I detta kapitel presenteras studiens tillvägagångssätt med avseende på det vetenskapliga förhållningsätt och den metodologiska ansats som har kommit att tillämpats. Inledningsvis presenteras utgångspunkter i vetenskapliga perspektiv och förhållningssätt inom kvalitativ forskning följt av en redogörelse för uppsatsens genomförande med avseende på det vetenskapliga angreppsättet och den tillämpade metoden. Avsikten med detta kapitel är att ge läsaren en distinkt beskrivning av det metodologiska förhållnings- och tillvägagångssätt som har behandlats och vilka avvägningar som vidare har gjorts för att på så sätt ge en distinkt beskrivning av det hänförda resonemanget men även för att möjliggöra för läsaren att skatta studiens autenticitet.
Hermeneutiskt förhållningssätt
Vetenskapsteori handlar om hur vetenskaplig kunskap eftersöks och kan produceras. Inom den vetenskapsteoretiska traditionen är det huvudsakligen positivismen och hermeneutiken vilka lyfts fram men som även är aktuella i den samtida diskussionen kring forskning och vetenskap (Widerberg 2002). Positivismen respektive hermeneutiken representerar två olika förhållningssätt till vetenskaplig kunskap och dess skillnader går att betrakta genom bland annat ett åtskilt synsätt för vad som är att betrakta som kunskap och på vilket sätt denna ska uppnås för att kvalificeras som giltig (Patel & Davidson 2011:28; Widerberg 2002:24ff). Vilket perspektiv som antas vid ett vetenskapligt arbete har sin utgångspunkt i det förhållningssätt och den uppfattning som forskaren har i förhållande till människan, världen, filosofin, vetenskapen och kunskapen (Patel & Davidson 2011:25ff; Hartman 2004:103ff).
Det hermeneutiska perspektivet som förhållningssätt bygger sin kunskap på tolkning och har som utgångspunkt i att söka öka förståelsen mellan människor, mänskligt handlande och andra samhälleliga företeelser (Ödman 2017:23ff; Hartman 2004:105ff). Denna studie kommer därmed att ansluta sig till ett hermeneutiskt perspektiv då undersökningen grundar sig i tolkning och analys för att skapa en förståelse för anställdas upplevelser av det undersökta ämnesområdet, varför det hermeneutiska perspektivet är att anse som mest tillämpligt (Hartman 2004:105f). Tolkningsarbetet inom hermeneutik baseras på en hög grad av forskarens subjektivitet och förförståelse (Widerberg 2002:26ff) vilken består av de tankar, intryck och den kunskap som forskaren har kring ett fenomen. Förförståelsen bygger även på forskarens möjlighet att tolka materialet för att sedermera kunna skapa ny förståelse. Vidare förutsätter hermeneutiken och det medföljande tolkningsarbetet en viss subjektivitet i studiet av verkligenheten varför min och även andras erfarenheter, studier och genomläsning av andra relaterade arbeten, iakttagelser etc. har skapat och ligger till grund för min förförståelse. Denna har jag vidare sökt att inhämta på olika sätt och från olika källor för att öppna upp möjligheten att betrakta fenomenet utifrån olika aspekter och perspektiv (Ödman 2017; Barbosa da Silva &
Wahlberg 1994:59; Patel & Davidson 2011:28ff).
Vetenskapligt angreppssätt
Forskarens roll under ett forskningsarbete är bland annat att relatera teori och verklighet till varandra. Teorier syftar till att ge riktig kunskap om en viss verklighet och för att skapa detta behövs empiri, vilket således innebär data och information om det fenomen och den verklighet
vilken ska studeras. Forskarens arbete är sedan att visa på den relation som förekommer mellan teorin och empirin, och detta arbete kan beskrivas genom begreppen induktion, deduktion och abduktion vilka anger sätt för att visa på kopplingen mellan teori och empiri (Patel & Davidson 2011:23ff). För denna studie finns drag av samtliga tre angreppssätt genom att undersökningen inledningsvis har haft ett deduktivt inslag då arbetet främst har bestått av en litteraturgenomgång vilken har skapat en teoretisk grund och förförståelse kring fenomenet, vilket är utmärkande för ett deduktivt angreppssätt (ibid.; Bryman 2011:26ff). Trots en viss teoretisk förförståelse har jag som forskare varit öppen för de nya infallsvinklar och iakttagelser som under forskningsprocessen har framkommit, därav har det i studien även funnits ett induktivt inslag då den teoretiska grunden och förförståelsen som har genererats ur denna inte har kommit att styra hela datainsamlingsfasen utan teorin har istället formulerats och jämförts utifrån empirin, vilket karaktäriserar det induktiva angreppssättet (Patel & Davidson 2011:23ff). Därmed har relationen mellan teori och empiri vetenskapligt underbyggts av ett abduktivt angreppssätt, genom att det förekommer en kombination av både det deduktiva samt det induktiva angreppssättet (ibid.).
Denna kombination har vidare använts som ett sätt att i forskningsprocessens inledande skede få en grundläggande förförståelse för ämnet genom att i det deduktiva inslaget se till befintlig teori. Deduktionen har även legat till grund för studiens fokusområde och problemformulering samt varit ett stöd i utformningen av studiens intervjuguide. Samtidigt har det induktiva angreppssättet tillämpats för att bibehålla för en öppenhet som eventuellt skulle kunna sträcka sig utanför min subjektiva uppfattning och förförståelse. Detta genom att studiens undersökning baseras på samtalsintervjuer och det i stor utsträckning har funnits en möjlighet för att de svar som framkommer avviker från allmängiltiga uppfattningar och redan vedertagen teori. Den öppenhet som har förekommit har även sökt att åskådliggöras i den senare tolkningen och analysen av materialet genom att dessa har ett tydligt induktivt inslag. Under studiens slutgiltiga fas analyserades den insamlade empirin abduktivt genom att jämföra materialet mot den teoretiska referensramen.
Metod
I följande avsnitt löper en presentation av studiens val av metod, intervjuteknik, undersökningens urval, genomförandet av intervjuerna samt tillvägagångssättet vid bearbetningen av empirin vilken har skett genom transkriberingen, tolkningen och dataanalysen. Följt av detta redogörs även för de etiska överväganden vilka har beaktats samt på viket sätt det går att betrakta och skatta studiens tillförlitlighet och trovärdighet. Detta för att ytterligare söka ge läsaren en möjlighet att följa studiens metodologiska genomförande och samtidigt få en självständig uppfattning kring de tillvägagångssätt som har tillämpats samt de överväganden vilka har behövts göra i samband med detta.
Valet av kvalitativ studie
Vetenskapliga undersökningar består av en process vilken inbegriper faserna planering, insamling och analys. Dessa faser förutsätter sedan olika moment vilka genomförs i enlighet med metodteorins regler för att söka fullgöra kraven på vetenskaplighet, detta förfarande kan enligt Hartman (2004:207) sammanfattas som de vilka utgör forskningsprocessen. För att
beskriva, förklara och tolka data under forskningsprocessen kan bland annat kvantitativt eller kvalitativt inriktade forskningsprocesser tillämpas. Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning används inom samhällsvetenskaplig forskning av bland annat Bryman (2011:39ff) för att klassificera olika metoder och tillvägagångssätt för forskningens samtliga faser. Det är vidare forskningsprojektets intresse och inriktning som är avgörande för huruvida den kvantitativa eller den kvalitativa forskningsstrategin ska tillämpas (Trost 2010:31ff;
Hartman 2004:277). Vid den inledande planeringsfasen för detta forskningsprojekt formulerades den fråga som jag har haft för avsikt att undersöka och som sedermera studien även skulle svara på. Detta tillsammans med tidigare forskning och teori genererade sedan i en rad frågeställningar som kom att styra inriktningen för studiens undersökning. Under denna fas kom undersökningen även att ta avstamp i det som sedermera ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar genom att att klarlägga vad som ska undersökas och hur det ska undersökas.
Då denna undersökning har sin utgångspunkt i villkoren för kompetensutveckling och lärande inom genomgångsyrken genom att se till anställdas upplevelser av fenomenet är det därmed av intresse att söka förstå hur dessa upplevelser kommer till uttryck genom tolkning och analys.
Frågor om fenomenets betydelse och vad det handlar om har därmed blivit av betydande innebörd varför även den kvalitativa forskningsstrategin är att betrakta som ändamålsenlig då denna strategi utmärks av intresset för hur fenomen är beskaffade genom att undersöka kvalitén eller meningen hos dessa genom olik analys- och tolkningsmetoder (Widerberg 2002:15ff).
Kvalitativa undersökningar kännetecknas vidare av att forskaren söker förståelse för livsvärlden hos en enskild individ eller en grupp av individer (Hartman 2004:273), och det är såldes genom analys och tolkning som fenomenets innebörd och betydelse söker att belysas genom frågor som vad fenomenet betyder, vad det handlar om och hur vanligt förekommande det är (Widerberg 2002:15). Genom att denna studie har haft för avsikt att undersöka villkoren för kompetensutveckling och lärande genom medarbetares upplevelser av fenomenen utgår därmed studien från ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ metod och forskningsdesign.
Kvalitativa metoder
Det finns en rad metoder att tillämpa för insamling av data vid en kvalitativ forskningsprocess, och några av dessa är genom distanserade observationer, deltagande observationer, intervjuer, textanalyser etc. (Ejvegård 2009:47ff; Fangen 2005; Esaiasson et al. 2012;193ff). Enligt Widerberg (2002:65ff) ska valet av metod ha sin utgångspunkt i den fråga som med undersökningen avses att besvaras, detta då olika metoder ger olika svar och på motsatt sätt förutsätter olika frågor olika typer av metoder (ibid.). Således har den tillämpade metoden för denna uppsats haft sin utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar vilka mest lämpligt kan besvaras genom samtalsintervjuer som metod för datainsamlingen, detta genom att subjektiva upplevelser kring fenomenet ges möjlighet att komma till uttryck. De subjektiva upplevelserna har vidare varit grundläggande för att söka skapa den djupare förståelsen vilken kvalitativ forskning bör ha för avsikt, och det är även av intresse för studien att söka belysa dessa upplevelser då ämnesområdet undersöks ur ett medarbetarperspektiv.
Semistrukturerade intervjuer
Intervjuer kan vara både kvalitativt och kvantitativt inriktade och åtskiljs därmed av den vetenskapliga ansatsen vilken vidare även kommer att ha en inverkan på bland annat graden av struktur och standardisering för intervjun (Hartman 2004:232). Den kvalitativa intervjun karaktäriseras av en hög grad av strukturering och en lägre grad av standardisering (Trost 2010:41). Med hänsyn till denna studies undersökningsområde och forskningsdesign kom valet av intervjuinriktning att bestämmas till kvalitativt. Kvalitativa intervjuer utmärks även av mängden innehållsrik information vilken generas ur relativt raka och enkla frågor (Trost 2010:25ff). Vidare beskriver även Kvale & Brinkmann (2014:69ff) att forskaren genom de kvalitativa skildringarna som framkommer under den dialog som förs får ta del av informantens realitet. Den kvalitativa forskningsintervjun kan vidare beskrivas som en tillämpbar metod i de sammanhang där kunskap kring intresset för ett fenomen enklast kan frambringas genom andra individers berättelser kring detta. Det kan vidare handla om att ett fenomen avses att undersökas med utgångspunkt i ett intresse kring beteenden, attityder, upplevelser och kunskapsfrågor gentemot detta, varför kunskap kan utvinnas genom individer vilka har erfarenhet av företeelsen och därmed kan förklara och beskriva detta. På så sätt blir en dialog med dessa är ett lämpligt alternativ (Hartman 2004:235ff) vilket även är fallet för denna undersökning då ämnesområdet har undersökt med utgångspunkt i individers upplevelser av detta.
Intervjuernas grad av strukturering och standardisering bidrar även till ett olika slags tillvägagångssätt för genomförandet av dessa. Med utgångspunkt i detta kan intervjuformen för denna uppsats beskrivas som semistrukturerad (Kvale & Brinkmann 2014:165ff; Hartman 2005; Trost 2010), detta genom att intervjuerna har genomförts utifrån en tematiserad intervjuguide (se bilaga 1) där frågorna har haft en låg grad av strukturering på så sätt att det inte har förelegat några fasta svarsalternativ. Däremot har det förekommit vissa underfrågor vilka har varit avsedda att bli besvarade då dessa kan ses som intressanta aspekter av huvudfrågan. Således har frågorna inte varit fullständigt öppna även om graden av standardisering har förefallit som relativt låg trots de underfrågor vilka har förekommit.
Intervjuernas form har vidare även haft en låg grad av standardisering för att på så sätt kunna påverka vilka frågor som ska ställas samt i vilken ordning de ska ställas. Därigenom har vissa frågor kunnat uteslutas helt medan vissa frågor har tillkommit. Även frågornas följdordning har kunnat ändras under intervjuernas gång och på så sätt har även den intervjuade till viss del kunnat påverka dialogens inriktning.
Intervjuguiden har vidare utformats med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar och även influerats i den kvalitativa forskningsdesignen och det abduktiva angreppsätt som har tillämpats. Utifrån studiens deduktiva inslag har en rad teman identifierats utifrån befintlig teori och tidigare forskning på området för att på så sätt operationalisera de för studien centrala begrepp, vilka vidare att bestämmas till kompetens, lärande och kompetensutveckling. Med utgångspunkt i dessa tre teman har sedan en rad frågor formulerats för och grupperats under respektive tema. Dessa frågor har däremot kommit att ha ett mer induktivt inslag genom att ha skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar och därmed även utan någon vidare teoretisk förförståelse i åtanke. Detta har gjorts för att få en mer öppen karaktär på frågorna och samtidigt undvika att de svar som framkommer i en allt för stor utsträckning ska styras av den teoretiska
referensramen och den förförståelse som denna har frambringat. Sammanfattningsvis har respektive tema för intervjuguiden en teoretisk utgångspunkt medan de tillhörande underfrågor har sin utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar.
Icke-sannolikhetsurval
Inom litteraturen presenteras ofta sannolikhets- och icke sannolikhetsurvalen som två huvudsakliga urvalstekniker att tillämpa vid en forskningsprocess för att på så sätt genomföra ett urval för studiens undersökning (Hartman 2004:241ff; Denscome 2016:64ff). Ett icke-sannolikhetsurval bygger på ett urval där forskaren själv har en valfrihet vad avser bestämmandet av urvalsenheter. Urvalet kan därmed utgå från bland annat individers expertis eller erfarenheter kring ett visst ämnesområde och detta påverkas således av forskaren själv (ibid.). En teknik för att genomföra ett icke-sannolikhetsurval är det subjektiva urvalet där urvalet utgår från ett relativt litet antal undersökningsenheter vilka medvetet har kommit att identifieras som intressanta på grund av dess kvalitéer och relevans för undersökningen (Denscombe 2016:74ff; Holme & Solvang 1997:183ff). För denna undersökning kan urvalstekniken ses i likhet med det subjektiva urvalet då samtliga av undersökningens deltagare avsiktligt har handplockats utifrån särskilda kriterier vilka för uppsatsens undersökningsområde har varit centrala.
Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar har därmed undersökningsdeltagare som är eller har varit verksamma inom någon av detaljhandelns huvudsakliga grupperingar, sällanköpsvaruhandeln eller dagligvaruhandeln, varit av relevans för urvalet (för vidare beskrivning av undersökningsdeltagarna, se nedan). Denna urvalsteknik har vidare tillämpats för att åstadkomma ett explorativt urval vilket syftar till att skapa djupare insikter och bidra med information kring ett avgränsat ämnesområde. Det explorativa urvalet har även möjliggjort för mig som forskare att få den mest innehållsrika informationen genom det mindre omfattande antalet undersökningsdeltagare vilka avsiktligt har valts ut då de genom sina yrken torde besitta önskvärda insikter kring ämnesområdet, varför ett representativt urval inte heller har ansetts vara varken nödvändigt eller önskvärt och därmed har ett sannolikhetsurval inte heller kommit att tillämpas.
Med hänsyn till studiens omfattning kom antalet informanter att bestämmas till sju personer.
Det hade kunnat ses som önskvärt med ett mer omfattande urval samtidigt har jag som forskare gjort bedömningen att den empiri vilken har genererats från samtalsintervjuerna utgör en tillräckligt stor andel av data för att i denna studie kunna behandlas och bygga på en analys där likheter och skillnader har gått att identifiera i de svar som har framkommit. Då undersökningen vidare har sitt intresse i deltagarnas subjektiva upplevelser och erfarenheter kan detta mindre urval även anses som lämplig då det mest sannolikt har ökat möjligheten till att mera djupgående skildra intressanta aspekter kring det studerade ämnet, vilka annars hade riskerat att gå förlorade om urvalet baserats på ett sannolikhetsurval då detta således innebär ett slumpmässigt urval (Denscombe 2016:64ff). Undersökningsdeltagarna hade genom ett sannolikhetsurval därmed inte avsiktligt kunnat väljas ut efter dess relevanta egenskaper. Ett sannolikhetsurval bygger även på ett större antal undersökningsenheter för att på så sätt kunna sägas vara representativt (ibid.) varför det inte heller har funnits utrymme för det material som
hade genererats ur den typen av urval och inom ramen för denna undersökning. Denna undersökning gör heller inte anspråk på varken representativitet eller generaliserbarhet vilket generellt sett även åsyftas med ett sannolikhetsurval.
Genomförande av intervjuer
Efter det att samtliga informanter bestämdes som relevanta för undersökningen kontaktades dessa sedan personligen med en förfrågan om deltagande i studien. Vid den inledande kontakten informerades även de tilltänka deltagarna övergripande kring ämnesområdet för studien samt dess syfte. Samtliga av de tillfrågade informanterna tackade vid förfrågan ja till deltagande i studien och således kom inget vidare arbete att ske med att identifiera nya deltagare som kunde vara av relevans. Samtliga intervjuer ägde rum i undersökningsdeltagarnas hemmavarande miljö, detta för att delvis underlätta själva genomförandet då det inte för någon av dessa krävdes en längre resa för deltagandet i studien men även för att delvis undvika de störningsmoment som kan tänkas att uppstå i offentliga miljöer som således kan komma att ha en negativ inverkan på kvalitén av ljudupptagningen. I samband med intervjuerna informerades samtliga av de medverkande undersökningsdeltagarna om Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer vad avser de fyra huvudkraven för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Därigenom redogjordes det återigen för studiens syfte, undersökningsdeltagarnas uppgift för studien samt deras rättighet till frivillig medverkan och även information kring hanteringen av materialet lämnades tillsammans med uppgifter kring den anonymitet vilken har förelegat. Efter denna information inhämtades avslutningsvis samtycke till både deltagande i studien samt inspelning av intervjun innan själva intervjudialogen startade.
Samtliga intervjuer har haft sin utgångspunkt i den tematiserade intervjuguiden (se bilaga 1), men som redogjorts för i föregående avsnitt kom både frågorna och dess ordningsföljd att anpassas efter undersökningsdeltagarnas berättelser. Intervjuguiden består inledningsvis av frågor kring informanternas bakgrund med avseende på bland annat ålder, utbildningsbakgrund, yrkestitel, anställningstid etc. Dessa frågor har haft för avsikt att verka som uppvärmningsfrågor för att i ett inledande intervjuskede skapa en mer avslappnad stämning och för att sedermera även öppna upp för en djupare dialog. Därefter följer en rad öppna frågor under de tre temana kompetens, lärande och kompetensutveckling. Till respektive tema tillkom även vissa fördjupnings- och följdfrågor. De öppna frågorna syftar till att ge deltagarna en möjlighet att skildra den egna berättelsen genom sina subjektiva erfarenheter vad avser kompetens, lärande och kompetensutveckling i detaljhandeln. Fördjupnings- och följdfrågor har använts i vissa fall för att möjliggöra för en mer detaljerad och ingående dialog kring vissa av de svar som undersökningsdeltagarna uppgav, eller för att alternativt bekräfta dessa upplevelser. Tiderna för intervjuerna kom att variera mellan 00:40 och 01:10 timmar och samtliga intervjuer upptogs via en ljudupptagningsenhet.
Databearbetning
Då intervjuer har genomförts återstår dessa att bearbetas, analyseras och tolkas och som ett första led i databearbetningen har därmed det inspelade intervjumaterialet transkriberats.
Genom transkriberingen behandlas materialet genom att de inspelade ljudfilerna överförs från ljudform till textform. Detta är vidare ett sätt för att få struktur på genomförda intervjusamtal
och bereda för den djupare analysen. En betydande grundregel vid intervjuutskrifter beskrivs i litteratur vara att transkriberingsprocessen ska följa ett entydigt tillvägagångssätt (se Trost 2010:147ff; Kvale & Brinkmann 2014:217ff). Jag som forskare har för denna undersökning valt att själv transkribera samtliga intervjuer och då all bearbetning, tolkning och analys kan beskrivas vara avhängig individers subjektiva uppfattningar (Trost 2010:147ff) kan detta betraktas som fördelaktigt på så sätt att bearbetningen av materialet har kommit att avgränsas till endast en person. Detta förfarande har samtidigt säkerställt att transkriberingen har följt ett
och bereda för den djupare analysen. En betydande grundregel vid intervjuutskrifter beskrivs i litteratur vara att transkriberingsprocessen ska följa ett entydigt tillvägagångssätt (se Trost 2010:147ff; Kvale & Brinkmann 2014:217ff). Jag som forskare har för denna undersökning valt att själv transkribera samtliga intervjuer och då all bearbetning, tolkning och analys kan beskrivas vara avhängig individers subjektiva uppfattningar (Trost 2010:147ff) kan detta betraktas som fördelaktigt på så sätt att bearbetningen av materialet har kommit att avgränsas till endast en person. Detta förfarande har samtidigt säkerställt att transkriberingen har följt ett