Resultat och analys av intervju fråga 5 - Pedagogers syn på arbetet med andraspråkselevers läsf

Intervjufråga 5 är den andra frågan som vi bara ställde till lärarna, vi ville vi få reda på vilket sätt de som lärare kan motivera sina andraspråkselever till en fortsatt läsutveckling.

Camilla (lärare skola 1)

Camilla menar att läsning ska vara något positivt, både miljön runt omkring är viktig och att man ger eleverna en upplevelse. Det kan göra att eleverna blir motiverade. Vidare påpekar hon att hon inte ger ut allt för svåra böcker till eleverna som inte ligger på deras nivå för ”… det blir jobbigt att ta sig i texten, så man förstår liksom ingenting…

Hon anger vidare att böckerna kan ha några svåra ord men inte allt för många så att det blir en utmaning för eleverna, på det sättet tappar de inte lusten.

Sara (lärare skola 2)

Sara menar att hon motiverar sina elever genom att försöka få dem att låna många böcker på biblioteket. Hon nämner att de var tredje vecka besöker biblioteket, då det även är en fördel att den även ligger i närheten av skolan. Hon menar att det är viktigt att eleverna får mycket ”lästid” och nämner vidare (diskussion)

”Vi bruka ha kanske 20 minuter varje morgon helst, där man sitter och läser

sin bänkbok för att få igång läsningen på ett bra sätt så att man inte känner att jag måste lägga all energi på att läsa orden utan att man får förståelsen där då”

Camilla betonar att den positiva inställningen till läsningen, miljön och även att val av böcker ska anpassas efter elevernas nivå kan ha en betydelse för elevernas fortsatta motivation och utmaning. Detta går hand i hand med vad Holmegaard och Wikström (2004) menar att det är av vikt att läraren skapar en positiv inställning till läsning vilket bidrar till elevernas läslust ökar. Även Kullbarndstad (2003) påpekar att eleverna ska läsa texter som ligger på deras nivå annars är risken stor att eleverna tappar läslusten om texten är för svår. Camillas resonemang stämmer med Cummins (2004) som menar att utmaning ökar elevernas motivation till läsning. Sara påpekar vikten av att vistas i biblioteket och låna mång böcker och att det faktum att eleverna kontinuerligt får sin lässtund gör att de blir motiverade. Taube (2007) refererar till Elbro (2004) som påpekar att högläsning har en positiv inverkan på elevernas läsning. Cummin (2004) betonar att läraren tar del av elevernas bakgrund samt genom att utmana eleverna ökar deras motivation till läsning.

6 Slutsatser och diskussion

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för sina andraspråkselever.

Vår undersökning utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två lärare och tre specialpedagoger från tre olika mångkulturella skolor.

För att få fram ett resultat använde vi oss av följande frågeställningar:

 På vilket sätt arbetar lärare för att åstadkomma förbättringar med andraspråkselevers läsförståelse?

 Hur samarbetar lärare och specialpedagoger i arbetet med andraspråkselevers läsförståelseproblem

De kunskaper vi har skaffat oss genom undersökningen anser vi kommer att vara till användning i vårt eget arbete med andraspråkselever. Undersökningen har gett oss en insikt om hur viktigt det är att ta tillvara på elevernas kultur, språk och tidigare erfarenheter och även vikten av och på vilket sätt vi kan arbeta med förförståelse. Alla lärare vi intervjuade påpekade vikten av att arbeta med förförståelse och alla lärare hade sitt eget sätt som de arbetade på. Birgitta Allard (2004) menar att förförståelse styrs omedvetet av alla erfarenheter vi har av att läsa böcker inom olika genrer. Frågan är hur man arbetar med de andraspråkselever som inte har så mycket i sitt bagage. Det är då elevens erfarenheter och bakgrund kommer in i sammanhanget. Flera av lärarna menar att förförståelsen är det de lägger mest tid på, och att det är viktigt som lärare att alltid tänka på vilka böcker vi sätter i händerna på våra elever. Innehållet i texten kan vara det som gör att det hänger upp sig hos eleven, det kulturella i texten som inte finns med i elevens bagage. Därför anser vi att det är viktigt att försöka välja böcker som eleverna kan koppla till sina tidigare erfarenheter. Det är även här viktigt att läraren är påläst och själv kan leva sig in i boken.

Högläsning kan vara ett moment i arbetet med förförståelse och flera lärare nämnde högläsning när de talade om att jobba med en text i förväg. Lärarna menade att det är ett tillfälle att lära av varandra och att läraren själv får chans att lyssna till var och en. De lyfter fram även att de kan prata om de ord som de tillsammans stött på i texten. Det är det som är grunden för Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen där eleverna utvecklas och lär sig i samspel med andra.

Lärarna och forskarna Taube (2007) och Jönsson (2007) är ense om att läsningen blir mer givande när man stannar upp i läsningen för att samtala om det lästa. Även att alla elever kan koncentrera sig på innehållet oavsett deras läsförmåga.

Något vi noterade under arbetets gång är lärarnas svar på hur de motiverar sina elever till en fortsatt läsutveckling. Svaren har varit så olika varandra i jämförelse mot de andra frågorna där de flesta lärarna har likartade tankegångar. En av lärarna menar att det är viktigt att motivera eleverna till att läsa så många böcker som möjligt, och att de genom att läsa böcker i mängder blir goda läsare. Vi är mer överens med Westlund (2009) när det gäller denna fråga Westlund menar att det inte är tillräckligt med att bara läsa mycket för att bli en god läsare, utan att det eleverna läser måste ligga över deras komfortnivå. Detta innebär dels att eleverna behöver läsa mycket och dels att val av böcker är viktigt för att eleven ska kunna utveckla sin läsförståelse. Den andre läraren var däremot mer inne på miljön och elevernas utmaning till fortsatt motivation.

För att kunna analysera på vilket sätt lärarna och specialpedagogerna samarbetade använde vi oss av Granströms (2000) olika modeller för samarbete i ett arbetslag med olika yrkeskategorier. Vi kom fram till att majoriteten av pedagogerna tillhör kompanjonmodellen. Det pedagogerna talade om är det Granström menar med att de olika yrkeskategorierna utnyttjar varandras specialkunskaper, vilket också är en god metod för att föra hela arbetet framåt. Utifrån lärarnas och specialpedagogernas svar uppfattade vi samarbetet mellan dem som något de hade bara när det behövdes, och att de elever som behövde hjälp blev skickade till specialpedagogen. Vi hade föreställt oss ett inkluderat arbetssätt där specialpedagogerna arbetade tillsammans med eleverna i deras ordinarie klassrum. En av lärarna menade att det är en fördel med att eleven får sitta ensam med specialpedagogen under en period, där de har intensivläsning och läraren menade att hon kunde se skillnad på elevens läsförmåga när eleven kom tillbaka. Vi båda är emot tanken att exkludera elever från resten av gruppen och låta dem ”gå ifrån”. Men tanken med intensivläsning ensam med en pedagog tyckte vi båda lät som en god idé.

Eftersom tidsramen för examensarbetet har varit begränsad valde vi endast att intervjua pedagogerna. Vidare forskning inom området skulle kunna innebära att man både intervjuar och observerar lektioner som är aktuella för undersökningen, för att kunna dra paralleller mellan det pedagogerna säger och på vilket sätt det tillämpas i undervisningen. Det hade även varit intressant om man kunnat forska vidare och fått med ett elevperspektiv.

Hur upplever eleverna att deras läsförståelse utvecklas och vilka förutsättningar behöver de? Vilka paralleller finns det mellan lärarnas och elevernas svar? Det hade även varit intressant att kunna observera lärarna under en tid och sedan genomföra intervjuer för att kunna se likheter och skillnader på vad lärare säger och hur de gör. Är man som lärare alltid medveten om hur man verkligen arbetar?

Vår undersökning är relevant för lärare som arbetar i grundskolan och studenter inom lärarutbildningen, för att få ta del av tankar och arbetssätt kring utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. Sammanfattningsvis har vi fått en bred och utvecklad syn på andraspråks elevers läsförståelse. Hur pedagogerna tar tillvara elevernas bakgrund och erfarenheter utgår från individens enskilda nivå. Problematiken som angavs är att resurserna och att tiden inte alltid räckte till men att pedagogernas ambition finns alltid. Men det är nödvändigt att utnyttja de resurser man redan har och använda de på bästa sätt. Men faktum är att andraspråkselevers läsförståelse ligger under genomsnittet. Vi är medvetna om att det är mycket som behöver göras innan vi kan säga att vi har kommit en bra bit när det gäller andraspråks elevers läsförståelse.

Vi vill avsluta vår diskussion med ett bärande citat från Reichenberg (2008:11) som vi anser är oerhört väsentligt i dagens samhälle där hon framhäver att ”God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare”.

7 Referenser

Bjar, L. & Frylmark, A. (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar (2008). Läsförståelse i teori och praktik (U. Jakobsson övers.) Lund: Studentlitteratur.

Bråten, I. (red.). (1998). Vygotskij och pedagogiken. (G. Hollsten övers.) Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 1996).

Chambers, Aidan (1993). Böcker inom oss – om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtal för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Fischbein, Siv (2009), Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser I: Bjar, L. & Frylmark, A. (red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: studentlitteratur

Franzén, Lena (2003). Aktiva läsare: öva läsförståelse från starten: att läsa ”mellan

raderna”-lätt som en plätt för små barn. Stockholm: Natur och Kultur.

Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitterat.

Gibbons, Paulin (2006). Stärk språket stärk lärandet- språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Granström, Kjell (2003). Om vuxnas samarbete och kompetensutnyttjande. Om mötet mellan förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger. I: Skolverket. Antologi om lagarbete och

tidig- läs och skrivutveckling. Stockholm: Fritzes.

Hedman, Christina (2012). Läsutvecklingen hos flerspråkiga elever, I:Salameh, Eva-Kristina, Flerspråkighet i skolan språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004), Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk- i forskning,

Ingestad, Gunilla (2009), Lärande –en fråga om delaktighet. I: Bjar, L. & Frylmark, A. (red.),

Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: studentlitteratur

Johansson, Bo och Sveder, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter – en studie av barns läsning i årskurs

F-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr:11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2007). PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 -i Sverige och i världen. Stockholm: Skolverket.

Smith, Frank (2000) Läsning. Liber AB.

Stadler, Ester (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Reichenberg, Monica och Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerad

textsamtal- för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och kultur.

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren och samtal. Stockholm: Natur och kultur.

Westlund, Barbro, (2009) Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik för de första

8 Bilagor

Bilaga 1- Underlag för intervju

Fakulteten för Lärarande och samhälle Kultur - Språk – Medier

Den här texten vänder sig till dig som kommer att medverka i vårt examensarbete hösten 2012.

Vi som kommer skriva arbetet heter Domooa Abdulhamid och Imene Mettichi. Vi kommer från fakulteten för lärande och samhälle på Malmö Högskola. Vi tillhör huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle.

I vårt arbete vill vi undersöka lärares och specialpedagogers syn på och arbete med

andraspråkselevers läsförståelse i skolår 4-5. Syftet med arbetet är att undersöka hur ni lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för att på bästa vis gynna andraspråkseleverna.

Ni som genom intervjuer kommer att medverka i arbetet kommer att vara anonyma, detta även er arbetsplats. Vidare kan ni om önskas när som helst under bearbetningens gång välja att inte delta i arbetet längre. All material kommer endast att användas för forskningsändamål och ingen obehörig kommer kunna ta del av de uppgifter som kommer att lämnas.

När arbetet är färdigställt och godkänt kommer ni att kunna ta del av det på följande länk: http://dspace.mah.se/

Har ni frågor eller funderingar gällande arbetet kan ni när som helst välja att kontakta oss: Domooa: m09p3948@student.mah.se

Imene: hf08369@student.mah.se

Vi vill avsluta med att tacka för er hjälp och hoppas på ett gott samarbete. Genom att skriva under här godkänner jag att medverka i intervjun.

Bilaga 2- intervjufrågor till lärare

Fakulteten för Lärarande och samhälle Kultur - Språk – Medier

Bakgrundsfrågor:

Vad har du för utbildning?

Hur länge har du arbetet inom läraryrket?

Hur länge har du arbetat med andraspråkselever?

Intervjufrågor?

1. På vilket sätt organiserar du läsundervisningen för att gynna andraspråkselever? 2. Samarbetar du som klasslärare med specialpedagoger för andraspråkselevers

läsförståelse?

Om ja: På vilket sätt? Om nej: Varför?

3. Hur undervisar du eleverna för att aktivera deras tankeprocess för att utveckla läsförståelse?

4. Hur viktigt är det med förförståelse och på vilket sätt arbetar du med förförståelse för andraspråkselever?

5. Vilka bedömningsmallar använder du dig i arbetet med andraspråkselevers läsförståelse?

Bilaga 3- intervjufrågor till specialpedagog

Fakulteten för lärande och samhälle Kultur - Språk – Medier