I detta kapitel presenteras och analyseras det empiriska materialet för studien under temana kompetens, lärande och kompetensutveckling, vilka berör samtliga av studiens frågeställningar.
Empirin redogörs även för i relation till den teoretiska referensramen vilken verkar som en förklarande utgångspunkt. Vissa delar av resultatet återges även med utgångspunkt i en tidsaspekt där empirin har analyserats genom att se till situationen och omständigheterna vid en inledande anställningstid i jämförelse till den nuvarande situationen för att därigenom kunna åskådliggöra hur aspekter av kompetens, lärande och kompetensutveckling kan ha kommit att förändras under undersökningsdeltagarnas sammanlagda anställningstid inom detaljhandeln.
Kompetens
I den här delen presenteras resultatet för hur undersökningsdeltagarnas betraktar kompetens med avseende på vilka kompetenser som arbetet inom detaljhandeln kräver. Vidare presenteras även kompetens med utgångspunkt i arbetsuppgifter och ansvarsområden följt av de kompetenser vilka arbetsgivaren har fordrat vid rekrytering och ingående av anställning. Med utgångspunkt i vilka kompetenser som behövs eller som kan verka som fördelaktiga i yrken inom detaljhandeln fanns det bland samtliga undersökningsdeltagare en relativt likartad uppfattning. I nedanstående citat beskriver undersökningsdeltagarna Anna, Alice och Lena beskriver vilka kompetenser som de anser att de behöver besitta för sina respektive arbeten.
Typ ingenting. Du måste väl bara ha lite arbetsmoral. Det hade ju varit jättebra om man visste något om service eller hur man tar kontakt med människor, men det är ingenting som man behöver kunna. Man lär sig det på vägen – Anna.
Jag skulle egentligen inte säga att man behöver kunna så jättemycket för man lär sig ganska mycket när man jobbar. […] men det jag skulle säga är det viktigaste är att man kan kundservice – Alice.
Jag skulle väl i sådana fall säga att man kan behöva någon utbildning som rör personal, som involverar kring det personal- och ledarskapsansvar som man faktiskt har. Sen när man jobbar i butik så måste man vara pigg och glad varje dag […] – Lena.
Vad som framkommer i undersökningsdeltagarnas berättelser kring betydelsefulla och fördelaktiga kompetenser för arbete inom detaljhandeln är dels betydelsen av kundservice genom förmågan att kunna interagera med dessa på ett passande sätt, men även dels de sinnestillstånd som att behöva vara pigg och glad vilket även andra undersökningsdeltagare beskriver då de betonar att det krävs att de i sina yrken måste vara glada och trevliga. Förutom de ovan redogjorda citaten var även stresstålighet ett återkommande inslag bland undersökningsdeltagarnas berättelser kring betydelsefulla kompetenser för arbetet inom branschen. Samtliga av de kompetenser som undersökningsdeltagarna beskriver som antingen betydelsefulla eller på annat sätt som fördelaktiga kan betraktas som informella enligt Ellström (1992) eftersom att dessa berör personliga egenskaper och estetiska färdigheter (Nickson et al.
2005; Nickson & Warhurst 2007). Att informella kompetenser generellt sett värderas som högre än formell utbildning inom serviceyrken som detaljhandeln menar även Hart et al. (2006) är vanligt förekommande. Det var endast undersökningsdeltagaren Lena som berörde vad
Ellström (1992) beskriver som formella kompetenser genom utbildning, detta då hon beskriver formell utbildning som nödvändig för hennes yrke. Samtidigt är hon den enda av undersökningsdeltagarna som arbetar i en ledande befattning med ett tillskrivet ledarskaps- och personalansvar varför det kan tänkas att hon anser formell utbildning som betydande för att därigenom kunna hantera de arbetsuppgifter som hon ställs inför i och med hennes yrkesroll.
Resterande undersökningsdeltagare beskriver därmed snarare betydelsen av informella kompetenser och mjuka kvalifikationer som nödvändiga för yrket varför det tycks föreligga en utbredd bild av att de viktigaste kompetenserna för arbete inom detaljhandeln är kopplade till inneboende och personliga egenskaper. I resultatet för kompetens med utgångspunkt i arbetsuppgifter och ansvarsområden var det framträdande att undersökningsdeltagarnas redogörelser även kring detta område var relativt likartade. Samtliga undersökningsdeltagare med en befattning som butikssäljare, alternativt butiksmedarbetare, beskriver sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestå av kassaarbete, uppackning och påfyllnad av varor, varuplock samt försäljning genom rådgivning och service till kunder. Vad som däremot framkom var att vissa av undersökningsdeltagarna i början av sin anställningstid hade mer begränsade arbetsuppgifter genom att dessa var knutna till främst två huvudområden, arbete i kassan eller arbete på lagret.
Anna och Alice beskriver denna begränsning som följande:
Från att ha varit sommarvikarie och mest stått på lagret och i kassan fick jag med tiden lite andra arbetsuppgifter – Anna.
I början var det mycket att stå i kassan, och sedan när man hade blivit ”varm i kläderna” fick jag börja vara mer ute på golvet och hjälpa kunder, sälja och stå i provrummet – Alice.
Vad som beskrivs i ovan angivna citat visar således på att någon slags arbetsutvidgning och arbetsrotation har ägt rum genom att fler arbetsuppgifter och arbetsområden har tillkommit efter en viss anställningstid. Undersökningsdeltagarna Lena och Kristina, vilka är de enda som har arbetat i någon annan yrkesroll än butikssäljare, beskriver att de i sina ledande befattningar har och har haft andra arbetsuppgifter vilka inte kan ses förekomma för de vilka enbart arbetar som butikssäljare. Arbetsuppgifterna för deras respektive befattningar är istället kopplade till den specifika rollen och innehar även ett omfattande ansvar för såväl organisationens medarbetare som för arbetsstället. Lena beskriver i nedanstående citat den förskjutning av arbetsuppgifter som har skett från det att hon var anställd som butikssäljare till den befattning som hon för nuvarande innehar:
[…] Jag sitter ju i ledningsgruppen och planerar för butikens drift, kollar på försäljningssiffror och har även ett personalansvar. Jag har även hand om det visuella i butiken genom att maximera försäljningen utifrån hur plaggen hänger. Idag har jag ju en jättestor ansvars- och ledarskapsroll.
Förr hade man ju bara en liten del av ansvaret men nu har jag ju hur mycket som helst – Lena.
Det kan därmed sägas att befattningar utöver butikssäljare hade en ytterligare vidgning av såväl arbetsuppgifter som av ansvarsområden. Däremot fanns det ytterligare en undersökningsdeltagare, Anna, som trots sin befattning som butikssäljare hade vissa arbetsuppgifter som gick utöver vad som beskrevs som de huvudsakliga för butikssäljare. Anna har vid tiden för intervjun däremot nyligen blivit befordrad till en annan tjänst vilket kan tänkas
vara anledningen till att hon tilläts att utföra arbetsuppgifter kopplade till den nya befattningen redan innan hon hade fått den utbildning som erhölls i samband med tillträdet av denna. Anna beskriver sina tillkomna och utökade arbetsuppgifter som följande:
Det finns mycket extrauppgifter som de har lagt på mig […], jag har som varit i mellanlandet då jag fortfarande varit extraanställd som säljare samtidigt som de [arbetsgivaren] behöver någon som är lite vanare. Så har det ju varit fram tills nu då jag faktiskt ska få på papper att jag faktiskt har den här rollen. […], men det har ju ändå varit att jag har fått ta mer och mer ansvar hela tiden…
De har som försökt skjutsa in mig i det – Anna.
Således tycks det för Anna även ha skett en arbetsutvidgning vilken kan ses i enlighet med den som Lena ovan beskriver. Detta genom att Anna har fått börja utföra arbetsuppgifter kopplade till den nya befattning som hon snart ska inträda trots att hon formellt fortfarande är anställd som butikssäljare. Även om det vid en första anblick kan tänkas att arbetsutvidgningen grundar sig i den nya befattningen verkar det däremot som att arbetsgivarens behov av personal som kan utföra dessa arbetsuppgifter har en inverkan på detta. Det fanns även ett flertal andra undersökningsdeltagare vilka däremot inte hade blivit befordrade i likhet med Anna men som trots detta beskrev en likartad situation genom att de emellanåt fick utföra arbetsuppgifter och ta ett större ansvar än vad som egentligen ingick i deras rollbeskrivning och för deras befattning.
Sandra och Emma vilka båda arbetar som butikssäljare beskriver den utvidgning av ansvar som har skett enligt följande:
Ju mer åren går, desto mer betrodd blir man och kan bli tillfrågad att göra saker som man vet att inte vilken säljare som helst hade fått, eller kunnat, göra – Sandra.
Jag har ju fått lite mer ansvar nu mot när jag började […], för det här med visual merchandising hade jag ju ingen koll på när jag började. Jag visste ju inte alls hur det fungerade, men nu har jag fått prova på det mer individuellt vilket är jätteroligt – Emma.
Det fanns därmed fler undersökningsdeltagare än Anna som hade fått ett utökat ansvar trots att det inte ingick i den befattning och tillhörande rollbeskrivning som samtliga av dessa innehar.
De undersökningsdeltagare som var anställda som butikssäljare tycks därmed trots deras beskrivning av relativt standardiserade arbetsuppgifter med tiden ha fått det Ellström (1992) beskriver som ett ökat handlingsutrymme. Detta kan ses genom den utvidgning och omfördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden som efter en viss tid har skett, vilket tydligt kan ses genom bland annat Emmas beskrivning då hon i egenskap av butikssäljare utför ett delvis liknande arbete som Lena. Skillnaden är däremot att Lena är formellt anställd för visuellt arbete och har således erhållit kompetensutveckling för detta. Med utgångspunkt i detta tycks därmed befattningen som butikssäljare innebära en rad fler faktiska kvalifikationskrav än vad som formellt har föreskrivits rollen. De faktiska kvalifikationskraven kan ses genom att anställda med tiden har tillåtits att inträda en annan roll med ett annorlunda arbetsinnehåll än den som från början har tillskrivits dessa, varför det speciellt för arbetet som butikssäljare tycks förekomma vad Kock (2002) och Ellström (1992) beskriver som en rad faktiska kvalifikationskrav. Även om de utökade arbets- och ansvarsområdena vid en första anblick kan betraktas som positiva utvecklingsinriktningar beskrivs samtidigt en motstridig bild av vissa undersökningsdeltagare. Sandra som ovan nämnt har fått utföra arbetsuppgifter vilka inte ingår
i befattningen som butikssäljare vilket hon egentligen är anställd för beskriver det som följande:
Det kan ju vara någon gång som jag får hoppa in och göra något annorlunda, men samtidigt är det ju endast då arbetstempot är extra högt och de som egentligen ska göra det, de som har det som sitt ansvarsområde, inte hinner. Man får ju på så sätt aldrig erkännande för det man gör… Det känns mer som att man duger för jobbet ibland och sen får man gå tillbaka till det gamla vanliga – Sandra.
Då vissa arbetsuppgifter och ansvarsområden i grunden är kopplade till specifika befattningar och rollbeskrivningar tycks det som Sandra ger uttryck för handla om ett informellt utnyttjande av hennes kompetens för dessa typer av arbeten trots att hon genom sin befattning är anställd för att utföra andra typer av arbetsuppgifter. Genom anställningskontraktet tillskrivs och erkänns de anställdas befattningar formellt varför de undersökningsdeltagare som informellt utför arbete i andra befattningar även saknar möjligheten att självständigt kunna avgöra i vilken utsträckning som de önskar att få utföra arbetsuppgifter utanför det egentliga arbetsområdet.
Detta ger Sandra även uttryck för när hon beskriver att det endast är emellanåt som hon tillåts att arbeta utanför hennes egentliga befattning. Återigen kan detta betraktas med utgångspunkt i arbetsgivarens behov av anställda som besitter vissa kompetenser och kvalifikationer i relation till specifika arbetsuppgifter. Att det hos arbetsgivare finns ett större behov av kvalificerad personal med viss kompetens än vad som faktiskt erkänns menar även Hart et al. (2006) är vanligt förekommande inom detaljhandeln varför det kan tänkas att bland annat Sandras och Annas arbetsgivare tilldelar dessa informella befattningar istället. Samtliga befattningar utöver butikssäljare har vidare även en högre ekonomisk ersättning för det arbete som de utför varför det även kan sägas finnas andra förmåner kopplade till anställningskontraktet. De anställda som endast emellanåt tillåts att åta uppgifter och ansvarsområden utanför den egna befattningen, eller som får utföra dessa mer frekvent men utan ett formellt erkännande, får på så sätt inte heller den ekonomiska kompensation som annars utgår. Samtidigt beskriver Anna även en annan problematik som blir till följd av att i stor utsträckning arbeta i en informell befattning.
[…] speciellt då jag inte är högst i rank heller, vem ska lyssna på mig? Kommer det ur min mun tror jag inte att det ses som lika viktigt, jag har ju bara varit extra anställd liksom. Hade det kommit från chefen eller ekonomiansvarig hade det varit en helt annan sak – Anna.
Det Anna tycks ge uttryck för är att det utan ett formellt erkännande även innebär svårigheter att kunna utföra de arbetsuppgifter och hantera de ansvarsområden som hon ålagts då hennes formella roll ännu inte inbegriper dessa. Även undersökningsdeltagaren Kristina ger uttryck för en liknande bild då hon beskriver att handlingsutrymmet för vad hon tillåts att göra i sitt arbete med åren har kommit att minska och är nu istället avhängigt den yrkesroll som hon innehar.
Det är väldigt toppstyrt idag, du var mer fri förut och kunde göra mer. Nu har det ju blivit så att de i butiken med ”högre” roller ska bestämma och göra vissa arbetsuppgifter, fastän det finns flera andra som också kan utföra dem. Man kan nästan inte ta ut svängarna alls utan att få höra att det man har gjort blev fel. Tillslut tappade i alla fall jag självkänslan och tänkte att det inte är någon idé att ibland göra något litet extra. Det ska jag ju egentligen inte ha, dålig självkänsla, med tanke på alla de år som jag har bakom mig… Med det blev så tillslut – Kristina.
Sammantaget kan sägas att samtidigt som Anna upplever en problematik med att kunna hävda sig i enlighet med det ansvar och de arbetsuppgifter som hon informellt har ålagts menar även Kristina att vilka arbetsuppgifter som hon tillåts att utföra i stor utsträckning styrs av den befattning som hon som anställd innehar, detta genom att rollbeskrivningen vidare anger och således reglerar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden som ingår för respektive befattning.
Kristina beskriver vidare även att anställda i befattningar med ett formellt tillskrivet ansvar i stor utsträckning begränsar vilket arbete som hon tillåts att utföra. Således kan både Annas och Kristinas upplevelser till viss del betraktas som överlappande då de båda beskriver det inflytande vilket tycks tillkomma med befattningar som klassificeras som ”högre” än butikssäljarnas. Trots att undersökningsdeltagarnas arbetsgivare tycks ha använt befattningar som ett sätt att fastställa kvalifikationskraven för olika roller verkar fallet vara att de formella befattningarna sällan överensstämmer med vad som kan sägas vara de faktiska. Detta genom att en stor del av det arbete som undersökningsdeltagarna utför inte ingår i rollbeskrivningen som butikssäljare, varför arbetet informellt kan sägas föreskriva helt andra kvalifikationskrav (Ellström 1992) då det i realiteten ofta kan betraktas som likartat sett till de ledande befattningarna.
Därmed tycks informella befattningar leda till utökade arbetsområden samtidigt som dessa även kan begränsa det Ellström (1992) beskriver som anställdas handlings-, tolknings- och värderingsutrymme genom att avsaknaden av den formella befattningen inskränker huruvida de anställda tillåts att utföra vissa arbetsuppgifter samt reflektera över dess resultat Vilka kompetenser som krävs för yrken inom detaljhandeln med utgångspunkt i arbetsgivarens krav och förväntningar vid en inledande anställning beskrivs entydigt av samtliga undersökningsdeltagare handla om informella kompetenser som exempelvis personliga egenskaper. Således beskrev ingen undersökningsdeltagare att det vid ingående av anställning fanns några krav på formell kompetens genom utbildning. I följande citat redogör Anna för en del av den rekryteringsprocessen som skedde innan hon påbörjade sin anställning:
Det var inget krav på utbildning. De pratade på intervjun om att man ska vara tävlingsmänniska och vilja ta sig framåt och gärna vinna. De lyfte ju fram att man ska vara glad, utåtriktad, snabbtänkt och gärna ta egna initiativ. Men allting är ju personliga egenskaper, det är inte något som man får i ett klassrum […] – Anna.
Det tycks därmed inte i någon utsträckning förekomma krav på formell utbildning vid rekrytering och ingående av anställning. Samtidigt verkar arbetsgivare inom detaljhandeln betona vikten av vissa kompetenser, om än inte formella, vid rekryteringsprocessen vilket vidare Nickson et al. (2005) och Nickson & Warhurst (2007) menar att arbetsgivare gör som ett sätt att garantera att anställda redan besitter vissa informella kompetenser vid ingående av anställning för att på så sätt dels söka undgå att erhålla anställda kompetensutveckling men även för att dessa kompetenser dels ses som svåra att lära upp. Anna förklarar det vidare som att de kompetenser som fordras inte heller kan erhållas genom det formella utbildningssystemet varför inte heller utbildning kan ses som nödvändigt, vilket även enligt Nickson et al. (2005) och Nickson & Warhurst (2007) bidrar till det lägre värde som generellt tillskrivs formella kompetenser inom detaljhandeln. I nedanstående citat ger Emma, Lisa och Lena uttryck för hur
de informella kompetenserna istället kom att belysas vid ingående av deras respektive anställningar.
Det dem [arbetsgivaren] sa var att jag måste kunna ganska mycket väldigt snabbt […], jag har ju ingen utbildning inom yrket men de valde mig ändå. Under intervjun hade de ju frågor som ”är du stresstålig?” och ”på en skala från 1–10, hur hanterar du stress?”. Så visst, vissa egenskaper måste man nog ändå ha för att de ska kunna anställa en – Emma.
Om man söker jobb där [på företaget] som bara butiksbiträde, då finns det inga krav och det behövs ingen högre utbildning men jag tror inte heller att de skulle ha anställt mig och låtit mig jobba i framförallt kassan om det inte vore så att jag hade haft social förmåga. Att man inte är så blyg och tillbaka, så att en viss sociala kompetens borde man ju ska besitta – Lisa.
Det fanns faktiskt inga krav. Det var ju mer att jag ändå hade lite erfarenhet från mina tidigare arbeten, men de [arbetsgivaren] gillade min personlighet. Alltså man ska ju vara på ett visst sätt, att kemin klickar för de vill ju ändå ha in en viss typ av person, en person som är företaget – Lena.
Således förelåg en total avsaknad vad avser de formella kompetenskraven vid ingående av anställning, detta samtidigt som samtliga undersökningsdeltagare besatt en formell kompetens då de alla har avslutade gymnasie- eller yrkesutbildningar förvärvade genom det formella utbildningssystemet (Ellström 1992). Trots att de hade slutfört dessa utbildningar, om än inom olika program och med olika inriktningar, tycks inte dessa ha haft någon avgörande betydelse för huruvida de fick arbetet eller inte. Detta kan ytterligare ses som en indikation på det som Nickson et al. (2005) samt Nickson & Warhurst (2007) beskriver när de menar att det är vanligt förekommande att informella kompetenser tillskrivs störst betydelse inom detaljhandeln. Att formella kompetenser inte heller har utgjort några kompetens- eller kvalifikationskrav för undersökningsdeltagarna kan vidare grunda sig i Harts et al. (2006) beskrivning av att arbetsgivare inom detaljhandeln kan undertrycka behovet av kvalificerad personal då dessa tenderar att förenkla beskrivningen av butikssäljares arbetsuppgifter.
Lärande
I denna del presenteras resultatet för lärandet vad avser hur detta vid den inledande tiden av anställningen organiserades för att undersökningsdeltagarna på så sätt skulle kunna lära sig kring de arbetsuppgifter som ingår för deras respektive yrken. Resultatet behandlar även hur
I denna del presenteras resultatet för lärandet vad avser hur detta vid den inledande tiden av anställningen organiserades för att undersökningsdeltagarna på så sätt skulle kunna lära sig kring de arbetsuppgifter som ingår för deras respektive yrken. Resultatet behandlar även hur