I det här avsnittet redogörs det för en religionshistorisk bakgrund för gåvan inom buddhismen. Kontexten som gåvans värde inom buddhismen växer fram ur är nämligen viktig för den vidare förståelse av främst den buddhistiska föreningens argumentation. Det kommer visa sig att gåvan kan definieras på olika sätt, beroende på vilket perspektiv som antas. I det här avsnittet redogörs det även för hur den thaibuddhistiska praktiken tillämpas och har växt fram i Sverige.
6.1 Gåvan inom buddhismen
Gåvan inom Buddhismen kan förstås ur flera olika kontexter. De religiösa urkunderna kan skapa en viss förståelse. Gåvan, och därtill hela den omgivande ritualen, kan förstås i bakgrund till en av de mest grundläggande doktrinerna inom indiska religioner och filosofier: nämligen den om kamma, ”karma” på sanskrit.40 Gåvogivandet kan således förstås på ”det högsta planet” som en handling ingående i ett kosmiskt schema där goda respektive onda handlingar genererar antingen god eller dålig kamma.41 Genom att söka ”instant karma” på Youtube eller Reddit kan en bild ges av hur människor på internet tänker sig att karmalagen fungerar.42 Videos på förbrytare och gärningsmän som handlar på vad gemene man skulle kalla omoraliskt drabbas avomedelbara konsekvenser i form av olyckor eller andra negativa händelser som så att säga återställer den moraliska balansen. Förståelsen av karmalagen inom buddhismen ter sig någorlunda detsamma: goda och onda handlingar du utför idag generar goda och dåliga konsekvenser i både detta och nästkommande liv.43
Gåvans innebörd inom buddhismen - inte minst thailändsk theravadabuddhism - kan således förstås som ett medel för att generera god kamma.44 När lekfolket ger mat eller andra offergåvor till munkarna kan handlingen förstås som skapande av god kamma för lekfolkets del. Kamma kan i sin tur delas i Bun och Pad, bra och dåliga meriter och det är alltså merit som lekfolket
40 Plank 2013, s. 136.
41 Jacobsen 2002, s. 60
42 Det bör dock höjas ett varnigens finger för att videorna kan upplevas som stötande för vissa, vissa videor innehåller våld och grovt språk.
43 Penner 2009, s. 144, Jacobsen 2002, s. 60, Gombrich 1988, s .67
23
”får” i utbyte mot sin generositet mot munkarna.45 Munkarna kan följaktligen förstås som ett ”meritskapande fält” där relationen till lekfolket utgör en slags symbios.
Dana och gåvogivande som ceremoni och buddhistisk praktik sträcker sig hela 2500 år bak i tiden till Buddha själv.46 Lekfolket och munkens relation är en förutsättning för bådas möjlighet att utöva dhamma, den buddhistiska läran. Implicit i den lära Buddha förkunnade är att munken ska avsäga sig världen, sin identitet och näst intill alla sina ägodelar. Munken får inte äga något enligt de regler, vinaya, Buddha och hans första anhängare stadgade.47 Enligt vinaya får munken dessutom inte laga och förse sig själv med sin egen mat, utan är beroende av mat- och offergåvor från lekfolk. Man skulle kunna tycka att munkarna är ganska lata och ”egoistiska” i och med att de räknar med andra människors välvilja för sin egen räkning. Egenförståelsen av traditionen och relationen mellan lekfolk och munk är däremot en annan: munken står för en gärning som innebär ett återflöde av ett religiöst värde till den givande lekmannen eller lekkvinnan. Detta sker när munken tar emot gåvan48. Generositet är dessutom en av de viktigaste dygderna för en lekman- eller kvinna att ha inom den sydasiatiska buddhismen.49 Merit och god kamma som genereras av dana förstås alltså traditionellt som medel för dels bättre återfödelse i nästa liv, men motiveras även för att det i all sin enkelhet känns bra att vara givmild och generös.50
Hans A. Penner argumenterar för att buddhismen bäst förstås som just denna ”symbios” mellan lekfolk och munk och tar därmed hänsyn till den egenförståelse för praktiken som råder inom buddhismen.51 Penner menar vidare att sociologen Max Webers kända uttal om att buddhismen är en ”asketisk och utomvärldslig religion” är en problematisk uppfattning som härrör från en typisk ”kolonial” och orientalistisk förståelse av buddhism.52 En definition för buddhismen måste innefatta lekfolket likväl som munken. Munken och lekmannen- eller kvinnan står alltså
45 Penner 2009, s. 145, Plank 2015, s. 211
46 Jacobsen 2002, s. 49
47 Jacobsen, s. 140.
48 Vittnesmål från en av munkarna i Brunflo.
49 Plank 2013, s. 137
50 Vittnesmål lekfolk i Brunflo
51 Penner 2009, s. 203
24
i ett motsatsförhållande som däremot inte utgör varandra.53 De komplementerar varandra i ett reciprokt förhållande.
De första anhängarna till Buddha levde också i det reciproka förhållandet till lekfolket där olika typer av offergåvor var nödvändigt för deras överlevnad. De levde visserligen enligt de asketiska ideal Buddha förespråkade och som skogsmunkar vandrade de från plats till plats, utan något eget hem och med väldigt få ägodelar. Under regnperioderna var det dock outhärdligt att leva utomhus och munkarna brukade varje år samlas på samma plats, ofta i parker, för att söka skydd mot regnet. Emellertid skänkte rikare lekfolk bostad till munkarna som gåva, förmodligen i utbyte mot just religiös merit och den visdom munkarna besatt.54 Att nutidens buddhistiska munkar lever i tempel som är finansierat av lekfolk är alltså ett eko av den historiska tradition där samma ömsesidiga förhållande fanns.
Gåvan och gåvogivande har även ett mytologiskt värde i form av berättelsen om Vessantara, som är en väldigt populär berättelse bland theravadabuddhister. Berättelsen handlar om Vessantara, som är en av Buddhas tidigare reinkarnationer. I denna reinkarnation levde han som lekman och uppfyller den högsta religiösa potentialen man kan uppnå som lekman inom buddhism: Vessantara var ett förkroppsligande av generositet och inspirerar än idag buddhistiskt lekfolk att utöva dana, generositet.55 Under särskilda högtider inom thailändsk buddhism reciteras Vessantara berättelsen och gestaltas i form av ritualer.56
6.2 Thaibuddhism i Sverige
Den religiösa praktik som de thailändska buddhisterna utövar i svensk kontext kan förstås precis på samma vis som den i exempelvis Thailand. Det är samma religion med samma historia som sträcker sig tillbaka till den historiska Buddha och hans första anhängare. Munkarna som uppehåller sig i Brunflo är förpliktigade till samma regler som gäller för munkarna i Thailand. Ritualerna är mer eller mindre detsamma, och kamma och religiös merit spelar samma roll som i vilken annan kontext. Det är däremot en viktig skillnad mellan utövningen av till exempel
53 Penner 2009, s. 203, Plank, 2019, 2015, 2013.
54 Jacobsen 2002, s. 140.
55 Jacobsen 2002, s. 28, Plank 2013, s. 141, Penner 2009, s. 11f
25
dana, gåvogivande till munkar i Sverige och utövningen i låt säga Thailand. Den thailändska buddhismen i svensk kontext har nämligen färdats en lång väg och är ett uttryck för en diaspora, en form av buddhism som platsmässigt finner sig bortom sitt ursprungliga hem.
Åtta av tio av de som är födda i Thailand, men bor i Sverige, är kvinnor och det främsta skälet till att flytta till Sverige är för att gifta sig med en svensk man.57 Många thailändska kvinnor bor ute på landsbygden, Brunflo som exempel. För många betyder platsen de bor på att de inte minst är långt från Thailand och thailändsk kultur, men även långt från de få thai-buddhistiska tempel som finns i Sverige. Särskilt thaibuddhistiskt missionsarbete har därför fokuserat på att etablera tempel på strategiska punkter runt om i Sverige. En koncentration av buddhistiska tempel utmärks runt de större städerna i Sverige, dock inte i bjärt kontrast till utbredningen längre norrut. I Fredrika, Västerbotten, av alla platser, har det till exempel under många år planerats att bygga ett thaibuddhist-tempel. Efter ekonomiska problem och skulder att betala har emellertid bygget gång på gång skjutits upp, men abboten för det nuvarande templet (ett ”typiskt” rött hus ombyggt i thailändsk stil, se bild) är fortsatt hoppfull för att det en vacker dag står ett färdigbyggt tempel på ”tempelberget” i Fredrika!58
57 SCB.se, Plank 2005, s. 251.
58 Se Peter Selander 2009, “Buddharama-templet Fredrika”, kandidatuppsats, för en omfattande undersökning och kartläggning av tempelbygget i Fredrika. Se även:
https://www.svtplay.se/video/25957476/sverige/sverige-sasong-23-uje-brandelius-barockmusik-i-hoor-tempelstriden?start=auto – För senaste uppdateringen på tempelbygget.(2020)
26
Ett snötäckt Wat (tempel) Buddharama i Fredrika, några mil utanför Umeå.
Utövningen av buddhistiska praktiker och de tempel som finns i Sverige innebär med andra ord viktiga sociala- och psykologiska funktioner för de i Thailand födda buddhisterna och deras barn.59 De blir bryggor som i den nya kontexten leder tillbaka till ett känt och vördat ursprung. Den buddhistiska populationen i Brunflo kan därför befinna sig rent känslomässigt i Thailand, deras hemland. Visst, de bor i Brunflo, men i religionsutövningen kan de knyta an till sin identitet, tradition och ursprung.60 Fenomenet är ett vanligt uttryck för religioner i sin diasporautövning. Religionen är således ett medel för att kultivera och bevara sin identitet och bakgrund.
59 Vittnesmål från församlingsmedlem i templet I Brunflo.
60 Tweed 1997, s. 10, Plank 2015, s. 220, samt Plank, Raddock. & Selander 2016. Se diskussionsavsnitt för vidare analys.
27
7. Resultat
Nedan besvaras studiens deskriptiva frågeställningar. Avsnittet är uppdelat efter de två första frågeställningarna, fråga ett och två, som finns i introduktionskapitlet. Det betyder att det först redogörs det för konfliktens grund. Därefter beskrivs både föreningens och Skatteverkets argumentation i fallet, samt vilka ideal och värden de framhåller.
7.1 Konfliktens grund
Det visar sig efter en genomgång av de rättsliga handlingarna som inkommit till förvaltningsrätten i Falun att det handlar om ett komplext juridiskt fall mellan två parter: Skatteverket å ena sidan och församlingen Wat Pah Sokjai (den buddhistiska föreningen) å andra sidan. Konflikten grundar sig nämligen på i huvudsak två punkter, och det är oklart vilken av punkterna som är den ursprungliga anledningen till att Skatteverket (SKV) i första hand kom i kontakt med Wat Pah Sokjai (WPS).
Rättsfallet kan å ena sidan tolkas som en dispyt om huruvida offergåvorna från lekfolket till munkarna bör tolkas som en förmån eller som en del av theravadabuddhistisk praxis. Skatteverket menar, och står fast vid, att offergåvorna bör tolkas som kost- och bostadsförmåner då föreningen anses tillhanda hålla dessa till munkarna som ersättning för deras ”tjänst”.61 Föreningen ställer sig inte bakom Skatteverkets beskrivning och framhåller att offergåvorna bör tolkas som en del av en central religiös praktik.62 Problemet med det här motivet, att rättsfallet är en fråga om gåvan eller förmånens värde, är dock att en del av materialet pekar på att Skatteverket åberopar ett antal arbetstillstånd utfärdade till munkarna av migrationsverket som hänvisning till att munkarna formellt arbetar inom föreningen. Arbetstillstånden är den andra eventuella orsaken till att konflikten började.
Konflikten grundar sig alltså även i ett missförstånd från munkarnas sida, när de skulle söka tillstånd för att få resa in till Sverige och sedan stanna här en tid. Istället för uppehållstillstånd sökte de arbetstillstånd. Båda tillstånden är visserligen giltiga anledningar för människor som inte är svenska medborgare eller EU-medborgare att finna sig inom Sveriges gränser, men
61 Yttrande av Skatteverket 2019/01/07, rättslighandling inkommen till förvaltningsrätten.
28
vilket tillstånd som passar munkarnas ärende är en annan fråga. Konfliktens uppkomst kan således härledas till ett misstag när munkarna skulle söka uppehållstillstånd i Sverige. Trots misstaget kunde dock den här konflikten uppstå oberoende om munkarna har en formell eller informell anställningsform hos föreningen. Även om munkarna hade ansökt med ”rätt” typ av uppehållstillstånd är det samma förhållande mellan lekfolk och munkar. Förhållandet, där munkarna anses utföra en tjänst för lekfolket, är enligt Skatteverket beskattningsbart oavsett om det rör sig om en formell eller informell anställning.63 Konfliktens orsak är med andra ord inte relevant för om Skatteverket genomför en utredning på en viss verksamhet. Finns ett förhållande som kan tolkas som tjänst i utbyte mot förmåner, ska det beskattas.
Det är med andra ord oklart vad som orsakade att Skatteverket påbörjade sin undersökning av WPS:s verksamhet. Vad som däremot är klart är att det är en dispytom offergåvans värde, där huruvida arbetstillstånd är en lämplig blankett för munkarna att använda när de ansöker om uppehållstillstånd i Sverige kan vara det som orsakade konflikten. SBG misstänker att det är en fråga om just arbetstillstånden som munkarna sökte, men framhåller samtidigt det bara är en spekulation.64 Huruvida det är en fråga om angiveri, att någon har rapporterat potentiellt skattefusk till Skatteverkethar varit svårt att få säker kunskap om. Det spelar ingen roll om så vore fallet, Skatteverket kan nämligen inte lämna ut sådana uppgifter i och med att den typen av information är sekretessbelagd.65
7.2 Föreningen och Skatteverkets argumentation
Nedan följer en redogörelse för de båda parternas argumentation som den presenteras i materialet. Först redogörs det för Skatteverkets ståndpunkter, och därefter följer föreningens. Sammanfattningsvis rättar sig Skatteverket i huvudsak efter de gällande föreskrifter som behandlar beskattning. Skatteverket menar vidare att föreningens verksamhet omfattas av just dessa föreskrifter. Föreningen argumenterar å andra sidan för att Skatteverket misstolkar den praktik som genomförs inom buddhistiska församlingar. De menar att detär problematiskt att beskatta en religiös praktik som om det vore ett förhållande mellan en arbetare och arbetsgivare.
63 Intervju med skatterättslig expert hos Skatteverket
64 Intervju med representant från SBG
29
Istället anser föreningen att det rör sig om ett förhållande bortom det världsliga med sina kronor och ören.
7.2.1 Skatteverkets argumentation
Skatteverket åberopar inkomstskattelagen (IL), den föreskrift som är normerande för skatteärenden i svensk lag. IL reglerar beskattning av inkomster och innehåller bland annat riktlinjer för vad gäller beskattning av tjänst och även gåvor.66 Skatteverkets uppfattning är att munkarnas relation till lekfolket bör tolkas som tjänst enligt den givna definitionen i IL kap 10 1§.67 Denna uppfattning grundar de dels på arbetstillstånd utfärdad av Migrationsverket, men även på sin egen tolkning av verksamheten i templet. Skatteverket anser det uppenbart att munkarna utför en tjänst i gengäld för de offergåvor och boendeförmåner de erhåller av föreningen och lekfolket.68
Skatteverket anser precis som föreningen att gåvor är och borde vara skattefria och de är de också enligt IL.69 SKV:s uppfattning är däremot att gåvan i den buddhistiska kontexten är s.k. ”remuneratoriska gåvor”.70 En gåva är remuneratorisk om det finns någon form av förväntning på att den som gav gåvan kommer få något i gengäld, till exempel en tjänst eller som i det här fallet, förkunnelse och religiösa meriter. Skatteverket menar att gåvan i den buddhistiska kontexten är just remuneratorisk: lekfolket har en viss förväntning på munkarna när de ger gåvor och det finns även ett uttalat avtal mellan dem att munkarna ska genomföra ceremonierna och förvalta religionen. För att göra det måste munkarna dock ha ett ställe att bo och få mat. Det handlar alltså om ett ömsesidig förhållande och utbyte av tjänster lekfolket och munkarna emellan.
Skatteverket refererar i sin argumentation till en tidigare dom gjord i ett rättsfall med Jehovas Vittnen. Domslutet angav att en viss medlem i den religiösa gruppen borde förmånsbeskattas i
66 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/inkomstskattelag-19991229_sfs-1999-1229 (Hämtad 2020-04-27 Kl. 1259.)
67 ”Med tjänst avses 1. anställning, 2. uppdrag, och 3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.”
68 Yttrande av Skatteverket i Aktbilaga 3.
69 IL 8 kap 1 §: “Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.”
30
och med att denne stod till församlingens förfogande i gengäld mot kost och boende.71 Vittnet fick med andra ord ingen lön, men denne hade ”arbetsuppgifter av juridisk eller annan karaktär” och dessutom arbetade medlemmen med att förkunna tron till församlingsmedlemmarna.72 Den angivna domen har enligt SKV en prejudicerande effekt i det rådande fallet, med betydelsen att domen blir juridisk praxis för det här fallet också, och andra religiösa grupper därför bör få samma behandling.
7.2.2 Föreningens argumentation
Föreningen/templet ”Wat Pha Sokjai” (WPS) (”Inre glädjens skogstempel”) argumenterar i huvudsak för att den behandling de får av Skatteverket är sprungen ur en felaktig juridisk praxis.73 Argumentet är vidare delat på sju separata punkter, som nedan kommer behandlas en i taget. Allt som allt menar WPS att Skatteverket missförstår den inre logik som den buddhistiska traditionen har och att SKV:s antaganden står på felaktiga grunder. Föreningen menar dessutom att de har rätt till att utöva sin religion enligt religionsfriheten samt att bli behandlade på liknande vis som andra trosinriktningar, till exempel kristendomen.
I ett yttrande gjort av föreningen den 16 september 2019 presenteras sju huvudsakliga rättsliga argument som de bedriver i fallet mot Skatteverket.74 Det första argumentet handlar om hur ett tidigare antaget skatterättsligt beslut angående förmåner inom kristen klosterverksamhet har en prejudikatsverkan på rättsfallet i fråga. I ett domslut från 1957 står det klart att en viss medlem i Birgittinerorden inte behöver betala en summa i skatt då ”berörda förmån icke utgjorde ersättning för utfört arbete”.75 Enligt likhetsprincipen förtjänar alltså den buddhistiska verksamheten samma juridiska behandling som birgittinerorden då den buddhistiska verksamheten är jämförbar med kristen klosterverksamhet.76
71 Yttrande av Skatteverket 2018-10-22, ”Förslag till beslut”, aktbilaga 20.
72 Aktbilaga 20, s. 3. Skatteverket, förslag till beslut
73 Aktbilaga 63, s. 13, yttrande av föreningen 16 september 2019
74 Det framgår inte vem författaren till yttrandet är, men texten är dock signerad som ett ställningstagande av föreningen.
75 Domslut kammarrätten 1957
31
Det andra rättsliga argumentet föreningen för fram är likt det första, men med en viss modifikation: Kristen klosterverksamhet behandlas idag enligt en juridisk praxis där de tolkas som en del i en slags religiös hushållsgemenskap. Munkarna och nunnorna i de kristna klostren ”arbetar” inte för en viss kyrka eller dylikt för att gynna kyrkan på samma sätt som anställda arbetar för ett företag. En mer rättvis liknelse vore att munkarna och nunnorna ingår i kyrkan som en familjemedlem ingår i ett hem. Det vore med andra ord befängt att se en medlem i en familj som nyttjare av kost- och boendeförmån när denne blir bjuden på middag av en annan familjemedlem. Det buddhistiska templet bör således förstås som ingående i en privat sfär då munkarna enbart verkar inom templets ramar. Således har Skatteverket interätt till att skatta offergåvorna när de tolkas som ingående i en hushållsgemenskap.77 Föreningen framhåller att munkarna inte erhåller någon form av kostförmån och att Skatteverkets uppfattning om förhållandet är baserat på felaktiga grunder.
Det tredje argumentet gäller missförståndetgällande munkarnas visumansökningar. Även om det är fråga om ett beklagligt misstag gjort av munkarna när de sökte arbetstillstånd istället för uppehållstillstånd, angav de klart och tydligt i ansökan att: ”In my tradition every needs come from gift by temple, organisation and people that use to visit temple or join ceremony”.78 Munkarna får alltså ingen lön och bör därför inte tolkas som arbetstagare. Föreningen framför i och med munkarnas visumansökningar att en del av ansvaret ligger hos Migrationsverket, då de inte gett signaler om att det är fel blankett det är frågan om och därmed inte fullgjort sin serviceskyldighet som statlig myndighet.79
Det är inte heller en fråga om kostförmån då det inte stämmer med lekfolkets intention, menar föreningen. Lekfolkets intention med gåvogivandet är snarare att öva dana, generositet, vilket är en central religiös ritual inom theravadabuddhismen. Skatteverket misstar sig när de menar att gåvan går via föreningen, från lekfolket till munkarna, när de offrar. Föreningen argumenterar för att gåvan går direkt från individ till individ, och alltså inte via föreningen som mellanhand.80
77 Aktbilaga 63, s. 17 (7) yttrande av föreningen
78 Utdrag från en av munkarnas ansökan till arbetstillstånd 2017-01-10
79 Aktbilaga 24, Föreningens svar på Skatteverkets beslut 2018.
32
Det fjärde rättsliga argumentet handlar om skatteverkets felaktiga tolkning av munkarna som anställda av föreningen. Enligt vinaya, de löften som munkarna svär vid när de ordineras, är munken först och främst, i den här frågan, inte tillåten att ta sig an ett livsuppehälle i form av förvaltningsarbete. De får inte heller hantera pengar.81 En sekulär analys av den religiösa