I följande resultat och analysdel besvaras uppsatsens syfte och dess frågeställningar. Syftet med denna studie är att utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt belysa pedagogers beskrivningar av begreppen undervisning och omsorg, i relation till deras yrken som
23
två förskollärare och två barnskötare. I nedanstående resultat och analysdel belyses
pedagogernas beskrivningar av omsorg och undervisning. Dessa beskrivningar analyseras i relation till begreppen målrationella och målrelationella processer, samt till huruvida deras beskrivningar kan placeras inom ramen för en modernistisk och/eller postmodernistisk diskurs. De intervjuade pedagogernas beskrivningar relateras även till ett etiskt perspektiv inom ramen för en postmodernistisk syn på kunskap och pedagogik (Dahlberg, Moss & Pence (2014, s. 98-99).
Analys och resultatdelen presenteras utifrån två huvudområden som fungerar som huvudrubriker. Dessa är Omsorg och Undervisning.
Omsorg
Omsorg beskrivet som ett förhållningssätt och ett praktiskt omsorgsarbete
I intervjuerna beskrivs begreppet omsorg som mångfacetterat, med olika betydelser av
pedagogerna. Min tolkning är dock att de intervjuade pedagogerna relaterar begreppet omsorg framförallt till två aspekter. Dessa två aspekter är: omsorg beskrivet som ett uttryck för ett förhållningssätt, och omsorg som ett uttryck för praktiska handlingar i mötet med barnen i form av ett praktiskt omsorgsarbete. Omsorg uttryckt som ett förhållningssätt handlar om bemötande av barnen, och grundar sig i värderingar, barnsyn och etik, medan det praktiska omsorgsarbetet beskrivs i termer av att hjälpa och stötta barnen i olika situationer så som vid tex. påklädning och toalettbesök.
Lova beskriver omsorg som ett förhållningssätt i form av en fingertoppskänsla.
För mig tror jag mycket det är en fingertoppskänsla [kort paus, Lova syftar på omsorg] och ett genuint intresse för vårt arbete, och för barnen vi arbetar med. För att jag tror att för att kunna bedriva en omsorg av hög kvalitet så behöver man vara villig att ge av sig själv. Det är ju
ingenting som man bara kan lära sig av att läsa i en bok, utan [kort paus] det är någonting som man behöver ge av sig själv. Så jag tror att det handlar om personlighet och fingertoppskänsla snarare än vad det handlar om kunskap, faktiskt. (Lova)
Linnea beskriver omsorg i form av att kunna läsa av situationer och människor, vilket också tolkas som omsorg uttryckt som ett förhållningssätt. Hon beskriver detta på följande sätt:
Det är lite svårt att förklara men man måste ha en känsla, för att kunna läsa av situationer, och det har ju inte alla tyvärr inom vårt yrke, vilket är tragiskt kan jag tycka. Och jag tror att vi behöver diskutera för att få en samsyn. Vad är omsorg för dig och vad är omsorg för mig. Jag tror man måste förstå människor för att kunna arbeta med omsorg faktiskt. (Linnea)
24
Vidare beskriver Lova omsorg som ett förhållningssätt kopplat till att bygga relationer med barnen.
Jag kopplar ihop omsorg mycket med trygghet och relationsskapande anknytning och att, finns inte den grunden så kan man inte lyckas med att varje barn ska få möjlighet, till en utveckling och ett lärande. (Lova)
Klara beskriver i nedanstående citat begreppet omsorg främst som ett förhållningssätt, som ett uttryck för att bry sig om barnen, att se dem och bekräfta dem som personer, men även som ett uttryck för praktiskt omsorgsasarbete.
Ja, omsorg, det är ju liksom [kort paus] att man bryr sig om, eller liksom, man ser till att barnen har det bra. Att de känner sig trygga, att de inte är ledsna, att man, att man bryr sig, liksom. Att man ser dem. Att de, liksom, har roligt, att de trivs, att de är glada när de kommer på morgonen. Det är klart, många är ledsna för att lämna sina föräldrar, men att man liksom ser till att det är kul och att de tycker det är roligt. Och att man ser till att de har det bra, att man, att man torkar näsan på de om de är jättesnoriga, att man bryr sig, att de mår bra. (Klara)
Klara ger uttryck för att omsorg uttryckt som ett förhållningssätt och omsorg som ett uttryck för praktiskt omsorgsarbete i mötet med barnen hänger samman. På så vis kan pedagogens förhållningssätt tänkas påverka pedagogens handlingar i mötet med barnen utifrån Klaras beskrivningar. Förhållningssättet som Klara ger uttryck för kopplas samman med etik, i form av att se och bekräfta barnet.
Det är klart att vissa omsorgs grejer är ju liksom, väldigt praktiska eller vad man ska säga. När man byter blöjor, man hjälper de att klä på sig, eller, ja. Det är ju också, det är ju omsorg. Men också att ta hand om de om de är lite ledsna, att de får sitta en stund, att man har tid med det. Men att man…. att man ser det som så pass viktigt att man tar sig den tiden, liksom. Att man inte bara tänker nu var det dags att hämta maten, nu får du inte sitta hos mig längre, nu ska jag hämta maten, så nu får du hoppa ner. Att man istället sitter fem minuter till så blir den här ungen blir lite
gladare…. Lite så. (Klara)
Linnea beskriver omsorg i förskolan som ett förhållningssätt och hon problematiserar
begreppets betydelse. Hon beskriver att om omsorg reduceras till att enbart innefatta praktiska handlingar urholkas begreppet och dessa kärna försvinner. Hon belyser även att omsorg om barnen även innefattar barns rätt att uttrycka sig.
Mitt förhållningssätt, hur jag är som pedagog när jag kliver in på mitt arbete det speglar hela vardagen för barnen. Det tycker jag är en väldigt viktig bit i omsorg. Många tänker ju att omsorg är närhet, att byta blöja, ge barnen mat och så men jag ser omsorg som mer och som ett
förhållningssätt. Om jag inte respekterar barnen hur ska jag då lära barnen att respektera andra? Omsorg innefattar också att barnen har rätt att uttrycka sig. Omsorg är så mycket större än just den
25
här omhändertagande biten som jag tror att många ser förskolan som. Att trösta barnen och ha dom i knät när de är ledsna är ju också omsorg men för mig handlar det om så mycket mer. (Linnea)
De fyra informanternas beskrivningar av begreppet omsorg överensstämmer med Mie Josefsons avhandling på så vis att hon belyser omsorg, dels som ett arbete som utförs praktiskt, dels som ett förhållningssätt, som innefattar att bygga relationer som bottnar i etik (Josefson, 2018, s.153). De fyra intervjuade pedagogernas beskrivning av begreppet omsorg överensstämmer också med Löfdahl och Folke-Fichtelius studie. De pedagoger och
förskolechefer som intervjuades i deras studie gav uttryck för att omsorg kan beskrivas ”som handling eller aktivitet i förskolans verksamhet, samt som redskap i barns etiska fostran” (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s. 4). I de intervjuer som har genomförts inom ramen för detta examensarbete blir det påtagligt att omsorg som praktiskt omsorgsarbete och omsorg som ett förhållningssätt hänger samman och påverkar varandra. Att snyta en snorig näsa är en omsorgshandling samtidigt som denna handling också bottnar i ett förhållningsätt, som i sig också kan beskrivas som omsorg. Barns rätt till delaktighet och pedagogens förmåga att se och bekräfta barns behov beskrivs också som omsorg. Linnea, Klaras, Lovas och Astrids beskrivning av omsorg som ett förhållningssätt kopplas till
ett etiskt perspektiv inom ramen för en postmodernistisk syn på kunskap och pedagogik där en
relation till barnet är en förutsättning för all pedagogisk verksamhet så som Dahlberg, Moss & Pence, (2014 s. 98–99) framhäver.
Omsorg som en dominerande men samtidigt osynliggjord diskurs
Samtliga intervjuade pedagoger beskriver omsorg som en fundamental och bärande del av förskolans verksamhet. Omsorg pågår hela dagen och i alla sammanhang beskriver
pedagogerna.
Omsorgsbegreppet för mig är ju [kort paus] allt! Omsorg är ju grunden för allt och det är ju också grunden i mig som pedagog. Omsorg är det om kommer först och som jag tycker är viktigast att jobba med för att barn ska bli trygga på förskolan, det här med att skapa relationer för att de ska bli sedda och så. Så omsorgen är det primära och utveckling och lärande är det, det sekundära. (Lova)
För oss på vår avdelning är omsorg det viktigaste, det går före allt annat. (Linnea)
Astrid, Linnea, och Lova beskriver omsorgen som en fundamental del av verksamheten på följande sätt, när de besvarar frågan hur de arbetar du med omsorg, samt när och hur omsorg sker i förskolan:
26
I allt och som jag sa innan, att det sker liksom i lek, och utveckling och lärande [kort paus] för omsorg, enligt mig, det händer ju hela tiden när du är på förskolan och är med barnen. (Astrid)
Då kommer jag säga som, precis som med undervisningen, [kort paus] hela tiden. Och där, i för sig, handlar det också om, från person till person [kort paus] men för mig, så sker det hela tiden. Tex. vem som behöver få sitta nära, vem som behöver lite hjälp med kläderna, vem som behöver ett extra varmt välkomnande på morgonen. Så jag tycker att det är, det sker hela tiden. (Lova)
Det är det som är basen, det är det som är kärnan. Det är A och O. Omsorg ska ske från det att barnet kommer in genom ytterdörren på morgonen tills det att de går hem. För mig handlar omsorg om att finnas där för barnen. Att vara nära och hela tiden vara på barnens nivå. Tex. det här med att inte stå upp, utan vara på golvet tillsammans med barnen, för de är ju inte två meter långa. Att vi är på deras nivå hela tiden, det är ju deras vardag. Hur kul är det och titta på någons knäskålar hela tiden. Att bry sig om barnen, och lyssna på vad de säger. Det handlar om att se barnen som individer. Det handlar inte om barnsyn egentligen, utan om människosyn (Linnea)
På frågan om det finns någon samsyn kring begreppet omsorg beskriver Astrid att hon inte kan svara på det, eftersom hon inte vet hur övriga pedagoger på hennes arbetsplats ser på begreppet omsorg.
Oj, det har vi faktiskt inte pratat om. Så, så den frågan kan inte jag svara på. Eller jag tror det… men det är ingenting som vi har pratat om så jag vet inte vad… vad de andra på förskolan, hur de ser på omsorg. Det enda jag kan säga är att vi… alla håller ju med om såsom vi arbetar. Det är ju ingen som har gått och sagt: nämen så här ska vi inte göra, men liksom själva begreppet omsorg har vi inte gått in på. Så det vet jag inte vad de andra tycker, hur de andra ser på det. (Astrid)
De intervjuade pedagogernas beskrivningar av omsorg i förskolan som ett oreflekterat begrepp som inte synliggörs i förskolan stämmer överens med Löfdahl och Folke-Fichtelius (2014, s. 5) forskning. De belyser att begreppet omsorg ses som en sådan fundamental del av verksamheten att den inte beskrivs, då den uppfattas som given och självklar och därför samtalas det inte kring omsorgens betydelse (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s. 7). Detta återspeglas även i att omsorg bedöms som svårt att dokumentera av förskollärare och ledning enligt Löfdahl och Folke-Fichtelius (2014, s. 5). Detta överensstämmer också med de
intervjuade pedagogernas beskrivningar av att omsorg är svårt att planera, utvärdera,
dokumentera, samt att det inte är helt okomplicerat att förmedla förskolans omsorgsarbete till vårdnadshavarna. Lova uttrycker sig på följande sätt:
Att dokumentera omsorg är svårt. Och det beror väl lite på med vilket syfte man dokumenterar (Lova)
Det behöver lyftas mer vad omsorg innefattar. Vi naggar oftast bara lite i ena hörnan när man pratar om det på föräldramöten eller vad det är. Jag tror att vi kanske förväntar oss att alla vet vad omsorg är, så det är bättre att fokusera på kanske undervisning, naturvetenskap eller teknik. På
27
något vis glömmer vi bort omsorgsbiten lite som faktiskt också behöver få ta plats och få utrymme. Det tror jag att vi skulle behöva blir lite bättre på. (Linnea)
De intervjuade pedagogerna i detta examensarbete ger uttryck för att omsorg är en
grundstomme i verksamheten, det som hela verksamheten vilar på. Detta överensstämmer med Ekström, (2007, s. 189) som i sin avhandling belyser att omsorg ovillkorligen har den starkaste ställningen i förskolan. Utifrån de fyra informanternas beskrivningar av omsorg i förskolan tolkas omsorg som en dominerande diskurs i förskoleverksamheten, vilket överensstämmer med Ekström, (2007, s. 189) avhandling. Samtidigt tolkas omsorg som en osynliggjord diskurs i pedagogernas dokumentation, och tal- eller icke tal kring vad omsorg innefattar i mötet med kollegor och vårdnadshavare, vilket överensstämmer med Löfdahl och Folke-Fichtelius (2014, s.5) forskning.
Omsorg beskrivs i termer av mätbara aspekter och transformeras till lärande
Min tolkning är att de intervjuade pedagogerna beskriver omsorg främst som flyktigt, och till stor del bortom mätbara aspekter. Samtidigt ger pedagogerna uttryck för att det framförallt är just de mätbara aspekterna som lyfts fram i dokumentation och i mötet med vårdnadshavarna. Detta gör att omsorgen tenderar att hamna i skymundan framföra undervisningen som är lättare att mäta. När omsorg väl beskrivs i dokumentation och i samtal tenderar det att kopplas till mätbara aspekter av omsorg, dvs till praktiskt omsorgsarbete.
Undervisning värderas ju högre än, än omsorg. Det tror jag är för att det kan mätas, liksom, att, att man kan mäta liksom, hur mycket undervisning har ni med barnen, vad är det ni gjort. Det mer synliggörs, vad man, [kort paus] vad man undervisar om. Så det har väl en högre status. Det har det ju. (Klara)
Jag tror att undervisning har fått mer status nu eftersom undervisning är så mycket i ropet just nu så tror jag att omsorg hamnar i skymundan. När det gäller att kommunicera vad vi har gjort under dagen är det lättare att dela något med föräldrarna om vi har gjort något fysiskt, så som i dag har vi gjort de här tavlorna, istället för i dag har vi fokuserat på barngruppen. Och då får undervisningen en högre status för där är det lättare att visa på vad man har gjort, än om man har fokuserat på omsorgen. (Linnea)
Det är väl det som föräldrarna frågar om mest, har han sovit idag, har han ätit bra. Det frågar de ju oftast liksom, så det handlar ju om omsorg. Det är svårt att kommunicera omsorg egentligen, för det är så [kort paus] det kan ju vara ganska flyktigt, eller vad man ska säga. Det måste ju inte vara så märkvärdiga saker man gör. Det är väl därför man inte dokumenterar det, kanske, mer än att man kanske berättar, ofta berättar man om någon som varit lite ledsen eller men [kort paus] det är ju också lite, att föräldrarna uppskattar ju också om man berättar sånt som [kort paus] som inte bara har att göra med att om de ätit och sovit och sånt där. (Klara)
Klara belyser att omsorg tenderar att kopplas till lärande och sällan får stå för sig själv som en specifik sak.
28
Ta till exempel om man sitter och läser för barnen och har lite mysigt ett tag, så är väl det omsorg, men då är det inte specifikt bara omsorg, för då är det ju också ett lärande, för att det är inte bara omsorg, omsorg är sällan bara en specifik sak, utan det är ofta kopplat med någonting annat man gör, också. Det är ju så (Klara)
Detta att omsorg tenderar att kläs i mätbara aspekter i form av lärande och kunskap och överensstämmer med tidigare forskning (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s. 10). Orsaken till att omsorgen ”transformeras” på detta hänger samman med att pedagogerna behöver koppla begreppet till målstyrning, för att kunna utvärderas (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s. 10). Det som händer är dock att de omsorgsetiska aspekterna av omsorgen inte lyfts fram utvärderas (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s. 10). Från att tidigare ha handlat om hur pedagogerna förhåller sig till barnen, handlar skrivelserna nu mer om ”mätbara aspekter av välbefinnande, hälsa, trygghet, och trivsel hos barnen” (Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s.
5). Detta framkommer tydligt i Klaras, Linneas, Lovas och Astrids beskrivningar av omsorg i förskolan.
Omsorg tenderar att hamna i skymundan då undervisning tilldelas högre status
Linnea, Klara och Lova ger alla uttryck för att begreppet omsorg skulle behöva tydliggöras och ges högre status i förskolans läroplan.
Ja, man kanske behöver, liksom, uppmärksamma det lite i kontrast med det här med undervisning. Att omsorg är en stor del av förskolans verksamhet som har kommit lite i skymundan, liksom, även med förra läroplanen. De har väl uppvärderat det lite grann nu, tror jag, i den här nya, att det står iallafall med. Det finns ju med liksom. (Klara)
För det första tycker jag att det är jättekonstigt att det inte nämns mer. Många andra begrepp bryts ner och förklaras mycket mer, medans omsorg som kanske är det mest godtyckliga begreppet, är det som skulle behövas förklaras mer. För vad som är en god omsorg är skiljer sig mycket utifrån vilken barnsyn man har. (Linnea)
Lova ger uttryck för att betoningen av undervisning i förskolans läroplan och i hennes förskollärarutbildning, gör att begreppet omsorg hamnar i skymundan.
Jag nog att det finns en större risk för förskolläraren att glömma bort omsorgsarbetet, just för att det har blivit ett sånt stort fokus på undervisningen, både utifrån nya läroplanen, men också utifrån, vad man får med sig från förskollärarutbildningen, nu. (Lova)
Linnea är barnskötare och arbetar med de yngsta barnen på förskolan. Hon beskriver precis som Lova att omsorg kan hamna i skymundan om förskollärare tenderar att lägga för mycket fokus på undervisning. Linnea beskriver att hon har upplevt att förskollärare kan vara
stressade över att hinna med undervisningen, och att detta kan resultera i att omsorgen kommer i skymundan. Omsorgen i själva undervisningssituationen tenderar också att få ta mindre plats i och med detta, vilket hon menar kan påverka barnen negativt i form av stress.
29
Jag tänker så här om vi tänker oss till exempel en situation när barnen ska gå ut på gården. Det skulle kunna vara en undervisningssituation om man tog det lite lugnt. Men istället stressar man och det ska gå fort, och så har man barn kvar inne som blir lite stressade och frustrerade och kanske känner att de missar något, och då missar man också omsorgsbiten. Vårt arbete handlar ju om att barn ska känna sig lugna och trygga. Att de inte ska behöva känna den här stressen, och kasta i mig den här mackan för att jag ska hinna med här, och då hamnar omsorgsbiten helt i skymundan. Då ligger fokuset någon annanstans. Att det ska gå fort. Det skulle kunna bedrivas en undervisning i hallsituationen, att nu får du sätta på dig din egen overall eller fleecetröja, ta den först, då har man ju ändå ett syfte, men man glömmer omsorgsbiten om det går lite för fort och barnen blir stressade, och ledsna och då har man liksom missat den delen. Då kommer omsorgen i skymundan. (Linnea)
Linnea uttrycker på följande sätt att orsaken till att omsorgen hamnar i skymundan framför undervisningen, handlar om att undervisning tilldelas högre status än omsorg.
Framförallt med små barn när man kanske bara har förmiddagen till undervisningen så stressar en del för att hinna med undervisningen och då går det före omsorgen, fastän det borde vara tvärtom att omsorgen ska gå först. Jag tänker att det kan bli så för att undervisningen har högre status än undervisningen (Linnea)
Även Klara som är förskollärare beskriver att omsorgen hamnar i skymundan därför att omsorg är något som tar tid, och tid är en bristvara i förskolan. Detta på grund av; enligt hennes beskrivning stora barngrupper och en tung dokumentationsbörda som läggs på
förskollärarens axlar. Att omsorg inte går att mäta menar hon också gör att omsorgen hamnar i skymundan.
Omsorg kräver ju tid, om man säger så, och det är väl det som inte finns när det är så tajt. Det är så tajt, det är så många barn i barngrupperna och det är så mycket som ska göras och dokumenteras och då är det ju omsorgen som får, liksom, stå tillbaka lite grann för den, den kan man ju liksom inte mäta, allt det andra går att mäta, liksom, det här: hur, hur många timmar har ni haft
undervisning. Vad har ni gjort? Det dokumenteras ju, undervisning dokumenteras ju på ett annat sätt. Så det kan man ju mäta. Du kan ju inte mäta hur mycket tid du har ägnat dig åt