Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Mj Katarina Wasserman Stexgård HOP 19-21
Handledare Antal ord: 19999
Dr Anna Danielsson Beteckning Kurskod
Självständigt arbete masteruppsats, krigsvetenskap
2HO013
Förutsättningar för flexibilitet.
Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod.
Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och
organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.
Nyckelord:
Sida 2 av 71 Innehåll 1. Inledning 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. Problemformulering 4 1.3. Syfte 6 1.4. Forskningsfrågor 6 1.5. Avgränsningar 7
1.6. Begrepp och definitioner 7
1.7. Disposition 8
2. Forskningsöversikt 8
2.1. Doktriners roll 8
2.2. Kontextuell inramning 10
2.3. Forskningsfältet militär flexibilitet 11
2.4. Sammanfattning forskningsöversikt. 17
2.5. Reflektion över materialval 18
2.6. Studiens forskningsbidrag 19
3. Metod 19
3.1. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter 19
3.2. Design 21
3.3. Respondenter och författare 22
3.4. Urval 22
3.5. Genomförande av intervjuer 23
3.6. Etiska överväganden 23
3.7. Analys av empiriskt underlag 24
4. Teori 26
4.1. Flexibilitet enligt Meir Finkel 26
4.2. Konceptuell och doktrinär 27
4.3. Organisatorisk och teknologisk 28
4.4. Kognitiv och ledningsflexibilitet 28
4.5. Erfarenhetsspridning 29
4.6. Teorikritik 29
Sida 3 av 71 5.1. Definition av flexibilitet 30 5.2. Teman 32 5.2.1. Tema individ 33 5.2.2. Tema organisation 37 5.2.3. Tema Kontext 43 5.3. Modell för resultatanalys 48 6. Diskussion 48 6.1. Temadiskussion 48 6.1.1. Individ 49 6.1.2. Organisation 51 6.1.3. Kontext 53 Sammanfattning temadiskussion 54 6.2. Svar på forskningsfrågorna 55 6.3. Kritisk metoddiskussion 56
6.3.1. Giltighet, överförbarhet och tillförlitlighet 56
7. Slutsatser, förslag på fortsatt forskning och avslutande reflektioner. 59
7.1. Slutsatser 60
7.2. Förslag på vidare forskning 61
7.3. Avslutande reflektioner 62
8. Referenser 64
Litteratur 64
Genomförda intervjuer 69
Bild- och tabellförteckning 69
Sida 4 av 71
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Flexibilitet är ett begrepp som under de senaste åren ökat i aktualitet, såväl inom
krigsvetenskapen som Försvarsmakten. I en värld med ökad osäkerhet och diffusa gränser för vad som är att betrakta som en konflikt och där även andra maktmedel än det militära utgör hot för svensk nationell säkerhet, ställs krav på Försvarsmakten att ha förmåga till
anpassning.1 Med fastställandet av Doktrin för Gemensamma operationer 2020 (DGO 20) introduceras en modell för svensk operationskonst, vilken utgörs av manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande och där flexibilitet beskrivs som ”ett förhållningssätt att utnyttja situationen” och förmåga att anpassa sig efter förändrade omständigheter.2 Överbefälhavaren trycker i sitt förord på vikten av flexibilitet och anpassningsförmåga för att möta dagens och framtida hotbild med den föränderliga omvärldsutveckling som vi ser.3 Författaren avser i denna studie undersöka officerares relation till begreppet flexibilitet och hur det som uttrycks doktrinärt förstås och tillämpas.
1.2. Problemformulering
Säkerhetsläget i världen har försämrats sedan 2000-talets inledning. Dagens konflikter med hybrida hot, reguljära liksom irreguljära motståndare, informations- och
påverkansoperationer, medför en hotbild som går utanför den rent militära. Förståelsen för komplexiteten och distinktionen mellan olika former av krigföring är avgörande, likväl som förståelsen för motståndaren, dennes metoder och föreställningar om seger.4 Den ökade dynamiken i säkerhetsläget globalt sett ställer krav på militära organisationer att ha förmåga till flexibilitet och anpassning i syfte att förändras i enlighet med rådande omständigheter, att förutse nästa kris eller förstå hur den ska hanteras är en svår utmaning.5 En militär
organisation som saknar förmåga till flexibilitet och förändring såväl organisatoriskt som på
1 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin- MSD 16. Stockholm: FMV FSV Grafisk produktion, 2016, 34-35. 2 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer, DGO 20. Stockholm: FM HRC, Stöd- & Service, Grafisk produktion, 2020, 32.
3 Ibid. 5.
4 Frank G. Hoffman. “Examining Complex Forms of Conflict: Gray Zone and Hybrid Challenges.” Prism
(Washington, D.C.) 7, nr. 4, (2018): 32.
5 Erik de Waard, Henk W. Volberda och Joseph Soeters. “Engaging Environmental Turbulence: Drivers of Organizational Flexibility in the Armed Forces.” European security (London, England) 22, nr. 4 (2013): 576.
Sida 5 av 71 individnivå, är dömd att föra nästa krig med föregående krigs metoder och medel och därmed sannolikt förlora.6 Vad innebär det för den svenska Försvarsmakten och dess officerare om möjligheten att nå framgång i en framtida konfliktsituation är beroende av förmågan till flexibilitet? Vilka förutsättningar har organisationen idag?
Inom forskningsfältet militär flexibilitet understryks vikten av en tillåtande organisation där kreativt tänkande, initiativtagande och nya idéer uppmuntras och bejakas, vilket skapar en grogrund för flexibilitet. Även den individuella förmågan hos chefer och ledare att vara mentalt flexibla och öppensinnade framhålls, vilken förutsätter en tillåtande miljö för att kunna utvecklas. Bägge dessa förutsättningar ses också som avgörande för att
decentraliserade ledningsmetoder och uppdragstaktik ska fungera.7
Den vetenskapliga kunskapen kring flexibilitet utgår huvudsakligen från israeliska, amerikanska, tyska och brittiska erfarenheter, där såväl avsaknad som förekomst av flexibilitet studerats i de vägval som länderna gör under och mellan 1900-talets stora konflikter fram till 2000-talet och där framgång i krig kan ses i relation till hur flexibel den militära organisationen i fråga varit. Kier skriver om bristande flexibilitet i Frankrike efter första världskriget, där både politiska och ekonomiska förutsättningar för en doktrinär anpassning fanns på plats medan den militära organisationen och dess chefer fastnat i en kultur vars fördomar inte tillät detta. Tyskland hade å sin sida dragit lärdom av och hade en organisation med förmåga att omsätta sina erfarenheter, vilket åtminstone inledningsvis ledde till en rad framgångar under andra världskriget.8 Från Israel kommer flera sentida exempel på en militär organisation med god förmåga till flexibilitet och förståelse för vikten av lärande under pågående konflikt bl.a. under striderna mot Hizbollah under Libanonkriget 2006 och Hamas 2014.9
6 Williamson Murray. “Does Military Culture Matter?” Orbis (Philadelphia) 43, nr. 1 (1999): 32.
7 Meir Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield. Stanford California: Stanford Security Studies, 2011, 3-4.
8 Elisabeth Kier. “Culture and Military Doctrine: France Between the Wars”. International Security 19, nr.4, (1995): 68-69, 72, 74, 76. Murray. ”Does military culture matter?” 31-32.
9 Raphael Marcus. “Learning ‘Under Fire’: Israel’s Improvised Military Adaptation to Hamas Tunnel
Warfare.” Journal of strategic studies 42, nr. 3-4, (2019): 344, 363-366. Raphael Marcus. “Military Innovation and Tactical Adaptation in the Israel-Hizballah Conflict: The Institutionalization of Lesson-Learning in the IDF.” Journal of strategic studies 38, nr. 4, (2015): 500.
Sida 6 av 71 Flexibilitet ses som en viktig individuell såväl som organisatorisk förutsättningsskapande förmåga för att möta osäkerhet och oväntade händelser, en förmåga som med nuvarande omvärldsläge blir alltmer relevant. Forskningsproblemet är tudelat, såväl empiriskt som metodologiskt. Studien motiveras av att det saknas vetenskaplig kunskap om officerares förståelse av begreppet flexibilitet i en svensk kontext vilket utgör det empiriska problemet. Ur ett metodologiskt perspektiv är det relevant att undersöka hur de militära utövarna förstår ett begrepp som flexibilitet vilket uttrycks i doktriner och omsätter det i sitt vardagliga arbete, ett område som forskningen hitintills inte berört.
1.3. Syfte
Studiens explorativa syfte är att bidra med vetenskaplig kunskap avseende hur svenska officerare förstår begreppet flexibilitet kontrasterat med hur det uttrycks i gällande doktriner. En föränderlig omvärld ställer krav på den militära organisationen att anpassa sig för att framgångsrikt kunna möta dagens och framtida hot, varför officerares förståelse för
flexibilitet är relevant att undersöka eftersom det påverkar vilka förutsättningar den svenska Försvarsmakten kan uppfattas ha att anpassa sig med hänsyn till det rådande säkerhetsläget. Studien har ett tolkande perspektiv med en induktivt driven ansats där empirin insamlas genom kvalitativa intervjuer med officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen samt analys av doktriner. Forskningsdesignen redovisas i sin helhet i kapitel 3.
1.4. Forskningsfrågor
För att adressera och besvara problemformuleringen formulerades följande centrala frågeställning med tillhörande delfrågor:
Vad innebär begreppet flexibilitet för dagens officerare på taktisk nivå inom Flygvapnet och Marinen?
1. Vilka förutsättningar för flexibilitet uppfattar officerare finns hos organisation respektive individer inom organisationen?
2. Går det att identifiera kontraster mellan officerarnas förståelse och uttryckta inriktningar i gällande doktriner?10
Sida 7 av 71
1.5. Avgränsningar
Flexibilitet som begrepp och förhållningssätt äger sin giltighet på samtliga krigföringsnivåer, denna studie kommer dock förhålla sig till den taktiska nivån. Begreppet som sådant
introduceras i DGO 20 gällande från juli 2020 vilken utgör en nedbrytning och
operationalisering av Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD 16). DGO 20 riktar sig främst mot perioden 2020-2025 medan MSD 16 giltighet och uppdateringsintervall är beroende av större omvärldsförändringar och politisk inriktning.11 Studien skapar en fördjupad
nulägesbeskrivning av hur officerare på taktisk nivå inom svenska Flygvapnet och Marinen förstår begreppet i dagens kontext.
1.6. Begrepp och definitioner
Studien förhåller sig till nedan definitioner av begreppen doktrin och taktisk nivå.
Doktrin definieras som ”fundamentala principer för vägledning av de militära styrkornas agerande i syfte att nå uppställda målsättningar, doktrinen är auktoritär men kräver omdöme hos sina nyttjare vid tillämpning” (förf. övers.).12 Harald Høiback beskriver doktrin som
institutionaliserad tro på vad som fungerar i krig och militära operationer, han menar att doktrinen ska ha en vägledande roll för de militära styrkorna och utgöra en stadig grund för improvisation. 13 I MSD 16 används definitionen ”tydliggjord lära som grundval för
handling.”14
Taktisk nivå utgörs av försvarsgrenschefer med stöd av sina respektive staber vilka har att leda tilldelade förband och krigsförband.15
Hur begreppet flexibilitet definieras av officerare och doktriner utgör del av den empiriska undersökningen och redovisas i kapitel 5 resultat.
11 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer, DGO 20, 12. Försvarsmakten. Militärstrategisk
doktrin- MSD 16, 10.
12 AAP-6 NATO Glossary of Terms and Definitions. 2013, 2-D-9.
13 Harald Høiback. “The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”. Journal of strategic studies 39, nr. 2, (2016): 187, 192.
14 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin- MSD 16, 9.
Sida 8 av 71
1.7. Disposition
Studiens innehåll disponeras fortsättningsvis enligt nedan kapitel:
Kapitel 2 Presentation av forskningsöversikt och studiens kontextuella hemvist.
Kapitel 3 Författarens metodologiska val, design, ansats, etiska överväganden och vetenskapsteoretiska utgångspunkter.
Kapitel 4 Introduktion av den teoretiska referensram genom vilken författaren betraktar det empiriska resultatet.
Kapitel 5 Tematisk presentation av resultatet av den empiriska undersökningen.
Kapitel 6 Diskussion och analys av resultatet i relation till perspektiv i den teoretiska referensramen och studiens metod samt besvarande av forskningsfrågor. Kapitel 7 Författarens slutsatser, förslag på vidare forskning inom området och
avslutande reflektioner.
Kapitel 8 Referenser och bildförteckning.
2. Forskningsöversikt
Flexibilitet är ett doktrinärt begrepp och utgör ett delelement i den svenska operationskonsten, vilken beskrivs i DGO 20. Forskningsöversikten inleds med en kort resumé över doktriners vägledande roll i militära organisationer. Därefter beskrivs den kontext som ligger till grund för den ökade relevansen för begreppet och fenomenet flexibilitets införande i svenska doktriner. Avslutningsvis följer en översikt avseende forskning om militär flexibilitet och anpassning, vilken utgör huvudsaklig teoretisk referensram för denna studie och tillsammans med resterande litteratur ringar in forskningsproblemet.
2.1. Doktriners roll
Doktrin kan ses som en konceptuell vägledning för hur militära organisationer ska agera i syfte att vinna och få ut mer av de sammanslagna delarna tillsammans än vad de enskilt kan resultera i.16 Doktrinen ska användas för att skapa en gemensam bas, med utgångspunkt i
Sida 9 av 71 accepterade metoder och principer, i syfte att få oss att dra åt samma håll tankemässigt.17 För att leva upp till detta vilar doktriner enligt Høiback på tre pelare; de ska innehålla
vetenskapligt grundade antaganden om vad som leder till seger i krig, kännedom om strategisk kultur och påverkansfaktorer som styr förväntningarna hos de som ska använda doktrinen och auktoritet vilande på legitima grunder, såväl politisk som professionsmässig. Høiback menar att doktriner måste innehålla element från samtliga tre pelare, även om balansen elementen emellan kan variera med typen av doktrin och aktuellt behov.18
Tre funktioner för doktrin kan urskiljas beroende på vilken pelare som betonas: verktyg för ledning, verktyg för förändring eller verktyg för utbildning. Stater med homogena strategiska utmaningar, som geostrategiskt läge och relativ makt, använder doktrin som verktyg för ledning medan stater med heterogena utmaningar använder doktrin som verktyg för utbildning.19
Andra forskare argumenterar istället för att doktriner bör ses som ett verktyg för signalering, såväl för intern kommunikation inom den militära organisationen som gentemot politiker och allmänhet. Externt bidrar doktrinen till en stats sammantagna narrativ och kan t.ex.
kommunicera en trovärdig avskräckningsstrategi.20 Doktrin kan ses mer som en religiös
troslära än en faktor för att förstärka effekten av de militära styrkorna. Kvalité hos en doktrin mäts härmed i förmågan att stärka legitimitet, militär identitet och ge de ”troende” en trygghet och tillhörighet avseende hur världen är beskaffad.21
Høiback menar vidare att doktrin som verktyg för ledning främjar flexibilitet eftersom det tillhandahåller ett gemensamt språk och förståelse för lägre organisatoriska nivåer, vilket är avgörande för samverkan mellan stridskrafter, allianser och koalitioner. Doktrinen säger inte vad du ska göra men gör det möjligt för stora organisationer att överhuvudtaget agera
samfällt. Doktrinen ska enligt detta perspektiv ses som en plattform för förbättringar, den utgör helt enkelt ”boxen att tänka utanför”.22
17 Høiback. “The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 187.
18 Høiback. “What is Doctrine?” 883-887. Høiback. “The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 189. 19 Høiback. “The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 190.
20 Jan Ångström och J.J. Widen. ”Religion or Reason? Exploring Alternative Ways to Measure the Quality of Doctrine.” Journal of strategic studies 39, nr. 2, (2016): 202-204.
21 Ibid. 209-210.
Sida 10 av 71
2.2. Kontextuell inramning
För att rama in studiens forskningsproblem ställer författaren sig frågan, vilka tendenser i dagens krigföring motiverar flexibilitet inom militära organisationer? Sverige är en strategiskt utsatt småstat, landets geografiska läge mellan två resursstarka stater som USA och Ryssland och med strategiskt intressant territorium och närområde, har att förhålla sig till dessa
stormakters och övriga inom det internationella samfundets agerande.23 Småstater är av naturen känsliga för påverkan utifrån och måste ha förmåga att snabbt kunna anpassa sig efter rådande säkerhetsläge.24
Ryssland använder hela paletten avseende maktmedel, såväl diplomatiska, ekonomiska, psykologiska och kognitiva som militära och subversiva åtgärder i syfte att nå framgång utan att provocera fram militära motåtgärder.25Hon upplever sig vara under västerländsk attack i och med den framväxande liberalistiska demokratirörelsen vilken enligt rysk uppfattning underblåst och orsakat såväl färgrevolutioner som den Arabiska våren, kriget pågår redan.26 Västvärlden menar att handlandet syftar till att undvika krig, med konsekvensen att många av Rysslands motsvarande åtgärder inte på ett enkelt sätt kan klassificeras som väpnade
angrepp.27Ryssland använder sig också av hela konfliktskalan, där kombinationen av konventionella och oortodoxa metoder försvårar för västliga demokratier att företa motåtgärder i enlighet med internationell rätt.28
Kina är i likhet med Ryssland väl rustat för att agera under nivån för väpnad konflikt och nyttjar diplomatiska påtryckningar, ryktesspridning, falska narrativ och andra trakasserier i
23 Håkan Edström och Jacob Westberg. ”Between the Eagle and the Bear. Explaining the Alignment Strategies of the Nordic Countries in the 21st Century.” Comparative Strategy 39, nr. 2, (2020): 196.
24 David Vital. “The inequality of states, a study of the small power in international relations.” I Small states in
international relations. Christine Ingebritsen; Iver B. Neumann; Sieglinde Gstöhl och Jessica Beyer (red.),
77-88. Seattle: University of Washington press, 2006.
25 Hoffman. “Examining Complex Forms of Conflict: Gray Zone and Hybrid Challenges”, 32-33. Oscar Jonsson. The Russian Understanding of War: Blurring the Lines Between War and Peace. Washington DC: Georgetown University Press, 2019, 2.
26 Dmitry (Dima) Adamsky. Cross-Domain Coercion: The Current Art of Russian Strategy. Paris: IFRI Security Center Studies, Proliferation Papers, 54, (2015): 20.
27 Charles K. Bartles. “Getting Gerasimov right.” Military review, January-february (2016): 32-33.
28 Sascha Dov Bachmann och Håkan Gunneriusson. “Russia’s Hybrid Warfare in the East: The Integral Nature of the Information Sphere.”, Georgetown Journal of International Affairs. (2015): 198, 200.
Sida 11 av 71 syfte att förmedla hot och missnöje.29 Striden om narrativet, att styra hur skeenden uppfattas och hur opinionen kan påverkas är en väsentlig del av nutida krigföring.30
Information och påverkan kombinerat med det militära maktmedlets kinetiska verkan ställer krav på kognitiv förmåga för att uppfatta och förstå situationer vilket utgör essensen av den informationskrigföringsålder vi befinner oss i, hård makt är ingen garanti för seger.31
Samtliga domäner påverkas av det som händer inom den kognitiva domänen och påverkar den i sin tur, eftersom de utgörs av mänskliga handlingar, företeelser, tankar och konstruktioner.32 Inom den kognitiva domänen är information det verksamma medlet för att påverka attityder, vilja, ideologier och uppfattningar, tillkortakommanden anses av vissa forskare till stor del bero på oförmågan att se bortom och nå verkan med annat än militära maktmedel.33 Det kognitiva perspektivet är inte nytt, att påtvinga någon annan den egna viljan, oavsett om det sker med militärt våld eller andra maktmedel, gäller alltjämt.34 Behovet av förmågan att uppfatta när organisationen utsätts för påverkan i den kognitiva domänen har dock ökat med den förändrade bilden av krigföring.
I Sveriges Nationella säkerhetsstrategi från 2017 framhålls den säkerhetspolitiska
försämringen under 2000-talet, strategin pekar också på bredden avseende militära hot och vilka åtgärder dessa kräver. Här lyfts bland annat påverkansoperationer,
informationskrigföring, terrorism, sabotage och cyberhot mot totalförsvaret fram som potentiella hot.35 Ett verktyg för att hantera en föränderlig omvärld och säkerhetssituationen här och nu såväl som i framtiden, är förmågan till flexibilitet och anpassning.
2.3. Forskningsfältet militär flexibilitet
Militär flexibilitet är inte ett nytt fenomen, även om forskningsfältet som sådant i huvudsak växt fram efter kalla krigets slut. Många av de exempel som lyfts fram i litteraturen är äldre
29 Hoffman. “Examining Complex Forms of Conflict: Gray Zone and Hybrid Challenges”, 33-34, 40. 30 Williamson Murray och Peter R. Mansoor. Hybrid Warfare Fighting Complex Opponents from the Ancient
World to the Present. Cambridge: Cambridge University Press, 2012, 9-10.
31 Sidney A. Connor. “Military operations in the information age: Putting the cognitive domain on top.” Research Report U. S. Air War College, U. S. Air University (2017): 1-4.
32 Heather S. Gregg. “The Human Domain and Influence Operations in the 21st Century.” Special Operations
Journal 2, nr. 2 (2016): 92.
33 Connor. “Military operations in the information age: Putting the cognitive domain on top”, 2. 34 Ibid. 2.
Sida 12 av 71 och vissa sträcker sig så långt bakåt i historien som till romartiden.36 Fältet domineras av israeliska, amerikanska och brittiska forskare, även om också Sovjetunionens militära doktrin under 1960-1980 framhöll vikten av överraskning och flexibilitet för att kunna möta USAs tekniska och doktrinära utveckling. Genom väl tilltagna reserver skulle handlingsfrihet och flexibilitet åstadkommas.37
Meir Finkels forskning om hantering av osäkerhet och överraskning inom militära förband och enheter, framställer kognitiv och doktrinär flexibilitet hos militära organisationer som förutsättningar för flexibelt agerande och möjlighet att möta såväl förändringar som oväntade händelser och osäkerheter.38 Han menar att militära organisationer i för stor utsträckning förlitar sig på underrättelsetjänst för att förutsäga hur det framtida slagfältet kommer att utformas, vilket han anser oundvikligen kommer leda till att man blir tagen på sängen när motståndaren väljer andra vägar/metoder och något oväntat eller överraskande inträffar. Finkel förespråkar istället ett flexibelt angreppssätt för att omhänderta de oförutsägbarheter och överraskningar som till stor del utgör krig och krigföring, vilket handlar om förmåga att snabbt anpassa sig efter de nya förutsättningarna och återta initiativet. Han menar att arméer historiskt sett alltid strävat efter att minimera risken för att överraskas av motståndaren, likväl har överraskning ofta varit en avgörande faktor för vem som avgått med segern i krig.39
Finkels teori handlar om hur arméer istället för att uteslutande förlita sig på förutsägelser för hur motståndaren kommer att agera, måste utveckla förmågan att stå ut med osäkerheten och snabbt återhämta sig från de överraskningar de oundgängligen kommer drabbas av.40 Han förespråkar en kombination av kognitiva, doktrinära, organisatoriska, lednings- och
teknologiska byggstenar, vilka kan minska risken att drabbas av ovälkomna överraskningar
36 James Lacey. Conquering Germania: “A Province Too Far.” I Hybrid Warfare Fighting Complex Opponents
from the Ancient World to the Present, Williamson Murray och Peter R. Mansoor (red.), 18-44. Cambridge:
Cambridge University Press, 2012.
37 Christopher Tuck. “Land Warfare”. I Understanding modern warfare, David Jordan (red.) 66-121. Cambridge: Cambridge University Press, 2008.
38 Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield, 55-56. 39 Ibid. 1.
Sida 13 av 71 genom att de motverkar övertro på koncept, olika typer av beslutsfällor41 och problem som sitter i väggarna på organisationen, oförmåga att lära av tidigare misstag, prestige etc.42 Finkels flexibilitetsteori omfamnar och sammanför i fyra skikt en stor del av
forskningsområdet militär flexibilitet och har därför valts för analys av insamlad empiri inom ramen för studien, de fyra skikten beskrivs mer ingående i kapitel 4.
Finkel skriver vidare i sin artikel från 2019 om behovet av att balansera flexibilitet och innovation, han varnar för att låta vilja och förmåga till anpassning efter nymodigheter och framsteg bli dogmatisk och därmed överskugga tilltro till tidigare kunskap och beprövad erfarenhet. Finkel manar till avsiktlig konservatism och syftande till att skapa stabilitet och balans, där kritiskt tänkande och kognitiv flexibilitet blir viktiga beståndsdelar i syfte att fatta medvetna beslut.43 Den mest anpassningsbara beståndsdelen i en militär organisation är människan, varför han rekommenderar att utbildning och träning av officerare bör utvecklas mot att ingjuta förmåga att tänka och lära snarare än att fylla på med kunskap.44
Adamsky påtalar det faktum att kulturen inom en strategisk organisation såsom militären förändras sällan och i långsam takt, vilket också uttrycker kontinuitet snarare än förändring.45
Detta understöds av Terriff och Farrell, som framhåller hur militära organisationer i likhet med andra stora organisationer ofta motsätter sig förändring eftersom de är motvilliga att ändra på det som tycks fungera och är välbekant. Men de konstaterar också att detta inte behöver innebära att förändring och anpassning inte kan uppnås, något som blivit tydligt under 2000-talets inledning. Informationsåldern och de förändringar i den strategiska och politiska miljön som följt i Kalla krigets spår har medfört ett ökat behov för militära organisationer att vara flexibla och förutsätter förmåga att anpassa sitt agerande.46
41 Med beslutsfällor avses oönskade men automatiska psykologiska fällor som den mänskliga hjärnan leder oss i. Hammond, John S., Ralph L. Keeney, and Howard Raiffa. "The hidden traps in decision making." Harvard
business review 76, nr. 5, (1998): 47-58.
42 Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield, 2.
43 Meir Finkel. “Conservatism by Choice (stability) - a Necessary Complement to Innovation and Adaptation in Force Design.” Defence studies 19, nr. 4, (2019): 392, 393.
44 Ibid. 402-403.
45 Dmitry (Dima) Adamsky. “The Art of Net Assessment and Uncovering Foreign Military Innovations: Learning from Andrew W. Marshall’s Legacy.” Journal of strategic studies 43, nr. 5, (2020): 639-640.
46 Theo Farrell och Terry Terriff. The Sources of Military Change: Culture, Politics, Technology. The Sources of
Sida 14 av 71 Finkel drar också slutsatsen att uppdragstaktik är nyckeln till att utveckla och exploatera innovationer och förändringar, hur lyckosam uppdragstaktiken är i praktiken beror till stor del på organisationens nivå av konceptuell flexibilitet, eller med andra ord, hur tillåtande den aktuella militära kulturen är.47 Även modern teknologi medför möjlighet att hålla ett högre tempo såväl på slagfältet som på logistik- och stödfunktioner, vilket ställer krav på god kognitiv förmåga hos chefer på alla nivåer, beslutsmässiga och situationsanpassade chefer med förmåga att utnyttja uppkomna lägen och agera i linje med övergripande mål för operationen.48
Forskning avseende uppdragstaktik och ledning pekar också på sambanden mellan
uppdragstaktik och flexibilitet, där graden av konceptuell flexibilitet hos en organisation är beroende av rådande kultur och värderingar.49 Kultur är enligt Shamir den faktor som både möjliggör flexibilitet och motverkar den. På individuellt plan påtalar han ledarens roll att forma befintlig och förändra framväxande kultur genom sin attityd och sitt agerande. För att kunna skapa förändring måste värderingar och antaganden om organisationens syn på vad som är best practise enligt tidigare erfarenheter också ändras, ledarens roll som skapare av kultur samtidigt som hen själv formas av denna är här avgörande för om en förändring kan genomföras. Den kognitiva flexibiliteten hos ledare på individuell nivå avseende förmåga att uppfatta, värdera och kontrollera och hur de sedan vidarebefordrar kunskapen till underställda genom utbildning och coachning, påverkar den faktiska effekten av doktrinära styrningar och kan förklara eventuella skillnader mellan doktriners avsikt och den faktiska efterlevnaden.50 I Winning the Next War undersöker Stephen Rosen hur militära organisationer hanterar innovation och förändring under fred och krig och hur teknologisk innovation omhändertas. Hans slutsats är att fredstida innovation och förändring har såväl intellektuella som
organisatoriska beståndsdelar och möjliggörs när erfarna officerare istället för att reagera på underrättelser, agerar på strukturella förändringar i säkerhetsmiljön och därmed skapar
47 Finkel. “Conservatism by Choice (stability) - a Necessary Complement to Innovation and Adaptation in Force Design”, 403.
48 Anthony H. Cordesman och Abraham R. Wagner. The lessons of modern war: Volume IV, The Gulf War. Boulder, CO: Westview Press, 1996, 13.
49 Eitan Shamir. Transforming Command: The Pursuit of Mission Command in the U.S., British, and Israeli
Armies. Stanford, California: Stanford University Press, 2011, 20-21.
Sida 15 av 71 strategier för yngre generationer att nyttja nya krigföringsmetoder.51 Rosens resonemang kan sägas understödja Finkels teori, där vikten av konceptuell och doktrinär såväl som kognitiv flexibilitet betonas.
En militär organisation med god förmåga till anpassning är Israel Defense Forces (IDF), något som visat sig vid strider mot den palestinska militanta grupperingen Hamas. Raphael Marcus undersöker hur en konventionell militär styrka i realtid kan anpassa sig till
okonventionell taktik. Karaktäristiska drag hos IDF är förmåga till organisatoriskt lärande, dynamisk kultur med flexibelt ledarskap och ledningsmetoder och kreativa specialenheter som arbetar kontinuerligt med att utveckla lösningar för IDF att implementera.52 Erfarenheter från strider hanteras i ett strukturerat system för erfarenhetshantering och omsätts i faktisk handling i realtid, en konsekvens av att ”the operational environment is overshadowed by fog and friction that can only be managed by real-time organisational learning and adaptation”, som Marcus uttrycker det.53
Förändrings- och anpassningsförmåga i militära organisationer exemplifieras också med Tysklands och Storbritanniens olika sätt att hantera organisatoriskt lärande under första världskriget. Tyskland utvecklade en metod för att snabbt sprida kunskap och erfarenheter horisontellt inom organisationen, vilket möjliggjordes av en rådande kultur av ifrågasättande och lärande, resulterande i att kognitiv flexibilitet kunde upprätthållas och anpassningar genomföras löpande under kriget.54 Lärandet genomfördes såväl horisontellt som vertikalt, tog tillvara på och effektiviserade befintliga system. Den strikta metoden för organisatorisk lärande kan dock ha hämmat förmågan att tillvarata kunskaper utanför organisationen, vilket den brittiska metoden gav bättre förutsättningar för. Britterna tog i större utsträckning stöd av extern, civil expertis, personliga nätverk och sponsorer för att avhjälpa brister, vilket ledde till mer radikala idéer och fokus på teknologi snarare än taktik.55
51 Stephen Rosen. Winning the Next War: Innovation and the Modern Military. Cornell University Press, 2018, 1, 6, 20.
52 Marcus. “Learning ‘Under Fire’: Israel’s Improvised Military Adaptation to Hamas Tunnel Warfare”, 344, 363-366.
53 Ibid. 349.
54Robert T. Foley. “Dumb donkeys or cunning foxes? Learning in the British and German armies during the Great War.” International Affairs 90, nr. 2, (2014): 279.
Sida 16 av 71 I forskning om nutida konflikter och hybrida hot påtalas riskerna med bristande konceptuell och doktrinär flexibilitet med anledning av krigföringens förändrade karaktär, där
konfliktspektrat bjuder på bredare utmaningar och större variation avseende motståndare än tidigare. Frank G. Hoffman exemplifierar detta med USAs fokus på konventionella
mellanstatliga konflikter vilket medfört senfärdighet i de anpassningar som krävts för att nå framgång i bland annat Irak och Afghanistan.56 Han menar att brister i anpassningsförmåga ökar sannolikheten att förbli reaktiv och att fokus på en form av krigföring riskerar att överskugga de komplexa hot som växer fram idag och därmed smalna av den kognitiva förståelsen för konflikter.57 Utmaningen ligger i att skapa en organisation med förutsättningar att bedöma och förbereda sig för den palett av utmaningar som militära organisationer har att hantera i vår dynamiska värld. Anpassningsbarhet förutsätter en organisation där flexibilitet uppmuntras, kritiskt tänkande tillåts och doktrin är att betrakta som ett stöd snarare än sanning.58 Oförmåga att förstå omvärldsutvecklingen och motståndarens modus operandi
kommer sannolikt att användas emot en. Eller som von Clausewitz uttryckte det, “den första, mest storstilade och mest avgörande delen av den bedömning, som statsmannen och
fältherren gör, är att han förstår innebörden av … det krig som han företar.” 59
Forskarna Karl Weick och Kathleen Sutcliffe studerar High Reliability Organizations (HRO), organisationer som presterar väl även under osäkra och prövande förhållanden, vilket har inspirerat Finkels tredje och fjärde skikt. De har studerat brandförsvar,
hangarfartygsbesättningar och akutmottagningar som de menar har gemensamma drag, vilka tillsammans bidrar till ökad medvetenhet inom organisationen. Misstag förskönas inte utan används istället i lärande syfte, små händelser kan vara tecken på att något är i görningen. Genom att undvika förenkling av komplexa situationer kan bakomliggande orsaker bättre förstås.60 Fokus på genomförande snarare än ledning av verksamhet eftersom
situationsuppfattning skapas nära verksamhetens genomförande, det är där erfarenheten och kunskapen att förstå en situation återfinns, det faktiska skeendet kan uppfattas och initiativ
56 Hoffman. “Examining Complex Forms of Conflict: Gray Zone and Hybrid Challenges”, 31. 57 Ibid. 32.
58 Frank G. Hoffman. “The American Wolf Packs A Case Study in Wartime Adaptation.” Joint Forces
Quarterly. 80, (2016): 138.
59 Carl von Clausewitz och Hjalmar Mårtensson (översättning.). Om Kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, 44. 60 Karl E. Weick och Kathleen M. Sutcliffe. Managing the Unexpected. Sustained Performance in a Complex
Sida 17 av 71 tas.61 Genom kontinuerlig problemidentifiering, hantering och återhämtning från det oväntade bidrar flexibilitet till att bygga motståndskraft. Expertis respekteras högre än hierarki när behov uppstår, beslutsfattande delegeras med fördel till nivåer nära genomförandet vid komplexa situationer.62
Även andra forskare framhåller dessa drag avseende tilltro till individ, ömsesidigt förtroende och en lärande kultur och påtalar vikten av väl fungerande kommunikation byggande på gemensam förståelse för doktrin och avsikter på högre nivå.63 I likhet med Finkels
konceptuella och kognitiva flexibilitet syftar dessa drag till att upptäcka signaler på avvikelser och därmed möjliggöra ett snabbt och flexibelt agerande när något inträffar.
Den kinesiska studien Unrestricted Warfare ger ett österländskt perspektiv på flexibilitet och anpassningsförmåga som en av åtta essentiella principer, vilka möjliggör för en stat med begränsade politiska och militära resurser att nå framgång mot en stormakt, i deras fall USA. Principen; ”Adjustment and control over the entire process”64, handlar om en övergripande
syn på modern krigföring. Med ny teknologi, nya domäner och statens samtliga tillgängliga maktmedel, framhålls förmågan till anpassning vara avgörande för att bibehålla initiativ. Det räcker inte längre med förutbestämda planer och metoder, förmåga till intuitivt beslutsfattande blir allt viktigare. Framtidens krig kan utspela sig på ett okänt slagfält, med obekanta metoder och mot en okänd motståndare, för att kunna vinna måste man bemästra förmågan till
anpassning.65
2.4. Sammanfattning forskningsöversikt.
En omvärld stadd i förändring, där den internationella ordningen utmanas, den tekniska utvecklingen går allt snabbare och globaliseringen är ett mönster som återfinns inom alla samhällsnivåer, visar på behovet av flexibilitet inte minst inom det militära området. Hur militära organisationer ska förhålla sig och agera relativt omvärldsläget uttrycks bland annat i doktriner.
61 Weick och Sutcliffe. Managing the Unexpected. Sustained Performance in a Complex World. 10, 79, 82-83. 62 Ibid. 124-125.
63 Shamir. Transforming Command: The Pursuit of Mission Command in the U.S., British, and Israeli Armies, 26-27.
64 Qiao Liang och Wang Xiangsui. Unrestricted Warfare: China´s Master Plan to Destroy America. Beijing: PLA Literature and Arts Publishing House, 1999/2015, 185.
Sida 18 av 71 Doktriner bör för att ge önskad effekt och öka sannolikheten för efterlevnad ha en vägledande ambition grundad i vetenskaplig kunskap, syftande till att instruera läsare i hur begrepp ska förstås och hur osäkerheter och oväntade händelser kan övervinnas. Doktriner bör också utgöra tankegods och avstamp för nya idéer inom organisationen och tillhandahålla ett gemensamt språk.
Begreppet flexibilitet beskrivs i litteraturen som ett doktrinärt begrepp och fenomen, vilket utgör en förutsättning för förändring och anpassning. Det uppmuntrar såväl i fredstid som under pågående konflikt till initiativ, kritiskt tänkande, kreativitet, nya perspektiv och lärande organisationer. Utan dessa egenskaper ökar risken för trångsynthet, motvilja till förändring och dogmatism. Uppdragstaktik och flexibilitet lyfts inom forskningen fram som nära sammankopplade och förutsättningsskapande för varandra. Den begränsade kritik som kan identifieras mot flexibilitet som fenomen, är risken att militära organisationer i sin strävan att vara anpassningsbara förkastar beprövad erfarenhet och kunskap vilket leder till att
flexibiliteten istället blir dogmatisk. En ledande forskare inom militär flexibilitet är Meir Finkel, som med sin teoretiska ansats med fyra skikt täcker in huvuddelen av
forskningsområdet som det ser ut idag.
Mot bakgrund av tidigare forskning och dess fokus på militära organisationers flexibilitet, sprungen ur en kontext av mellanstatliga konflikter och erfarenheter från markstridskrafter, riktar denna studie sitt intresse mot ett tidigare ofullständigt undersökt område. Genom att företa undersökningen i en svensk kontext inom luft- och sjöstridskrafterna syftar studien till att skapa ny empirisk kunskap om hur militära utövare förstår begreppet flexibilitet.
2.5. Reflektion över materialval
I arbetet med studien har merparten av nyttjad litteratur västerländskt ursprung, vilket kan ge en skevhet i redovisad tidigare forskning. Huvuddelen av litteraturen är på författad på engelska eller översatt till engelska, vilket medför risk att nyanser går förlorade eller missförstås i såväl översättning som tolkning av texternas innebörd 66. Författaren medger också risken att väsentlig litteratur eller källor oavsiktligt avgränsats bort i syfte att ringa in forskningsfältet.
66 Lotte Rienecker, Peter Stray. Jørgensen och Ann Lagerhammar. Att skriva en bra uppsats. 4. Uppl. Stockholm: Liber, 2018, 363-364.
Sida 19 av 71 Litteraturen har hanterats källkritiskt och kontrollerats för trovärdighet, objektivitet,
transparens, självkritik och aktualitet. Vetenskapliga artiklar har till huvuddelen genomgått peer review och övriga källor som nyttjas kommer från tillförlitliga instanser som Regeringen, Försvarsmakten och Vetenskapsrådet.67
2.6. Studiens forskningsbidrag
Det vetenskapliga bidraget utgörs av empirisk kunskap om hur flexibilitet hos individer såväl som organisation förstås och tillämpas av svenska officerare på taktisk nivå inom Flygvapnet och Marinen. Studien bidrar också metodologiskt med ny kunskap inom forskningsområdet militär flexibilitet avseende individers förståelse och tolkning av ett doktrinärt begrepp vilket påverkar förutsättningar för en militär organisation att anpassa sig efter förändringar. Tidigare forskning grundar sig på erfarenheter från konflikter medan resultatet i denna studie bygger på erfarenheter från såväl fredsmässig som insatsrelaterad verksamhet, vilket ger ytterligare perspektiv på begreppet. Utomvetenskapligt bidrar studien till organisatorisk kunskap om officerares i Flygvapnet och Marinen förståelse för begreppet och påverkan på individers och organisationens förmåga till flexibilitet och anpassning. Studien belyser eventuella kontraster mellan förståelse och doktrinär text och identifierar förbättringsområden inom
flexibilitetsområdet.
3. Metod
I detta kapitel redogör författaren för sina vägval avseende studiens metodologiska inramning, gällande vetenskapsteoretiska utgångspunkter, design, val av respondenter och källor,
genomförande av intervjuer samt etiska överväganden. Kapitlet avslutas med beskrivning av den metod som nyttjas för analys av insamlad empiri.
3.1. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
Studien tar sin utgångspunkt i den hermeneutiska forskningstraditionen och har ett
tolkningsbaserat perspektiv, vilket är lämpligt vid studier av sociala fenomen och interaktion, vilka svårligen låter sig mätas. Det ontologiska synsättet inom hermeneutiken är att mening skapas både av de som medverkar i och de som betraktar ett sammanhang, verkligheten är
Sida 20 av 71 således inte objektiv, den är föränderlig och består i olika tolkningar av densamma.68
Författarens epistemologiska utgångspunkt är att kunskap är kontextberoende och socialt konstruerad, den förståelse författaren söker syftar till att vara meningsskapande, texter är inte entydiga eftersom de tolkas olika av olika individer.69 Tolkningen utgår från respondenternas och författarens förförståelse och deras respektive kontext och leder utifrån dessa till ny förståelse av delar i relation till helheten, varpå en ny tolkning kan ske i det som kallas den hermeneutiska cirkeln.70
Eftersom syftet med studien är att skapa djupare kunskap kring hur officerare förstår och tolkar det doktrinära begreppet flexibilitet, i kontexten militära organisationer som befinner sig i en föränderlig omvärld och kontrasterat mot gällande doktriner, valdes detta
tolkningsbaserade perspektiv.
Författarens ambition är att söka en djupare förståelse för begreppet flexibilitet och ge uttryck för de intervjuades tolkningar och upplevelser genom en induktivt driven ansats. Ansatsen manifesteras genom att använda systematisk kodning och låta koder, kategorier och teman framträda efter att intervjuunderlaget samlats in.71 Dessa teman och kategorier används
därefter vid analys av doktrinerna. Den induktiva ansatsen till trots genomförs
undersökningen inte förutsättningslöst eftersom den färgas av författarens uppfattning och förförståelse för ämnet, studiens frågeställningar, kontext och val av tidigare forskning och teoretisk referensram.72 Författaren söker inte generaliserbarhet till en bredare population utan strävar snarare efter hög intern giltighet där respondenterna känner igen det som återges.73 Med den induktiva ansatsen följer val av en bred och övergripande teoretisk referensram med förutsättning att fånga upp de olika aspekter som framkommer av empirin.
68 Dag Ingvar Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2:1. Lund: Studentlitteratur, 2017, 19, 22.
69 Sten Andersson. Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur, 2014, 55. Donatella Della Porta och Michael Keating. Approaches and Methodologies in the Social Sciences: A Pluralist Perspective. Cambridge: Cambridge University Press, 2008, 23.
70 Ulla Sjöström. ”Hermeneutik-att tolka utsagor och handlingar.” I Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Starrin, Bengt, och Svensson, Per-Gunnar (red.), 73-90. Lund: Studentlitteratur, 1994.
71 Matthew David och Carole D. Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. Uppl. 1, Lund: Studentlitteratur, 2016, 274, 276-277.
72 Göran Wallén. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur, 1996, 89-91. 73 David och Sutton. Samhällsvetenskaplig metod, 32-34.
Sida 21 av 71
3.2. Design
Studien är utformad som en induktivt driven, hermeneutisk, kvalitativ undersökning, där empiriinsamlingen genomförts i form av intervjuer och textanalys av doktriner. Insamlat empiriskt underlag analyseras med en tematisk analysmetod, varpå författarens tolkning av underlaget med stöd av den teoretiska referensramen utgör resultatet.
Empiriinsamlingen genomförs i form av kvalitativa individuella djupintervjuer och textanalys av doktriner. Intervjuer lämpar sig när syftet är att undersöka uppfattningar, förståelse,
innebörd och erfarenheter av komplexa och subtila fenomen vilket ett doktrinärt begrepp som flexibilitet utgör.74 De är också relevanta när syftet som i denna studie är att uppnå en djupare förståelse för fenomenet som undersöksgenom respondenternas subjektiva tolkning av sin upplevda kontextuella verklighet snarare än en generell bild.75 Studien undersöker
individuella upplevelser, där nyanser och realistisk återgivning står i fokus, kontrasterat mot vad som framgår av doktrinerna. Intersubjektivitet är inte en strävan eftersom tonvikten ligger på författarens tolkning av respondenternas subjektiva uppfattningar med utgångspunkt i såväl egna som respondenternas individuella förkunskaper, värderingar och bakgrund.76 Empirin från genomförda intervjuer och lästa doktriner analyseras genom en kvalitativ textanalys med inspiration av tematisk analys, vilket är en flexibel metod som är väl lämpad för denna typ av studier, där kontext och nyanser är av intresse.77 Studien strävar efter en verklighetsnära återgivning av respondenternas relation till begreppet, latenta teman och kategorier identifieras induktivt i det empiriska underlaget från intervjuerna.78 Doktrinerna analyseras därefter för att belysa eventuella kontraster med utgångspunkt i de teman som framkommit ur kodningen av intervjuerna och studiens frågeställningar och
problemformulering. Det sammantagna underlaget tolkas därefter med stöd av vald teoretisk referensram.
74 Martyn Denscombe. The Good Research Guide, For Small-Scale Social Research Projects. Uppl. 6. London: Open University Press, 2014, 203.
75 David och Sutton. Samhällsvetenskaplig metod, 257, 33.
76 Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, 25-26. Torsten Thurén. Vetenskapsteori för nybörjare. Uppl. 2. Lund: Liber, 2007, 100-103.
77 Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, 46. 78 Virginia Braun och Victoria Clarke. “Using Thematic Analysis in Psychology.” Qualitative research in
Sida 22 av 71
3.3. Respondenter och författare
Samtliga respondenter återfinns på den taktiska nivån inom Försvarsmakten, vid Flygstaben respektive Marinstaben. Respondenterna har genomgått antingen stabsutbildning, och/eller högre stabsutbildning eller Högre officersprogrammet (eller motsvarande) vid
Försvarshögskolan och bedöms ha relevant arbetslivserfarenhet för studiens vidkommande. Respondenterna har 20-38 års arbetslivserfarenhet i Försvarsmakten varav mellan 8 månader till 15 år på taktisk nivå, huvuddelen innehar för närvarande chefsbefattningar eller
funktionsansvar inom respektive organisation, samtliga har innehaft chefsbefattningar på förbandsnivå. Tre av respondenterna är kvinnor och åtta är män.
Författaren har 23 års erfarenhet från förbandsnivå inom Flygvapnet och har arbetat inom insats-, utbildnings- och utvecklingsfunktioner vid flygflottilj såväl som stridsskola.
Erfarenheten från Försvarsmakten ger tillträde, insyn och förförståelse för en varierande och komplex verksamhet, vilket möjliggör en djupare förståelse. Med denna förförståelse följer dock fördomar och förväntningar om vad underlaget ska visa, vilket kan medföra att väsentliga detaljer missas. Med ett reflexivt förhållningssätt kan negativa effekter av förförståelsen hanteras och författarens påverkan på resultatet tydliggörs. Författarens förförståelse och tolkningar påverkar såväl empiriinsamling som analys vilket belyses under delkapitel 6.3. Kritisk metoddiskussion.
3.4. Urval
Intervjuerna genomfördes med officerare på taktisk nivå inom Flyg- och Marinstaben i syfte att undersöka en svensk kontext som är ofullständigt utforskad inom ramen för tidigare forskning. Svenska Flygvapnet och Marinen har likartade utmaningar i och med att de över tiden upprätthåller svensk territoriell integritet i samtliga konfliktnivåer, vilket särskiljer dem från Armén. Bägge försvarsgrenarna undersöks i syfte att få ett bredare underlag, studien har inte en jämförande ambition. Val av respondenter genomfördes med stöd av cheferna för Flygstaben respektive Marinstaben, samtliga respondenter återfinns inom den taktiska nivå som studien riktar sig mot. Urvalsmetoden kan liknas med snöbollsurval i den meningen att respondenter utsetts med stöd av individer inom författarens professionella nätverk inom Försvarsmakten. Urvalet har genomförts ändamålsstyrt i enlighet med författarens önskemål avseende erfarenhet, utbildningsbakgrund och kunskap om ämnet i syfte att minska den
Sida 23 av 71 skevhet som urvalsmetoden medför.79 Urvalsmetoden syftar också till att undvika
författarbias i valet av respondenter.
Valet av doktriner som underlag för empiri baseras på dessas inriktande funktion och att de riktar sig till samtliga försvarsgrenar och nivåer. Doktrinerna undersöks i syfte att kontrastera gentemot respondenternas förståelse av flexibilitet.
3.5. Genomförande av intervjuer
Intervjuerna genomfördes med anledning av under studiens genomförande pågående pandemi på distans med officerare vid Flygstaben och Marinstaben, i form av video- eller
telefonsamtal enligt respondenternas bestämmande. Samtalen spelades in med diktafon och dator och transkriberades omedelbart efter genomförandet, tillsammans med författarens anteckningar och reflektioner. Intervjuerna sammanfattades i annoteringar med demografisk information om respondenterna, tidpunkt för genomförande, intervjuns huvuddrag etc.80 De citat som återges i studien omformulerades vid transkriberingen i viss mån från tal- till skriftspråk.81
En intervjuguide användes vid samtliga intervjuer och utformades med semistrukturerade intervjufrågor utgående från studiens forskningsfrågor och forskningsöversikten.
Frågeställningarna formulerades öppet syftande till att ge respondenterna utrymme att besvara dem så fritt som möjligt utifrån egna erfarenheter. Intervjuguiden tjänade som en flexibel vägledning och användes för att styra samtalet i avsedd riktning, beroende på hur
respondenterna svarade blev olika följdfrågor aktuella.82 Innan första genomförandet hölls en pilotintervju i syfte att justera frågeställningarna för att undvika alltför ledande frågor.
Intervjuguiden redovisas i bilaga 1.
3.6. Etiska överväganden
Inom all forskning som berör människor måste den som genomför forskningen beakta eventuella konsekvenser för de individer som ingår i undersökningen kontra eventuella
79 David och Sutton. Samhällsvetenskaplig metod, 197. Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?:
introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, 120.
80 Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, 135. 81 Jan Trost. Kvalitativa intervjuer. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur, 2010, 129.
Sida 24 av 71 vinster med ett resultat.83 De fenomen som undersöks i studien är inte av personlig eller integritetspåverkande karaktär, varför författaren menar att risker och konsekvenser för deltagande respondenter bör vara begränsade. Respondenterna är anonyma i studien syftande till att undvika yrkesmässiga eller andra konsekvenser.84 Respondenterna upplyses också innan intervjuerna, i enlighet med Vetenskapsrådets krav avseende information och
frivillighet, om studiens syfte, anonymitet, ljudupptagning och hantering av inspelningar och utskrifter av empiri, att deltagande är frivilligt och att intervjun när som helst kunde avbrytas om så önskades.85 Det empiriska underlaget och informationsbrev avseende studien förvaras av författaren i enlighet med kraven på dokumentation och arkivering för att möjliggöra insyn.86
Författarens förförståelse som insider i den undersökta organisationen, med kunskap och fördomar om sakförhållanden och organisationskultur medför ett behov att kritiskt granska egen påverkan på resultatet. Den tolkning som genomförs under analysen bygger på och färgas av dessa förkunskaper, varför författaren strävat efter att betrakta empirin med ett så öppet sinne som möjligt.87 Genom att ärligt och öppet redovisa metoder, källor och resultat
upprätthålls också kravet på forskaretik.
3.7. Analys av empiriskt underlag
Det empiriska underlaget analyserades med hjälp av textanalys för att få överblick över informationen och underlätta vidare arbete.88 Inom ramen för denna studie användes en kvalitativ textanalys med inspiration av tematisk analys, vilken går ut på att söka efter latenta mönster och teman i empirin.89 Kodningen av data kan liknas vid grundad teori, i den
bemärkelsen att kodningen skedde med utgångspunkt i det som hände i empirin, det vill säga att analysen är förankrad i verkligheten snarare än styrd av den teoretiska referensramen.90
83 Della Porta och Keating. Approaches and Methodologies in the Social Sciences: A Pluralist Perspective,
41-42.
84 Denscombe. The Good Research Guide, For Small-Scale Social Research Projects, 341. 85 Vetenskapsrådet. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2017.
86 Ibid. 45. 87 Ibid. 330-331.
88 David och Sutton. Samhällsvetenskaplig metod, 257, 260.
89 Braun och Clarke. “Using Thematic Analysis in Psychology”, 85-86.
Sida 25 av 71 Analysen indelades i fem steg med inspiration av Braun och Clarke och Jacobsen;
dokumentation, utforskning, systematisering, tematisering och sammanställning.91 Dokumentation innefattar fullständig transkribering av genomförda intervjuer, vilka kompletterades med författarens anteckningar, reflektioner och tänkbara tolkningar. Underlaget analyserades löpande från det att insamling i form av intervjuer inleddes.92 Utforskning av underlaget skedde genom systematisk kodning av ord och sammanhang som är signifikanta och beskriver vad empirin ger uttryck för. I syfte att låta empirin vara
meningsskapande genomfördes kodningen av intervjuerna öppet, författaren sökte inte uteslutande förutbestämda mönster eller kopplingar till teoretisk referensram och forskningsfrågor i syfte att finna mönster som inte varit möjliga att förutsäga.93
Systematiseringen genomfördes genom att gruppera koder med likartat eller besläktat innehåll i kategorier med utgångspunkt i empirin. Eventuella koder som inte tycks passa in i någon kategori samlas initialt en egen kategori och används i den fortsatta analysen.94
Tematiseringen innebar att kategorier med liknande mönster grupperades under teman, dessa teman reviderades iterativt under analysen mot den ursprungliga kodningen för att bibehålla koherens.95
Det sista steget i analysen utgjordes av sammanställning av resultatet i text, där citat från respondenter och doktriner som fångar essensen i respektive tema nyttjas för en så levande återgivning som möjligt av empirin.96
Författaren läste igenom transkriberade intervjuer ett flertal gånger, kodade och förde över kodningen till en Excel-fil där varje enskilt citat märktes med respondent, innebörd och kod. Koderna systematiserades i kategorier som sedan kontrollerades och i vissa fall slogs samman om de inte tydligt kunde särskiljas. Koderna kontrollerades iterativt för att säkerställa att de sorterats under relevant kategori och kategorierna grupperades i tre teman med utgångspunkt i såväl frågeställningar och problemformulering som empiri. Doktrinerna utforskades därefter
91 Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder? 130-131, 136. Braun och Clarke. “Using Thematic Analysis in Psychology”, 85-86.
92 Jacobsen. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder?131-134. 93 Denscombe. The Good Research Guide, For Small-Scale Social Research Projects, 116.
94 Braun och Clarke. “Using Thematic Analysis in Psychology”, 89-90. 95 Ibid. 87.
Sida 26 av 71 på motsvarande sätt, men med utgångspunkt i de teman och kategorier som sprungit ur
analysen av intervjuerna för att belysa eventuella kontraster, varpå det samlade resultatet från intervjuer och doktriner sammanställdes.
4. Teori
I denna studie används Meir Finkels teori om flexibilitet i fyra skikt, där han undersökt konflikter och stridssituationer i syfte att hitta gemensamma nämnare för militära
organisationer som varit lyckosamma att överkomma doktrinär eller teknologisk överraskning på slagfältet.
Valet av Finkels flexibilitetsteori som teoretisk referensram för studien baseras på att dess bredd möjliggör att fånga upp en bred och möjligen spretig empiri. Empirin i denna studie utgår från luft- och sjöstridskrafter inom såväl fredsproduktion som insatsverksamhet vilket bidrar med ytterligare perspektiv på flexibilitet. I delkapitel 6.2. Temadiskussion analyserar och diskuterar författaren hur framtagna kategorier och teman kan förstås i relation till de fyra skikten i den teoretiska referensramen.
4.1. Flexibilitet enligt Meir Finkel
Finkel menar att grunden för militär flexibilitet ligger i förmågan till förändring och
anpassning, vilka är beroende av chefers holistiska tänkande kring genomförande av militär verksamhet, organisationens förhållningssätt gentemot såväl egen uppgift som motståndarens agerande.97 Finkels resonemang innebär att militära organisationer istället för att försöka förutsäga motståndarens nästa drag och framtida utmaningar, istället bör ha förmåga att snabbt anpassa sig vid oväntade händelser, återhämta och ta tillbaka initiativet. Teorin byggs upp av fyra skikt; ”konceptuellt och doktrinärt, organisatoriskt och teknologiskt, kognitivt och lednings- samt skikt för erfarenhetsspridning”, vilka tillsammans utgör en lösning på doktrinär osäkerhet och teknologisk överraskning.
Sida 27 av 71 Bild 1. Schematisk bild över Finkels fyra skikt.
4.2. Konceptuell och doktrinär
Konceptuell och doktrinär flexibilitet innebär skapandet av en kultur inom organisationen vilken uppmuntrar till kreativitet, ifrågasättande och utmanande av rådande normer och doktriner. Grundplåten är en tillåtande miljö, där även yngre och mindre erfarna medarbetare ges utrymme att utforma egna idéer och tankar i syfte att förändra taktik och doktrin för att på ett bättre sätt motstå överraskningar och osäkerhet. Denna form av öppenhet inför nya idéer och influenser menar Finkel motverkar risken att fastna i gamla hjulspår och är också en förutsättning för att de övriga skikten ska vara verkningsfulla, denna relation illustreras i bild 1 ovan.98 Befälhavaren kan ha aldrig så flexibla vapensystem och alternativa handlingsplaner för organisationen, om hen överraskas och inte har vare sig auktoritet eller tillräcklig mental flexibilitet och kapacitet att agera så är åtgärderna i de övriga skikten förgäves.99
Konceptuell och doktrinär flexibilitet kännetecknas av tolerans gentemot och öppenhjärtig diskussion av okonventionella idéer och acceptans av att sådana publiceras och sprids, såväl som tolerans av de individer som står för dessa avvikande uppfattningar. Ytterligare ett kännetecken är viljan att ta till vara på idéer och erfarenheter från andra stridskrafter och domäner. Finkel förespråkar också en flerdimensionell doktrin i syfte att möjliggöra flexibilitet, där såväl defensiv som offensiv ges utrymme i syfte att undvika dogmatism,
98 Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield, 2, 55. 99 Ibid. 55.
Konceptuell/doktrinär
Organisatorisk/ teknologisk Kognitiv/ledning ErfarenhetsspridningSida 28 av 71 Finkel hänvisar till Liddell Hart ochvikten av att inte försumma vare sig offensiv eller
defensiv då detta innebär risk för handlingsförlamning om man plötsligt befinner sig i en situation som man inte förberett sig inför.100
4.3. Organisatorisk och teknologisk
Organisatorisk och teknologisk flexibilitet i en militär organisation kan diskuteras utifrån balans, mångfald, mångsidighet och utbytbarhet, vilka syftar till att möjliggöra flexibilitet genom alternativa handlingsalternativ och målsättningar. Det handlar om att balansera militära förmågor som anfall och försvar, eld och rörelse, förband för verkan respektive stöd etc. Mångfald, det vill säga materiell kapacitet och organisatorisk förmåga att nyttja
kombinerade vapen som kompletterar varandra, istället för att förlita sig på det för tillfället dominerande vapnet som förr eller senare kommer att motverkas och förlora sin ledande status, eftersom medel föder motmedel.101
Mångsidighet och utbytbarhet är viktigt ur ett tekniskt perspektiv, det vill säga förmåga att nyttja specifika system för andra ändamål än de egentligen är tänkta för. Ur en kvantitativ aspekt är ett visst överflöd avseende antal system som kan lösa likartade uppgifter också väsentligt för att möta operationella utmaningar, att kunna ta till extra resurser och reserver för att lösa en uppgift kan vara avgörande.102
4.4. Kognitiv och ledningsflexibilitet
Kognitiv och ledningsflexibilitet kräver konceptuell och doktrinär flexibilitet för att ha förutsättningar att existera. Kognitiv flexibilitet och kreativitet ses som önskvärda drag hos chefer som verkar i en tillåtande organisation där ifrågasättande, initiativ och nytänkande uppmuntras. Kognitiv flexibilitet möjliggör för chefer att snabba anpassa sig efter
förändringar på slagfältet, fatta beslut och improvisera, vilket gör det möjligt att återhämta sig från överraskning. Ledningsflexibilitet ger chefer möjlighet till självständigt beslutsfattande på olika nivåer och handlar om organisationens förmåga att växla mellan centraliserat och decentraliserat beslutfattande.103
100 Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield, 55, 57. 101 Ibid. 3, 73-74, 83.
102 Ibid. 3, 73-74, 82-83, 88-89. 103 Ibid. 4, 98-99.
Sida 29 av 71
4.5. Erfarenhetsspridning
Det sista skiktet handlar om lärande i realtid och innebär flexibel och snabb hantering och spridning av erfarenheter inom en organisation. Förändrad tillämpning måste ske omedelbart för att nå effekt och kan inte vänta till nästa krig. Erfarenheter ska därför tas omhand i nära anslutning till händelsen och kunskapen ska därefter skyndsamt implementeras i form av nya tillämpningar och tillvägagångssätt i övriga organisationen. Organisationer som lyckats med detta har några gemensamma faktorer: De har en tillåtande kultur där man uppmuntrar att lära av begångna misstag, ett effektivt system för att snabbt sprida erfarenheter inom
organisationen och kontinuerlig kommunikation och samarbete med försvarsindustrin i syfte att snabbt komma tillrätta med eventuella tekniska problem eller behov av lösningar.104
4.6. Teorikritik
Teorin har mött kritik för att det empiriska underlaget inte speglar dagens mångfacetterade konflikter med irreguljära stridande såväl som statliga aktörer, utan istället baseras på
erfarenheter från traditionella mellanstatliga konflikter med reguljära förband. Även om teorin sannolikt kan tillämpas även på nutida händelser menar de Waard, Volberda och Soeters att ytterligare undersökningar avseende organisatoriska drivkrafter bakom flexibilitet i dagens kontext är önskvärda. 105 Teorin kan också kritiseras för att den endast utgår från
markstridskrafter och dessas relation till flexibilitet medan luft- och sjöstridskrafter
utelämnats. Ett annat kritiskt perspektiv att betrakta Finkels forskning ur, är om flexibilitet är att se som verbal greenery, ett modeord och abstrakta tankar som givits fritt spelrum snarare än tankar grundade på fakta och beprövad erfarenhet. Høiback för resonemanget kring doktriner och dessas ingående beståndsdelar, exempelvis begrepp såsom flexibilitet. Han påtalar vikten av att doktriners innehåll förankras i verkligheten och erfarenheter för att äga giltighet hos avnämarna och inte mottas med en axelryckning.106 Inom ramen för Finkels forskning lägger ett flertal historiska exempel grunden för flexibilitetsteorin genom att belysa olika situationer när olika militära organisationer såväl lyckats som misslyckats att möta överraskningar, vilket talar för att teorin som sådan äger sin giltighet.
104 Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield. 3, 4, 111-112. 105 de Waard, Volberda och Soeters. “Engaging Environmental Turbulence: Drivers of Organizational Flexibility in the Armed Forces”, 577.
