Hur Tessa och det sociala nätverket responderar på våld tas upp i böckerna. Olika former av respons på våld belyser Hydén (2015) i sin forskning. Hur författaren förklarar
respons från den utsatte återspeglas i materialet. Tessas respons på våldet påverkar hur hon ser på våldet och sig själv som utsatt. En del av den kritik som
normaliseringsprocessen mottagit är att den inte lyfter fram respons och motstånd på våld, däremot framkommer respons i materialet och en faktor för att förklara och beskriva våldet i böckerna. I relation till Hydén (2015) är det därför av betydelse att studera den respons som våld möter. Detta för att det bidrar till en förståelse för
individers handlingar och reaktioner över tid och huruvida våldet upphör eller fortsätter. En förståelse som författaren menar inte får utrymme i normaliseringsprocessen. I materialet framkommer det att det sociala nätverkets respons på våld varierar. Det går i linje med Hydéns (2015) forskning och vidare visar materialet att dessa reaktioner är avgörande för att våldet fortsätter. Däremot är det även det sociala nätverkets respons, som ibland om bara för en liten stund, kan erbjuda skydd och paus från det våld Tessa möter. Detta tillsammans med Tessas respons på våld, kommer fördjupas i underliggande teman nedan.
Underliggande tema: Tessas respons på våld
Tessas respons på våld som framträder i materialet överensstämmer med forskning om ungas reaktioner och respons på våld (Enander, 2010; Korkmaz & Överlien, 2020; Barter et al. 2014; Choi et al. 2017). I materialet går det att se att Tessa upplever sig själv som dum för att hon stannar i en relation med våld samt att hon tagit tillbaka Hardin efter att han sårat henne. Vidare synliggörs Tessas respons på våld när hon förklarar det som ett sätt för Hardin att visa kärlek och omtanke. Utifrån normaliseringsprocessen har gränserna mellan värme och våld suddats ut, när en våldshandling ses som ett tecken på kärlek och omtanke (Lundgren, 2012). I materialet går det att utläsa att Hardins beteende
skapar en förvirring hos Tessa. Hon uttrycker att hon inte vet hur hon ska bete sig för att förhindra att utlösa ett bråk. Vidare ser hon vid flertalet tillfällen i böckerna sig själv som orsak till det våld Hardin utövar vilket påvisar den externalisering Lundgren (2012) påtalar i normaliseringsprocessen.
Boken framställer att Tessa inte hade ett eget val att lämna relationen med Hardin. Storer (2017) menar att utsatta kvinnor inte kan ses som passiva utan handlingskraft, utan att kvinnor tar ansvar för våldet beror på ojämlikheter mellan könen. Boken framställer att Tessa inte har ett eget val och saknar egen handlingskraft, vilket kan bli problematiskt eftersom det förstärker normer om kvinnors utsatthet och varför de stannar i ett våldsamt förhållande.
Nedan presenteras Tessas respons på våld utifrån underteman. Sex som en respons på våld
Materialet visar att Tessa använder sex för att undvika att göra en våldsam situation värre samt för att lugna en argsint Hardin. Boken framställer att responsen är ett aktivt och frivilligt val för Tessa, när hon har sex med Hardin. Att hon använder sex som ett sätt för att skydda sig mot värre saker kan bli problematiskt, för vart går då gränsen mellan tvång och frivilligt sex från hennes sida? Tessa beskriver att hon har sex för att lugna Hardin, inte för sin egen skull. Att boken väljer att skildra dessa situationer, samt att forskning visar att unga använder sex som ett sätt för att undvika att förvärra situationen (Korkmaz & Överlien, 2020), bidrar det till en normalisering av sexuellt våld samt okunskap om vad sexuellt våld kan innebära. Utifrån den kunskap och föreställning om vad som är sexuellt våld, kan detta även påvisa att huvudkaraktären inte är medveten om att det är sexuellt våld som utövas, då det beskrivs i flertalet tillfällen att det är Hardins sätt att visa omtanke och att få Tessa tillbaka. Skildringen bidrar till romantisering av sexuellt våld samt ett sätt att visa kärlek på. Detta indikerar att sexuellt våld bör belysas och förstå det som just våld och inte ett tecken på kärlek.
Anpassning
Normaliseringsprocessen lyfter anpassning som en del av kvinnans sätt att få våldet att upphöra (Lundgren, 2012). Hur Tessa anpassar sig till våldet framkommer vid flertalet tillfällen i böckerna och hennes agerande förklaras med att hon försöker undvika eller hantera Hardins våld. Vidare menar Lundgren att detta bidrar till att våldet normaliseras
(Lundgren, 2012). Att Tessa har accepterat det kontrollerande beteendet kan utifrån normaliseringsprocessen förklaras med att hon gradvis har anpassat sig till mannens föreställningar om våldets orsak. Att Tessa förminskar och hanterar våldet i tron om att det ska upphöra (Lundgren, 2012). Vidare visar materialet att Hardins kontrollerande beteenden kan innebära en gradvis isolering för Tessa. Anpassning förekommer även i forskning och förklaras som en bidragande faktor till att våld normaliseras. Att Tessa slutar träffa människor i hennes sociala nätverk för Hardins skull går i linje med
Korkmaz och Överliens (2020) studie och kan förklaras som ett sätt för Tessa att hantera de våld hon utsätts för. Det kan ses som en strategi som Tessa utvecklar för att inte utlösa bråk mellan henne och Hardin. Att acceptera det kontrollerande beteendet kan enligt Barter et al. (2014) bidra till att våldet normaliseras.
“Kan vi åtminstone diskutera att du inte ska prata mer med honom?”. Tessa svarar med att säga “Inte ikväll” för att samtidigt tänka att hon “måste komma fram till något slags kompromiss med Hardin, men jag tänker inte bara ge upp min rätt att tala med någon jag känt halva livet “. (Todd, 2015, s. 549)
Hur Tessa anpassar sig till Hardin kontroll över hennes sociala kontakter framkommer i detta citat utifrån att hon undviker att förvärra situationen genom att inte diskutera saken och uttrycka sin åsikt.
Uttrycker sin ovilja
Vid flera tillfällen i böckerna uttrycker Tessa sin ovilja gentemot Hardin och hans krav. Vid dessa tillfällen blir Hardin arg och irriterad när det inte blir som han vill. En situation i boken är när Tessa uttrycker att hon inte vill flytta ihop med Hardin, trots hans försök till övertalning. Hardin hotar med att säga att hon bara får en chans och att han inte väntar för evigt på henne. Innan Tessa bestämt sig för att skriva på hyreskontraktet för lägenheten har Hardin packat ihop och hämtat alla hennes tillhörigheter från hennes studentrum. Detta påvisar den makt och kontroll som Hardin har över Tessa och deras relation, utifrån att han får han sin vilja igenom med eller utan hennes samtycke.
Försvarar honom
Återkommande i materialet är att Tessa försvarar Hardin, när människor i deras gemensamma sociala nätverk påpekar hans aggressivitet och hon menar att de inte förstår
sig på Hardin som hon gör. Tessa uttrycker också att hon är Hardins enda chans till att inte leva ensam, då ingen kan älska honom som hon gör. Detta kan enligt Lundgren (2012) bero på att kvinnans gränser för vad som är gott och ont suddats ut utifrån mannens kontroll. Att Tessa isolerats och den kontroll Hardin har över henne kan förklaras att hon i boken uttrycker att trots det hon och Hardin gått igenom är Hardin hennes enda fasta punkt i hennes liv.
Söka skydd
I boken beskrivs det hur Tessa försöker gömma sig från Hardin, men att han alltid hittar henne. Tessa söker vid dessa tillfällen skydd hos det sociala nätverket, men alla dessa platser är Hardin medveten om och kan därför alltid söka upp henne. Vilket han vid upprepade tillfällen gör.
Jag är en person som övernattar på ett motell helt ensam med alla tillhörigheter desperat nedproppade i väskor. (Todd, 2016, s. 42)
I detta citat illustreras den kontroll Hardin har över Tessa och det sociala nätverket och påvisar att han kontrollerar och begränsar hennes livsutrymme (Lundgren, 2012) i relation till att hon inte längre har ett socialt nätverk att söka skydd hos. Även denna tillflykt blir kortvarig, eftersom Hardin med olika metoder lokaliserar vart Tessa befinner sig.
Ta ansvar för hans handlingar
Forskning visar att våld normaliseras när den utsatte tar ansvar för våldet (Barter et al. 2014). Det synliggörs i materialet utifrån att Tessa ser sig själv som orsak till våldet. Detta oavsett om det är riktat mot henne eller personer i det sociala nätverket. Utöver det erbjuder sig Tessa att betala för de saker Hardin förstört, utifrån att hon anser att det är på grund av henne som Hardin varit på den plats där han orsakat skadorna.
Att Tessa tar ansvar för Hardins våld kan utifrån normaliseringsprocessen (Lundgren, 2012) förklaras att hon internaliserat våldet, när Hardin inte längre ses som orsak till våldet. Utifrån detta har våldet därmed externaliserat från mannen och han behöver inte längre fokusera på att orsaksförklara våldet (Lundgren, 2012).
som bjöd med honom. Efter andra tillfället när en liknande situation uppstår uttrycker Tessa direkt efteråt att det var Hardins fel helt och hållet. Detta går emot normaliseringsprocessen beskrivning om att kvinnan till en början reagerar och ser mannen som orsak till våldet och det är hans beteende som ska förändras, till att senare genom anpassning ändra sin verklighetsuppfattning och se sig själv som orsak (Lundgren, 2012).
Underliggande tema: Det sociala nätverkets respons på våldet
Hydén et al. (2019) menar att våld som sker i en ung relation kan förklaras som en del av ett socialt sammanhang bestående av de personer som finns i den unges närhet. Detta blir tydligt i böckerna då det sociala nätverket spelar en viktig roll för hur Hardin och Tessas relation upplevs, fortlöper och förändras. Materialet pekar på att det sociala nätverkets respons på våldet varierar och påverkas utefter våldets karaktär och omfattning. Det överensstämmer med forskning samt att våld kan accepteras om det inte uppfattas som grovt våld (Hydén et al., 2015; Gottzén, 2013). Hur det sociala nätverket responderar på våldet beskrivs närmare nedan.
Lägger ansvaret för våldet på Tessa
I materialet framkommer det att deras gemensamma sociala nätverk redan från början varnar henne för Hardin och säger åt henne att vara försiktigt samt att hon ska hålla sig borta från honom. Vidare framkommer det att samma personer uppmuntrar henne att stanna i relationen och hjälpa Hardin att förändras. Det sociala nätverket kontaktar Tessa när Hardin har ett utbrott och behöver lugnas och det finns en förväntan att hon ska ta hand om följderna. Därmed accepteras Hardins våldsamma beteenden av det sociala nätverket, vilket kan vara en bidragande faktor till att Tessa stannar i relationen. Denna framställning kan i sin tur bidra till att de normer Wood (2001) lyfter i sin forskning, att acceptera manligt våld som normen förstärks och bidrar därmed till en acceptans att kvinnor ska stanna i en relation och ta hand om mannen trots våldet. Bokens framställning av att som utsatt stanna i en våldspräglad relation, normaliseras och romantiseras i form av att det beskrivs hur Tessa och Hardin får varandra i slutet, eftersom boken därmed skildrar en historia där kärleken övervinner allt.
Erbjuder skydd
Som tidigare nämnt fungerar det sociala nätverket som en trygghet och tillflyktsort för Tessa efter att hon och Hardin bråkat. Det sociala nätverket erbjuder vid dessa tillfällen
både skydd och stöd till Tessa som respons på våldet. Däremot går det vid dessa tillfällen att utläsa att stödet varierar beroende på våldets karaktär. Vid de tillfällen de uppfattar det våld Hardin utsatt henne för som grovt, gör de ansträngningar för att hålla Hardin borta från henne. Vid andra tillfällen när hon söker skydd, förklarar de våldet som annat än våld och istället uppmuntrar henne att stanna i relationen för att de kan se att han förändras och att Hardin verkligen älskar henne. Detta överensstämmer med forskning, om att våldets karaktär och omfattning påverkar det sociala nätverkets respons (Gottzén, 2013).
Resultatdiskussion
Normaliseringsprocessen
Lundgren (2012) förklarar att normaliseringsprocessen bör ses som en tolkningsmodell utifrån att våldsprocessen kan se annorlunda ut än det hon beskriver med sin modell. Vid normaliseringsprocessens etablering beskriver Lundgren (2012) att våldet främst var av fysisk karaktär. Detta kan grundas i att psykiskt, materiellt och ekonomiskt våld inte var lika diskuterat vid etableringen. Modellen har dock uppdaterats utefter hur samhällets syn på våld har förändrats, dock belyser den fortfarande främst fysiskt våld. Utöver det utgår modellen från mäns våld mot kvinnor och utmärker sig därför inte för att utgå från pojkars våld mot flickor (Lundgren, 2012). Det kan ses som en begränsning. Däremot pekar vår studie på att normaliseringsprocessen är applicerbar även i unga relationer, utifrån bokens framställning om hur Tessa normaliserar det våld hon utsätts för. Detta möjliggörs i boken utifrån Hardins kontroll, att Tessa internaliserar det våld hon utsätts för och att gränserna mellan kärlek och våld gradvis suddats ut (Lundgren, 2012). I resultatet framkommer det att Hardin har kontroll över växlingen mellan värme och våld. Detta bidrar till att våldet kan förklaras som ett tecken på kärlek. Det är Hardin som tröstar Tessa för det han utsätter henne för. Boken kan därmed bidra till en
normalisering av våld för den som läser boken. Detta utifrån att böckerna förklarar våld som ett tecken på kärlek. Där beteenden som kontroll och svartsjuka beskrivs som en naturlig del av en ung parrelation (Barter et al., 2014).
Att modellen har sitt ursprung i det strukturella feministiska perspektivet (Lundgren, 2012) bidrar till att den är tydligt förankrad i kön och mäns våld mot kvinnor. Eftersom denna studie utgår från en heterosexuell relation är modellen användbar och relevant för
att förklara våldet som en process. Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK] (u.å.-b), som har på uppdrag av regeringen att höja kunskap om mäns våld mot kvinnor samt våld i samkönade relationer, menar däremot att modellen är applicerbar även på samkönade relationer (NCK, u.å.-a). Utifrån våra efterforskningar saknar detta påstående
forskningsstöd. Det som talar emot att normaliseringsprocessen är applicerbar på
samkönade relationer är modellens starka förankring i kön. Sett utifrån hur våld förklaras i normaliseringsprocessen kräver det att en i förhållandet upprätthåller manliga normer som överordnad och den andre upprätthåller kvinnliga normer som underordnad (Lundgren, 2012; Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Att modellen används i socialt arbete (Socialstyrelsen, 2016) kan bli problematisk eftersom ovanstående indikerar att modellen inte tar hänsyn till att relationer kan se olika ut. Detta kan därför tala emot
normaliseringsprocessen användbarhet i det praktiska arbetet.
Margareta Hydén har precis som Eva Lundgren varit drivande i den feministiska forskningen rörande våld i nära relationer. Hydén avvisar Lundgrens sätt att använda normalisering som begrepp och menar att en kvinna inte kan se det som normalt att bli utsatt för våld och att modellen brister eftersom den inte tar hänsyn till kvinnans
motstånd mot våldet (Holmberg & Enander, 2004). Studiens resultat synliggör att Hydén har en poäng i att normaliseringsprocessen inte förmår att lyfta respons och motstånd i den bemärkelsen de definierar respons. Däremot visar resultatet att anpassningen till våldet som förklaras i normaliseringsprocessen används och uttrycks på liknande sätt som motstånd i böckerna. Det förklaras som ett sätt att hantera och inte förvärra en våldsam situation vilket går i linje med forskning (Korkmaz & Överlien, 2020). Studiens resultat i relation till forskning bekräftar att normaliseringsprocessen inte förmår att hålla det relationella perspektivet i fokus (Holmberg & Enander, 2004). Detta talar för att det behövs mer än en teori för att lyfta fram och förklara våld.
Förekomsten av våld skiljer sig mellan unga och vuxna relationer
Studien bekräftar att det förekommer olika former av våld i bokserien. Resultatet i relation till tidigare forskning (Överlien, 2018) visar att det finns en skillnad mellan det våld som förekommer i unga relationer och vuxna relationer. Våldets karaktär är i många fall densamma men de metoder som förövaren använder för att utsätta sin partner för är det som skiljer de åt. En framträdanden skillnad är att digitalt våld är mer förekommande i unga parrelationer. Överlien (2018) menar att denna skillnad grundas i att vuxna och
unga inte lever i samma kontext. Unga är idag uppvuxna med att dela information via digitala plattformar. Stor del av det våld som unga utsätts för i en parrelation äger därför rum där. Våldets karaktär liknas vid det psykiska våldet och kontroll samt övervakning är vanligt i både vuxna och unga relationer, men utförandet varierar. I vuxna relationer sker det psykiska våldet främst i verkligheten till skillnad från unga där det sker genom digitala plattformar. Resultatet av att olika metoder används, blir att det våld som utövas på digitala plattformar tenderar få större spridning (Överlien, 2018). Metoder för att lokalisera och kontrollera sin partner har effektiviserats utifrån att det idag kan ske genom digitala plattformar och det endast krävs ett knapptyck för att utsätta någon för våld. Det digitala våld som förekommer i böckerna, i relation till forskning kan bidra till normalisering av digitalt våld i en ung parrelation (Barter et al. 2014; Överlien, 2018). Att unga i dagens samhälle till skillnad från vuxna, lever sina liv genom digitala plattformar, kan bli problematiskt eftersom det resulterar i ett generationsgap mellan unga och vuxna (Överlien, 2018). Unga är först med kunskap om digitala plattformar, ett område där vuxenvärlden har bristande kunskap och erfarenhet. Detta kan försvåra det förebyggande arbetet med att tala om och synliggöra våld med unga. Däremot visar både resultatet i denna studie och forskning att unga nödvändigtvis inte är medvetna om att de använder och utsätter sin partner för våld genom digitala medier (Överlien et al. 2020; Stiftelsen 1000 möjligheter, 2020). Det våld som utövas på digitala plattformar är ingen ny form av våld, utan förklaras som ett möjliggörande och effektivisering av våld (Överlien, 2018; Barter el al. 2014). Att inte lyfta en diskussion om vad digitalt våld kan innefatta, att boken väljer att skildra detta, kan bidra till att normer och beteenden rörande digitalt våld i unga relationer förstärks.
Skönlitterära skildringar färgar barns världsbild
I en studie med Storer (2017) framkommer det att män och kvinnor porträtteras olika i skönlitterära böcker. Detta går i linje med resultatet. Genom sin framställning skildrar bokserien att det finns existerande normer både sociala och könsrelaterade normer i unga parrelationer. Dessa synliggörs i resultatet utifrån att det är en tjej som blir utsatt och en kille som utövar våld samt den manliga huvudkaraktärens behov av att skydda sin partner. Den kvinnliga huvudkaraktären förväntas ta ansvar över dessa våldsamma beteenden. Det kan resultera i att de manliga och kvinnliga könsnormerna förstärks, att mannen ska försvara kvinnan fysiskt och kvinnan ska med sin kärlek rädda mannen.
Detta blir problematiskt eftersom forskning visar på att det finns rådande normer om att killen ska ta en beskyddande roll och att flickvännen ska behaga och stötta sin pojkvän i en ung parrelation (Wood, 2001; Noonan & Charles, 2009; Fawson, 2015). Vidare skildrar boken att snälla och trygga killar väljs bort för att de likställs som tråkiga och opassionerade. Bokseriens spridning och det som går att finna på sociala medier, påvisar även att den tuffa killen föredras före den trygga. Bokens framställning bidrar därmed till normer som ska upprätthållas för att få en partner. Detta framkommer när Tessa gör slut med sin dåvarande pojkvän, på grund av dessa anledningar och istället blir tillsammans med Hardin. Detta går i linje med forskning som visar att manliga normer är i likhet med att använda våld, genom att mannen inte använder våld kan det likställas med svaghet (Bowen et al., 2013). Dessa beskrivningar kan vara ett resultat av redan etablerade sociala normer men kan även bidra till ett upprätthållande av dessa normer.
Forskning visar att unga saknar kunskap om olika former av våld (Överlien et al., 2020). Detta synliggörs i denna studie utifrån böckernas genomslag och reaktioner hos unga. Att boken samt filmatiseringen fått en stor spridning kan förstås genom det stora antal # på