Försvarsmakten som organisation ska kunna vara flexibel i olika situationer förutsätts en gemensam förståelse för grundplattan som vi utgår ifrån, en grundplatta som idag bland annat står att finna i våra doktriner. De utgör boxen att tänka utanför.
Slutsats: Det är inte tillräckligt att bara chefer eller elever vid skolor läser, diskuterar och använder doktriner, om Försvarsmakten vill att chefer och personal på alla nivåer ska vara flexibla och ha förmåga att tänka utanför boxen så måste doktriner och begrepps betydelser arbetas in i det vardagliga samtalen och arbetet.
Organisationen utgörs av människor, genom att utveckla individer så utvecklas indirekt organisationens förmåga till flexibilitet och förutsättningar för förändring skapas.
Slutsats: Försvarsmakten är ett lag vilket utgörs av individer. Genom att utveckla och utbilda officerare och uppmuntra till kreativitet ökar vi den kognitiva flexibiliteten som är avgörande för organisationen för att hantera osäkerhet och en föränderlig omvärld.
7.2. Förslag på vidare forskning
Med hänsyn till den i studien beskrivna kontexten, med ett försämrat säkerhetsläge och de osäkerheter som detta innebär, finns det intresse av att undersöka förståelsen av flexibilitet (eller andra begrepp) hos andra myndigheter/aktörer inom ramen för totalförsvaret i syfte att förstå eventuella utmaningar och möjligheter vid samarbete i alla konfliktnivåer.
Eftersom denna studie begränsades till taktisk nivå och officerare med bakgrund i NBO är det av vetenskapligt intresse att undersöka om det finns skillnader mellan officerare med
bakgrund i olika utbildningssystem och hur eventuellt olika förståelser påverkar organisationens förmåga till flexibilitet och anpassning.
Hur doktriner och begrepp implementeras i organisationen är undersökt sedan tidigare men kan utvecklas med att undersöka hur enskild och gemensam förståelse för dessas betydelser skapas och hur gemensam förståelse påverkar faktisk förmåga. Hur använder exempelvis Försvarsmaktens stridsskolor doktriner och doktrinära begrepp i utbildningen av framtida officerare?
Sida 62 av 71
7.3. Avslutande reflektioner
Jag valde att företa min studie inom forskningsområdet militär flexibilitet eftersom jag finner det intressant hur modeord dyker upp och tillåts påverka såväl doktriner som militärt och akademiskt tänkande. Just flexibilitet tillskrivs stor vikt i DGO 20, varför mitt intresse att studera förståelsen för begreppet uppstod.
Som författare av denna studie är min uppfattning att doktrinerna tar ett för smalt grepp med fokus på insatsverksamhet medan det är mycket annat som också kan tillskrivas begreppet flexibilitet och som berör det officerare dagligen möter i sin tjänst. Studien påvisar behovet av en gemensam förståelse för att nå effekt av doktriner och doktrinära begrepp, vi som
officerare och organisation måste i större utsträckning prata om vad vi menar och vad vi ser framför oss och även praktisera detta om våra doktriner ska kunna vara vägledande som Høiback menar.225 Här finns en utmaning att ta tag i enligt min uppfattning. Det har i den interna kulturen i Försvarsmakten inte funnits något utbrett incitament att läsa eller diskutera teori, doktrin eller doktrinära begrepp. Doktriner har främst använts på nivåhöjande
utbildningar men inte i nämnvärd omfattning ute på förbanden. Fler och fler individer har erfarenhet från studier vid Försvarshögskolan och har därmed fått möjligheten att diskutera och utmana det som står i doktrinerna, trots det är det fortfarande många ute i organisationen som inte har läst dessa. Doktriner syftar enligt Høiback till att skapa ett gemensamt språk och en plattform som möjliggör samverkan mellan olika stridskrafter och aktörer. Denna
gemensamma plattform är en nödvändighet för Försvarsmakten om vi ska kunna agera tillsammans med andra inom ramen för totalförsvaret eller med internationella
samarbetspartners. Doktrinerna ska här utgöra boxen att tänka utanför.226 Det är något av en
paradox, samtidigt som behovet av gemensamma målbilder och utgångspunkter betonas så finns ett ökande behov av nya tankar och idéer för att organisationen ska hantera utmaningar och agera flexibelt. Respondenterna ger likartade svar på forskningsfrågorna trots en i deras uppfattning bristande gemensam förståelse. Om alla officerare är lika och formade efter samma mall, vem ska då tänka utanför boxen?
225 Høiback. “The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 187. 226 Ibid. 192-195.
Sida 64 av 71
8. Referenser
Litteratur
AAP-6 NATO Glossary of Terms and Definitions. 2013, 2-D-9.
Adamsky, Dmitry (Dima). “The Art of Net Assessment and Uncovering Foreign Military Innovations: Learning from Andrew W. Marshall’s Legacy.” Journal of strategic studies 43, nr. 5, (2020): 611–644.
Adamsky, Dmitry (Dima). Cross-Domain Coercion: The Current Art of Russian Strategy. Paris: IFRI Security Center Studies, Proliferation Papers, 54, 2015, 9-43.
Andersson, Sten. Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur, 2014.
Bachmann, Sascha Dov och Gunneriusson, Håkan. ”Russia’s Hybrid Warfare in the East: The Integral Nature of the Information Sphere.” Georgetown Journal of International Affairs, (2015): 198–211.
Bartles, Charles K. “Getting Gerasimov right.” Military review. January-February, (2016): 30-38.
Braun, Virginia, and Clarke, Victoria. “Using Thematic Analysis in Psychology.” Qualitative research in psychology 3, nr. 2 (2006): 77–101.
von Clausewitz, Carl, och Mårtenson, Hjalmar (översättning). Om kriget Stockholm: Bonnier fakta, 1991.
Connor, Sidney A. Military operations in the information age: Putting the cognitive domain on top. Research Report U. S. Air War College, U. S. Air University, 2017, 2-27.
Cordesman, Anthony H. och Wagner, Abraham R. The lessons of modern war: Volume IV, The Gulf War. Boulder, CO: Westview Press, 1996.
Sida 65 av 71