• No results found

Respondenternas egna upplevelse av hur samverkan kan påverka brukarna respektive

6.2 EGNA UPPLEVELSER AV SAMVERKAN

6.2.2 Respondenternas egna upplevelse av hur samverkan kan påverka brukarna respektive

Resultaten som framgick av respondenterna påvisar att en god samverkan påverkar brukaren positivt genom att ha brukarfokus och en helhetssyn över brukarens situation och behov. Det leder till att brukarens välmående ökar. På vilket sätt förklarades inte av respondenterna mer än att brukaren mår bra när samverkan fungerar. Några av respondenterna berättar

det blir ett sätt att bli delaktig på […] Brukaren kan känna att mitt

självbestämmande, mitt inflytande ökar genom detta (Omsorgspedagog 2 på gruppboende)

Det gynnar verksamheten när brukaren mår bra och kommer hit och har en bra dag. För att dom ringer och säger på morgonen att den här brukaren har sovit två timmar i natt. Då kan vi anpassa dagen utefter det och kanske ha en lugnare dag och inte ställa för mycket krav. Då gynnar det brukaren alltså, det är väldigt basic samverkan men det är ändå något som verkligen gynnar brukaren (Omsorgspedagog 1 på daglig verksamhet).

Till följd av en god samverkan visar resultatet att det påverkar brukaren positivt men även verksamheten påverkas på ett harmoniskt sätt.

En bra samverkan gör ju att verksamheten kan fungera mer harmoniskt tänker jag. Om man inte är i konflikt eller drar åt olika håll, utan känner att man drar åt samma håll att man backar upp varandra och jobbar mot samma mål. Då blir ens tillvaro mer konfliktfri och en verksamhet för att brukaren ska må så bra som möjligt. Då krävs det att verksamheten ska vara konfliktfri och harmoniskt som möjligt så det påverkar hela atmosfären (Sektionschef för gruppboenden)

Brukarens självbestämmande och inflytande ökar genom att denne får sin röst hörd, menar en av respondenterna. Det kan vara en anledning till att personalen i verksamheten måste fråga efter brukarens samtycke innan verksamheterna kan samverka med varandra.

Tolkningen av empirin efter intervjuerna tyder på att brukarna och verksamheten i helhet påverkas av en god samverkan. Detta tolkar jag som Danemark & Germundsson (2007) beskrivning av kvalitetssäkring. Forskarna påvisar att en god samverkan leder till en

systematisk förändring i verksamheten. Genom de befrämjande faktorer kan det bidra med att aktörerna som samverkar med varandra blir stimulerade och utvecklas i bland annat

kunskapsmässigt. Germundsson ( 2011) skriver att genom att olika verksamheter bidrar med olika kompletterade kunskaper, kompetenser och resurser blir det att verksamheten utvecklas och kvaliteten stärks. De exemplen som respondenterna beskriver är hur de själva upplever samverkan fungerar på deras verksamheter.

Respondenten som pratar om att verksamheten påverkas harmoniskt av en god samverkan går återigen att koppla med Danermark & Germundssons (2007) kvalitetssäkring. Det som kopplas till kvalitetssäkring är att respondenten påstår att en konfliktfri verksamhet kan bidra till att brukaren ska må så bra som möjligt. Det kan uppfattas som att respondenten menar att kvaliteten i stödet som utförs av personalen blir även bättre. Danermark & Germundsson (2007) skriver att det krävs att kvalitetssäkringssystemet skall bli bra innan kvalitén i samverkan kan leda till en slags positiv utveckling i verksamheten.

Det går att hitta samband mellan respondentens svar och Danermark & Gemrundssons (2007) perspektiv om samsynen hos aktörerna. Det som respondenten berättar är att om personalen i samma personalgrupp jobbar mot samma mål kan det leda till en harmoniskt utveckling i verksamheten. Vilket kan tolkas som att de har en gemensam samsyn.

Resultaten för hur en dålig samverkan kan påverka brukarna respektive verksamheten visade att om personalen inte arbetar utifrån ett gemensamt mål eller inte har helhetssynen över

brukarens situation och behov, kan det leda till att brukaren hamnar i kläm eller hamnar mellan stolarna som Socialstyrelsen (2008) skriver. Socialstyrelsen (2008) skriver att det är därför det finns olika motiv till samverkan för att förhindra att brukaren ska hamna mellan stolarna.

jag kan nog uppleva att det påverkar brukaren jättemycket. För att om inte till exempel daglig verksamhet och boende drar åt samma håll då tror jag att brukaren hamnar mellan stolarna och kommer i kläm […]Speciellt daglig verksamhet där kan det vara på en daglig basis det vardagliga livet som det blir svårigheter för brukaren om man inte samverkar ( Sektionschef för

gruppboenden)

Till följd av en dålig samverkan har resultatet visat att det påverkar brukaren mycket och på ett negativt sätt. Det kan leda till att verksamheten i sin tur påverkas negativt, en respondent menar på följande:

Det påverkar verksamheten till vidare i helhet. Det kan finnas en frustration som inte funkar. Om vi tänker att när vi arbetar på ett visst sätt med brukaren och kanske boendet har en helt annan ingång eller infallsvinkeln, då påverkar det hela arbetsgruppen. För att det kan ju vara att om brukaren mår dåligt hemma och kommer hit uppjagad eller uppstressad tillstånd på grund av någonting som har hänt hemma eller tvärtom. Så självklart påverkar det hela verksamheten. Om en brukare som är stressad eller i uppjagat tillstånd kan brukaren behöva mer personalresurser just den dagen men då får det ju bieffekter på andra så att i stort perspektiv så har det en påverkan på verksamheten (Sektionschef för dagliga verksamheter)

En dålig samverkan kan resultera i att brukaren faller mellan stolarna och det kan vara när olika aktörer har olika samsyn kring brukaren. Det leder till att verksamheten påverkas

negativt i helhet. Om en brukare ständigt är uppjagad eller uppstressad så påverkas både andra brukare i verksamheten samt personalgruppen.

Axelsson & Axelsson (2013) skriver om anledningar till varför samverkan har utvecklats och varför man bör samverka inom välfärdsstaten handlar i princip om att förhindra brukarna att falla mellan stolarna. Ovanstående exempel där respondenten menar att det kan leda till att verksamheten behöver mer personalresurser, anser Danermark & Germundsson (2007) att det är ledningens ansvar att inskaffa fler organisatoriska förutsättningar. Det är även ledningens ansvar att skapa förutsättningar för att verksamheten ska hålla och förstärkas i kvalitén. Exemplet som respondenten gav kan vara en typ av konsekvens som kan uppstå när samverkan brister.

Related documents