I denna avslutande del av uppsatsen knyts begreppen undervisning och omsorg samman, och uppsatsens huvudsakliga slutsatser redovisas utifrån uppsatsens syfte. Uppsatsen avslutas med en resultat- och metoddiskussion samt förslag ges på vidare forskning
Förskoleundervisning och omsorg sammanvävt och sprunget ur ett etiskt perspektiv
Vad omsorg respektive undervisning innefattar har framstått som komplext i denna studie, vilket också överensstämmer med tidigare forskning. Sheridan och Williams (2018, s. 6) framhäver att undervisning är ett komplext och tolkningsbart begrepp inte minst i relation till begreppet omsorg. På frågan huruvida undervisning kan vara omsorg, och om omsorg kan vara undervisning har två av pedagogerna, Astrid och Klara svårt att besvara frågan. Det uttrycker att: ”ja det kan nog vara på båda sätten men kan inte riktigt sätta ord på hur”. Min tolkning är dock att så väl Lova som Linnea sätter ord på att förskoleundervisning är sammanvävt och sprunget ur ett etiskt perspektiv.
Undervisning kan ju vara omsorg om du väljer att undervisa barnen om något som ligger dem nära till hands, om du kanske väljer att undervisa om varje barns familj eller boende, att du kopplar undervisningen till något som barnen tycker är roligt. Säg att fem barn kanske har en kanin som gossedjur och du väljer att undervisa om kaniner, alltså att du som pedagog väljer att undervisa om något som ligger barnen varmt om hjärtat. Då tänker jag att då är ju det omsorg. Ja då speglar ju det att du ser att de här barnen har det här intresset och det är ju en omsorg att bry sig om dom. Så då tänker jag att det kan vara både och (Linnea)
Det är ju just det här om att få fatt på saker som man kanske inte alltid sätter ord på. Det är ju väldigt spännande. Men jag tänker ju, att visa och ge omsorg, hmm [kort paus], är ju någonstans en undervisning i medmänsklighet. Hur ska vi bemöta varandra? Hur ska vi bete oss? Och jag tänker just i det här att omsorg kan handla om att vara en bra förebild. Ja, alltså vi pratar ju om att barn ska lära sig vara en bra kompis, hör man ju ofta i förskolan och vad är det? Men då är ju det någonstans kvaliteter som någonstans är tagna från de vuxna och hur vi beter oss mot varandra och mot dem. Att visa hänsyn, hjälpa till, se vem som kanske behöver mer just nu. Alla de, allt det som vi ger barnen är ju kvaliteter som vi vill att de ska ha med sig in i kamratrelationer. Och där tänker jag absolut att omsorg kan vara undervisning, och undervisning tycker jag absolut kan vara omsorg, för att det kan ju vara, en, hmm [kort paus] i en situation att, att man genom undervisning kan få känna att man kan, att man kan lyckas, och att man är kompetent. Och för mig är ju det jättegod omsorg att få ett barn att känna de känslorna. Och det kan jag ju uppnå genom en lyckad undervisning. (Lova)
40
Min förståelse av Lovas och Linneas beskrivningar är att de genom att besvara den här lite kluriga, kanske en aning filosofiska frågan (och kanske också delvis ledande frågan) sätter fingret på vad som kännetecknar förskoleundervisning utifrån pedagogernas beskrivningar. De sätter fingret på att utan omsorg faller förskoleundervisningen platt, och tappar sin etiska och relationella dimension. Att omsorgen har en så stor plats i förskoleundervisningen, kan förklaras av att omsorg beskrivs som stommen i förskoleverksamheten av de intervjuade pedagogerna. I denna studie har omsorgens beskrivits som en dominerande, men samtidigt osynlig diskurs, vilket överensstämmer med Ekströms, (2007, s. 189) avhandling. I Ekströms forskning har omsorg den starkaste ställningen i förskolan utifrån pedagogernas
beskrivningar, till skillnad från läroplanen vars främsta fokus är barns lärande och utveckling (Ekström, 2007, s. 189). Att omsorgen behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet, likväl som i förskolans läroplan, genom att beskriva vad omsorg innefattar framkommer i informanternas beskrivningar i detta examensarbete. Kanske kan detta förstås utifrån den positionsförskjutning som skett i förskolan mot lärande, och kunskap, där omsorgen har hamnat i skymundan så som forskning visar på (Eidevald & Engdahl, 2018, s. 5; Ekström, 2007, s.1, Löfdahl & Folke-Fichtelius, 2014, s. 4)
I detta examensarbete har undervisning utan omsorg tolkats som en undervisning som riskerar att präglas av att en vuxen styr undervisningen, utan att barns delaktighet, intressen, och behov tas till vara. Denna undervisning har beskrivits som en målrationell undervisning (Nilsson, Lecusay, & Alnervik, 2018, s. 24) och placerats inom en modernistisk diskurs där undervisningsuppdraget oavkortat blir att förmedla färdigpaketerad kunskap, så som
Dahlberg, Moss & Pence (2014, s .67) beskriver. Det är en kunskap som är redan är färdig och klar, omöjlig att omkonstruera. Förskoleundervisning utifrån informanternas
beskrivningar framstår tvärtemot som beroende av omsorgens etiska och relationella innebörder. Att se barnen, bekräfta dem, bry sig om dem, och utifrån barnens intressen och behov tillsammans skapa och konstruera kunskap blir det som kännetecknar
förskoleundervisningen. Det är en undervisning som ibland är svår att sätta ord på och beskriva. Den är ofta flyktig och skapas ofta i ett här och nu perspektiv. Det är en
undervisning som i denna studie kopplas till Dahlberg, Moss & Pence (2014, s. 98–99) etiska
perspektiv inom ramen för en postmodernistisk syn på kunskap och pedagogik. Det är en
undervisning som så som Dahlberg, Moss & Pence (2014, s. 98–99) beskriver förutsätter en relation till barnet, som en jämlike. Det är en relation där barn och pedagoger har ett lyssnade förhållningssätt till varandra. Utifrån ett sådant etiskt förhållningssätt blir förskolan en plats
41
som präglas av etik, där pedagogen har ett etiskt och personligt ansvar i mötet med barnet (Dahlberg, Moss & Pence, 2014, s. 95–99). Detta etiska perspektiv löper som en råd tråd genom de intervjuade pedagogernas beskrivningar av vad förskoleundervisning innefattar. Här har omsorgen en central och oersättlig plats.
Kort metoddiskussion samt förslag på vidare forskning
I intervjuerna framkom mycket intressant som av utrymmesskäl inte fick plats att belysa i denna studie. Hur pedagogerna ser på att sina uppdrag som barnskötare och förskollärare, i relation till hur undervisningsuppdraget är formulerat i förskolans styrdokument fanns ursprungligen som avsikt att belysa, men fick inte plats. Att det finns en maktaspekt i relationen mellan barnskötare och förskollärare i relation till undervisningsuppdraget framkom i intervjuerna, men fanns inte heller utrymme att belysa.
Jag menar att min metod har lämpat sig väl för mitt syfte. Att jag inte hade möjlighet att träffa informanterna personligen ser jag dock som en nackdel. Kanske hade ett personligt möte gjort det lättare för mig att kunna ställa följdfrågor och känna av stämningar, än som nu blev fallet då intervjuerna genomfördes per telefon.
Avslutningsvis vill jag framhålla att denna studie bör ses som en liten berättelse inom ramen för ett större sammanhang. Fyra andra pedagoger än de informanter som ingår i denna studie, hade självklart kunnat ge en annan berättelse kring vad undervisning och omsorg i förskolan innefattar, jämfört med det resultat som skrivits fram i detta examensarbete. Det här är Klaras, Linneas, Astrid och Lovas berättelse beskriven, sedd och tolkad med mina ögon utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt.
42
Referenser
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna
perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Liber AB
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan
Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, (3-4), s.5-17. Norsk senter for
barneforskning Institutt for pedagogikk og livslang læring Norges teknisk naturvitenskapelige universitet
Ekström, K (2007). Förskolans pedagogiska praktik – Ett verksamhetsperspektiv. Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 5 Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete Nr 12
Tillgänglig på: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:145316/FULLTEXT01.pdf 2020-03-12
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori. En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber AB.
Lpfö 18. (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket
Löfdahl, A. & Folke-Fichtelius, M. (2014). Förskolans nya kostym: omsorg i termer av kunskap och lärande. Kapet, Karlstads universitet Pedagogiska tidskrift, 10 (1), ss.1-15
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I: Löfdahl, A., Franzén, K. & Hjalmarsson, M. (red). (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber
Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet. En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder
43
Nilsson, M, Lecusay, R & Alnervik, K (2018). Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande. Utbildning & Demokrati (27)1 s.9-32.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, 3. upp. Lund: Studentlitteratur
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, 5. upp. Lund: Studentlitteratur
SFS (2010:800): Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan – En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket Tillgänglig 2020-03-27 https://www.skolverket.se/om skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5. skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftry cksak%2FBlob%2Fpdf3932.pdf%3Fk%3D3932
Skolverket (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi, 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm
Otryckta källor
Telefonintervju med Klara, 2020-03-29 Telefonintervju med Astrid 2020-03-22 Telefonintervju med Linnea 2020-03-21 Telefonintervju med Lova 2020-03-28