”Det räcker med att han
rör vid mig för att jag ska
vara fast i hans våld”
En kvalitativ analys av våldsskildringar i bokserien After
HUVUDOMRÅDE: Socionomprogrammet FÖRFATTARE: Lisa Sandin och Klara Karlsson JÖNKÖPING 2021 januari
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Nina Åkerlund, hon har med sitt stora engagemang väglett oss genom hela c-uppsatsen. Hon har varit tillgänglig för att svara på våra frågor genom hela arbetet. Tack vare ditt lugn och uppmuntran har detta arbete varit möjligt.
Abstract
Title: “It´s enough with him touching me for me to be stuck in his violence” – a
qualitative analysis on how domestic violence is portrayed in the book series After
Students: Lisa Sandin and Klara Karlsson Tutor: Nina Åkerlund
Examiner: Staffan Bergström
The fiction book series After for young adult has had a big impact and spread among young people, this was also made possible based on the book series being filmed. The book's descriptions have been debated based on the book's content, the discussion has been based on whether the book portrays a young relationship as a destructive or a fantastic love story. The purpose of this study is to examine the fiction book series After with a focus on domestic violence. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative thematic analysis has been applied, to examine the content of the book series and investigate the existence of domestic violence. To interpret and understand the study material, the normalization process has been used. The results show that various forms of violence are described in the books, psychological violence is most common but also other forms such as material, economic, physical and sexual violence occur. Response from the social network and the victim is made visible in the results. The results also indicated that violence and control can be made possible by digital platforms, and it is a prominent form in young relationships. The study highlights the importance of having a discussion with young people about the depictions of violence presented in the media and fiction books.
Keywords: Fiction, teen dating violence, youth, social gender norms, social network,
Sammanfattning
Titel: “Det räcker med att han rör vid mig för att jag ska vara fast i hans våld” - En
kvalitativ analys av våldsskildringar i bokserien After
Författare: Lisa Sandin och Klara Karlsson Handledare: Nina Åkerlund
Examinator: Staffan Bergström
Den skönlitterära bokserien After har haft stort genomslag och spridning hos unga, detta möjliggjordes även utifrån att bokserien filmatiserades. Bokens skildringar har varit omdiskuterade utifrån bokens innehåll, diskussionen har grundats i om boken
porträtterar en ung relation som destruktiv eller en fantastisk kärlekshistoria. Syftet med denna studie är att undersöka den skönlitterära bokserien After med fokus på våld i nära relationer. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ tematisk analys tillämpats, för att granska bokseriens innehåll och undersöka förekomsten av våld. För att tolka och förstå studiens material har normaliseringsprocessen använts. Resultatet visar att olika former av våld skildras i böckerna, psykiskt våld är mest förekommande men även andra former som materiellt, ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Respons från det sociala nätverket och från den utsatte synliggörs i resultatet. Resultatet indikerade även att våld och kontroll kan möjliggöras och effektiviseras av digitala plattformar, då det är en framträdande form av våld i unga nära relationer. Studien lyfter vikten av att föra en diskussion med ungdomar kring de våldsskildringar som presenteras i media och skönlitterära böcker.
Nyckelord: Skönlitteratur, våld i nära relationer, unga, sociala könsnormer,
Innehållsförteckning
Inledning ... 6
Syfte och frågeställning ... 8
Bakgrund ... 8
Begreppsdefinitioner och avgränsningar ... 9
Nära relationer ... 10
Parrelationer ... 10
Mäns våld mot kvinnor/killars våld mot tjejer ... 10
Våld i nära relationer mellan unga ... 10
Unga relationer ... 10
Det sociala nätverket ... 10
Respons på våld ... 11
Teen dating violence och Intimate partner violence ... 11
Våldets uttryck ... 12
Förklaringar till våld i tidigare forskning ... 13
Könsskillnader ... 13
Normer och attityder ... 14
Respons från den utsatta ... 16
Respons från det sociala nätverket ... 16
Normalisering ... 17
Våldsskildringar i böcker och filmer ... 18
Teoretisk bakgrund ... 18
Olika förklaringsmodeller till våld ... 18
Normaliseringsprocessen ... 19
Det strukturella feministiska perspektivet ... 19
Normaliseringsprocessen – våldets process ... 20
Normaliseringsprocessen – en aktiv nedbrytningsprocess ... 21
Metod ... 22 Urval ... 23 Tematisk analys ... 24 Studiens kvalité ... 25 Etiskt ställningstagande ... 26 Empiri ... 27
Resultat ... 28
Empiri ... 28
Huvudtema 1. Psykiskt våld ... 29
Underliggande tema: kontroll ... 30
Underliggande tema: Lokalisering ... 32
Underliggande tema: Kränkande och förödmjukande beteende ... 33
Underliggande tema: Hot ... 34
Huvudtema 2: Digitalt våld ... 35
Effektivisering och möjliggörande av våld ... 35
Huvudtema 3. Fysiskt våld ... 36
Underliggande tema: Fysiskt våld mot det sociala nätverket ... 36
Underliggande tema: Fysiskt våld mot Tessa ... 37
Huvudtema 4. Sexuellt våld ... 38
Underliggande tema: Sex använd som ett sätt att undvika våld ... 38
Underliggande tema: Sex och makt ... 38
Huvudtema 5. Övrigt våld ... 40
Underliggande tema: Materiellt våld ... 40
Underliggande tema: Ekonomiskt våld ... 41
Huvudtema 6: Respons på våld ... 42
Underliggande tema: Tessas respons på våld ... 42
Underliggande tema: Det sociala nätverkets respons på våldet ... 46
Resultatdiskussion ... 47
Normaliseringsprocessen ... 47
Förekomsten av våld skiljer sig mellan unga och vuxna relationer ... 48
Skönlitterära skildringar färgar barns världsbild ... 49
Slutsats ... 51
Metoddiskussion ... 51
Framtida forskning ... 52
Inledning
Varje år släpps flertalet filmer och böcker som riktar sig till unga vuxna. Denna genre skildrar ofta den unga människans processer av frigörelse från föräldrar, skola och barndom. Inom denna genre är identitetsskapande och inträdandet till vuxenvärlden framträdande teman där ämnen som sex, våld och missbruk tas upp (Stiel, 2014). År 2015 släpptes första boken i After- serien i Sverige, skriven av Anna Todd (2015). I boken följer vi Tessa när hon börjar college, där träffar hon den tuffe och komplicerade killen Hardin. Hardin är hennes raka motsats, han är oförskämd, hamnar i slagsmål på fester och strular med en ny tjej varje helg. Tessa har levt sitt liv med sin
överbeskyddande och stränga mamma och har varit tillsammans med sin snälla pojkvän Noah i en evighet. Men det är något med Hardin som gör att Tessa inte riktigt kan sluta tänka på honom och han kan inte hålla sig borta från henne. Ska Tessa lyckas riva ner hans murar eller är det något som döljer sig bakom hans beteende (Todd, 2015)? Böckerna utgör några av nutidens populäraste ungdomsböcker och finns med på topplistan för unga vuxna på Bokus (u.å.) och Akademibokhandeln (u.å.) samt på listan över mest sålda pocketböcker för unga vuxna på Adlibris (u.å.). Dessa böcker fick ett nytt genomslag år 2019 och 2020 då böckerna filmatiserades och visades på biografer. Handlingen och karaktärernas relation hamnade i stort medialt fokus. Det diskuterades huruvida Tessa och Hardins relation var något fantastiskt och eftersträvbart eller destruktivt och våldsamt. De plattformar där diskussionerna dels ägt rum har varit på Instagram och Tiktok där främst unga tjejer uttrycker i både skrift och tal att de vill ha en pojkvän som Hardin. Hans passion och handlingar mot Tessa ses som ett tecken på kärlek. Deras förhållande beskrivs på sociala medier och det har skapats flera hashtags av fans till serien. Hashtaggen #Hessa, som är en sammansättning av Tessa och Hardin, har fått 262,6 miljoner visningar på TikTok. After-seriens innehåll har även presenterats i recensioner där synen på relationen har varierat.
I en filmrecension av förlaget “Frida” vars målgrupp är unga tjejer, recenseras filmen följande:
Utan att spoila för mycket av filmen kan jag garantera alla After-fans att ni inte kommer bli besvikna! Filmen innehåller nämligen en hel del dramatik och
framförallt flera heta sexscener . . . Filmen är minst sagt händelserik och absolut sevärd – i alla fall om du gillar romantik och drama. (Eriksson, 2020)
Filmen recenseras följande på “Moviezine”:
Vid flera tillfällen är bara den ena partner berusad när en hårdhänt passionerad sexscen inleds, vilket jag inte alls känner mig bekväm i att titta på. Hardins missbruk och följande inverkan på Tessa är dessutom inte särskilt hälsosam för någon relation. Det skaver i mig att unga personer kan titta på detta och vilja att en relation ska se ut såhär – för i verkligheten övervinner inte alls kärlek alla hinder. (Brange, 2020)
Böckernas och filmernas popularitet, debatten på nätet och recensionerna i kombination med att den första filmen har åldersgräns från 7 år och den andra från 11 år (Filmstaden, u.å. -a; Filmstaden, u.å. -b), samt att böckerna rekommenderas från 15 år, väckte vår nyfikenhet och fick oss att vilja studera böckerna närmare.
I denna studie argumenterar vi för att det är viktigt att ha kännedom samt att diskutera mediala framställningar med barn och ungdomar, eftersom tidigare forskning visar att många unga förhåller sig okritiska till mediala framställningar och inte tror sig påverkas av dessa eller att de själva kan bli utsatta (Chaplin & Coleman, 2012). Ytterligare ett skäl till att diskutera våld i nära relationer med barn och ungdomar är att många barn och ungdomar saknar kunskap om vad ett hälsosamt förhållande innebär (Överlien et al, 2020) och om våld i en nära relation (Stiftelsen 1000 möjligheter, 2020). I linje med Stiftelsen 1000 möjligheters (2020) rapport anser vi att det är av stor vikt att unga
informeras och utbildas om våld i tidig ålder, för att på så vis förebygga och motverka att unga människor inte utsätts eller utsätter en partner för våld i en nära relation. Vår förhoppning med denna studie är att den ska bidra till att synliggöra våld i nära relationer mellan unga, samt att den ska inspirera till att använda skönlitterära böcker och filmer som diskussionsunderlag vid undervisning om våld.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka bokserien After med fokus på våld i nära relationer mellan unga. Vidare ämnar studien analysera böckerna utifrån ett strukturellt feministiskt perspektiv, med fokus på normaliseringsprocessen.
1. Vilken form av våld förekommer? 2. Hur förklaras våldet?
3. Hur problematiseras våldet i bokserien?
Bakgrund
Mäns våld mot kvinnor är idag ett globalt samhällsproblem som tar sig olika uttryck på olika platser. Våld kan vara av psykisk, fysisk, sexuell samt av materiell karaktär (World Health Organization [WHO], 2012). Oavsett karaktär innebär våld en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter (WHO, 2013a). På senare år har forskningen intresserat sig allt mer för våld i unga relationer och idag vet vi att våld i nära relationer är vanligt förekommande även i ungas relationer. Nästintill var femte ungdom i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2018). Våldsutsatthet i tonåren kan få omfattande konsekvenser på både kort och lång sikt. Det kan bland annat leda till nedsatt självkänsla, depression, suicidtankar, sömnsvårigheter samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (Ackard & Neumark-Sztainer, 2002). En svensk studie med kvinnliga ungdomar bekräftar resultatet och visar att våldsutsatthet i tonåren dessutom kan resultera i en känsla av värdelöshet och förlust av sexuell stolthet (Wiklund et al., 2010).
I Sverige betraktas våld som en jämställdhetsfråga och det råder politisk enighet om att våld är ett socialt problem. Sverige har antagit en tioårig nationell strategi som syftar till att förebygga och bekämpa mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor och våld har skrivits in som examensmål på en rad utbildningar (Regeringskansliet,
strategi möjliggöras och kan genomföras. Socialtjänsten har därefter ett ansvar att hjälpa och erbjuda stöd till våldsutsatta (Socialstyrelsen, u.å.).
Forskningen inom våld har genom åren främst belyst våld i nära relation mellan vuxna samt vuxnas våld mot barn. Våld som sker mellan unga är därför inte lika beforskat eftersom denna grupp tenderar att hamna mellan dessa grupper. Detta menar Överlien (2018) blir problematiskt eftersom i en ung relation kan både förövaren och offret vara barn. Huvudkaraktärerna i bokserien som är i fokus för denna studie är 18 och 20 år gamla. Detta innebär att de inte är barn enligt lagens mening. Däremot riktas böckerna till barn och unga och det är därför nödvändigt och betydelsefullt att lyfta barns rättigheter utifrån detta. Enligt barnkonventionen ska barn skyddas mot alla former av våld och utifrån ett barnperspektiv är det av betydelse att studera och synliggöra alla former av våld riktat mot barn (Jernbro & Janson, 2017).
Enligt artikel 19 lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) framgår det att barn ska skyddas mot “alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller
utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp”. Enligt artikel 19 inkluderas våld där barn utsätts av en förälder/vårdnadshavare eller annan omsorgsperson. Vidare framkommer det i barnkonventionen att barn ska skyddas mot medias framställningar som hämmar barns sociala, moraliska välmående samt den fysiska och psykiska hälsan (Unicef, u.å.). Vidare menar Barnombudsmannen (u.å.) att barn har rätt att få information och kunskap samt ha möjlighet att hämta kunskap och fakta från olika håll.
Samtidigt konstaterar Svenska Barnboksinstitutet (2016) att våldsskildringar blivit en trend i ungdomsböcker vilket riskerar att bidra till en normalisering och romantisering av våld, samt förstärka könsstereotyper (Storer & Strohls, 2017; Storer, 2017; Franiuk & Scherr, 2013). Trenden är även anmärkningsvärt med tanke på att barn enligt
barnkonventionen ska skyddas mot mediala framställningar som hämmar barns sociala, moraliska välmående, samt den fysiska och psykiska hälsan (Unicef, u.å.).
Begreppsdefinitioner och avgränsningar
Här följer en redogörelse av begrepp, definitioner och avgränsningar som förekommer i studien.
Nära relationer
Nära relationer är ett könsneutralt begrepp som avser alla former av relationer, mellan vänner, familj eller en partner (Gottzén & Korkmaz, 2013).
Parrelationer
Denna studie fokuserar på unga parrelationer. Med parrelation avses både stadigvarande och flyktiga förhållanden med intim karaktär (Gottzén & Korkmaz, 2013).
Mäns våld mot kvinnor/killars våld mot tjejer
I Stolts (2009) studie framkommer det att våld även förekommer i samkönade parrelationer. I denna studie avses dock heterosexuella parrelationer, eftersom den aktuella bokserien handlar om en parrelation mellan en tjej och en kille.
Våld i nära relationer mellan unga
Med våld i nära relationer mellan unga avses det våld som riktas mot en nuvarande eller tidigare partner. Våldets karaktär kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt och denna definition inkluderar hotfulla, kontrollerande, våldsamma, kränkande beteenden, samt trakasserier och förföljelse (Stonard et al., 2014). Denna definition tar hänsyn till unga relationer. Utöver det innefattar den även digitalt våld, vilket gör definitionen relevant och användbar i denna studie eftersom forskning visar att digitalt våld är vanligt förekommande i unga relationer (Överlien, 2018).
Unga relationer
Det varierar mellan olika studier vad som avses med unga. I Stonards et al. (2014) studie avses 10–18 åringar. I Ungdomsstyrelsen (2010) avses 13–25 åringar. Huvudkaraktärerna i After-serien är 18 respektive 20 år. I böckerna är huvudkaraktärerna inte barn, i lagens bestämmelse, men böckerna riktar sig till barn och unga och det kommer problematiseras i denna studie.
Det sociala nätverket
Sociala nätverk är ett vanligt förekommande begrepp, både inom forskning och praktiskt socialt arbete. Betydelsen av begreppet skiljer sig dock åt mellan olika områden. Inom
social nätverksanalys studeras relationer inom det sociala nätverket på en strukturell nivå, styrkan i olika relationer (Granowetter, 1985). Åkerlund (2017) använder å sin sida sociala nätverk som ett samlingsbegrepp för att tydliggöra vilka personer som finns i individens närhet, exempelvis familj, släktingar och vänner. Denna studie kommer fokusera på den senare beskrivningen av sociala nätverk för att förklara och synliggöra det sociala nätverkets betydelse i den valda bokserien.
Respons på våld
Respons på våld kan komma både från den utsatte och det sociala nätverket. Respons från den utsatte kan påverka hur den ser på våldet och sig själv som utsatt. Hur det sociala nätverket responderar på den unges livssituation kan vara avgörande för om den unge stannar eller lämnar en relation där den utsätts för våld (Hyden et al., 2020).
Teen dating violence och Intimate partner violence
Inom internationell forskning används begreppen “Teen Dating Violence” (TDV), “Teenage Intimate Partner Violence” (IPV) för att benämna våld i nära relationer mellan unga (Hellevik & Överlien, 2016; Noonan & Charles, 2009: Storer & Strohl 2017; Choi et al., 2017; Chapin & Coleman, 2012).
Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras internationell och nationell forskning som är relevant för studiens syfte. Sökningen av litteratur har fokuserat på forskning som lyfter ungas syn på våld i en parrelation samt forskning om medias roll och framställning av våld i nära relationer mellan unga. Framträdande i denna forskning är intervjustudier baserade på ungas utsatthet, upplevelser och erfarenheter av våld. Forskningen presenteras i detta avsnitt under följande rubriker: Våldets uttryck, Förklaringar till våld i tidigare forskning,
Könsskillnader, Normer och Attityder, Respons från den utsatte, Respons från det sociala nätverket, Normalisering och Våldsskildringar i böcker och filmer.
Våldets uttryck
Våld kan uttryckas på olika vis, likt vuxna parrelationer varierar det våld som förekommer i en ung parrelation. Våldet kan vara av psykisk, fysisk, sexuell samt materiell karaktär (WHO, 2012).
I Taylor och Mumfords (2016) studie framkommer det att den vanligaste formen av våld som förekommer i unga parrelationer är psykiskt våld. Det psykiska våldet kan ta sig olika uttryck. I unga parrelationer är anklagelser, hot, svartsjuka, förolämpande beteende samt lokalisering av var ens partner befinner sig mest förekommande. Våldet
karakteriseras av en extrem pendling mellan avvikande och hängivande beteende för sin partner (Barter et al. 2014). Vidare menar WHO (2012) att nedvärderande beteenden samt kontroll över partnern i form av övervakning och isolering, är olika former av psykiskt våld. Kontrollerande beteenden i en ung parrelation kan vara begränsning av partnerns sociala kontakter, klädsel, beteende och aktiviteter samt dyka upp oinbjuden där partnern befinner sig (Barter et al., 2014). Vidare menar Barter et al. (2017) att utsättande av kontroll och övervakning i unga relationer underlättas av digitala medier. Detta lyfter även Överlien (2018) fram men menar att det inte bör ses som en ny form av våld, utan som en subkategori till psykiskt våld och som ett sätt att möjliggöra och effektivisera våld. Digitalt våld är mer förekommande i unga relationer än i vuxna
relationer. Digitalt våld kan enligt Barter et al. (2014) innebära att hindra partnern från att skriva och ha kontakt med andra personer via telefon, ta bort specifika kontakter, tvinga partnern att dela med sig av lösenord till olika användarkonton, övervaka
chattkonversationer och att ständigt kontakta personen via telefon.
Forskning visar att det fysiska våldet är minst förekommande i unga parrelationer (Taylor & Mumford, 2016). Fysiskt våld sker när en partner medvetet orsakar fysisk skada och fysisk smärta. Det kan bland annat innefatta knuffar, sparkar samt slag (WHO, 2012). Sexuellt våld är en annan form av våld som förekommer i unga relationer, enligt WHO (2013b) kan det innebära att den utsatte blir tvingad att utföra sexuella handlingar på partnern samt tvingad att ta emot sexuella handlingar mot sin vilja. Det innefattar även beröring utan partnerns samtycke. Våldet kan även vara av materiell karaktär, som ger sig uttryck i aggressiva handlingar, exempelvis att partnern slår sönder saker i hemmet. Ekonomiskt våld kännetecknas av att den ena partnern har kontroll över ekonomi för att på så vis skapa ett ekonomiskt beroende hos den våldsutsatta (Holmberg & Enander, 2004). Materiellt och ekonomiskt våld är inte lika förekommande i unga parrelationer
som i vuxna relationer, detta menar Överlien (2018) beror på att unga vanligtvis inte bor tillsammans eller har gemensamma tillhörigheter.
Förklaringar till våld i tidigare forskning
Förklaringar och faktorer till varför unga utsätter eller utsätts för våld presenteras i tidigare forskning. Framträdande inom detta område är att våld i barndomen är en avgörande faktor. De attityder som skapas mot våld i barndomen följer med in i deras senare relationer och kan leda till att lösa konflikter med våld som en naturlig del av en relation (Karlsson et al., 2016; Foshee et al., 2013); Hellevik & Överlien, 2016). I Karlsson et al.’s (2016) studie bekräftas det att acceptans av våld i nära relation mellan unga kan komma från att ha bevittnat våld mellan sina föräldrar. Barn och unga påverkas av vad de ser och upplever och genom att de upplever våld i barndomen normaliseras våldet och därmed som accepterat. I en studie av Foshee et al. (2013) påvisas att ungdomar vars vänner utsätter sin partner för våld är mer benägna att också utsätta sin partner för våld. Det innebär att en acceptans och normalisering av våld i en parrelation skapas. Hellevik och Överlien (2016) instämmer med detta. Utöver menar författarna att även kön, en äldre partner samt att leva i en våldsam miljö är faktorer som ökar risken för våldsutsatthet i en parrelation. Vidare menar Sjödin et al. (2017) att normalisering av våld i en ung parrelation är en faktor för våldsutövning och våldsutsatthet i framtida parrelationer.
Könsskillnader
Studier visar på skillnader mellan könen, där det framkommer att tjejer har en större utsatthet för våld i en ung parrelation i jämförelse med killar. Vidare framkommer det att det finns både likheter och skillnader i anmälningsbenägenheten mellan könen.
Brottsförebyggande rådet har genomfört en svensk analys utifrån data som inhämtats via nationella trygghetsundersökningar från 2013, samt frågor om brott från år 2006–2017 (BRÅ, 2018). Studien visar att nästintill var femte ungdom uppger att de varit utsatta någon gång. Studien belyser skillnader i tjejer och killars utsatthet. Det framkommer att 23% av de tjejer och 14 % av de killar som tillfrågats någon gång har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation av en nuvarande eller tidigare partner. Vidare framkommer det i rapporten att tjejer i större utsträckning utsätts för fysiskt och psykiskt
våld i jämförelse med killar i samma åldersgrupp. Att unga kvinnor har en hög utsatthet att utsättas för våld i en nära relation framkommer även i studien Slagen dam, som är en svensk nationell omfångsundersökning (Lundgren et al., 2001). Undersökningen visar att nästintill varannan kvinna har utsatts för våld av en man efter 15 års ålder. Det är vanligt förekommande att olika studier förmedlar olika bilder av våldsutsatthet. Det kan
förklaras med att olika studier använder sig av olika definitioner och intresserar sig för olika tidsperioder. Slagen dam fick exempelvis motta kritik på grund av dess vida definition vid undersökningen, där våldsförövaren kan vara en känd eller okänd person för den utsatte samt att våldserfarenheter från informanterna baseras från 15 års ålder fram till året studien genomfördes (Westerstrand, 2010). Att BRÅ:s rapport visar på en mer begränsad omfattning av våld kan bero på en snävare definition av våld samt att den efterfrågar utsatthet under de senaste åren i relation till Slagen Dam som efterfrågar om våld under hela vuxenlivet (BRÅ, 2018; Lundgren et al, 2001).
Vid forskning gällande omfattningen av våld i parrelationer mellan unga och anmälningsbenägenheten i förhållande till kön, menar Barter et al. (2009) kan bli problematisk eftersom kvinnor i större utsträckning än män tenderar att rapportera om sin utsatthet. Överlien et al. (2020) menar tvärtom i sin studie att tjejer tenderar att förringa det våld de utsätts för i nära relationer. Sears et al. (2006) är inne på samma spår men menar däremot att båda könen tenderar att inte berätta om sin utsatthet för våld, då det finns en skam i att vara utsatt. Vidare framkommer det att desto allvarligare våldet tenderar att bli, desto mindre sannolikt att unga berättar om våldet. Dessa studier påvisar skiljaktigheter mellan könen, däremot visar Norén och Erikssons (2017) studie att både tjejer och killar utsätts för våld i parrelationer. Resultaten i dessa studier kan därför peka mot att båda könen tenderar att förringa det våld som de utsätts för.
Normer och attityder
Flertalet av de studier som presenteras i följande avsnitt har utformats utifrån ungdomars syn på vad som anses kvinnligt och manligt i en parrelation. Studier belyser skillnader mellan vad tjejer och killar utsätts för i en våldspräglad relation. Studierna lyfter även att sociala normer och förväntningar påverkar ungas acceptans och syn på våld i nära relationer.
Noonan och Charles (2009) menar att normer existerar i unga parrelationer. I denna studie framkom det att de yngre deltagarna hade begränsad erfarenhet av
kärleksrelationer. De beskrev ett förhållande där en kille och tjej behandlar varandra väl. Däremot framgick det utifrån deras beskrivningar att pojkvännen tar en skyddande roll gentemot flickvännen och att flickvännen ska stötta och behaga sin pojkvän. Att unga menar att det finns sociala normer om vad som är kvinnligt, respektive manligt beteende i unga parrelationer belyser även Fawson (2015). Noonan och Charles (2009) påvisar att ungdomar saknar kunskap om psykiskt våld och utifrån ungdomars egna beskrivningar är de mer toleranta mot psykiskt våld än fysiskt samt sexuellt våld. Vidare belyser Fawson (2015) att det finns en social norm att mäns
våldsanvändning ses som ett tecken på maskulinitet. Att acceptera manligt våld som normen bidrar till en acceptans att kvinnor ska stanna i relationen och ta hand om partnern trots våld (Wood, 2001). Överlien et al. (2020) är inne på
samma spår och menar att unga kvinnor tenderar att stanna i en relation trots våld. Det menar forskarna beror på att vi inte lever i ett jämställt samhälle, utan med en samhällsstruktur som skapar könsstereotypa normer och förväntningar om vad som är manligt och kvinnligt.
Studier påvisar även att det finns skiljaktigheter mellan könen när det gäller användandet av våld samt att argumenten skiljer sig åt. Bowen et al. (2013) undersöker ungas attityder till våld med svenska, engelska, tyska och belgiska ungdomar. I studien framkommer det att informanterna rapporterade att killars användning av våld var kopplat till upprätthållande av status. De menade att inte använda våld kunde ses som ett tecken på svaghet. Vidare betraktas våld som något godtagbart om det finns en anledning, exempelvis om partnern varit
otrogen. Tjejers våldsutövning anses som acceptabelt om det är självförsvar. Sears et al. (2006) är inne på samma spår och redogör att det finns en skillnad i killar och tjejers användande av våld i parrelationer. Killars våldsutövning förklaras med att de förväntas hålla sina känslor inombords vilket författarna menar leder till att de istället agerar ut dessa känslor fysiskt. Vidare menar studien att tjejer inte behöver använda fysiskt våld eftersom de enklare kan uttrycka sig med ord. När tjejer däremot använder fysiskt våld, tas det inte på allvar eftersom det inte ses som våld och därmed inte upplevs som allvarligt.
Respons från den utsatta
Forskning visar att respons på våld från den utsatte kan variera. Hur den utsatte reagerar på våld kan påverka hur den ser på våldet och sig själv som utsatt samt om den utsatte gör motstånd mot våld. Att studera respons på våld, kan bidra till en förståelse för individers utsatthet (Hydén et al. 2020; Hydén, 2015).
Hur utsatta kvinnor responderar på våld och sig själva framkommer i en studie med Enander (2010). Kvinnorna i denna studie var mellan 24–61 år. Studien påvisar att kvinnor som har lämnat ett våldsamt förhållande stämplade sig själva som dumma1 för att
de stannat i ett förhållande trots våld samt att de därmed anser att dem accepterat det våld de utsatts för. Detta utifrån att kvinnorna menade att de gick med på att göra saker som förövaren ville samt att de var kärleksfulla mot sin partner trots våldet. Utöver det grundade sig deras upplevelse i att kvinnorna inte till en början var medvetna om partnerns våldsamma beteenden. Hänsyn har tagits till att Enanders (2010) studie är i överkant av vår studies åldersintervall, men anses relevant utifrån att den delvis går i linje med vad som framkommer i Korkmaz och Överliens (2020) studie att ungdomar i en våldspräglad relation utvecklar olika strategier för att hantera och göra motstånd mot det våld som de utsätts för. Det kunde innebära att de ändrade sitt sätt att klä sig, att de begränsade sitt sociala umgänge för att de alltid skulle finnas tillgängliga för sin partner samt att de gick med på att ha ofrivilligt sex. Vidare menar författarna att detta inte endast behöver ses som ett sätt att hantera eller göra motstånd, utan som ett sätt att undvika att förvärra situationen.
Respons från det sociala nätverket
Respons på våld kan även komma från det sociala nätverket. Enligt Hydén et al. (2020) spelar det sociala nätverk en stor roll för hur ungas relationer och livssituation upplevs, fortlöper och förändras. Det våld som kan ske i en ung parrelation kan därför förklaras som en del av ett socialt sammanhang bestående av de personer som finns i den unges närhet.
I en studie med Hydén (2015) responderar det sociala nätverket olika på kvinnors berättelser om våldsutsatthet. Reaktionerna från det sociala nätverket kunde bestå av
1 I Enanders (2012) studie används ordet ”stupid” och i vår studie översätts ordet med dum. Vi väljer detta ord för vi anser att det har en liknande innebörd.
alltifrån stöd och hjälp, till förnekelse, ignorans och avvisande. Den respons som kvinnor i denna studie fick påverkade och var ibland avgörande om kvinnorna stannade eller lämnade den våldsamma relationen. Vidare undersöker Gottzén (2013) det sociala nätverkets respons på mäns berättelser om våldsutövning i en relation. I linje med Hydéns (2015) studie går det att utläsa att de sociala nätverkets reaktioner på våldet varierar. Båda studierna belyser att det sociala nätverket accepterar våldet genom att inte göra något samt gör motstånd genom att erbjuda hjälp och stöd för att våldet ska
upphöra (Gottzén, 2013; Hydén, 2015). Gottzén (2013) påvisar i sin studie att det sociala nätverkets respons påverkas av våldets upprepade förekomst och karaktär. Våldet kan därför accepteras om det inte uppfattas som grovt.
Normalisering
Tidigare forskning om våld i unga relationer relaterar till den normaliseringsprocess Lundgren (2012) beskriver. Studier belyser att unga normaliserar våld i en nära relation. Framträdande i dessa studier är varför unga normaliserar våld samt vilka former av våld som är normaliserade.
Sjödin et al. (2017) menar att ungdomar som utsätter eller utsätts för våld i en nära relation, tenderar att normalisera våldet på grund av att de befinner sig i en process där de skapar nya erfarenheter om vad som är okej eller inte i en parrelation. Denna socialiseringsprocess där ungdomar fortfarande upptäcker sig själva, framträder även i Överlien et al.’s (2020) studie, att ungdomar skapar ny kunskap och erfarenhet i relation till omgivningen. Safeguarding Teenage Intimate Relationships (Barter et al. 2014) är en EU-finansierad studie om våld i nära relationer mellan unga. I denna studie framkommer det att informanterna i flera fall normaliserar det våld de utsätts för i en parrelation. I de situationer där våld inte var normaliserat, kunde det ändå vara accepterat av en del informanter enbart för att inte göra situationen värre. Studien visar att unga tjejer tar på sig ansvaret för de våld de utsätts för och att psykiskt våld är accepterat. Vidare
framkommer det att kontroll och övervakning var normaliserat eftersom det sågs som en normal del av ett kärleksfullt förhållande och ett tecken på omtanke och skydd för sin partner. Fysiskt våld var accepterat om det var förknippat med alkohol. Sexuellt våld var i den grad normaliserat att informanterna inte var medvetna om att de handlingar de utsatts för kunde likställas med våldtäkt. I Choi et al.’s (2017) studie framkommer att en
Detta förklarar författarna med att informanterna ser det som ett tecken på kärlek och som ett normalt beteende i en relation.
Våldsskildringar i böcker och filmer
Storer och Strohls (2017) undersöker hur begreppet TDV framställs i skönlitterära böcker för unga vuxna och hur denna skildring bidrar till en normalisering av våld. Studien påvisar att kvinnor och män porträtteras olika, kvinnan porträtteras som utsatt och svag och låg självkänsla. Framställningen bidrar med en bild om att det är kvinnans egna val att stanna i relationen trots våld. Mannen framställs som den som utövar våldet och beteendet accepteras på grund av att han mår dåligt och själv tidigare varit utsatt för våld. Även i Storers (2017) studie framkommer det att kvinnan framställs som ansvarig för det våld hon utsätts för. Forskaren menar att detta beror på de strukturella
ojämlikheter som råder mellan könen, snarare än att de utsatta kvinnorna är passiva och utan handlingskraft. Vidare framställer studierna att kvinnorna vill bli räddade av manliga karaktärer i böckerna. Franiuk och Scherr (2012) har gjort en studie där de undersöker vampyrfiktion utifrån våld och kön. Författarna argumenterar för hur dessa böcker förstärker könsstereotyper samt romantiserar våld i nära relationer.
Teoretisk bakgrund
Olika förklaringsmodeller till våld
Det finns olika perspektiv för att förklara och förstå mäns våld mot kvinnor. Synen på våld har förändrats över tid, vilket har resulterat i att det har förekommit strider mellan de olika perspektiven eftersom de utgår från olika förklaringsmodeller. Våldsutövning har gått från att förklaras som ett individuellt problem, som grundar sig i mannens biologiska beteenden, att de i sin natur är våldsamma och aggressiva och förklaras som ett
avvikande beteende. För att senare förklara att våldet skapas utifrån sociala sammanhang, att det orsakas av inlärda mönster från barndomen som påverkar att våldet reproduceras. Könsnormer spelar även en betydande roll i det sociologiska perspektivet. Senare
förklaras våld utifrån en strukturell feministisk förklaringsmodell, som menar att samhälleliga strukturer och sociala sammanhang möjliggör våld. Vidare förklaras våld utifrån ett relationellt perspektiv som beskriver våld som ett resultat av ömsesidiga konflikter. Den socioekologiska förklaringsmodellen har på senare tid försökt att
integrera alla perspektiven, utifrån att dessa samspelar och tillsammans orsakar våld (Sinisalo & Moser Hällen, 2018; Gottzén, 2013).
Normaliseringsprocessen
I denna studie analyseras böckerna med hjälp av Eva Lundgrens modell –
normaliseringsprocessen (Lundgren, 2012). Modellen har sitt ursprung i det strukturella feministiska perspektivet, men i denna studie kommer fokus ligga på att analysera utifrån normaliseringsprocessen. Lundgrens första resultat om våldets normalisering
publicerades 1984 (Lundgren, 2012). Efter modellens etablering har den mottagit kritik, bland annat att den inte ger utrymme för kvinnans motstånd mot våldet. Vidare menar kritiker att genom att endast förklara processen utifrån anpassning, kan det bidra till att utsatta kvinnor har svårt att definiera sig som utsatt. Detta eftersom kvinnor även kan göra motstånd och säga ifrån i en våldspräglad relation (Holmberg & Enander, 2004). Trots kritik har normaliseringsprocessen fått stort genomslag och används av forskare och praktiker än idag (Socialstyrelsen, 2016). Även Nationellt Centrum för Kvinnofrid [NCK] (u.å.) påvisar att normaliseringsprocessen används än idag. NCK har uppdrag från regeringen att höja kunskap om mäns våld mot kvinnor. En del av denna kunskap
innefattar normalisering av våld i en parrelation. Vidare menar Holmberg och Enander (2004) att processen är igenkännbar av både våldsutsatta kvinnor och professionella. För att ge läsaren en djupare förståelse för modellen och dessa antaganden, kommer inledningsvis en kortare redogörelse för perspektivet presenteras, för att därefter fördjupa sig i normaliseringsprocessen.
Det strukturella feministiska perspektivet
Inom det strukturella feministiska perspektivet betraktas våld som ett resultat av patriarkala strukturer och könsmaktdimensioner samt att makt och våldsutövning är kopplat till kön. Våld ses därför som ett uttryck för att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Bristande jämställdhet är en förutsättning för mäns våld mot kvinnor. Våld upprätthålls genom normer, föreställningar om kön och vad som anses vara normalt i en relation. Våld ses som ett sätt för män att behålla dominansen (Sinisalo & Moser Hällen, 2018).
Normaliseringsprocessen – våldets process
Eva Lundgren har utvecklat normaliseringsprocessen utifrån att förklara våld som en process. Att använda ett processperspektiv innebär att uppmärksamheten riktas mot att något sker när våldet normaliseras i vardagen (Lundgren, 2012). Det strukturella
feministiska perspektivet märks genom att denna modell utgår från könsmaktsordningen och att det är män som utövar våld mot kvinnor (Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Enligt Lundgren (2012) sker en gradvis förskjutning om vad som innefattar våld och kärlek, gott och ont, när kvinnan utsätts för våld av en manlig partner. Ur kvinnans perspektiv innebär det att hennes gränser successivt förskjuts för vilka beteenden hon accepterar eller inte. Kvinnan kan gå från att inte godta våldet till att se det som ett tecken på kärlek. Enligt Lundgren (2012) har våldet normaliserat när kvinnan upplever det som en normal del i hennes vardag och gränsen mellan vad som är fredligt och våld har suddats ut. Det som framför allt kännetecknar normaliseringsprocessen är: kontroll,
isolering och växling mellan värme och våld.
Kontroll
Lundgren (2012) menar att mannens våldsutövning är kontrollerad till var, när och hur mycket han slår, att det inte sker i blint raseri eller kan förklaras med bristande
impulskontroll. Mannens våldsutövning är begränsad till hemmet, något som även BRÅ (2019) belyser i sin rapport. I denna studie framkommer det att våld i nära relationer oftast sker i hemmet, när ingen ser eller hör på. Enligt Lundgren (2012) möjliggörs våldets normalisering utifrån kontroll i form av isolering och växling mellan våld och värme.
Isolering
Enligt Lundgren (2012) innebär kontrollerande isolering att mannen kontrollerar
kvinnans livsutrymme i form av fysisk och psykisk isolering. Fysisk isolering kan innebära att kvinnan nekas att umgås med vänner och familj, vilket resulterar i att hon bara umgås med mannen. Att bli begränsad socialt leder även till en form av psykisk isolering för kvinnan. I och med att kvinnan blir allt mer isolerad upplever hon allt som sker med eller genom mannen. Utan andra sociala och känslomässiga referensramar kommer mannen med tiden att bli kvinnans enda referensram och därmed kontrollera hela hennes känsloliv. Kvinnan jämför bara mannen med mannen själv, vilket resulterar i att
nyanserna inom våldet och vad som är gott och ont gradvis suddas ut. Hjälp och eventuell förståelse för våldet från utomstående personer uteblir därmed. Enligt Lundgren (2012) upprätthåller kvinnan isoleringen för att andra inte ska veta hur
värdelös hon är samt att kvinnan ofta väljer att inte svara på frågor från utomstående om en oro för våld, eller svara med att andra inte förstår. “Han är den ende som tycker om mig och förstår mig och finns till för mig . . .. dessutom ingen annan kan förstå honom” (Lundgren, 2012, s.32). Att kvinnans gränser suddats ut om vad som är gott och ont påverkas av mannens kontroll, där han påverkar hennes åsikter, värderingar och normer relaterat till detta. Detta går att se när kvinnan värderar det goda över det onda, att hon förklarar att han egentligen är god, snäll, kärleksfull för det mesta och att det väger upp från de stunder då mannen är våldsam (Lundgren, 2012).
Växling mellan värme och våld
Enligt Lundgren (2012) innebär växling mellan värme och våld att mannens beteende växlar från att vara aggressiv och våldsam till att vara kärleksfull och omhändertagande mot kvinnan. Kvinnan vet aldrig vilket beteende, eller vilken sida hon kan förvänta sig från mannen, eftersom det enligt Lundgren (2012) är mannen som har kontroll över växlandet. Gränserna mellan värme och våld suddas ut när det är mannen som tröstar kvinnan för det som han har utsatt henne för. Våldet kan då ses som ett tecken på kärlek. Växlingen skapar en förvirring hos kvinnan och hon utvecklar ett känslomässigt
beroende till mannen, då han är den som kan få henne att må bra. Våldet har enligt Lundgren (2012) normaliseras när våld ses som ett tecken på kärlek och kan vara en förklaring till varför kvinnan stannar i relationen.
Normaliseringsprocessen – en aktiv nedbrytningsprocess
Enligt Lundgren (2012) kan normaliseringsprocessen liknas vid en aktiv
nedbrytningsprocess för kvinnan. En process som resulterar i att kvinnan anpassar sig till våldet. Hennes strategier för att hantera våldet utvecklas och förändras allt eftersom processen fortskrider och resulterar i att hon internaliserar våldet. Att
normaliseringsprocessen liknas vid en aktiv nedbrytningsprocess förklaras utifrån
Anpassning
Anpassning kan främst ses som ett sätt för kvinnan att få våldet att upphöra, men på längre sikt är det en strategi för kvinnans överlevnad. Till en början reagerar kvinnan och ser mannen som orsak till våldet och det grundar sig i kvinnans verklighetsuppfattning om att det är mannens beteende som ska förändras. Kvinnan förklarar våldet som just våld. Efter detta börjar mannen beklaga och be om förlåtelse för våldet. Han försöker hitta en orsak utanför honom och förklara kvinnan som orsak till våldet samtidigt som han använder mer våld och kontroll. Anpassningen är till en början en strategi för att hantera våldet, men i takt med att våldet trappas upp blir anpassning en strategi för kvinnan att överleva. Detta i relation till att kvinnan förminskar det våld hon utsätts för i tron att våldet ska upphöra anpassar hon sig gradvis till mannens föreställningar om våldets orsak (Lundgren, 2012). I Slagen dam (Lundgren et al. 2001) framkommer att de anpassningsstrategier kvinnan tar till för att undvika att utsättas för våld, när hon lever i en våldspräglad relation, kan innebära att de inte tolkar och förklarar dessa handlingar som våld. Att inte förklara dessa handlingar som våld, kan enligt Lundgren et al. (2001) vara ett sätt för kvinnan att hantera och förminska våldet.
Internalisering och externalisering
Våldet internaliseras gradvis i kvinnan och det innebär att hon tar över mannens
verklighetsförståelse. Vidare menar Lundgren att kvinnan internaliseras i den grad att hon tar över mannens motiv för våldet, som förklarar henne som ansvarig för våldet. Våldets orsak har blivit kvinnan och mannens skuld i våldet har försvunnit. Våldet har därmed externaliserat från mannen och han behöver inte längre fokusera på att orsaksförklara våldet. Att våldet har internaliserats och externaliseras påverkar kvinnans självuppfattning och självkänsla och hon har gått från att vara en aktör med egen verklighetsförståelse till ett offer (Lundgren, 2012).
Metod
För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Studiens fokus är att granska innehållet och huvudkaraktärernas relation i After-serien. Att använda en kvalitativ metod möjliggör en detaljerad beskrivning och analys av bokens innehåll. Valet av metod landade i att studien inte har som ambition att göra en större mätning av
förekomsten av våldsskildringar i flera skönlitterära böcker, något som Bryman (2018) menar är karaktäristiskt med kvantitativ metod.
Denna studie innefattar både en deduktiv och induktiv ansats. En deduktiv ansats innebär enligt Alvehus (2019) att studien utgår från tydliga teoretiska föreställningar som testas mot ett empiriskt material. Med en induktiv ansats utgår forskaren istället från det empiriska materialet och grundar sina slutsatser enbart utifrån det. Studien utgår delvis från en deduktiv ansats eftersom det empiriska materialet analyseras utifrån
normaliseringsprocessen. Studiens induktiva ansats synliggörs, i relation till att slutsatser görs utifrån det som kommer fram i det empiriska materialet (Bryman, 2018).
I detta avsnitt presenteras den metodologiska processen under följande rubriker: Urval,
Tematisk analys, Studiens kvalité, Etiskt ställningstagande och Empiri.
Urval
Urvalet för denna studie baseras på ett målstyrt urval (Bryman, 2018), där böckerna har valts ut i förhållande till att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Studien utgår från bokserien After som består av fyra böcker: After. När vi möttes, After. När vi tvekade,
After. När vi föll samt After. För evigt. Böckerna är skrivna av Anna Todd och den första
boken släpptes i Sverige år 2015. De två första böckerna filmatiserades och visades på biograf i Sverige år 2019 och 2020.
Till en början var tanken med studien att utgå från alla fyra böcker i serien. Efter en första genomläsning blev det tydligt för författarna till denna studie att de två sista
böckerna bestod av flertalet upprepningar, från vad som redan inhämtats via de två första böckerna. Baserat på detta begränsades urvalet till att endast bestå av det två första böckerna, vilket innebar att fokus blev att få ut mer detaljerade beskrivningar av
innehållet snarare än att visa på en bredd. Däremot kommer slutet på bok fyra att lyftas i studien, för att knyta ihop huvudkaraktärernas relation. I slutet på bok fyra får Hardin och Tessa barn och spenderar resten av livet tillsammans. Valet att analysera böckerna och inte filmerna, grundas i att det började som en bok och därför är mer innehållsrik än filmerna som endast är en kortare avspegling av bokseriens innehåll. Vid studiens start tittade författarna på filmerna för att göra denna avgränsning. Böckerna ger en mer detaljerad beskrivning av karaktärernas relation där Anna Todd presenterar karaktärernas
Tematisk analys
I denna studie har en tematisk analys implementerats. Enligt Braun och Clarke (2008) karaktäriseras en tematisk analys av att den har som syfte att identifiera, analysera och presentera teman i data. Det är enligt författarna en flexibel analysmetod som gör det möjligt att ge en djup och detaljerad, men ändå komplex presentation av data.
I denna studie användes Braun och Clarke (2006) sexstegsguide. Stegen består av att lära känna data, generera initiala koder, söka efter teman, granska teman, definiera och namnge teman samt producera en rapport.
Första steget i en tematisk analys är att lära känna materialet. Det gjordes genom att läsa igenom allt material. Under denna process noterades och antecknades initiala tankar om materialet fortlöpande, detta genomfördes separat. I steg två genererades initiala koder tillsammans genom att systematiskt koda och samla intressanta delar av materialet. Kodningen utgår från studiens forskningsfrågor samt normaliseringsprocessen som är studiens teoretiska utgångspunkt. Enligt Braun och Clarke (2006) har en teoridriven tematisk analys gjorts, eftersom normaliseringsprocessen används som utgångspunkt för inhämtandet av materialet. Som tidigare nämnt utgår denna studie både från en deduktiv och induktiv ansats. Studiens specifika fokus bestämmer riktningen för identifieringen av teman, något som Alvehus (2019) beskriver som en deduktiv ansats. Även om studiens fokus bestämmer riktningen, identifieras nya teman utifrån det som framkom i materialet. Detta förklarar Patton (2014) som en viktig del i utförandet av en induktiv ansats.
I steg tre identifieras gemensamma teman genom en sammanställning av koder. Steg fyra omfattar en process där identifierade teman granskas för att kontrollera att teman
fungerar i förhållande till hela datamängden. Vidare ämnar denna del att kontrollera att identifierade teman besvarar studiens forskningsfrågor. Vid detta steg krävdes
modifiering av koder i form av att ta bort, lägga till eller slå ihop för att studiens teman skulle vara relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor. Teman som tillkom i detta steg var respons från det sociala nätverket och den utsatte. I steg fem definierades och namngavs studiens teman i huvudteman och underliggande teman (Braun & Clarke, 2006). I detta steg märks det att namngivna teman känns igen och hämtats från tidigare forskning. Dessa presenteras i nedanstående tabell.
Huvudtema Underliggande tema
1. Psykiskt våld Kontroll, Lokalisering, Kränkande och förödmjukande beteende och Hot.
2. Digitalt våld Effektivisering och möjliggörande av våld
3. Fysiskt våld Fysiskt våld mot det sociala nätverket, Fysiskt våld mot Tessa
4. Sexuellt våld Sex används som ett sätt att undvika våld och Sex och makt.
5. Övrigt våld Materiellt våld och Ekonomiskt våld
6. Respons på våld
Tessas respons på våld, Det sociala nätverkets respons på våld.
Det sjätte och sista steget innefattar producerande av en skriftlig rapport (Braun & Clarke, 2006). För att exemplifiera förekomsten av våld presenteras utdrag ur boken i form av citat. Citat och utdrag valdes ut efter dess relevans för studiens forskningsfrågor. Studiens resultat analyserades och diskuterades i relation till tidigare forskning samt utifrån normaliseringsprocessen.
Studiens kvalité
Enligt Bryman (2018) är reliabilitet och validitet två viktiga kriterier för bedömning av studiens kvalité. Dock råder det delade meningar om begreppen har relevans inom kvalitativ forskning och på vilket sätt begreppen kan anpassas till kvalitativa studier. Reliabilitet utgår ifrån om studiens resultat kan ses som tillförlitligt, det vill säga om andra forskare, vid en replikering skulle komma fram till samma resultat. Om studien har påverkats av andra faktorer som gör att resultatet inte blir detsamma, är studiens reliabilitet låg. För att studien ska återskapas av någon annan är det av stor vikt att beskriva detaljerad tillvägagångssätt av forskningsprocessen (Bryman, 2018). I denna
studie används skönlitterära böcker som empiri och därför inget som behöver inhämtas på nytt, vilket bidrar att studien går att genomföra på nytt. Däremot bör det beaktas att det finns en risk att tolkning mellan olika forskare inte överensstämmer, utifrån att studien delvis kan påverkas av subjektiva bedömningar. Däremot analyseras materialet utifrån etablerade begrepp inom våldsforskning, vilket styrker interbedömarreliabiliteten eftersom utrymmet för subjektiva tolkningar av materialet minimeras. Vidare har
författarna till denna studie kommit överens om hur materialet ska tolkas på förhand. Efter bearbetningen av materialet jämfördes materialet av författarna till studien.
Begreppet validitet handlar om huruvida forskaren observerar/mäter det som studien är avsedd att observera/mäta (Bryman, 2018). Detta är något som Kvale och Brinkmann (2014) instämmer med, samt att de argument som framförs ska vara hållbara,
välgrundade och övertygande. Detta har beaktats i studien att bearbetningen av materialet har genomförts av båda författarna till studien. Därefter diskuterades materialet
tillsammans för att se likheter och skillnader i författarnas tolkningar av materialet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning, utifrån att de argument som förs fram ska vara hållbara, välgrundade och övertygande.
Etiskt ställningstagande
Vid forskning ska de fyra forskningsetiska principerna vara vägledande genom hela processen. Enligt Bryman (2018) finns det fyra principer som bör tas i beaktning. De fyra principerna är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet samt
konfidentialitetskravet.
Informationskravet innefattas av att forskaren ska informera de som medverkar i studien om studiens syfte samt vilka moment som kommer att ingå i undersökningen. Det innefattas även av att deltagarnas medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta sin medverkan i studien utan att nämna varför de inte vill delta längre. Samtyckeskravet innebär att deltagarna som medverkar i studien har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Att deltagandet är anonymt och personuppgifter ska behandlas med största möjliga konfidentialitet, går i linje med konfidentialitetskravet. För att uppfylla
nyttjandekravet får uppgifter som samlas in endast användas till den specifika studien och dess innehåll (Bryman, 2018). Vid en studie där metod och urval innefattas av att
forskaren har kontakt med andra människor för att genomföra studien är det av ytterst vikt att beakta dessa principer. Denna studie utgår från att inhämta data från
skönlitteratur som finns tillgänglig för allmänheten, därför har inga personer deltagit eller behövt informerats. Därav har de forskningsetiska principerna tagits i beaktning.
Empiri
För att ge läsaren till denna studie en bild av materialet följer här en kortare redogörelse av bokens huvudkaraktärer och dess handling.
Boken handlar om huvudkaraktärerna Hardin och Tessa, som inleder en relation när de börjar på college. Första gången Tessa träffar Hardin upplever hon honom som otrevlig, men trots det känner hon en viss fascination till honom och kan inte “sluta betrakta hans ansikte” (Todd, 2015, s. 16). Relationen beskrivs som passionerad och att ingen av de har upplevt dessa känslor tidigare. Tessa beskriver att hon är “besatt av Hardin” (Todd, 2015, s. 183) och “varje sekund jag tillbringar med Hardin, fördjupar mina känslor…. Jag kan inte kontrollera mig när jag har honom i närheten” (Todd, 2015, s. 241).
Tessa är 18 år i början av böckerna. Hon spenderar sin fritid med att plugga, uppfattas som pryd och konstig för att hon inte festar och för att hon är oskuld. Inledningsvis är Tessa tillsammans med sin barndomsvän Noah och förhållandet beskrivs som tryggt och lugnt. Utöver Noah framkommer det inte att Tessa har några andra umgängen innan hon börjar college. De vänner Tessa skaffar på college är vänner som ingår i Hardins sociala nätverk. Tessa har växt upp med en kontrollerande mamma efter att hennes pappa lämnade familjen på grund av alkoholmissbruk. Mammans kontroll uttrycks i att hon begränsar Tessas beteende, sociala umgänge och aktiviteter. Mamman uttalar
nedvärderande ord som hora samt använder fysiskt våld mot Tessa.
Hardin är 20 år i början av böckerna. Han beskrivs som oförskämd, håller på med en ny tjej varje helg och hamnar ofta i bråk. Hardin spenderar sin fritid med att festa och umgås med sina kompisar. Hardin är uppvuxen i England med sin mamma efter att hans pappa lämnade familjen på grund av alkoholmissbruk. Hardin har under sin uppväxt tagit till alkohol, fysiskt våld samt utsatt tjejer för sexuellt våld och andra kränkande beteenden. Hardin flyttar till USA för att börja på college där hans pappa är rektor. I samband med detta, återupptar han kontakten med sin pappa. Pappan är nu nykter, har gift om sig och
Resultat
I detta avsnitt presenteras inledningsvis empirin i relation till ett strukturellt feministiskt perspektiv och normaliseringsprocessen. Därefter presenteras de teman som
framkommit i analysen i relation till teoretiskt perspektiv och tidigare forskning. De huvudteman som presenteras i följande avsnitt är Psykiskt våld, Digitalt våld, Fysiskt våld,
Sexuellt våld, Övrigt våld samt Respons på våld.
Empiri
I materialet förekommer beskrivningar av en ung relation och de normer som omger att vara en ung kvinna och en ung man. Den manliga huvudkaraktären framställs som initiativtagande, dominerande, med ett tolkningsföreträde samt att han använder våld för att behålla makten över parrelationen. Den kvinnliga huvudkaraktären framställs som viljelös i relation till hennes drifter, att hon upplever en stark attraktion till hans utseende och att hon behöver honom i sitt liv. Ur ett strukturellt feministiskt perspektiv kan det ses som ett uttryck för att könsmaktdimensionerna möjliggörs samt som ett uttryck för att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. De patriarkala strukturer som råder bidrar till bokens skildring av en ojämnställd relation, något som perspektivet menar är en förutsättning för mäns våld mot kvinnor (Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Samtidigt beskrivs huvudkaraktärernas barndom i bokserien, båda med erfarenhet av våld samt föräldrar med missbruksproblematik. Det kan utifrån det sociologiska perspektivet förklara det våld som förekommer i böckerna, varför man blir utsatt eller utsätter någon för våld (Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Materialet påvisar därför en skillnad mellan könen. Trots liknande bakgrunder förklaras Hardins våldsanvändning utifrån att han mår dåligt och själv varit utsatt. Denna framställning bidrar med att hans agerande
rättfärdigas, vilket går i linje med forskning att de attityder som skapas mot våld i
barndomen kan följa med till senare relationer (Karlsson et al., 2016; Foshee et al., 2013); Hellevik & Överlien, 2016). Även om Tessa varit utsatt i barndomen utövar hon inte våld utan framställs som våldsutsatt. Detta förstärker än mer rådande könsnormer, att
mannen utsätter samt att kvinnan blir utsatt (Fawson, 2015; Noonan & Charles, 2009; Wood, 2001).
I materialet förekommer våld redan i början av huvudkaraktärernas relation, däremot med en växling mellan värme och våld. Det överensstämmer inte med
normaliseringsprocessen, som beskriver en gradvis upptrappning av våld (Lundgren, 2012). Hardin har kontroll över växlingen, han pendlar från att vara hotfull och aggressiv till att vara kärleksfull, vilket innebär att Tessa inte vet vilket beteende eller sida hon kan förvänta sig från honom. Hardin tröstar Tessa för det han utsätter henne för och även detta går i linje med normaliseringsprocessen och kan förklaras som en anledning till att kvinnan stannar i en våldsam relation (Lundgren, 2012). I böckerna går det att utläsa att hon skapat ett känslomässigt beroende till Hardin, att det är han som kan få henne att må bra. Detta går att utläsa att Tessa tänker redan i början av deras förhållande, att det var ett ständigt pendlande mellan att Hardin var grym till snäll, till grym igen. Det framkommer i följande citat:
Han har gjort hemska saker mot mig. Han har ljugit för mig, svikit mig och förödmjukat mig. Listan med nackdelar innehåller lögnerna, lakanet, kondomen, vadet, hans temperament, hans kompisar, Molly, hans ego, hans attityd och att han krossade min tillit till han. På listan med fördelar har…. jag har det faktum att jag älskar honom. Att han gör mig lycklig gör att jag känner mig starkare och mer självsäker. Att han vanligtvis vill mitt bästa bortsett förstås från när det är han själv som skadar mig på sitt vårdslösa vis…. Sättet han skrattar och ler, sättet han håller om mig, sättet han kysser mig, sättet han kramar mig, sättet jag kan se att han håller på att förändras för min skull. Jag vet att listan med fördelar bara består av småsaker, särskilt om man jämför med de negativa aspekterna. men brukar man inte säga att de små sakerna är de viktigaste här i livet? (Todd, 2016, s. 161)
Citatet indikerar att Tessa därmed värderar det bra över det dåliga och kan utifrån normaliseringsprocessen peka på att Tessa har isolerats och påverkats av Hardins kontroll. Då Tessas åsikter, värderingar och normer genomsyrats och påverkats av Hardins kontroll (Lundgren, 2012).
Huvudtema 1. Psykiskt våld
Materialet visar att psykiskt våld är mest förekommande i böckerna. Det går i linje med forskning som menar att psykiskt våld är mest förekommande i unga parrelationer
problematiskt eftersom forskning visar att unga tenderar att ha bristande kunskap om vad psykiskt våld kan innefattas av. Unga är mer toleranta mot psykiskt våld, vilket kan resultera i att det psykiska våld som förekommer i böckerna inte uppmärksammas och istället förklaras som annat än våld (Noonan & Charles, 2009). Utifrån det psykiska våldets omfattning i materialet kommer detta huvudtema vara större innehållsmässigt än de övriga huvudteman som presenteras. I boken beskrivs olika former av psykiskt våld där kontroll är mest förekommande. Utöver det visar resultatet att svartsjuka,
lokalisering, hot samt kränkande och förolämpande beteende är olika former av psykiskt våld som förekommer.
Underliggande tema: kontroll
I materialet är kontroll mest förekommande av det psykiska våldet. Hardins
kontrollerande beteenden syns tidigt i relationen, under den fas de lär känna varandra. Hans kontrollerande beteende uttrycks i att han begränsar Tessas sociala kontakter, aktiviteter och beteenden samt att han dyker upp oinbjuden och är den som skjutsar henne överallt. Bokens framställning av kontroll går i linje med de kontrollerande
beteenden som forskning visar förekommer i unga parrelationer (Barter et al., 2014). Hur boken valt att framställa en relation med kontrollerande beteenden, kan vara en
konsekvens av att kontroll i en ung relation idag är normaliserat och ses som ett tecken på omtanke och skydd för sin partner (Barter et al. 2014). Denna framställning kan därför stärka den rådande normalisering som finns av kontroll och begränsning hos unga.
I böckerna förklaras Hardins kontrollerande beteenden utifrån att han begränsar Tessas sociala kontakter med anledning att ingen annan ska vara med henne, snarare än att han själv vill vara med henne. Den förklaring som böckerna framställer grundar sig i Hardins äganderätt över Tessa. Det uttrycks att ingen annan än han ska ha henne. Vidare visar forskning att kontroll kan förklaras som en normal del av en relation och visa på omtanke (Barter et al. 2014). Framställningen av relationen pekar mot att det
kontrollerande beteendet förklaras och ursäktas som ett tecken på omtanke och kärlek. Detta blir problematiskt eftersom det kontrollerande beteendet som går att utläsa i materialet inte går att ursäktas med omtanke och kärlek, utan grundas i Hardins makt och dominans över relationen.
Begränsar sociala kontakter, aktiviteter och beteende
Hardins försök till begränsning uttrycks i att han bestämmer hur Tessa ska bete sig gentemot hennes sociala kontakter. När Tessa umgås eller har kontakt med främst manliga karaktärer, blir Hardin arg och irriterad. Om Tessa inte följer det regler han har bestämt hotar Hardin med att skada personer i det sociala nätverket om hon inte slutar ha kontakt med personen. Utifrån detta går det att utläsa att Hardin begränsar hennes sociala kontakter. Utöver de manliga kontakterna, begränsar Hardin hennes kontakt med sin mamma och personer som Hardin anser kan hindra dem från att vara tillsammans. Kontrollen uttrycks även i form av att han kontrollerar hennes alkoholintag på fester, samt hur hon ska bete sig och begränsar henne fysiskt genom att säga att hon måste stanna på en specifik plats. Begränsningen sker även genom isolering. Det framkommer att Hardin låser in Tessa i bilen med honom, för att hindra henne från att lämna. Vid situationen förklarar han Tessas beteende som orsaken, för att hon är envis och inte vill lyssna. Att mannen inte längre ses som orsak till våldet, kan utifrån
normaliseringsprocessen förklaras med att våldet har externaliserats (Lundgren, 2012). Dyker upp oinbjuden
Materialet visar att Hardin dyker upp oinbjuden till platser där Tessa vistas på vid upprepade tillfällen i böckerna. Platser där Hardin dyker upp är Tessas studentrum, arbetsplats, idrottsaktiviteter samt andra platser där hon befinner sig för stunden. Hardin bjuder in sig själv på Tessas egna sociala aktiviteter. Hardin får en nyckel till Tessas studentrum av Tessas rumskamrat och dyker upp flertalet gånger utan att knacka på eller med Tessas tillåtelse.
Hardin dyker även upp på hennes arbetsplats utan förvarning vid flera tillfällen. Vid ett av dessa tillfällen ifrågasätter Tessa vad han gör där, Hardin svarar “du svarar aldrig när jag ringer, så jag hade inte så mycket att välja på ” (Todd, 2016 s. 56). Andra tillfällen när Hardin dyker upp oinbjuden blir han irriterad över att hon samtalar med en manlig arbetskamrat och ställer till en scen och börjar skrika på henne. Vidare visar materialet att Hardin dyker upp på de platser Tessa söker sig till efter bråk och försöker hämta hem henne. Detta exemplifieras genom följande citat:
”Jag kom för att hämta dig, Tessa. Nu sticker vi”, säger jag och sträcker ut handen, trots att jag är på andra sidan rummet…”Jag tänker inte gå någonstans
med dig, Hardin”, säger hon.”... Tessa, sluta krångla nu så åker vi. Vi måste prata”. ”Det är mitt i natten, och du …”, börjar hon, men jag avbryter henne. ”Nu genast, Tessa.”
…. Hon ställer sig mellan oss igen, och jag ser rädsla i hennes blick. ”Försvinn ut ur min lägenhet nu, annars ringer jag polisen”, hotar Zed. ”Polisen? Och tror du att jag ger ett enda jävla …” ”Jag följer med.” Tessas röst är låg mitt i allt kaos. ”Va?” säger Zed och jag unisont. ”Jag följer med dig, Hardin, men enbart för att jag vet att du aldrig kommer att gå din väg annars.” (Todd, 2016, s. 578–581)
I citatet framkommer det att Hardin dyker upp oinbjuden samt att han inte lämnar förrän Tessa går med på att följa med honom därifrån. Att Tessa vid dessa situationer följer med Hardin indikerar på att Tessa anpassats till Hardins kontroll (Lundgren, 2012).
Skjutsar henne överallt
En annan form av kontroll som förekommer i materialet är att Hardin skjutsar Tessa när hon ska någonstans. Detta är inget Tessa ber Hardin om utan han beordrar att få skjutsa henne. Vid flertalet tillfällen efter att Hardin och Tessa har bråkat lämnar han henne ensam kvar på platsen de har åkt till tillsammans. När Tessa sedan får skjuts hem av någon från det sociala nätverket blir Hardin arg och irriterad för att hon har fått skjuts av någon annan. Detta uppfattas därmed som kontraproduktivt eftersom Hardin vid dessa tillfällen förlorar kontrollen över Tessa, då han inte längre har kontroll över vilka hon umgås med, hur hon tar sig därifrån eller var hon befinner sig.
Underliggande tema: Lokalisering
En form av psykiskt våld är lokalisering. Det kan ge sig uttryck i att med olika metoder försöka lokalisera och ta reda på var partnern befinner sig. I boken förekommer detta vid flertalet tillfällen. Redan tidigt i böckerna framkommer det att Hardin använder olika metoder för att lokalisera Tessa.
Genomgående i böckerna går det att se att Hardin använder sig av samma
tillvägagångssätt för att lokalisera Tessa. Han gör det genom att kontakta Tessa, kontakta hennes sociala nätverk samt dyka upp på platser där han tror sig veta att hon befinner sig. En situation från boken är när Hardin ringer Tessas chef för att ta reda på vart hon
