bekämpningsmedel. Trots väl utbildade lantbrukare och stränga bestämmelser finner vi bekämpningsmedel i både vattendrag, grundvatten och till och med i enskilda dricksvattenbrunnar. Idag är det enbart det ekologiska lantbruket som står utanför denna kemikalieanvändning.
Skåne står för nästan hälften
Det övergripande miljömålet "En giftfri miljö" innefattar hantering av bekämpningsmedel. Enligt detta ska hanteringen av natur-främmande ämnen i miljön vara nära noll inom en generation.
Trots detta politiska mål ökar istället användningen av kemiska bekämpningsmedel. Uttryckt i mängd aktiv substans uppgick för-säljningen av kemiska bekämpningsmedel till jordbruket år 2003 till 2.087 ton. Nästan hälften av Sveriges totala användning av jordbrukskemikalier sker i Skåne. Detta beror dels på hög produk-tion, att bekämpningsmedelsintensiva grödor så som potatis odlas här, men även på att det milda klimatet gynnar insekter och svampsjukdomar.
Bekämpningsmedel läcker ut
Trots att lantbrukarna blir allt mer försiktiga i hanteringen av bekämpningsmedlen är fyndfrekvensen i de skånska yt- och grund-vatten hög, även på vintern, långt efter odlingssäsongens slut.
Även om bekämpningsmedlen sprids på ett korrekt sätt når de så småningom yt- och grundvattnet.
Långsam nedbrytning
En anledning till den höga fyndfrekvensen är att preparaten bryts ner långsamt i naturen, flertalet av ämnena kan finnas kvar i flera år. En av de vanligaste substanserna som påträffas i grundvatten är atrazin, den verksamma beståndsdelen i bl.a. Totex strö, vilket inte användes i lantbruket. Preparatet har varit förbjudet sedan 1991, men eftersom det bryts ner så långsamt finns det fortfarande kvar i naturen. Även nyare preparat, så som glyfosat (ingår i bl.a.
Roundup), har visat sig vara betydligt mer långlivat i naturen än vad från början antogs.
Ökad användning
Det har skett en ökning av användningen av bekämpningsmedel de senaste åren. I figuren kan man se att användningen under en tio-årsperiod har ökat med ca 40 procent om man räknar i antalet doser per hektar. En generell förklaring till uppgången kan vara den förändring och intensifiering av driften som skett efter Sveriges EU-inträde i mitten av 1990-talet. En av förändringarna är kraven på träda. För att bryta trädan rekommenderas lantbru-karna att använda kemisk bekämpning.
Kostnaden för kemisk bekämpning är idag betydligt lägre än för mekanisk bekämpning. Ett sätt att styra lantbruket mot att bli mindre bekämpningsmedelsintensivt är att göra användningen av bekämpningsmedel dyrare. I januari 2004 höjdes punktskatten på bekämpningsmedel från 20 kr/kg till 30 kr/kg verksam substans.
Lite känt om effekterna
Allt eftersom vi får bättre analysmetoder påträffas allt fler bekämpningsmedel i yt- och grundvatten. Kvar står en stor kun-skapsbrist vad gäller bekämpningsmedlens långvariga effekter för människa och miljö.
Det finns forskning som visar att användning av kemiska bekämpningsmedel minskar den biologiska mångfalden. Bland annat är en undersökning gjord där man studerat jordbrukets påverkan på vattenlevande insekter i småvatten i ekologiskt och konventionellt brukade odlingsmiljöer i sydvästra Sverige.
Resultat visar på att det finns signifikant fler arter i de småvatten Antalet hektardoser
Bekämpningsmedel, hektardoser
som ligger på ekologiskt odlade åkrar, där kemiska bekämpnings-medel inte används, jämfört med de på konventionella åkrar. Detta antas bero på att känsligare (och därmed ofta ovanligare) arter drabbas av användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Dricksvatten
Sedan år 2001 erbjuder Miljönämnden i Landskrona gravida kvin-nor och barnfamiljer med barn under ett år att kostnadsfritt ana-lysera sitt dricksvatten från egen brunn. Under åren 2001-2003 innehöll 65 procent av proverna rester av kemiska bekämpnings-medel, varav 40 procent bedömdes som otjänliga. Totalt återfanns 14 ämnen och nedbrytningsprodukter. Vanligast förekommande var atrazin och BAM som är en nedbrytningsprodukt av ämnet diklobenil. Dessa ämnen är med största sannolikhet rester från totalbekämpningsmedlet Totex Strö som före 1991 använts på träd-gårdsgångar, grusade ytor, banvallar, industriområden och liknan-de. Medlet är idag ersatt av Roundup och dess verksamma ämne glyfosat förekom även i dricksvattenproverna. EU:s och Socialstyrelsens gränsvärde för dricksvatten ligger på 0,1 µg/l för en enskild substans och 0,5 µg/l för summan av halterna av alla bekämpningsmedel som påvisats i ett prov. Över dessa värden bedöms dricksvattnet som otjänligt. Den högst uppmätta halten av en enskild substans i dricksvattnet från enskild brunn 2001–2003 var 1,10 µg/l, (BAM).
På kartan anges var vatten från enskilda brunnar analyserats för kemiska bekämp-ningsmedel. Siffrorna vid punkterna anger mängden bekämpningsmedel i µg/l. Vita punkter innebär att inga bekämpningsmedel påträffats, grå punkter anger brunnar där bekämpningsmedel påträffats men där värdena ligger under gränsvärdet (0,1µg|l) och svarta prickar anger otjänliga prover, d.v.s. över gränsvärdet.
Grundvattenkontrollprogram
Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten 1992. I kontrollprogrammet tas varje år grundvattenprover i 15 brunnar som SGU valt ut som representa-tiva med avseende på berg- och jordlager. Vid provtagningen 2004 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i 3 av de 15 brun-narna. Halterna låg under gränsvärdet för bekämpningsmedel i dricksvatten. Två ämnen återfanns, bentazon och 2,6-diklorbensa-mid. Gemensamt för dessa två ogräsbekämpningsmedel är att de är lättrörliga och att de bryts ner långsamt. I de tre brunnar man fann bekämpningsmedel i 2004 förefaller dessa komma från användning i närliggande villaträdgårdar, växthus och/eller grusplaner.
Ytvatten, Saxån-Braån
Saxån-Braåns vattenvårdskommitté analyserar varje år bekämp-ningsmedelsrester i åvattnet. Det tas 4 prover per år, de flesta på sommarhalvåret. I 96 procent av proverna tagna mellan 1988 och 2004 har någon typ av bekämpningsmedel påträffats. Man har fun-nit rester från inte mindre än 23 olika typer av bekämpningsmedel och spår av ytterligare 14 st.
Det är ogräsmedel (herbicider) som oftast påträffas och det är också dessa som används mest. Vanligt förekommande är glyfosat som sedan det börjat analyseras 1997 förekommer i så gott som alla prover. År 2004 var koncentrationerna högst av bentazon (maxhalt 0,21 µg/l) och mecoprop (maxhalt 0,18 µg/l) vilka också förekom i flest antal prover.
Ekologgruppen på uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté, 2004, Saxån-Braån Vattenkontrollen 2003 årsrapport.
Kemikalieinspektionens hemsida:
www.kemi.se
Landskrona kommuns hemsida: www.landskrona.se under ”vår miljö” och ”Rapporter” finner man rapporter om Grundvattenkontrollprogrammet och kemiska bekämpningsme-del i enskilda vattentäkter.
Saxån-Braåns vattenkommitté:
www2.landskrona.se/kommun/miljo/saxan02/default.htm Statistiska centralbyrån, SCB, 2004, Bekämpningsmedel i jord-bruket 2003.
www.scb.se
Sommarmedelvärde (maj-augusti) av summan av kemiska bekämpningsmedel Saxån. 1997 började man analysera glyfosat, AMPA och klopyralid. 1999 började man kunna analysera isoproturon och meta-mitron.
Högst halter finner man i maj vilket visar att en hel del av de medel man besprutar med når vattendragen ganska omgående.
Även under vintermånaderna finner man bekämpningsmedel i åvattnet, vilket indikerar att de uppehåller sig länge i jorden utan att brytas ner. I diagrammet över uppmätta mängder kemiska bekämpningsmedel i Saxån vid Häljarp kan vi se att sommarme-delvärdena inte minskar, trots att lantbrukarna inom Saxåns avrinningsområde blir allt mer försiktiga i sin användning som resultat av rådgivning och lagkrav. Halterna varierar mycket mel-lan olika provtagningstillfälle, även vid olika månader under samma år. Värt att kommentera är även att många av de nyare preparaten på marknaden är så kallade lågdospreparat. Dessa har kraftig verkan redan vid väldigt låga koncentrationer som vanligt-vis inte är mätbara.
BT Kemi påverkar fortfarande Braån
Mellan åren 1965-1977 producerade BT Kemi i Svalöv bekämp-ningsmedel, främst fenoxisyror. Marken där fabriken låg har varit starkt förorenad och det har nyligen konstaterats att betydande mängder föroreningar fortfarande finns kvar i området. Området ligger intill Braån och en del av ämnena läcker ut i ån.
Sedan början av 1980-talet tas vattenprover 4-6 gånger/år upp-ströms och nedupp-ströms fabriksområdet. Resultaten från kontrollpro-grammet visar att området fortfarande läcker föroreningar till Braån. Det ser till och med ut att ha skett en ökning av läckaget under 2000-talet. I juni 2004 hade åvattnet en koncentration av MPCA på 30 µg/l några hundra meter nedströms BT-kemiområdet, vilket får betraktas som extremt högt. Det ökade läckaget förvän-tas bero på brister i det dräneringssystem som ska förhindra markvattnet från det förorenade området att nå Braån. Man räk-nar idag med att ett tiotal kilo föroreningar, främst mekoprop, transporteras ut till Braån varje år. Några ekologiska störningar av utsläppen i Braån har inte kunnat påvisas, men man kan inte ute-sluta några risker för sådana.
Planer finns nu på att utföra en omfattande efterbehandling av området. Man ska i samband med detta förbättra skyddet mot läck-age till Braån. Idag pumpas förorenat dräneringsvatten till Landskronas avloppsreningsverk. Denna pumpning ska efter saneringen upphöra vilket kräver omfattande förbättringar av han-teringen av vattnet på plats. Kostnaderna kan uppgå till 100 mil-joner kr.
VILL DU VETA MER?