Studien i relation till samhället och framtiden

Under riktlinjer i förskolans läroplan framgår det att: Barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande och utveckling (Skolverket, u.å.-b). Digitala läromedel kan vara en viktig del av skolans framtid. Studier pekar på att tidiga ingripanden i matematik hjälper barnets lärande. Utan den tidiga förförståelsen har barn svårt att utveckla ytterligare matematiska färdigheter, vilket negativt kan påverka individen ända upp till vuxen ålder. En framgångsrik programvara kan stötta pedagoger att lära ut tidig matematik samt främja barnets lärande (Ginsburg et al., 2013). Med detta i åtanke kan studien vara av intresse för skolväsendet men också gemene man, särskilt föräldrar. Ett barn behöver exponeras för aktiviteter som handlar om antal och mängder. Studiens syfte, att undersöka varför vissa barn upplever det första delspelet i ett digitalt lärandespel som särskilt problematiskt, bör anses som intressant. Trots att resultaten i studien inte pekar till självklara förändringar i spelet, implicerar de behovet av att ständigt ompröva en befintlig utformning. Designprocessen är iterativ, forskaren utvärderar först funktion och kvalité för att sedan ändra slutprodukten.

6 Slutsats

Ett barn behöver i tidig ålder bekanta sig med matematiska koncept i aktiviteter, lek och samtal för att utveckla en begreppslig förståelse. Denna förståelse påverkar individens fortsatta lärande, som skolbarn och även som vuxen (Gulz & Haake, 2019). Skattjakten är det första delspelet i ett digitalt lärandespel som riktar sig till att lära ut tidig matematik till åldrarna 4–6 år. Studiens syfte var att undersöka varför vissa barn har svårt att spela det första delspelet – Skattjakten - samt att skissera förslag på hur spelet kan modifieras för att underlätta spelandet. Sammantaget tyder resultaten på att vissa barn kan uppleva större problematik att spela Skattjakten på grund av att spelet innehåller otillräckliga instruktioner och har ett långdraget händelseförlopp. Därtill pekar resultatet dels på färdigheter som barnet behöver för att klara av spelet: Att koppla ballong till grotta samt dator/skärmvana, och dels på färdigheter ett barn kan börja lära sig under spelets gång. Det vill säga abstrakt tänkande och att kunna ordningsföljden. Dessa färdigheter är besvärliga att behärska och kan påverka om barnet lyckas spela. Temana pekar till specifika delar i spelet som kan modifieras för att underlätta spelandet. Däremot är de föreslagna ändringarna inte okomplicerade, som antytt finns det en problematik att använda siffersymboler. Det är viktigt att betänka hur spelet representerar antal och vilket språk som används för att tala om det. Framtida forskning kan utveckla resultaten i den här studien genom att göra upprepade användartester med barn, samt ha en fortsatt interaktion med förskolepedagoger, för att införskaffa ytterligare insikter. Studien bör betraktas som ett steg på vägen för att kartlägga varför vissa barn upplever en större problematik att spela Skattjakten. Arbetet är meningsfullt eftersom digitala ingripanden i tidig matematik kan hjälpa både barn och pedagoger.

Referenser

Antell, S.E., & Keating, D. P. (1983). Perception of numerical invariance in neonates. Child

development, 54(3), 695–701.

Arvola, M. (2020). Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god användarupplevelse (2a uppl.). Lund: Studentlitteratur

Björklund, D.F. (2015). Children’s thinking: cognitive development and individual

differences (5th edition). Wadsworth: Cenage Learning

Blair, K. (2013). Learning in critter corral: Evaluating three kinds of feedback in a preschool math app. ACM International Conference Proceeding Series. 372-375.

doi:10.1145/2485760.2485814.

Booth, J. L., & Siegler, R. S. (2008). Numerical magnitude representations influence arithmetic learning. Child Development, 79(4), 1016–1031. doi:10.1111/j.1467- 8624.2008.01173.x

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga Metoder (3e uppl.). Malmö: Liber AB.

Case, R., & Griffin, S. (1990). Child cognitive development: The role of central conceptual structures in the development of scientific and social thought. Advances in psychology, 64(1), 193–230. https://doi.org/10.1016/S0166-4115(08)60099-0

Case, R., & Griffin, S. (1997). Re-thinking the primary school math curriculum: An approach based on cognitive science. Issues in Education, 3(1), 1–49.

Dowker, A. D. (2008). Individual differences in numerical preschoolers. Developmental

Science, 11(5), 650–654. https://doi.org/10.1111/j.1467-7687.2008.00713.x

Duncan, G. J., Dowsett, C. J., Claessens, A., Magnuson, K., Huston, A.C., Kle-banov, P., & Japel, C. (2007). School readiness and later achievement. Developmental Psychology, 43(6), 1428–1446. https://doi.org/10.1037/0012-1649.43.6.1428

Fuson, K. C. (1992). Research on whole number addition and subtraction. In D. A. Grouws (Eds.), Handbook of research on mathematics teaching and learning: A project of the

National Council of Teachers of Mathematics (s. 243–275). New York: Macmillan Publishing

Co, Inc.

Geary, D. C. (1995). Reflections of evolution and culture in children's cognition: Implications for mathematical development and instruction. American Psychologist, 50(1), 24–37.

https://doi.org/10.1037/0003-066X.50.1.24

Geary, D. C. (2005). The origin of mind: Evolution of brain, cognition, and general

intelligence. Washington, DC: American Psychological Association.

Geary, D. C., Hamson, C. O., & Hoard, M. K. (2000). Numerical and arithmetical cognition: A longitudinal study of process and concept deficits in children with learning disability.

Journal of Experimental Child Psychology, 77(1), 236–263.

Gelman, R., & Gallistel, R. (1978). The child’s understanding of number. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Ginsburg, H. P., Jamalian, A., & Creighan, S. (2013) Cognitive Guidelines for the Design and Evaluation of Early Mathematics Software: The Example of MathemAntics. In Lyn, E., & Mulligan, J (Eds.), Advances in Mathematics Education (s. 83-120). Springer.

https://doi.org/10.1007/978-94-007-6440-8_6

Gordon, P. (2004). Numerical cognition without words: Evidence from Amazonia. Science,

Griffin, S. (2004). Building number sense with Number Worlds: a mathematics program for young children. Early Childhood Research Quarterly, 19(1), 173-180.

https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2004.01.012.

Griffin, S., Case, R. (1997). Re-Thinking the Primary School Math Curriculum: An Approach Based on Cognitive Science. Issues in Education, 3(1), 1-49.

Gulz, A., & Haake, M. (2019). “Kan förskolebarn lära själva genom att undervisa en digital figur?” I S. Kjällander & B. Riddersporre (Eds.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig

grund (s. 158–175). Natur och Kultur.

Haake, M., Husain, L., Anderberg, E., & Gulz, A. (2015). No Child Behind nor Singled Out? - Adaptive Instruction Combined with Inclusive Pedagogy in Early Math Software. I Lecture

Notes in Computer Science (Vol. 9112, s. 612-615). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-

319-19773-9_74

Hannula, M. M., & Lehtinen, E. (2005). Spontaneous focusing on numerosity and mathematical skills of young children. Learning and Instruction, 15(3), 237–256. https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2005.04.005

Hannula, M.M., Räsänen, P., & Lehtinen, E. (2007). Development of Counting Skills: Role of Spontaneous Focusing on Numerosity and Subitizing-Based Enumeration. Mathematical

Thinking and Learning, 9(1), 51–57. doi:10.1207/s15327833mtl0901_4

Howitt, D. (2016). Introduction to Qualitative Research Methods in Psychology (3e uppl.). Pearson Education.

Husain, L., Gulz, A., & Haake, M. (2015). Supporting Early Math: Rationales and

Requirements for High Quality Software. Journal of Computers in Mathematics and Science

Teaching, 34(4), 409-429.

Kjellberg, A. & Sörqvist, P. (2016) Experimentell metodik för beteendevetare (2a uppl.). Danmark: Studentlitteratur AB

Levine, S. C., Suriyakham, L. W., Rowe, M. L., Huttenlocher, J., & Gunderson, E. A. (2011). What counts in the development of young children's number knowledge?: Correction to Levine et al. (2010). Developmental Psychology, 47(1), 302.

https://doi.org/10.1037/a0022101

Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Linköping: Univ., Tema kommunikation.

Jordan, N., Kaplan, D., Ramineni, C., & Locuniak, M. (2009). Early Math Matters: Kindergarten Number Competence and Later Mathematics Outcomes. Developmental

psychology, 45(3), 850–867. doi:10.1037/a0014939

Jordan, N. C., Glutting, J., Dyson, N., Hassinger-Das, B., & Irwin, C. (2012). Building kindergartners' number sense: A randomized controlled study. Journal of Educational

Psychology, 104(3), 647–660. https://doi.org/10.1037/a0029018

Locuniak, M. N., & Jordan, N.C. (2008). Using kindergarten number sense to predict calculation fluency in second grade. Journal of learning disabilities, 41(5), 451–459. https://doi.org/10.1177/0022219408321126

Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Missall, K., Mercer, S., Martínez, R., Casebeer, D. (2012). Concurrent and Predictive Patterns and Trends in Performance on Early Numeracy Curriculum-Based Measures in Kindergarten and First Grade. Assessment for Effective Intervention, 37(2), 95–106.

doi:10.1177/1534508411430322

Moisander, J., & Valtonen, A. (2006). Qualitative Marketing Research:A Cultural Approach ,

Introducing Qualitative Methods Series. London: Sage.

Mononen, R., Aunio, P., Koponen, T., & Aro, M. (2014). A Review of Early Numeracy Interventions for Children at Risk in Mathematics. International Journal of Early Childhood

Special Education, 6(1), 25–54. doi:10.20489/intjecse.14355

Reason, P., & Rowan, J. (1981). Human Inquiry: A Sourcebook of New Paradigm Research. Chichester: Wiley.

Rimm-Kaufman, S. E., Pianta, R. C., & Cox, M. J. (2000). Teachers' judgments of problems in the transition to kindergarten. Early Childhood Research Quarterly, 15(2), 147–166. https://doi.org/10.1016/S0885-2006(00)00049-1

Rosengren, K. E., & Arvidson, P. (2005). Sociologisk metodik. Malmö: Liber.

Schlatter, T., & Levinsson, D. (2013). Visual Usability; Principles and Practices for

Designing Digital Applications. Amsterdam: Elsevier Science & Technology

Shonkoff, J. P., & Phillips, D. A. (Eds.). (2000). From neurons to neighborhoods: The

science of early childhood development. Washington: National Academy Press.

Silverman, D. (2015). Interpreting qualitative data. London: Sage.

Skolverket. (2019a). Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning. Hämtad från:

https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=54B16A64482 64321BB92BF07493A2917. [2020-04-27]

Skolverket. (2019b). Hitta Matematiken. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c985/1561620016432/Lararinf ormation_hitta_matematik.pdf. [2020-04-27]

Skolverket. (u.å.- a). Läroplan och kursplaner för grundskolan: Matematik. Hämtad från: shorturl.at/mCKLR. [2020-04-27]

Skolverket. (u.å.- b). Läroplan för förskolan. Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18- for-forskolan. [2020-04-27]

Starkey, P., & Cooper, R. G. (1980). Perception of number by human infants. Science,

210(4473), 1033–1035. https://doi.org/10.1126/science.7434014

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma

Unenge, J., Sandahl, J.O., & Wyndhamn, A. (1994). Lära matematik: om grundskolans

matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vygotskij, L. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Mental Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Wynn, K. (1992). Addition and subtraction by human infants. Nature 358(6389), 749–750. https://doi.org/10.1038/358749a0

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

1. Vad tyckte du om spelet med tanke på att det ska utgöra ett ingångsspel som så många barn

som möjligt ska lyckas med?

2.Vilket/vilka moment tror du är svåra? Varför? Särskilt för de barn som, av olika anledningar, har svårt att spela spelet. Varför?

3. Vilket/vilka moment tror du är enkla? Varför? Särskilt vad gäller de barn som har svårt att

spela spelet.

4. Varför tror du att vissa barn har svårt för att spela spelet? Svaret behöver inte i sig vara

kopplat till spelet.

5. Om det finns aspekter/moment som är svåra, hur kan man tänka sig att lägga upp dem

istället?

6. Finns det något barnen behöver göra innan de är redo att spela detta spel tror du? Vad kan

de behöva träna på eller lära sig innan?

7. Använder ni några liknande digitala medel idag, för att lära matematik?

a. Om Ja. Hur skiljer sig Magiska Trädgården/Skattjakten från det spelet?

b. Finns det något viktigt du tycker saknas i Magiska Trädgården/Skattjakten?

8. Vilka hjälpmedel (både fysiska och digitala) använder ni idag för att hjälpa ett barn som har

svårt med grundläggande matematisk förståelse? Om ett barn t.ex. inte förstår att fyra legobitar är flera än tre legobitar, eller inte kan lösa en uppgift som att ”hämta fyra gafflar”, eller liknande.