LANDSKRONA MILJÖREDOVISNING 2004
Miljöredovisning
för Landskrona kommun 2004 Landskrona kommun
261 80 Landskrona
Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 7.
www.landskrona.se Miljöförvaltningen Telefon: 0418-470 600 Fax: 0418-470 603 e-post. miljo@landskrona.se
Miljöförvaltningen har producerat miljöredovisningen på kommunstyrelsens uppdrag. Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell varit projektledare och Linda Hellberg projektsekreterare. Thomas Hylén har ansvarat för de gröna nyckeltalen, Håkan Ärnflykt för kapitlen om luft, Olle Nordell för kapitlen om vatten, Högni Hansson för de hälsorelaterade kapitlen och inledning. Huvuddelen av texterna har författats av Linda Hellberg. Rainer Weich, Bioserve, har gjort dia- gram och illustrationer.
Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötill- ståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona,se under ”Vår miljö”.
Copyright: Innehållet i denna rapport får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.
Upplaga: 1.000 ex
Formgivning: Nino Simic, Ordkonst, Lund.
Tryckning: Grahns Tryckeri AB, Lund.
Innehåll
Förord . . . 3
Inledning . . . 4
Miljökvalitetsmål . . . 9
Miljön är viktig för landskronaborna! . . . 11
Boendemiljön behöver förbättras . . . 13
Buller - ett underskattat hälsoproblem . . . 15
Mat påverkar miljön – landskronaborna bryr sig . . . 18
Börjar arbetet mot övergödningen att ge resultat? . . . 20
Klimatförändringar förvärrar övergödningen . . . 25
Hur arbetar vi i Landskrona för att minska övergödningen? . . . 26
Hur är kvaliteten på badvattnet i Landskrona? . . . 28
Varning för giftalger . . . 29
Kemiska bekämpningsmedel i vattnet trots ökad försiktighet . . . 31
Från dike till bäck . . . 36
Hur ren är luften i Landskrona? . . . 38
Partiklar orsakar för tidig död . . . 43
Miljöledningsarbetet 2004 . . . 45
Gröna nyckeltal visar miljömässig utveckling . . . 47
Hälsa och ohälsa i siffror . . . 50
Extreme landscape makeover . . . 51
BILDER
Omslagsbild: Glada barn på förskolan "I Ur och Skur Mullvadarna" där barnen är ute i naturen tre av veckans dagar. Foto: Mats Svensson FOTOGRAFER:
Tobias Flygar: Miljömålsillustrationer på s 9 och 10 samt i anlutning till början på kapitel.
Lennart Nilsson: s 43.
Olle Nordell: s 20 (bredspalt), 25, 26, 29 (bredspalt), 36, 37, 48, 49, sista.
Rainer Weich: s 45.
Mats Svensson: s 1, 11, 15, 20 (i spalten), 23, 29 (i spalten), 31, 39, 40, 44, 46, 50.
Förord
Det kan verka negativt och brist på optimism att ägna stor del av miljöredovisningen åt att räkna upp alla brister om miljön i kom- munen. Det ingår dock i allt förbättringsarbete att först analysera och redovisa bristerna för att bättre veta vad som behöver förbättras.
Även läkaren som undersöker vår hälsa är mån om att inte missa några svåra krämpor eller tecken på ohälsa. Det är förutsättningen för att kunna sätta in rätt behandling i tid. Vi måste vara beredda att bevaka de hot som vi är eller kan vara utsatta för och göra oss beredda att möta dem eller ännu hellre förebygga dem. En negativ förändring av miljön sker betydligt långsammare än en tsunami, men i längden kan föroreningar orsaka långtgående skador som vi inte kan blunda för. Ett välutvecklat varningssystem genom miljöö- vervakningen är därför ett viktigt instrument för oss för att trygga välfärden i framtiden. Men vi behöver också redovisa på ett begrip- ligt sätt hur situationen är, vilka hot som finns och även de positiva resultaten av miljöarbetet.
Visst är bilden dyster på en del områden. Sopmängderna per kommuninvånare har ökat under flera år precis som i andra kom- muner i Sverige. Medellivslängden är lägre än genomsnittet i landet o.s.v. Men vi kan också se förbättringar och i vissa fall avsevärda för- bättringar. Blyutläppen har minskat kraftigt, blyhalten har sjunkit både i barnens blod och i grönkålen. Vi kan även redovisa arbete som nyligen startats eller som pågår för att förbättra miljön, även om vi ännu inte kan avläsa tydliga förbättringar av miljön. Den bättre mil- jön visar att ett systematiskt och konsekvent miljöarbete ger resul- tat. Miljösatsning norr är ett exempel där man förenar åtgärder för att minska miljöbelastningen på Öresund och skapande av nya områden som anläggs i omedelbar närhet av tätorten där Landskronaborna kan vistas på fritiden. Kommunens inre miljöar- bete bedrivs systematiskt, med alla kommunanställda engagerade i införandet av miljöledningssystem för kommunen, fram mot de mål som kommunfullmäktige fastställt. Industrins miljöarbete de senas- te decennierna har medfört stora miljöförbättringar och kommunen har satsat på att utveckla det arbetet i fortsatt samarbete med bl.a.
Lunds Universitet.
Nästa stora satsning blir arbetet med de nationella och lokala miljömålen som ska bidra till ytterligare krafttag för en bättre miljö.
Förhoppningsvis kan vi läsa av resultatet av det arbetet i senare mil- jöredovisningar.
Niklas Karlsson
Niklas Karlsson
Kommunstyrelsens ordförande
Inledning
I slutet av år 2004 drabbades världen av en katastrof med många dödsfall och tsunami blev en del av vårt ordförråd.
Landskrona drabbades relativt hårt av tsunamin med svenska mått mätt med nästan tio döda eller skadade.
Tsunamin väcker många tankar om hur vi kan förebygga och skydda oss mot skador och hur vi kan få varningar i tid. Experterna i Thailand visste om jordbävningen och risken för tsunamin i så god tid att en varning hade kun- nat rädda flera liv. De underlät att varna av hänsyn till sin egen karriär. Vid en tidigare varning hade en av deras kol- leger fått lämna sin tjänst p.g.a. en varning som sen visa- de sig vara obefogad.
Tidig varning
Vad har en naturkatastrof i Asien med miljösituationen i Landskrona att göra? Jo, den belyser flera problem. Dels behovet av ”early-warning-system” där man hinner vidta åtgärder i tid för att undvika skador. Den visar även att kortsiktiga intressen inte får styra om man berättar obehagliga sanningar om miljön även om det för dagen skulle skada några intressen. De långsiktiga intres- sena skall vara i förgrunden och stora risker prioriteras framför kortsiktiga.
Årets miljöredovisning omfattar nästan uteslutande miljösitua- tionen i kommunen och beskriver hur det står till med miljön i Landskrona. Skälet till detta är bl.a. att vi behöver en utgångs- punkt och en klar bild av miljösituationen när vi startar det stora arbetet med miljömålen. Alla inblandade behöver veta hur läget är och vilka problem vi behöver lösa. Vilka miljömål är det angeläg- nast att ta i tu med i Landskrona.
Om vi sammanfattar miljösituationen i Landskrona de senaste decennierna så ser vi att stora förbättringar har skett även om en del problem väntar på sin lösning. Miljösituationen i Landskrona var mycket svår under 1970-talet och utsatte befolkningen för klara hälsorisker. Kartläggning av miljösituationen och miljö- och hälsoriskerna var ett nödvändigt led i arbetet för en bättre miljö.
Det orsakade protester och gav inte allt igenom en positiv bild av kommunen. Kartläggning och analys är dock ett nödvändigt och oundvikligt led om man ska hamna rätt. Har man inte korrekt bild
av problemet kan man inte vidta rätt åtgärder för att lösa proble- met. En ärlig och uppriktig beskrivning av verkligheten är en förut- sättning för att lyckas. En skönmålning eller förljugen bild av verk- ligheten straffar sig. Åtgärderna brukar då leda i fel riktning.
När kartläggningen var gjord och problemen identifierade och analyserade vidtog ett målmedvetet arbete för att lösa problemen.
Arbetet bestod både av program som medförde stegvisa förbätt- ringar och genomtänkt och konsekvent agerande i vardagsarbetet så att det ledde i rätt riktning. Även detta ledde till protester för det stred mot kortsiktiga intressen för vissa personer eller grupper.
Resultatet går att läsa av genom att jämföra de undersökningar som gjorts vid olika tidpunkter. Även om det återstår en hel del att göra när det gäller miljön är miljösituationen radikalt förändrad till det bättre.
Industrialiseringen/utvecklingen medförde stora miljöproblem Miljösituationen ändrades radikalt under efterkrigstiden genom den mycket snabba expansion som industriproduktionen genom- gick. Handelsgödselproduktionen bedrevs omkring 1930 på ett tio- tal ställen i landet, men koncentrerades under efterkrigstiden till Köping och Landskrona. Ett bolag återstod 1970 då Supra bildades.
Samtidigt ökade produktionen av handelsgödsel i Sverige 2-3 gång- er under tiden 1960-1975. Detta medförde kraftig övergödning som uppenbarade sig tydligast när bottendöden inträffade i Laholmsbukten 1980. Den ökade användningen av gödselmedel medförde också att nitrathalten i privata vattentäkter ökade kraf- tigt. Biltrafiken ökade kraftigt under efter-krigstiden, t.ex. från
430.000 fordon 1953 till 2.500.000 fordon 1973. Utsläppen ökade i samma takt som produktionen ökade, eftersom reningskraven i början av perioden var obetydliga.
I Landskrona
Dessa två exempel berörde Landskrona särskilt, eftersom utsläp- pen från Supras produktion drabbade till stor del Landskronas miljö och biltrafiken återspeglar inte bara utsläppen från biltrafi- ken utan även användningen av bilbatterier och återvinningen av dessa som skedde i Landskrona. Supra stod t.ex. ensamt 1975 för 55 procent av alla fosforutsläpp till Öresund från svenska sidan trots att t.ex. Helsingborg inte hade infört fosforrening vid det kom- munala reningsverket.
Utsläpp av bly och fosfor har minskat kraftigt
Utsläppen av bly via Bergsöes skorstenar var 1974 ca 60 ton per år, vilket är en ofattbar mängd. Numera redovisar Bergsöe utsläpp via skorstenen på ca 130 kg bly till luften per år. Denna förbättring har tillkommit genom ett konsekvent miljöarbete som inte alltid har skett utan motstånd. Våra undersökningar av miljön visade ett bly- nedfall av 63 mg/m2
under 30 dygn vid elverket 1974. År 1989 var halterna 50 mg, men sjönk till ca 20 mg och sedan dess varit på samma nivå. Det är en radikal förbättring sedan 1974, men fortfa- rande är nedfallet i Landskrona ca 10 gång- er högre än i Malmö.
Halterna bly i svävande stoft (de små partiklarna) är nu drygt en tiondel av halterna som mättes 1978, men är fortfarande 100 gång- er högre än bakgrundshalterna i Sverige. Halterna bly i sallat översteg gränsvärdet 1982 , men har sjunkit sedan dess och är nu alltid lägre än gränsvärdet. Halterna i grönkål har under den förs- ta tiden sedan 1982 överstigit gränsvärdet, men de sista 10 åren har halterna varit under gränsvärdet flera av åren.
Blyhalter i Landskronas barn har minskat kraftigt
Blyhalterna i blod hos skolbarn har mer än halverats sedan 1978.
Halterna 1978 var i flera fall så höga att risker för påverkan på
barns hälsa anses föreligga vid dessa nivåer. Undersökningar av födelsevikter och medfödda missbildningar visade också att effek- terna av luftföroreningarna var tydliga. Visserligen har Landskrona fortfarande idag fler medfödda missbildningar än riks- genomsnittet, men skillnaderna är mycket mindre idag än under 1970- och 1980-talet. Resultaten blev starkt ifrågasatta när vi pre- senterade dem på 1980-talet, men idag håller experterna med om att miljöförhållandena påverkade missbildningsfrekvensen och födelsevikterna.
Luktproblem har avtagit
Därtill kan läggas de mindre allvarliga föroreningarna som lukt- olägenheter som ändå påverkade invånarnas bild av miljön i Landskrona. 1982 var hela 85% av de boende närmast industriom- rådet besvärade av lukt. I dag är 25 % besvärade av lukt. Att det har skett en dramatisk förbättring kan man även konstatera utan någon undersökning.
Miljöarbetet är långsiktigt lönsamt trots motstånd
De förbättringar som skett har inte kommit av sig själva. Ett mål- medvetet och idogt miljöarbete från miljönämndens sida kombine- rat med kraftig opinion ledde till stora insatser från industrin, som ibland genomfördes motvilligt, ibland helt frivilligt, men som har gett företagen fördelar idag. Blyets farlighet har också omvärderats helt och de nya rön som finns på området hade troligen lett till hår- dare krav även från andra myndigheter än miljönämnden även om de kommit flera år senare.
Uppgifter kvarstår att lösa
Partiklari luften är ett mycket allvarligt problem som orsakar flera dödsfall per år. De enkla åtgärder som man försökt på andra håll minskar partikelhalterna, men verkar inte medföra samma effekt
för att förbättra hälsan. En del av problemet är den stora importen av partiklar som begränsar möjligheterna till lokala åtgärder.
Buller är ett problem som vi inte lyckats lösa. Problemen verkar vara större nu än tidigare. Buller från trafiken är det som besvärar landskronaborna mest. Det krävs omfattande åtgärder både före- byggande genom klokare planering och genom direkta saneringsåt- gärder.
Sjuka husmed mögel och fukt orsakar problem för landskronabor- na.
Övergödningenanses vara ett av de svåraste miljömålen att uppnå.
Vi kan trots det se en tydlig minskning av fosforutsläppen det senaste decenniet. Även kväveutsläppen verkar sakta minska.
Bekämpningsmedeli grundvattnet och i dricksvattnet hos dem som har enskilda brunnar är ett tilltagande problem som behöver beva- kas och förslag till förbättringar arbetas fram.
Målmedvetet och konsekvent arbete behövs
Även om det återstår en del allvarliga problem så är miljösitua- tionen helt annan och bättre än under tiden 1950-1990. Erfaren- heterna visar att det krävs ett målmedvetet arbete för att förbätt- ra en dålig situation, men också att det går. De nya miljömålen och arbetet med dem ger en möjlighet att förstärka den processen.
Miljömålenär ett sätt att systematisera miljöarbetet både när det gäller kartläggningen av miljöproblemen och vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med problemen. De beskriver även miljöhot som inte är så uppenbara lokalt, men där det lokala bidra- get är viktigt både när det gäller problemet och när det gäller lös- ningen. Exempelvis gäller det både övergödningen och växthusef- fekten.
Även om det för vissa frågor tar lång tid att genomföra är det viktigt att uttrycka det man vill redan nu om det ska kunna genom- föras. Trådbussen föreslogs först i miljöförvaltningens förslag till miljöprogram 1989 och förverkligades först drygt 10 år senare.
Det lokala miljömålsarbetet ska påbörjas under 2005 och invol- vera både allmänhet, industrin och kommunen. Detta arbete kom- mer att följa den modell som vi beskrivit här ovan: en kartläggning av problemet, en kartläggning av möjligheterna till åtgärder och slutligen ett förslag till åtgärder som förhoppningsvis omfattar många aktörer inom kommunen. Åtgärder som tas fram i samar- bete med aktörerna/förorenarna har större förutsättningar att bli genomförda än om de tas fram av kommunen ensamt.
Miljökvalitetsmål
I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt håll- bart på lång sikt. Generationsmål : Vi skall lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta.
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatföränd- ringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den
biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.
Giftfri miljö
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitet- smålet ska nås inom en generation.
Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning
Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strål- ning i den yttre miljön
Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på männi- skors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig använd- ning av mark och vatten.
Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landska- pets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god liv- smiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Hav i balans och levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologis- ka mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upp- levelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat
nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områ- den ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och vär- defulla våtmarker bevaras för framtiden
Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den bio- logiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelspro- duktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Storslagen fjällmiljö
Ej aktuellt för Landskrona
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt med- verka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utveck- las. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Miljön är viktig
för landskronaborna!
En bra och hälsosam miljö är en viktig fråga för kommun- invånarna i Landskrona visar en enkätundersökning från 2004. Minskade industriutsläpp och minskad spridning av giftiga ämnen ligger i topp på listan över vilka mil- jöprioriteringar man tycker är viktigast.
Att miljön är viktig för landskronaborna råder det inga tvivel om.
När landskronaborna får lista vilka frågor som är viktigast för kommunen inför framtiden, placerar man en bra och hälsosam miljö på femte plats. Som vi ser i tabellen kommer miljön före saker som ett bra företagsklimat, bra socialvård och ett bra kulturutbud.
På frågan om vilka miljösatsningar man tycker är de viktigaste ansåg man att minskade industriutsläpp och minskade utsläpp av giftiga ämnen var viktigast, följt av minskade trafikutsläpp och fler cykelbanor.
En het potatis där meningarna gått isär har varit frågan om de eldrivna trådbussarna. Ett drygt år efter att bussarna installerats visar sig kommuninvånarna vara övervägande positivt inställda till bussarna.
VAD ÄR VIKTIGAST
INFÖR FRAMTIDEN? PROCENT
1. lägre kriminalitet . . . 60
2. bra äldreomsorg . . . 46
3. lägre arbetslöshet . . . 38
4. bra skola . . . 36
5. bra och hälsosam miljö . . . 35
6. bra barnomsorg . . . 25
7. bra företagsklimat . . . 16
8. integration mellan folkgrupper . . . 16
9. bra socialvård . . . 9
10. låg kommunalskatt . . . 9
11. bra fritidsverksamhet . . . 7
12. bra kulturutbud i kommunen . . . 6
13. annat . . . 6
14. fler naturområden . . . 5
15. bra vägar och gator . . . 5
16. fler kommuninvånare . . . 4
17. ökat bostadsbyggande . . . 3 Vilka lokala frågor som landskronaborna tycker är de viktigaste inför framtiden.
GOD BEBYGGD MILJÖ
En annan diskuterad fråga har varit huruvida Exercisfältet ska bebyggas med bostäder eller ej. I enkäten gav kommuninvånarna klara besked på vad man tycker i denna fråga. En majoritet av befolkningen ville nämligen inte att Exercisfältet ska bebyggas under några omständigheter.
En större del av landskronaborna oroar sig också över miljön i Landskrona och dess framtid. Tre fjärdedelar uppger att de blir oro- liga över rapporter om olika miljö- och hälsorisker som exempelvis akrylamid i livsmedel och bekämpningsmedel i dricksvatten.
Information är viktig och man vill att myndigheterna ska rappor- tera om riskerna. De informationskällor man litar bäst på är fors- kare, statliga verk och miljöförvaltningens tjänstemän, se tabell.
Kontrollen av att miljölagar följs tycker man bäst sköts av stat- liga verk, miljöförvaltningens tjänstemän och miljöorganisationer.
Verksamhetsutövarna, det vill säga industrin, livsmedelshandeln och lantbruket placerar sig längre ner på listan.
VEM KAN MAN LITA PÅ? PROCENT
1. forskare . . . 58
2. tjänstemän vid statliga verk . . . 44
3. miljöförvaltningens tjänstemän . . . 42
4. läkare . . . 42
5. miljöorganisationer . . . 37
6. länsstyrelsen . . . 19
7. tv . . . 18
8. tidningar . . . 11
9. miljönämndens politiker . . . 7
10. privatpersoner . . . 5
11. radio . . . 5
12. industriföreträdare. . . 2
13. övriga kommunala tjänstemän . . . 2
14. riksdagsmän . . . 2
15. ministrar . . . 1
16. övriga kommunpolitiker . . . 0
17. annat . . . 2
Vilka informationskällor landskronaborna litar mest på i frågor rörande miljö- och hälsa.
VILL DU VETA MER?
På Landskrona kommuns hemsida kam man ladda ner den miljörelaterade hälsoenkät som här refereras. Rapporten finner du på:
www.landskrona.se under ”vår miljö”
och ”Rapporter om miljön”.
Resultaten är hämtade från Miljörelaterad häl- soenkät Landskrona kommun 2004.
Boendemiljön behöver förbättras
Fukt och mögel i många bostäder
I en enkätstudie 2004 fick Landskronaborna besvara frå- gor om sina boendeförhållanden. Svaren visar bland annat att fukt och mögel i bostaden är vanligare i Landskrona än i resten av Sverige.
Dålig boendemiljö försämrar hälsan
Undermåliga boendeför- hållanden bidrar inte bara till dålig komfort, utan även till försämrad hälsa. Boendemiljön är därför av stor vikt, inte minst med tanke på att vi vistas en betydande del av dygnet i våra bostäder. Boendemiljön inkluderas i miljökvali- tetsmålet God bebyggd miljö. Som delmål anges
att ”år 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka män- niskors hälsa negativt”.
Fukt och mögel i bostaden vanligare i Landskrona
Fukt är troligen den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohäl- sosam att vistas i. Fuktskadade bostäder är vanligare i Landskrona än i resten av landet visar en enkätstudie från 2004. Hela 28 pro- cent av kommuninvånarna i Landskrona svarade att man har eller har haft synliga fuktskador i sin bostad. Detta är väl över rikssnit- tet på 23 procent.
Som vi ser på kartan är bostäderna värst drabbade av fuktska- dor i områdena Sandvången, delar av Öster och de nordvästliga delarna av kommunen.
Felaktig projektering och felaktigt utförande vid konstruktion av byggnader är de främsta orsakerna till att fuktproblem uppstår i bostaden. Undermålig ventilation kan även orsaka hög luftfuktig- het. Säkerställda samband finns mellan vilken typ av ventilation Brytaregatan kring sekelskiftet. Boendeförhållande- na har genomgått fantastiska förbättringar under 1900-talet. Tillgången till rent vatten, fungerande avloppssystem och avfallshantering har lett till bätt- re hälsoförhållanden.
Andelen personer som har eller har haft synlig fuktskada i bostaden inom olika postnummerområ- den i Landskrona.
GOD BEBYGGD MILJÖ
40–50 % 30–40 % 20–30 % 10–20 %
bostäderna har och förekomsten av fuktskada. Bostäder med endast självdrag och de med självdrag samt köks- och eller badrumsfläkt drabbas i störst utsträckning av fuktskador (31 procent) medan de med fläktsystem med mekanisk till- och frånluft drabbas mindre (12 procent). Fuktskadorna finns främst i de äldre byggnaderna och i mycket liten utsträckning i bostäder som byggts efter 1985.
Vanligast med ständigt återkommande fuktskador är det i bostäder som byggdes mellan åren 1961-1975.
Starka samband konstateras mellan byggnader med fuktpro- blem och byggnader med mögelproblem. Om byggnadsmaterialet får vara fuktigt tillräckligt länge börjar mikroorganismer som bak- terier och mögel att tillväxa.
Även mögel i bostaden visar sig vara något vanligare i Landskrona än i övriga landet. 8 % har känt lukt av mögel i bosta- den under de senaste 12 månaderna. Mest drabbade av mögellukt i bostaden är man, som kartan visar, på områdena i de nordvästra delarna av kommunen och på området Öster.
Mögel och fukt orsakar allergi och astma
I fuktiga bostäder trivs och förökar sig husdammskvalster.
Kvalsterna kan i sin tur ge upphov till allergi. Enligt Socialstyrelsen fördubblas risken för astmasymtom för personer som bor i fuktiga hus. Man räknar med att i Sverige får mer än 1000 barn/år i åldrarna upp till 4 år astmasymtom som följd av fukt och/eller mögel i bostaden.
Från mikroorganismer som mögel och bakterier kan ämnen avges som verkar irriterande eller på annat sätt negativt påverka hälsan, framför allt luftvägarna. 16 procent av landskronaborna är allergiska eller överkänsliga mot mögel.
Låginkomsttagare oftare drabbade
Sociala och ekonomiska faktorer kan påverka möjligheterna till att välja bostadsområde och bostad. Detta medför att vissa socioekono- miska grupper löper större risker att drabbas av dålig boendemiljö.
Personer med låg månadsinkomst drabbas i större utsträckning av synliga fuktskador än personer med högre inkomster. 62 % av de som uppger att de har ständigt återkommande fuktskador tjänar under 16 000 kr/månad. Jämförelser visar även att personer som är födda utanför Norden i signifikant större utsträckning drabbas av fuktskador i bostaden än personer som är födda i Sverige. Detta kan bero på att de bor i sämre bostäder än genomsnittet av landskrona- borna.
Andelen personer som det senaste året känt lukt av mögel i bostaden i olika postnummerområden i Landkrona.
VILL DU VETA MER?
På Landskrona kommuns hemsida kan man ladda ner den mil- jörelaterade hälsoenkät som här refereras. Rapporten finner du på:
www.landskrona.se under ”vår miljö” och
”Rapporter om miljön”.
På Socialstyrelsens hemsida kan man läsa om boendemiljöns påverkan på hälsan och ta del av de omfattande enkätunder- sökningar som man regelbundet gör.
www.socialstyrelsen.se
På Boverkets hemsida kan man läsa mer om hur man kan för- hindra fukt och mögel i bostäder.
www.boverket.se
25–40 % 15–25 % 10–15 % 5–10 % 0– 5 %
TRAFIKEN ÖKAR
De senaste 10 åren har biltrafiken ökat med en tredjedel och lastbilstrafiken fördubblats på E6:an utanför
Landskrona. På Österleden i Landskrona har lastbilstrafiken ökat med 40 procent de senaste tio åren. Detta visar mät- ningar som Vägverket utfört.
GOD BEBYGGD MILJÖ
Buller
– ett underskattat hälsoproblem
Buller utgör idag ett stort och växande samhällsproblem som många tar på för litet allvar. Faktum är att buller inte bara leder till sömnstörningar och koncentrationssvårig- heter, utan även till stressrelaterat högt blodtryck och i värsta fall hjärtproblem.
Buller ger försämrad sömn och ökad hjärtfrekvens
I Sverige är nära 2 miljoner personer utsatta för störande buller i sina hem. Vägtrafiken är den dominerande källan. Det varierande ljud som vägtrafiken orsakar uppfattas som mer störande än ett jämnare buller från exempelvis en fläkt. Flera studier visar att tra- fikbuller leder till högt blodtryck och försämrad sömnkvalitet, något som inte försvinner över tiden genom någon form av tillvänj- ning.
I Danmark räknar forskningsinstitutet AMI med att mellan 200 och 500 personer varje år dör en för tidig död orsakad av tra- fikbuller. Ytterligare 2 200 danskar behöver varje år behandling för bullerskador.
Trafik på Österleden. Under de senaste tio åren har lastbilstrafiken ökat med 40 procent.
Många landskronabor besväras av trafikbuller
En färsk undersökning visar att drygt en fjärdedel av Landskronas befolkning besväras av vägtrafikbuller i eller i närheten av bosta- den minst en gång i veckan. Jämfört med tidigare studier ser man att dessa besvär har ökat de senaste två decennierna. Jämför man med rikssnittet störs landskronaborna av vägtrafikbuller i större omfattning än svensken i genomsnitt.
Mest bullerstörda är personer boende i centrala Landskrona och längs Österleden vilket vi kan se på kartan till höger (Södra centrum, Öster och Hyllinge lyckan). Motorvägen orsakar stör- ningar i de södra delarna av kommunen, vid Saxtorp. Även i de norra delarna av kommunen, vid Glumslöv störs man av buller där bebyggelsen ligger nära den hårt trafikerade motorvägen och Glumslövsvägen.
Trafikbullret ger många Landskronabor sömnproblem
En stor andel av Landskronas befolkning upplever att vardagliga aktiviteter och sömn störs av trafikbuller. Som vi ser i diagrammet
Det finns ett vägledande riktvärde på 55 dBA för god bullermiljö. Cirka 6000 personer i Landskrona bor vid gator där denna nivå överskrids. På kartan är gator i centrala Landskrona utmärkta där bullernivån överstiger 55 dBA.
Bullernivåerna på kartan bygger till största del på beräkningar från 1983, med vissa uppdateringar.
Eftersom trafiksituationen i stort inte förändrats i någon större utsträckning bör dessa beräkningar fort- farande vara gällande.
Andel (i procent) av personerna i olika postnumme- rområden i Landskrona som besväras av vägtrafik- buller.
VILL DU VETA MER?
På Landskrona kommuns hemsida finns enkätundersökningen där Landskronas befolkning har fått svara på frågor om bland annat buller. Du finner rapporten på: www.landskrona.se under
”Vår miljö” och ”Rapporter om miljön”
På Socialstyrelsens hemsida kan man läsa mer om hur trafik- buller påverkar hälsan: www.socialstyrelsen.se
är det framför allt vila och sömn som störs. Sömn är ett basalt behov som människan måste få tillfredsställt för att kunna utveck- las och fungera normalt fysiologiskt och mentalt. De primära effek- terna av störd sömn är höjt blodtryck, ökad puls och ändrad and- ning. De sekundära effekterna är trötthet, nedstämdhet eller olust samt minskad prestationsförmåga. Så mycket som en fjärdedel av Landskronas befolkning upplever att vila och avkoppling störs av trafikbuller och en fjärdedel uppger dessutom att de blir väckta av trafikbullret. Ungefär en femtedel upplever svårigheter att somna på grund av trafikbuller. Av de personer som stördes av trafikbul- ler besvärades 75 % av trötthet minst en gång i veckan. De perso- ner som blir väckta av bullret besväras i 80 % av fallen av trötthet minst en gång i veckan.
God planering kan minska bullerstörningarna
Det finns idag inget som pekar på att vägtrafiken skulle minska, tvärtom har den ökat radikalt de senaste decennierna. För att bromsa utvecklingen med ökande bullerbesvär krävs planering av såväl trafik som bebyggelse. Att planera in ny bebyggelse intill starkt trafikerade leder är givetvis inte lämpligt. I befintlig miljö krävs också fysiska åtgärder för att reducera bullerstörningarna både för inomhus- och utomhusmiljön. Sådana åtgärder kan utgö- ras av bl.a. installation av ljudfönster och anläggning av bul- lerplank och bullervallar.
Besvär och störningar orsakade av vägtrafikbuller.
Mat påverkar miljön
– landskronaborna bryr sig
Under ett normalt liv äter vi upp ungefär 50 ton livsmedel.
Vad du väljer att äta påverkar både din hälsa, ditt välbe- finnande och inte minst miljön. Som konsument väljer du själv vad du vill äta och kan därmed styra hur livsme- delsproduktionen går till och hur den påverkar miljön. I Landskrona har vi pejlat hur väl kommuninvånarna använder denna konsumentmakt.
Konsumentmakt
I takt med att vår konsumtion blir allt mer omfattande ökar även spåren i miljön. Myndigheter och miljöorganisationer har oroats och driver allt mer effektivt kampanjer om hur viktigt det är att vår konsumtion miljöanpassas genom våra val av varor och tjänster.
Budskapet är att med kunskap och pålitlig miljömärkning kan alla göra miljövänligs val i vardagen.
Man har även kunnat skönja ett ökat samhällsintresse för hur våra livsmedel framställs. Allt fler unga blir vegetarianer, konsum- tionen av miljömärkta och ekologiska produkter ökar och de stora livsmedelskedjorna breddar sina sortiment av miljömärkta varor.
En tjock plånbok betyder inte mer miljömärkta produkter!
I en enkätstudie 2004 kartlades landskronabornas konsumtionsva- nor och vilja att handla miljövänligt. På frågan om vad som i förs- ta hand styr valet av varor svarade 50 procent varans kvalitet, 25 procent priset och 10 procent varans miljömärkning.
Ett vanligt använt argument mot att köpa miljömärkta varor är att man hävdar att de kostar mer och att man inte har råd. Detta resonemang ser inte ut att stämma om man ser till enkätresulta- ten som presenteras i diagramet. Man kunde nämligen konstatera att miljömärkning i större utsträckning styr inköpen för personer med låga inkomster jämfört med höginkomsttagare. Man kunde inte heller se några skillnader i huruvida man handlar ekologiska livsmedel och hur mycket man tjänar.
Landskronaborna köper helst svensk mat
Två tredjedelar av Landskronaborna uppger att de alltid kollar märkningen när de handlar och att de helst handlar svensk mat.
ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP
Faktorer som i första hand styr inköpen i olika inkomstgrupper.
mindre än 16.000 kr/mån
Vad styr i 1:a hand inköpen i olika inkomstgrupper
16.000–20.000 kr/mån
20.000–25.000 kr/mån
25.000–50.000 kr/mån
miljömärkt
0 20
Andel (%)
40 50 60
kvalitet det billigaste
På Landskrona kommuns hemsida kan man ladda ner den mil- jörelaterade hälsoenkät som här refereras. Rapporten finner du på:
www.landskrona.se under ”vår miljö”
och ”Rapporter om miljön”.
Mer om miljövänlig konsumtion kan man läsa på:
Naturskyddsföreningens hemsida, www.snf.se Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se Konsumentverkets hemsida, www.konsumentverket.se
En tredjedel uppger att de ibland köper ekologiska livsmedel och endast 3 procent uppger att de i första hand köper ekologiska livs- medel.
Under de senaste åren har det ofta uppmärksammats i media att torsken i Östersjön riskerar att utrotas och att laxen innehåller höga halter av miljögifter. Världsnaturfonden och Naturskydds- föreningen har gått ut och uppmanat folk att låta bli att köpa dessa fiskar. Detta budskap har vunnit gehör hos ungefär var tionde landskronabo som uppger att de inte köper torsk och lax från Östersjön.
En annan ofta debatterad fråga är den om genmodifierade orga- nismer i livsmedel (GMO). En majoritet uppgav i enkäten att de är oroliga för GMO i livsmedel. Många uppger till och med att de är mycket oroliga.
Djuretik viktig – men man lever inte som man lär
Vårt djurskydd och vår höga köttkonsumtion har ofta ifrågasatts.
Argumenten som framförts har dels varit djuretiska, men handlar även om att köttproduktionen kräver mer energi, yta och när- ingsämnen än spannmålsproduktion. I Landskrona uppger 2,5 pro- cent av befolkningen att de endast äter vegetarisk eller vegankost.
Detta återspeglar ungefär hur det ser ut i resten av Sverige. På frå- gor om djuretik svarade de flesta landskronabor (80 procent) att det viktigaste är att djuren mår bra. Drygt hälften av befolkningen tyckte att man behöver döda djur för att få kläder och mat, medan en femtedel ansåg att det aldrig är rätt att döda djur. Endast 10 % ansåg att billig mat går före djuretik. Det gick däremot inte att se några klara samband mellan kommuninvånarnas kostvanor och åsikter om djurskydd.
SYNPUNKTER PÅ LIVSMEDEL PROCENT
Jag kollar alltid märkningen när jag handlar . . . 66
Jag köper helst svensk mat . . . 66
Jag köper ibland ekologiska livsmedel (KRAV) . . . 36
Jag köper inte varor som inte är märkta på svenska . . . 35
Jag köper inte torsk från Östersjön av miljöskäl (risk för utrotning) . . . 11
Jag köper inte lax från Östersjön av hälsoskäl (höga gifthalter) . . . 10
Jag köper i första hand ekologiska livsmedel (KRAV) . . . 3
VILL DU VETA MER?
Börjar arbetet mot övergödningen att ge resultat?
Samtidigt som man tagit krafttag mot miljöförstörande aktiviteter på land har många av de problem som drabbar havet hamnat utanför fokus. Det man inte ser har man inte ont av. De senaste åren har medvetandet om till- ståndet till havs ökat bland allmänhet och beslutsfattare.
Kanske har de kraftiga, och ibland till och med giftiga, algblomningarna som fyllt våra vackra badvikar sommar- tid synliggjort problemen för oss landkrabbor?
Näring från land göder havet Ö v e r g ö d n i n g e n är i dag ett av de allvarligaste mil- jöproblemen i vå- ra kustvatten.
Det slår mycket hårt biologiskt och även kom- mersiellt genom exempelvis ett minskande fisk- bestånd. Nä- ringsämnen, främst fosfor och
kväve, i gödsel från åkermarker och från våra avlopp sköljer via dräneringar och vattendrag ut i havet. Precis som växterna på land tillväxer alger, såväl mikroskopiska som större, när de på detta vis göds. Detta är orsaken till de omfattande algblomningar som blivit allt vanligare på sommaren och även till den ökade förekomsten av fintrådiga alger.
När alla dessa alger dör och sjunker till botten ruttnar de.
Under nedbrytningen åtgår det stora mängder syre och lokalt upp- står syrebrist, vilket leder till att de växter och djur som lever på botten i många fall kvävs och dör. Symtomen av övergödningen är därför bland annat ett grumligare vatten, döda havsbottnar och mindre fisk.
Ett resultat av övergödning. Stora mängder snabbväxande alger har här förvandlat en fin badvik till en motbjudande algsoppa.
Den övre bilden visar växande friskt ålgräs.
Alltför ofta ser den ut som på bilden här nedan, där fintrådiga alger kväver ålgräset.
INGEN ÖVERGÖDNING HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD BEGRÄNSAD
KLIMATPÅVERKAN MYLLRANDE VÅTMARKER
Diagrammen visar det totala bidragen av kväve och fosfor till Öresund från land, från Sverige och Danmark.
Antalet ton kväve (överst) och fosfor som transpor- teras från Saxån till Öresund.
Kväve till Öresund från land Kvävetransport i Saxåns mynning
Fosfortransport i Saxåns mynning
Fosfor till Öresund från land
1980 1985 1990 1995 2000 2005
År
1980 1985 1990 1995 2000 2005
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 År
1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
Ton
40 35 30 25 20 15 10 5 0
0 5000 10000 15000
Ton
År
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 År
20000
0 500 1000 1500
Ton
2000
Ton
Insatser för minskade näringsutsläpp
På senare tid har det skett en del positiva förändringar av våra aktiviteter på land för att minska övergödningen. Ansträngningar har gjorts från såväl industrin som lantbrukare och myndigheter.
Avloppsreningsverken har förbättrat sin reningsteknik väsentligt vilket har minskat utsläppen markant. Lantbrukarna har genom- fört en rad åtgärder för att minska läckaget från åkermarken.
Sammanslutningar av kommuner och andra berörda i vatten- dragsförbund har anlagt våtmarker och skyddszoner för att fördrö- ja vattnets uppehållstid på land och därmed öka möjligheterna för en naturlig rening av vattnet innan det når havet.
Åtgärderna ger resultat
Resultaten av dessa ansträngningar har nu även börjat ge mätba- ra effekter. I de två översta diagrammen till höger visas de mins- kade transporterna av fosfor och kväve från Saxån.
Siffror från sammanställningar av Öresundsvattensamarbetet visar att transporten av näringsämnena fosfor och kväve från vat- tendragen ut till Öresund minskar, framför allt från åarna på den svenska sidan, vilket illustreras i diagrammen nere till höger på sidan.
Mätvärden från såväl SMHI som Danmarks miljøundersøgelser (DMU) visar på sjunkande halter av fosfor och i viss mån kväve i Öresund, vilket kan ses i diagrammen överst på nästa sida.
Halterna högre vid kusterna
Beräkningar visar att halterna av näringsämnen är betydligt högre vid kusterna än ute i Sundet. Detta är ett resultat av land- avrinning och av att kraftigare strömmar ute i Öresund för in havsvatten med lägre näringshalter.
Värt att poängtera är att de relativt låga och nedgående hal- terna av fosfor och kväve som vi redovisar från mätningar utanför Ven visar lägre värden än om proverna tagits närmre kusten. Det är i de kustnära, lågexponerade och grundare miljöerna övergöd- ningen får störst konsekvenser vilket beror på att temperatur, ljus och näringsförhållanden är gynnsamma för en hög biologisk pro- duktion.
Inga biologiska förbättringar
Några biologiska förbättringar kan dock inte konstateras utifrån provtagningarna utanför Ven. Ett bra mått på hur mycket näring som finns tillgängligt för biologisk tillväxt är hur mycket plankton- alger vattnet innehåller, vilket mäts som koncentrationen av kloro- fyll a.
Studerar man klorofyllhalterna kan man, till skillnad från när- saltskoncentrationerna, inte se någon nedgång i varken DMU:s eller SMHI:s datamaterial från havsvatten utanför Ven, utanför Ven , vilket kan ses i intilliggande diagram.
Att klorofyllhalterna inte har börjat sjunka kan vara en indi- kation på att näringshalterna i vattnet är så höga att det inte läng- re är näringsämnena som är den begränsande faktorn för algernas tillväxt, utan snarare faktorer som temperatur och solljus. Detta Koncentrationen (µmol/l) av totalfosfor utanför Ven
angivet som medelvärde för åren 1989 - 2004.
Uppgifter från DMU.
Koncentrationen (µmol/l) av totalkväve utanför Ven angivet som medelvärde för åren 1973 - 2003.
Uppgifter från SMHI.
Koncentrationen (µmol/l) av klorofyll a utanför Ven angivet som medelvärde för åren 1987–2001.
Klorofyllhalten är ett mått på mängden växtplankton i vattnet. Uppgifter från SMHI.
Totalfosfor Öresund vid Ven Totalkväve Öresund vid Ven
Klorofyll a Öresund vid Ven
Beräknade medelvär- den för kvävehalter i ytvatten under vin- tern i Öresund.
TN (mg/l) Över 0,76 0,6–0,76 0,49–0,6 0,4–0,49 0,35–0,4 0,3–0,35 0,27–0,3 0,2–0,27 0,15–0,2 Under 0,15 Köpenhamn
Helsingör
Malmö
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
10 20 30 40 50 60 70
(Grid spacing 900 meter)
(Grid spacing 900 meter)
1980 1984 1988 1992 1996 2000
1982 1986 1990 1994 1998 2002
År
Kvävehalt (µmol/lFosforhalt (µmol/lKlorofyll a (µg/l)
5 10 15 20 25 30 35 40
2004
1988 1990 3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1992 1994 1996 År
1998 2000 2002 2004
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001
År 0
2 4 6 8 10 12 14
2002
Syrehalterna (ml/l) utanför Ven angivet som medelvärde för åren 1970 - 2003. Bottendöd under 2 ml/l (rött). Uppgifter från SMHI.
var fallet sommaren 2004. Fosforhalterna i ytvattnet var höga och det varnades för omfattande blomningar av kvävefixerande blågrönalger. Som vi minns var sommaren ovanligt kall och regnig och vattentemperaturen höll sig så låg att några omfattande kust- nära blomningar inte uppstod.
Som vi ser i diagrammet till höger har inte heller syrehalterna i bottenvattnet börjat öka, utan här ser trenden de senaste 10 åren snarare negativ ut. Anledningen till detta är att mängden alger fortfarande är för stor. När syrehalterna kryper neråt 4 ml/l för- svinner fisken från området. Vid 2 ml/l dör de bottenlevande djur som inte kan ta sig bort från området.
Gamla synder till ytan
Det senaste året har vi nåtts av larm från bl.a. SMHI om mycket höga fosforhalter i Östersjöns ytvatten, vilket bäddar för en omfat- tande blomning av kvävefixerande blågröna alger (cyanobakterier).
En del av detta kan skyllas på ”gamla synder”. All den fosfor som genom årtionden sköljts ut i havet har lagrats på havsbotten i sedi- menten. Vid syrebrist kan fosfor börja läcka ut ur sedimenten och till bottenvattnet. På hösten och på våren orsakar stormar och låga temperaturer att havsvattnet till viss del rörs om och omfördelas.
På så vis kan en del av det fosforrrika bottenvattnet komma upp till ytan där det med vårens och sommarens ökade solinstrålning och temperatur kan leda till kraftiga algblomningar.
Insatserna måste öka Att effekterna av övergödningen som planktonblomningar och syreförhållanden i bottenvattnet inte förbättrats sporrar oss att ytterligare intensifiera arbetet för att minska nä- ringstransporten till havet.
Ett biologiskt system är mycket
komplext. Den rubbning vi åstadkommit genom ökad näringstill- gång innebär förändrade förutsättningar. En viss tröghet råder i naturliga system vilket innebära att det kan ta många år, även efter det att närsaltshalterna i vattnet sjunkit, innan man ser
några positiva effekter på djur- och växtlivet.
Den klart vändande trenden för fosfor, och svagt vändande trenden för kvävehalterna, visar att våra ansträngningar har effekt. Men de räcker inte utan de måste intensifieras och nya metoder utvecklas. I förlängningen är förhoppningen att dessa trender som man nu kunnat avläsa kemiskt även ska visa sig bio- logiskt i en läkande och levnadskraftigare havsmiljö.
Svensken belastar mer än polacken
Öresund kan betraktas som ett smalt och strömt sund där vatten- massan byts ut, i genomsnitt var tredje dag. Ytvattnet består oftast av Östersjövatten som strömmar ut mot Kategatt. På de djupare delarna finns tyngre och saltare vatten från Kategatt. För att man ska se några positiva effekter av de insatser som utförs i Öresunds- regionen krävs därför insatser på en bredare front, såväl på öst-, som västkust och såväl nationellt som internationellt. Trots att Sveriges befolkning endast utgör ca 10 procent av invånarna som bor i tillrinningsområdet till Östersjön står vi för 21 procent av kvävetillförseln och 17 procent av fosfortillförseln till Östersjön, visar siffror från HELCOM från år 2000. Jämför man utsläppen mellan Sverige och Polen per capita upptäcker man att i Sverige släpper vi ut ca 20 kg kväve per person och år, jämfört med Polen där man släpper ut ca 6 kg kväve per person och år. Detta kan tän- kas höra samman med att Sverige har en längre kustlinje, men även med att svenskarna har en högre konsumtionsnivå. Det fak- tum att en svensk belastar havet lika mycket som tre polacker kanske kan stämma till eftertanke.
Nederbörd (mm) och kvävetransport från Saxån som årsmedelvärde och summa. Siffror från Saxån- Braåns vattenvårdskommitté och IVL (Vavihill på Söderåsen).
Den stigande temperaturutvecklingen i södra Sverige under de senaste 150 åren. Uppgifter från SMHI.
Koldioxidhalten uppmätt i atmosfären vid Hawaii.
Klimatförändringar
förvärrar övergödningen
Mer regn ger större utsköljning av näring
Med ökad nederbörd ökar utsköljningen av kväve och fosfor till havet. Hela forskarsamhället står, med ytterst få undantag, enad i uppfattningen om att vi står inför en klimatförändring som redan börjat göra sig gällande. Det råder en viss osäkerhet över hur för- ändringen exakt kommer att se ut, men det mesta pekar på att vi kommer få ett varmare klimat med ökad nederbörd och mer extre- ma vädersituationer.
Vi vet att desto mer det regnar, desto mer näringsämnen sköljs ut i havet och extrema flödestoppar spolar ut stora mängder parti- kelbunden fosfor. En klimatförändring kommer därför med största sannolikhet ge ökade övergödningsproblem. Ett varmare havsvat- ten ökar även förutsättningarna för omfattande algblomningar.
Utifrån resonemanget ovan kan man då fråga sig om de fluktu- ationer man ser i mätserierna av fosfor och kväve är ett resultat av just väder och nederbörd. Ser man till enskilda år är svaret ja. Ser man däremot över en längre period kan den koncentrationsminsk- ning av fosfor och kväve som uppmätts i Öresund och i våra åvat- ten inte enbart förklaras av en minskning i nederbörd.
Årsmedeltemperatur Södra Sverige
Hur arbetar vi i Landskrona för att minska övergödningen?
Samtidigt som vi lyckats komma åt och väsentligt minska utsläppen av fosfor och kväve från punktkällor som t ex industri och avloppsre- ningsverk, åter- står de diffusa käl- lorna att åtgärda.
Till dessa hör avrinningen från j o r d b r u k s m a r k och även utsläp-
pen från ineffektiva små enskilda avloppsanläggningar vilka idag utgör ett eftersatt område där modernare och effektivare lösningar bör tillämpas i större omfattning. En starkt bidragande orsak till problemet med de diffusa utsläppen är den omfattande utdikning och kulvertering av landskapet som de senaste 150 åren förkortat vattnets väg genom landskapet väsentligt och därmed minskat vat- tendragens självrenande förmåga.
Naturliga reningsprocesser satta ur spel
När vattnet rör sig genom marken tas näringsämnena upp av väx- ter och mikroorganismer eller binds till jordpartiklar. I dagsläget är denna ”naturliga reningsprocess” satt ur spel då markvattnet (med näringsämnen från gödsel m.m.) rinner direkt till en kulvert två meter ner under åkermarken för att sedan via ytterligare kulver- terar, eller via ett vattendrag, spolas ut i havet. Dessutom har 90 % av Skånes våtmarker försvunnit de senaste 150 åren. Ett sätt att åtgärda det diffusa näringsläckaget ut till havet är att öka vattnets uppehållstid i landskapet genom att bromsa och utjämna flödet.
Ett framgångsrikt sätt att åstadkomma detta är att återskapa och nyskapa våtmarker i landskapet.
Våtmarkerna renar vattnet
Genom att låta näringsrikt vatten passera dammar och våtmarker i jordbrukslandskapet omvandlas kvävet i vattnet till ofarlig kväv- Våtmark anlagd vid Kvärlöv för att fånga upp näringsämnen.
VILL DU VETA MER?
Saxån-Braåns vattenvårdskommitté: www2.landskrona.se/kom- mun/miljo/saxan02/default.htm
Rååns vattenvårdsförbund: www.helsingborg.se/raan Öresundsvattensamarbetet: www.oresundsvand.dk RENT-vatten: www.rent-vatten.com Greppa Näringen: www.greppa.nu HELCOM: www.helcom.fi
gas som avgår till luften, och fosforn binds till partiklar och sedi- menterar. En del av näringsämnena tas även upp av vattenväxter.
Placeringen av dammarna är viktiga eftersom störst mängd när- ingsämnen avskiljs där belastningen är som störst. Våtmarkerna har även den positiva egenskapen att de lockar till sig mängder av växter och djur, varav många idag är hårt tillbakaträngda. Inte mindre än 216 rödlistade arter är knutna till våra våtmarksmiljöer.
Våtmarker anläggs i Landskrona
I Landskrona arbetar man sedan många år tillbaka med att anläg- ga våtmarker i landskapet. Inom Saxån-Braåns vattenvårdskom- mitté har man sedan arbetet inleddes på 1990-talet totalt anlagt 66 ha våtmarker, varav 15 ha i Landskronas kommun. Kommittén har även framställt en bok om vård, skötsel och restaurering av vattendrag i jordbruksbygd. Inom Rååns vattendragsförbund har totalt 50 ha våtmarker anlagts, varav 2 ha i Landskona kommun.
Inom de båda sammanslutningarna arbetar man även med andra vatten- och naturvårdande åtgärder som att anlägga skyddszoner mellan åkermarken och vattendraget.
Inom RENT-vatten är vattenvårdsåtgärder i fokus
RENT-vatten är namnet på ett projekt som Landskrona kommun deltar i och som till hälften är finansierat av EU-medel. Med över- gödningssituationen i Öresund i fokus arbetar man för att ta fram och sprida kunskaper om olika vattenvårdande åtgärder i Öresundsregionen. Projektet har drivits sedan 2003 och ett nät- verk av sakkunniga personer från olika myndigheter i Sverige och Danmark har byggts upp. Man har gjort en åtgärdsinventering och en kortare beskrivning av vilka resurssnåla vattenvårdsåtgärder som tillämpas, och som går att tillämpa, i Öresundsregionen. För närvarande arbetar man med att ta fram en mer detaljerad hand- bok där åtgärderna noggrant beskrivs samt att upprätta en hand- lingsplan för hur man med effektiva styrmedel ska implementera vattenvårdsåtgärderna.
Öresundsvattensamarbetet värnar om god vattenmiljö
Öresundsvattensamarbetet är ett samarbete mellan svenska kust- kommuner och Länsstyrelsen och de danska amten och större kom- munerna. Genom utredningar om och analyser av tillståndet i vat- tenmiljön samverkar man för en god vattenmiljö i Öresund.
Samarbetet ger bl.a. årligen ut rapporter där tillståndet i Öresund beskrivs utifrån ett miljöperspektiv.
Hur är kvaliteten
på badvattnet i Landskrona?
Längs Landskronas kust finns många fina badstränder som besöks flitigt under sommaren. För att hålla koll på bakterier och alger tas prover på badvattnet i Landskrona och på Ven under badsäsongen. För det allra mesta är det inga fel på vattnet, men det händer att badgästerna avråds från att bada. Sommaren 2004 var ovanligt många prover dåliga.
Prover tas under badsäsongen
Vattenprover tas var 14:e dag under badsäsongen. Man undersöker mängden bakterier och vid misstanke även förekomsten av giftiga alger. Även temperaturen på vattnet mäts dagligen. Resultaten finns tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida och på de badplatser som har Blå Flagg finns informationstavlor. Proverna kan få bedömningen ”tjänligt”, ”tjänligt med anmärkning” och
”otjänligt”. Är vattnet otjänligt bör man stå över badet.
Mycket bakterier i vattnet badsäsongen 2004
Mängden bakterier i badvattnet har de senaste 15 åren inte för- ändrats i några större omfattningar. Under sommaren 2004 var badvattnet på de allmänna badplatserna otjänligt vid fem tillfällen, vilket var ovanligt många. Även på många andra håll i landet var det problem med badvattenkvalitén den regniga sommaren 2004.
Orsakerna till de förhöjda bakteriehalterna är inte klarlagda och kan variera beroende på plats och tidpunkt. En anledning till de höga halter som förekom sommaren 2004 kan vara regnet som gör att mycket vatten rinner av från land och för med sig näringsämnen till strandvattnet som bakterierna när sig på.
Blå Flagg
Sommaren 2004 hade tre badplatser i Landskrona miljöutmärkel- sen Blå Flagg, närmare bestämt Borstahusen Camping, Borstahusen Piren och Lill Olas. Blå Flagg är en internationell utmärkelse som stränder och hamnar kan få om de uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljö- information. Det ska förutom god badvattenkvalitet finnas service i form av toaletter och livräddningsutrustning. Utmärkelsen måste sökas om varje år och flaggan halas som kriterierna inte efterlevs.
Sammanställning badvattenkvalitén 1989-2004.
Prover som varit tjänliga, tjänliga med anmärkning och otjänliga.
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Den potentiellt giftiga katthårsalgen Nodularia spumigena.
Varning för giftalger
År efter år nås vi av larmrapporter om blomningar av gif- tiga blågröna alger, eller cyanobakterier som de egentli- gen heter. Det rör sig främst om den potentiellt giftiga katthårsalgen Nodularia spumigena.
Tack vare dåligt väder undkom vi giftalgerna badsäsongen 2004.
Till skillnad mot föregående år undkom Landskronas badplatser omfattande algblomningar sommaren 2004, trots larm om stora mängder näringsämnen i vattnet. En av anledningarna till att vi klarade oss var att vindförhållandena hindrade de sjok av alger som i slutet av sommaren fanns ute i Östersjöns ytvatten från att driva in. En annan viktig orsak var det kalla och regniga vädret.
Algerna tillväxer nämligen som mest när vattnet är varmt.
Cyanobakteriernas (blågrönalgernas) gift kan ge upphov till klåda, ögonbesvär, diareér och kräkningar. Färsk forskning visar att stora doser av det gift som algerna producerar kan ge upphov till nervsjukdomarna parkinson, alzheimer och ALS. Exakt hur stora doser som krävs för att nerverna ska ta skada vet ingen idag.
Eftersom att giftet kan lagras i människors och djurs vävnader kan man tänka sig en fördröjd effekt.
Blomning av den potentiellt giftiga katthårsalgen Nodularia spumigena känns igen på att ljusgröna eller blågröna sjok av gryn eller hårfina trådar ansamlas på vattenytan.
SMHI övervakar algernas tillväxtpotential
Inför sommaren 2005 har SMHI åter gått ut med nya varningar om stora risker för blomningar av blågrönalger. SMHI mäter bland annat fosfor och kväve som är de näringsämnen som är begränsan- de för tillväxten av alger. Genom denna miljöövervakning kan man alltså förutspå riskerna för omfattande algblomningar. Är halterna av näringsämnen höga i ytvattnet är förutsättningarna för alg- blomningarna större. Eftersom blågrönalgerna har den ovanliga förmågan att kunna utnyttja kvävet från luften är det framför allt mängden fosfor i vattnet som begränsar deras tillväxt. Orsaken till att de obehagliga algblomningarna blivit allt vanligare är övergöd- ningen av kust och hav.
Hur känner jag igen en giftig algblomning?
När stora mängder av de potentiellt giftiga algerna förekommer i havet och sjöar bör försiktighet iakttas. Detta gäller särskilt små barn och husdjur. Algblomningar av den potentiellt giftiga katthår- salgen Nodularia spumigena känns igen på att ljusgröna eller blågröna sjok av gryn eller hårfina trådar ansamlas på vattenytan.
Ansamlingarna kan liknas vid rabarbersoppa.
Vad ska man göra vid algblomning?
Vid tydliga blomningar bör man undvika bad och onödig kontakt med vattnet. Barn och husdjur som löper störst risk att få i sig vatt- net bör inte bada eller vistas i strandkanten vid kraftiga blom- ningar. Det är lämpligt att kontakta läkare eller veterinär om barn, vuxna eller husdjur visar symtom i form av illamående, kräkning- ar och diarré efter kontakt med vattnet. Lindrigare symtom är hudirritation och ögonbesvär. Meddela Miljöförvaltningen om du upptäcker blomningar.
VILL DU VETA MER?
Landskrona kommuns hemsida, under Fritid & Idrott kan man läsa om strandbad. Här redovisas resultaten från kommunens badvattenprovtagningar: www.landskrona.se
Informationscentralen för Egentliga Östersjön:
www2.ab.lst.se/infobalt/
Smittskyddsinstitutets webbsida Badplatsen. Här hittar man information om badplatser och badvattenprover i hela Sverige:
badplatsen.smittskyddsinstitutet.se/BadNet/index.htm Landskrona kommun, under ”vår miljö” finns rapporter om badvatten: www.landskrona.se
SMHI ger algprognoser: www.smhi.se
Håll Sverige Rent är samordnare för Blå Flagg i Sverige:
www.hsr.se
GIFTFRI MILJÖ GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP
Kemiska bekämpningsmedel i vattnet trots ökad försiktighet
För att snabbt och billigt bli kvitt ogräs, svamp- och insektsangrepp används idag stora mängder kemiska bekämpningsmedel. Trots väl utbildade lantbrukare och stränga bestämmelser finner vi bekämpningsmedel i både vattendrag, grundvatten och till och med i enskilda dricksvattenbrunnar. Idag är det enbart det ekologiska lantbruket som står utanför denna kemikalieanvändning.
Skåne står för nästan hälften
Det övergripande miljömålet "En giftfri miljö" innefattar hantering av bekämpningsmedel. Enligt detta ska hanteringen av natur- främmande ämnen i miljön vara nära noll inom en generation.
Trots detta politiska mål ökar istället användningen av kemiska bekämpningsmedel. Uttryckt i mängd aktiv substans uppgick för- säljningen av kemiska bekämpningsmedel till jordbruket år 2003 till 2.087 ton. Nästan hälften av Sveriges totala användning av jordbrukskemikalier sker i Skåne. Detta beror dels på hög produk- tion, att bekämpningsmedelsintensiva grödor så som potatis odlas här, men även på att det milda klimatet gynnar insekter och svampsjukdomar.
Bekämpningsmedel läcker ut
Trots att lantbrukarna blir allt mer försiktiga i hanteringen av bekämpningsmedlen är fyndfrekvensen i de skånska yt- och grund- vatten hög, även på vintern, långt efter odlingssäsongens slut.
Även om bekämpningsmedlen sprids på ett korrekt sätt når de så småningom yt- och grundvattnet.
Långsam nedbrytning
En anledning till den höga fyndfrekvensen är att preparaten bryts ner långsamt i naturen, flertalet av ämnena kan finnas kvar i flera år. En av de vanligaste substanserna som påträffas i grundvatten är atrazin, den verksamma beståndsdelen i bl.a. Totex strö, vilket inte användes i lantbruket. Preparatet har varit förbjudet sedan 1991, men eftersom det bryts ner så långsamt finns det fortfarande kvar i naturen. Även nyare preparat, så som glyfosat (ingår i bl.a.
Roundup), har visat sig vara betydligt mer långlivat i naturen än vad från början antogs.
Ökad användning
Det har skett en ökning av användningen av bekämpningsmedel de senaste åren. I figuren kan man se att användningen under en tio- årsperiod har ökat med ca 40 procent om man räknar i antalet doser per hektar. En generell förklaring till uppgången kan vara den förändring och intensifiering av driften som skett efter Sveriges EU-inträde i mitten av 1990-talet. En av förändringarna är kraven på träda. För att bryta trädan rekommenderas lantbru- karna att använda kemisk bekämpning.
Kostnaden för kemisk bekämpning är idag betydligt lägre än för mekanisk bekämpning. Ett sätt att styra lantbruket mot att bli mindre bekämpningsmedelsintensivt är att göra användningen av bekämpningsmedel dyrare. I januari 2004 höjdes punktskatten på bekämpningsmedel från 20 kr/kg till 30 kr/kg verksam substans.
Lite känt om effekterna
Allt eftersom vi får bättre analysmetoder påträffas allt fler bekämpningsmedel i yt- och grundvatten. Kvar står en stor kun- skapsbrist vad gäller bekämpningsmedlens långvariga effekter för människa och miljö.
Det finns forskning som visar att användning av kemiska bekämpningsmedel minskar den biologiska mångfalden. Bland annat är en undersökning gjord där man studerat jordbrukets påverkan på vattenlevande insekter i småvatten i ekologiskt och konventionellt brukade odlingsmiljöer i sydvästra Sverige.
Resultat visar på att det finns signifikant fler arter i de småvatten Antalet hektardoser
Bekämpningsmedel, hektardoser
