Det har inte skett några väsentliga förbättringar av luft-kvaliteten i Landskrona de senaste sex-sju åren. Halterna av de flesta luftföroreningarna har legat kvar på ungefär samma nivå. Förklaringarna till att förbättringar inte har uppnåtts är troligen en fortsatt hög intransport av luft-föroreningar och att utsläppsreducerande åtgärder inte har vidtagits i tillräcklig omfattning på industrierna i kom-munen. En annan förklaring är den ökande fordonstrafi-ken.
Luftföroreningarna, främst partiklar och ozon, men även bly ska-par stora hälsoproblem. Enligt beräkningsmodeller dör omkring tusen personer i Skåne och Blekinge i förtid varje år på grund av partiklar i luften. Farligast är de fina partiklarna som kan tränga längst ner i lungorna och vidare ut i blodet.
Flera ämnen i luften är dessutom cancerframkallande och utsläppen tros även ligga bakom ökningen av astma och allergier.
Luftföroreningarna ger även negativa effekter för naturen genom bland annat försurning och övergödning. Det är därför viktigt att vi kartlägger främmande och farliga ämnen i luften så att vi kan för-bättra luftkvaliteten.
FRISK LUFT
Partiklar (PM10) i tätortsluften, urban bakgrund.
Antal dygn där partikelhalterna i luften överskrider 50 ug/m3 under vinterhalvåret.
För att ha kontroll över hur mycket luftföroreningar Landskronas befolkning utsätts för utförs sedan 1973 luftmätning-ar. Idag omfattar de svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, flyktiga orga-niska ämnen, bl a bensen och toluen, partiklar (PM10) och tung-metaller, däribland bly. För mätning av gasformiga ämnen finns tre mätstationer i centrala Landskrona.
URBANmätningarna har en mätstation i gaturummet på Eriksgatan och en på polishusets tak, benämnd urban bakgrund.
OPSISmätningarna har en mätstation med tre mätsträckor över staden, på taket till Yaras kontor på Eriksgatan. Gasformiga ämnen mäts även som bakgrundsmätningar på landsbygden.
Mätningar av metallinnehållet i gräs och grönsaker sker på ett tio-tal platser i kommunen. Dessutom görs mätningar av tungmetio-tal- tungmetal-linnehållet i svävande och fallande stoft. De samlade resultaten från mätningarna visar att det skett en långsiktig förbättring över en 20-års period, men denna förbättring har klingat av och de senaste åren har tillståndet varigt ganska konstant.
De objektiva fysikaliska/kemiska mätningarna kompletteras med subjektiva enkätstudier om bland annat olägenheter av luft-föroreningar. Våren 2004 svarade drygt 300 personer i Landskrona kommun på i vilken utsträckning man besväras av olika typer av luftföroreningar. Bilavgaser var den största orsaken till obehag, vil-ket 27 procent besvärades av. I en tidigare enkätstudie från 1982 utgjorde i stället lukter från industrier den i särklass största besvärsorsaken. Av de personer som bodde intill industriområdet svarade då 85 procent att man besväras av lukterna. I detta områ-de besväras idag 25 procent av industrilukten. Här har områ-det alltså skett en stor förbättring!
Partikelmätningar PM10, PM2,5 och PM1
PM10 är beteckningen på mycket små partiklar som finns i luften, med en diameter mindre än 10 mikrometer. PM1 och PM2,5 är följ-aktligen partiklar med en diameter på mindre än 1 respektive 2,5 mikrometer. För partiklar är källorna dels lokala utsläpp från industri- och energianläggningar och vägtrafik samt storregionala intransporter av partiklar. Vägtrafiken bidrar genom avgaser, väg-damm (sand och salt) och slitage på vägbanan, på bromsbelägg-ningar och på däck. Partiklarna orsakar allvarliga hälsoproblem eftersom de kan tränga djupt ner i lungorna och bär med sig gifti-ga ämnen.
Sedan 2001 mäts mängden partiklar PM10 dygnsvis i Landskrona, i tätortens bakgrund och fr.o.m. 2002 även i gaturum-met. Medelvärdet vinterhalvåret 2003/2004 var 22 µg/m3 i bak-grunden och 27 µg/m3 i gaturummet. Enligt
miljökvalitetsnormer-na får inte ett dygnsmedelvärde på 50 µg/m3 överskridas mer än 35 gånger per kalenderår. Denna nivå överskreds 4 dygn i den urbana bakgrunden och 12 dygn i gatu-rummet vinterhalvåret 2003/2004.
Vinterhalvåret 2002/2003 mät-tes även de fina partiklarna PM1 och PM2,5 i Landskrona. Det medelvärde man fick fram från dygnsmätningarna som pågick mellan 2002-11-19 och 2003-03-31 var för PM1 11 µg/m3, för PM2,5 17 µg/m3och för PM10 29 µg/m3. Man ser alltså att ungefär en tredjedel av vikten för PM10 utgörs av fina partiklar i form av PM1 och att över hälften utgörs av PM2,5.
Svaveldioxid
Svaveldioxid orsakar försurning av miljön och utsläppen kommer från energiproduktion, industri och sjöfart. I takt med att utsläp-pen minskat har de uppmätta halterna sjunkit med 95 procent sedan 1973 och håller idag en jämn nivå. De låga halterna i Landskrona kommer av en minskad användning av eldningsolja, ökad eluppvärmning och utbyggnaden av fjärrvärmen. Under vin-terhalvåret 2003/2004 var medelvärdet 2,2 µg/m3. Detta kan jäm-föras med bakgrundsvärdet 1 µg/m3vid Vavihill på Söderåsen.
Kvävedioxid
Omkring 30 procent av den kvävedioxid som finns i luften utgörs av intransporter från kontinenten. Men kväveoxidhalterna är i betyd-ligt högre grad än svaveloxidhalterna orsakade av lokala källor.
Den största lokala källan utgörs av väg- och sjötrafik som svarar för 70 procent av utsläppen. Vinterhalvårsvärdet 2003/2004 var i bakgrunden (taknivå) 14 µg/m3 och i gaturummet 18 µg/m3 vilket visar trafikens inverkan i gaturummet. Bakgrundsvärdena vid Vavihill var 5 µg/m3. Gränsvärdet är 50 µg/m3.
Marknära ozon
Marknära ozon utgör ett hälsoproblem främst orsakat av biltrafik.
Sedan början av 90-talet har uppmätta sommarsäsongshalter näs-tan fördubblats, medan halterna under de senaste åren i stort varit oförändrat höga. Mycket av ozonet som uppmäts här härrör från intransporter av luftföroreningar från kontinenten. De högsta hal-Mätutrustning för PM10
Partiklar fördelade på olika storleksfraktioner. PM10, PM2,5 och PM1. Mätningarna avser vinterhalvåret 2002/2003.
Svaveldioxid i tätortsluften, urban bakgrund (tak-höjd), vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3)
Kvävedioxid i tätortsluften, urban bakgrund, vinter-halvårsmedelvärde (µg/m3).
Marknära ozon i tätortsluften sommarhalvårsme-delvärde (µg/m3).
Bensen i tätortsluften vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3). Halterna t.o.m. 02/03 avser taknivå, 03/04 avser gatunivå.
Bly i nedfallande stoft 1988-2002, µg/m2/månad.
terna uppkommer i samband med högtrycksinversioner såväl här som på kontinenten. Under dessa perioder med låga vindhastighe-ter och därmed liten omblandning av luftmassan kan höga halvindhastighe-ter byggas upp. Motsvarande förhållanden gäller även för kväveoxider och svaveloxider. Ozonet bildas genom en kemisk reaktion mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider under inverkan av ljus, vilket medför högre halter sommartid. Under det svala och sol-fattiga sommarhalvåret 2004 var medelvärdet 64 µg/m3. Bakgrundsvärdet vid Vavihill var 58,5 µg/m3. Det nya EU-direkti-vet för skydd av vegetation och hälsa överskreds inte någon gång under sommarsäsongen 2004.
Flyktiga organiska ämnen
Flyktiga organiska ämnen i luften, däribland bensen, orsakas främst av bilavgaser. Ämnena bidrar till marknära ozon och bensen orsakar cancer. Bensenhalterna har mer än halverats sedan mät-ningarna påbörjades 1992, främst p.g.a. sänkta bensenhalter i ben-sin. Vinterhalvåret 2003/2004 uppmättes halterna i gaturummet till 2,1 µg/m3. Detta överskrider lågrisknivån på 1,3 µg/m3, men lig-ger under miljökvalitetsnormen på 5 µg/m3.
Bly i nedfallande stoft
Blyinnehållet i nedfallande stoft har undersökts sedan 1988 och den senaste mätningen utfördes 2002. Nedfallet av bly är av för-klarliga skäl högst vid Boliden Bergsöe AB, där nedfallet 2002 var ca 30 gånger högre än vid mätplatsen vid Syngenta (Hilleshög).
Efter 1989 sjönk nedfallen kraftigt och har sedan dess legat på en relativt jämn nivå förutom under 2001 då branden i Boliden Bergsöes batterilager orsakade en kraftig ökning av nedfallet.
Nedfallet i Landskrona avviker klart från mätningar som gjorts i andra tätorter. En tidigare utförd mätning visade att blynedfallet i Landskrona var ca 10 gånger större än i Malmö.
Svävande stoft
Halterna av olika grundämnen i partiklar mindre än 10 µm i dia-meter mättes senast våren 2003. Under fem veckor försiggick mät-ningar på två platser, Stadshusets tak och i Lundåkrahamnen.
Koncentrationerna av de flesta grundämnen var högre vid Lundåkrahamnen än vid Stadshuset, vilket indikerar påverkan från de lokala industrierna. Medelkoncentrationen av bly var 228 ng/m3 vid Lundåkrahamnen och 83 ng/m3 vid Stadshuset.
Jämfört med tidigare mätningar var koncentrationerna av bly väsentligt lägre än 1977 men lite högre än 1988. Även om de
upp-mätta koncentrationerna är lägre än miljökvalitetsnormen på 500 ng/m3 är de fortfarande mycket höga i jämförelse med bak-grundshalterna i Sverige som är cirka 4-5 ng/m3.
Blyhalter i gräs
Undersökningar av bly och andra metaller i odlat gräs bedrivs sedan 1987 på åtta platser i kommunen. Halterna speglar blyinne-hållet i luften. Blyet kommer främst från Boliden Bergsöe och till viss del från ScanDust, men även intransport av blyhaltig luft före-kommer. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2004 var 89 mg/kg torr substans vilket är det näst högsta värdet sedan mätningarna började. De tre senaste åren har halterna varit anmärkningsvärt förhöjda och det är mätplatserna på industriom-rådet som uppvisar de höga nivåerna.
Bly i sallat och grönkål
Sedan 1981 har blyhalten i sallat och grönkål mätts. Blyhalterna i sallat har sedan 1994 legat väl under livsmedelsverkets gränsvär-de på 0,3 mg/kg, så även 2004. Megränsvär-delvärgränsvär-det för blyhalterna i grönkål var 2004 0,30 mg/kg mätt i färskvikt, alltså precis på gränsvärdet. Även om trenden sedan 1981 varit tydligt nedåtgåen-de kvarstår rekommendation att inte odla grönkål i kommunen.
Det är först när man kan påvisa att blyhalten stadigt under flera år i följd legat under gränsvärdet som odlingsrekommendationen kan tas bort.
Bly i blod
Blyhalter i blodet hos barn i Landskrona och i Trelleborg har undersökts sedan 1978. Blyhalterna har minskat dramatiskt under årens lopp. Under de senare åren har halterna varit under 20 µg/l, vilket kan jämföras med de på nära 60 µg/l när mätningarna star-tades. Dagens nivåer är låga, även sett i ett internationellt per-spektiv. Minskningen avspeglar med största sannolikhet reduktio-nen av bly i bensin, men även minskade industriutsläpp. Barn boende i närheten av Landskronas södra industriområde (0,5-1 km) har cirka 20 procent högre halter än övriga barn (medelvärde 24 µg/l). Barn till föräldrar som röker har också förhöjda halter.
Bly i gräs (mg/kg TS), medelvärde 1987-2004.
Bly i grönkål (mg/kg) 1981-2004.
VILL DU VETA MER?
På Landskrona kommuns hemsida redovisas mätningar av Landskronas luft: www.landskrona, se under ”Vår miljö” och
”Luft”
På IVL:s hemsida kan man ta del av data från luftmätningar i Sverige: www.ivl.se
På Öresundslufts hemsida kan man bland annat ta del av hur luftkvaliteten är just nu i Öresundsregionen:
www.oresundsluft.com
Blyhalter i blod, (geometriska medelvärden) hos sammanlagt 3641 barn i Landskrona (ofyllda kvadra-ter) och Trelleborg (fyllda kvadrakvadra-ter) undersökta under perioden 1978–2004.
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
70
FRISK LUFT