänka högt. Deltagarna ombeds, bland annat, att beskriva sin tankegång samt när det uppstår problem. Observatören får således insikt i deltagarens kognitiva processer. Att låta barnen spela Skattjakten är även något som intervjupersonerna påpekat skulle medföra rikare insikter. Däremot var det inte möjligt att genomföra användartester på förskolan på grund av rådande restriktioner kring covid-19. Det fanns heller inte tid, kunskap eller resurser för att genomföra sådana användartester online. Därför ansågs det som en lämplig kompromiss att intervjua personal på en förskola, datainsamlingen kunde på vis ta plats online. Rekrytering har skett genom strategiskt urval, för att rekrytera personer som har erfarenhet och kunskap om det fenomen som studien undersöker (Bryman, 2018). Samtliga intervjupersoner har både kunskap och erfarenhet om hur man lär ut matematik samt hur man hjälper barn som har svårt med vissa färdigheter. Däremot är intervjuer med pedagoger snarare en andrahandskälla, eftersom svaren är hypotetiska förklaringar. Framtida studier bör genomföra upprepade användartester med barn för att med större säkerhet identifiera den problematik vissa barn upplever när de spelar Skattjakten.

Moisander och Valtonen (2006) föreslår två principer för att uppfylla reliabilitet i icke- kvantitativt arbete. (1) Att göra forskningsprocessen transparent genom att beskriva forskningsstrategi och dataanalysmetoder på ett detaljerat sätt i rapporten. (2) Att uppmärksamma ”teoretisk transparens” genom att uttrycka den teoretiska hållning som tolkningen tar plats från. Rapporten är framställd med första principen i åtanke. Andra principen handlar om att forskarens “jag” är bundet till forskningsinstrumentet, i denna studie som intervjuare och även i analysarbetet. Sålunda går det att ifrågasätta om resultaten hade varit desamma om en annan forskare utfört studien. Olika bakgrund, utbildning och erfarenheter kan påverka datainsamlingen och analysen. I analysen tillämpades en induktiv tematisk analys, som

är datadriven. Sålunda är teman starkt kopplade till data och inte anpassade till egna analytiska föreställningar. Däremot påpekar Braun och Clarke (2006) att det är omöjligt som forskare att befria sig från teoretiska övertygelser och förväntningar. Med detta i åtanke är det omöjligt att hävda att resultatet är en perfekt återspegling av data och fri från egna föreställningar. Min bakgrund som kognitionsvetare och den litteratur som utgör studiens teoretiska ramverk kan mycket väl påverkat resultatet.

För att uppnå hög reliabilitet måste också forskaren av intervjustudier spela in samtliga interaktioner, transkribera dessa noggrant och presentera långa utdrag av data i forskningsrapporten (Silverman, 2015). Samtliga åtgärder är tillämpade i studien. Däremot är det endast ljudupptagningar vilket innebär att kroppsspråk och ansiktsuttryck inte framgått. Dessutom återger inte transkripten pauser och överlappningar i interaktionen, vilket negativt kan påverka tillförlitligheten i tolkningen av transkriptionerna (Silverman, 2015). Men som tidigare framfört är en sådan transkriptionsprocess inte nödvändig enligt Braun och Clarke (2006) vid genomförandet av tematisk analys, och prioriterades därför inte. Silverman (2015) skriver också att tillförlitligheten kan förbättras genom att flera forskare analyserar samma data och sedan jämför, det är en åtgärd som saknas i studien. Avslutningsvis är jag novis till analysmetoden, och det finns med stor sannolikhet brister i genomförandet. Däremot påpekar Braun och Clarke (2006) att tematisk analys är en relativt enkel och snabb metod att lära sig och genomföra, samt är tillgänglig för forskare med liten eller ingen erfarenhet av kvalitativ efterforskning. Trots brister i studien vittnar förhoppningsvis resultatet om en noggrann process och insikter värda att reflektera över.