4. Praktisk metod
4.1 Respondenter
Att välja ut specifika individer för en studie kallas urval. Syftet med att göra ett urval är att välja ut de individer som kan ge nyttig information som är relevant för studien. (Yin, 2013, s. 92, 93) Då studien inte utgår från något specifikt företag hade vi ingen naturlig målgrupp att utgå från när vi gjorde vårt urval. Urvalet har istället gjorts med utgångspunkt från den fakta som samlats in om användare av sociala medier. Som tidigare nämnts är de i åldrarna mellan 16-35 år mest aktiva när det kommer till att skicka vidare eller dela material med andra på sociala medier. De som spenderar mest tid på internet i Sverige är mellan 16-25 år gamla. Då fakta beskriver vilka som delar och använder internet mest, ser vi att det finns stor potential för de som arbetar med marknadsföring på sociala medier att nå ut till just de personer som är mellan 16-35 år.
Med anledning av denna potential för marknadsföring riktad mot de mellan 16-35 år valdes individer inom det åldersspannet att undersökas. Medianåldern för studenter vid universitet i Sverige är 27 år (Statistiska centralbyrån, 2015, s. 36). Majoriteten av Sveriges studenter befinner sig inom det valda åldersspannet. Då vi som uppsatsförfattare är studenter vid Umeå universitet har vi lätt tillgång till universitetsstudenter. Det finns olika urvalstyper att använda sig av vid insamling av data (Yin, 2013, s. 93). Ett så kallat bekvämlighetsurval innebär att forskare använder sig av de personer som finns tillgängliga för forskaren vid tillfället för insamlingen (Bryman & Bell, 2013, s. 204, 205). Hartman (2004, s. 243) skriver att en fördel med bekvämlighetsurvalet är just den enkelhet det innebär när det kommer till att samla in data. Det är också fördelaktigt när forskaren har begränsade ekonomiska resurser och/eller en begränsad tidsram (Hartman, 2004, s. 243).
Ett bekvämlighetsurval ansågs vara lämpligt för denna studie då vi enkelt har tillgång till studenter vid Umeå universitet. Begränsade resurser gällande ekonomi och tid ses som ytterligare ett argument till att använda ett bekvämlighetsurval. Med tanke på att respondenterna behövde ha en vilja att ställa upp samt en vilja att avvara tid för att delta i intervjun valdes bekanta som respondenter då dessa ansågs enklare att få att ställa upp på en intervju än någon okänd. Hälften män och hälften kvinnor från olika utbildningar och med olika intressen har valts ut i syfte att ta fram rekommendationer som passar olika typer av företag. Majoriteten av respondenterna läser en samhällsvetenskaplig utbildning, dock har vi strävat efter att inkludera respondenter från olika program. Den samhällsvetenskapliga fakulteten är en av de större fakulteterna vid Umeå universitet (Umeå universitet, 2015). Vi författare har även fler kontakter inom den samhällsvetenskapliga fakulteten i jämförelse med de andra fakulteterna. Vi har utgått från att varje individ kan bidra med relevant information till studien så länge de uppfyllde de krav vi ställde på våra respondenter. För att delta i studien utformade vi två krav som respondenten skulle uppfylla;
Studera vid Umeå universitet
Vara användare av Facebook och Instagram
Vara mellan16-35 år
30
Yin (2013, s. 93) menar att en nackdel med ett bekvämlighetsurval är att källorna inte är representativa och att resultatet blir snedvridet. Väl medvetna om riskerna har det på det stora hela upplevts som positivt att intervjua bekanta. Eftersom vi är bekanta med respondenterna har det varit enkelt att skapa avslappnade intervjuer där respondenterna upplevdes bekväma med situationen. Exempelvis har respondenterna vågat ställa frågor om det har varit något de inte förstått. Med anledning av att vi som uppsatsförfattare är bekanta med respondenterna och att vi också är studenter vid Umeå universitet, har vi fått en ökad förståelse för en del av de exempel som respondenterna har uppgett. Vi ser dock en risk att vår bekantskap kan ha påverkat respondenterna i sina svar. På grund av vår bekantskap har vi i vissa fall sett tendenser till att respondenterna har anpassat sina exempel till gemensamma nämnare oss emellan. Med anledning av detta har det upplevts som att vi lättare har kunnat relatera till respondenternas exempel, vilket vi inte ser som något negativt. Vi ser snarare att vår förståelse för deras exempel har hjälpt oss att förstå respondenterna i sitt resonemang. Över lag anser vi inte att studiens ämne är av känslig karaktär. Eftersom vi inte ser ämnet som känsligt finner vi ingen anledning till att respondenterna inte skulle vara ärliga i sina svar och därför påverkas nämnvärt i sina svar, trots vår bekantskap med dem. Generellt sett ser vi att respondenterna har gett levande beskrivningar och svar på de frågor som ställts. Då respondenterna, enligt oss författare, har genererat relevant information för studien ses bekvämlighetsurvalet som ett bra urval.
Med ett bekvämlighetsurval menar Bryman och Bell (2013, s. 204, 205) att det kan vara svårt att generalisera resultatet för en hel population, då det är svårt att säga om resultatet är representativt eller ej. I denna studie kommer vi kunna ta fram teori men vi kommer inte att testa och kunna verifiera den framtagna teorin. Bryman & Bell (2013, s.
204, 205) menar att det resultat som framkommer i en studie genomförd med ett bekvämlighetsurval kan ge upphov till vidare forskning inom området. Forskning genomförd med ett bekvämlighetsurval kan ibland kopplas samman med redan framtaget resultat (Bryman & Bell, 2013, s. 204, 205). Med anledning av detta ser vi att vår uppsats kommer kunna generera teori som kan testas och verifieras vid vidare forskning.
Varje intervju har varit unik, den information som presenteras om respondenterna är viktig för att läsaren ska få förståelse för respondenterna. I Tabell 2 presenteras en sammanställning av den bakgrundsinformation som anses vara av intresse för att ge en bild av de respondenter som deltagit i studien.
31
3 24 Samhällsvetenskapliga Umgås med vänner,
Innan intervjuerna lovades respondenterna att de inte personligen skulle kunna bli kopplade till sina svar från intervjuerna. Av etiska skäl har vi valt att benämna respondenterna med nummer istället för namn. De 10 respondenterna har benämnts som respondent 1-10. Respondenterna 1-5 är kvinnor och respondenterna 6-10 är män för att det på ett smidigt sätt ska gå att påvisa eventuella skillnader mellan könen. Vilken respondent som är kopplad till vilken siffra är det endast vi författare till denna studie som har kännedom om. Vi anser att avsaknad av respondenternas verkliga namn inte påverkar läsarens förståelse. I studien har vi valt att studera universitetsstudenter vid Umeå universitet. De respondenter vi har intervjuat är 22-27 år gamla. I ovanstående Tabell presenteras vilken fakultet respondenterna är inskrivna vid. Många av respondenterna var inskrivna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, som är en av de större fakulteterna vid Umeå universitet. Vi har också valt att presentera
32
respondenternas intressen i syfte att öka förståelsen för varje enskild respondent. Vidare står hur långa de enskilda intervjuerna var för att öka förståelsen för insamlat material.
Oavsett längd på intervjuerna anser vi att de alla höll en hög kvalitet och vi fick svar på det vi ville få svar på. Hur långa de enskilda intervjuerna har blivit när vi har transkriberat dem har varierat och beror till viss del på om vi som intervjuade har gjort många inflikningar, vilket har inneburit att de har blivit längre. Om respondenten har uppgett fylliga och beskrivande svar har också intervjun blivit längre. Över lag har det upplevts som att tillräcklig information har samlats in genom de intervjuer vi har haft.