Resultat och Analys

I kapitlet Resultat och Analys har det mest relevanta resultatet från intervjuerna sammanställts och analyserats. Intervjufrågorna har grupperats och behandlas i separata underrubriker. Under varje rubrik redovisas vilka intervjufrågor (Bilaga 2) som avses med siffror inom parentes.

5.1 Hustyper

(1, 2, 34, 35, 52, 55)

Resultat

Medlemsföretagen

Samtliga medlemsföretag efterfrågade parhus och radhus, där fördelningen mellan dessa var relativt jämn. Ett företag efterfrågade friliggande hus. Den generella åsikten var också att ett koncepthus bör vara en enplansbyggnad. Anledningarna till valen av hustyp och våningsantal var relativt

samstämmiga.

Efterfrågan på parhus och radhus kontra friliggande hus motiverades med att friliggande hus inte tar vara på marken tillräckligt effektivt. Många företag upplever bristen på planlagd mark som ett problem. Tomterna som finns tillgängliga behöver därav användas på ett så effektivt sätt som möjligt.

Valet mellan parhus och radhus baseras enligt medlemsföretagen främst på behovet av antalet lägenheter kombinerat med tomtens utformning samt omgivning.

Medlemsföretagen efterfrågar ett koncepthus med en villakänsla för hyresgästerna, där vikten av egen mindre trädgård är central. Det blir därför problematiskt med byggnader i två våningsplan, då hälften av hyresgästerna inte har samma närhet eller möjlighet till en uteplats i sådan utformning. Utökade tillgänglighetskrav blir dessutom kostsamma för byggnader i två våningar i och med behovet av hiss.

Lösningar med exempelvis loftgångar och en gemensam hiss för flera huskroppar uppskattas av vissa inte ur ett estetiskt perspektiv.

Majoriteten av företagen tryckte på vikten av att samtliga lägenheter uppfyller kraven för utökad tillgänglighet. En utökad tillgänglighet ansågs central i och med att en viktig målgrupp för parhus och radhus är äldre människor som flyttat från sin tidigare villa.

Leverantörer

Samtliga leverantörer upplevdes ha ett varierande utbud med olika utformningar. Majoriteten av leverantörerna uppgav sig vara flexibla och utan tydliga åsikter vad det gäller utformning av ett koncepthus. En av leverantörerna förespråkade två våningsplan då det andra våningsplanet i deras koncept kostar ungefär 60 % av vad det första planet kostar. Samma leverantör menade samtidigt att det finns en överdriven strävan efter att bygga lägenheter med utökad tillgänglighet. De anser det ekonomiskt oförsvarbart att anpassa samtliga lägenheter efter något som inte alla har en användning av.

Gemensamt för leverantörerna var önskemålet om att skapa en standardiserad modell för olika lägenhetsstorlekar. För ett prisvärt erbjudande krävs en upprepad produktion. Det ansågs då vitalt att det inte görs för stora förändringar av stommen och fönster eller dörrplaceringar. En varierande utformning kan istället uppnås genom skiftande interiörer och exteriörer.

20 Analys

Baserat på efterfrågan i intervjuerna bör ett standardiserat koncept tas fram som kan utföras som både parhus och radhus. Vidare visar intervjuerna att den mest efterfrågade lösningen är ett koncept i ett våningsplan. För ytterligare ett lyckat Kombohuskoncept bör utformningen förhålla sig till detta.

5.2 Lägenhetsstorlekar och utformning

(3, 4, 36, 37, 44, 53, 54, 55)

Resultat

Medlemsföretagen

Intervjuerna bekräftade den efterfrågan på lägenhetsstorlekar som framkom i enkäten. Storlekarna som efterfrågades var nästan uteslutande 2:or, 3:or och 4:or. Ett av medlemsföretagen efterfrågade också 5:or i en mer tydlig stadsmiljö. Det fanns ingen efterfrågan på 1:or då det inte ansågs passande i och med valen av parhus eller radhus som hustyp.

Lägenheterna som tidigare byggts av medlemsföretagen har varierat i storlek. I tabell redovisas minsta, största samt median för respektive lägenhetsstorlek. Dessa storlekar stämmer väl överens med vad som förväntas av de medlemar som efterfrågar konceptet.

Antal rum Minsta Största Median

2 rum o kök 43 m

62 m

55 m

3 rum o kök 65 m

75 m

70 m

4 rum o kök 80 m

90 m

83,5 m

Vad gäller planlösning har åsikterna i stort sett varit samstämmiga. De medlemsföretag som byggt småhus tidigare har använt sig av snarlika planlösningar. Ett par av dessa planlösningar har använts för att undersöka hur medlemsföretagen som visat intresse av att bygga småhus i framtiden ser på utformningen. Det generella utlåtandet har varit positivt och bekräftat bilden av att en samstämmighet råder.

En gemensam nämnare mellan de olika projekt som studerats är känslan av en öppen planlösning. I Bilaga 4 redovisas en typisk planritning som erhållits av ett medlemsföretag.

Leverantörer

I dagsläget varierar utbudet av lägenhetsstorlekar mellan de leverantörer som intervjuats. Två av leverantörerna har ett varierande utbud med lägenhetsstorlekar i intervallet 1:or till 5:or. De övriga två har främst fokuserat på större villor med lägenhetsstorlekar såsom 3:or, 4:or och 5:or.

Samtliga leverantörer uppgav att de antingen redan tagit fram ritningar på mindre lägenheter eller har planer på det. I och med planerna på mindre lägenheter är ett nytt Kombohuskoncept i småhusklassen av extra stort intresse. En av leverantörerna tillverkar mindre hus i Finland, men har ännu inte börjat sälja det i Sverige.

Analys

Utifrån efterfrågan i både enkät och intervjuer bör lägenhetsstorlekarna begränsas till 2:or, 3:or och 4:or i ett framtida ramavtal. Det för ett standardiserat byggande men där möjlighet till viss variation i utformning ändå finns. En fast planlösning för varje lägenhetsstorlek bör användas. En metod skulle

21 kunna vara att med en standardiserad 2:a som utgångspunkt skapa 3:or och 4:or genom att lägga till nya rum. Parhus eller radhus med varierande antal rum kan sedan genereras utifrån detta tankesätt.

Ungefärliga storlekar på respektive lägenhetstyp bör vara ett baskrav i ett förfrågningsunderlag.

Storlekarna bör vara angivna i intervall för att underlätta för leverantörer att använda sig av redan framtagna huslösningar. Intervallen bör också vara anpassade efter de föreslagna hyresnivåer som är framtagna, men även för att motsvara medlemsföretagens förväntningar på utformning. Föreslagna intervall baserat på tidigare projekt och önskemål från medlemsföretagen redovisas i tabell.

Antal rum Intervall

2 rum o kök 50-60 m²

3 rum o kök 65-75 m²

4 rum o kök 80-90 m²

Föreslagna planlösningar från de intervjuade leverantörerna har stämt väl överens med de

förväntningar som medlemsföretagen har på en planlösning. Detta kan i viss utsträckning bero på att de lagkrav, byggtekniska lösningar och trender som finns idag inte leder till någon större variation.

5.3 Parkering, uteplats och förråd

(13, 20, 21, 22, 47, 48, 49, 64)

Resultat

Medlemsföretagen

Gällande parkering har olika lösningar prioriteras, där en majoritet förespråkar parkering i direkt anslutning till lägenheten. Anledningen till detta är främst bekvämlighet och känslan av att bo i en egen villa. Att kunna gå direkt in i lägenheten med exempelvis matkassar anses ge ett mervärde, i synnerhet för det äldre klientelet.

I flertalet fall har carport byggts i anslutning till huset och ett av medlemsföretagen har även byggt garage. I andra fall har uppfarten framför lägenheten använts för parkering. I de projekt där en gemensam parkeringsplats för de boende anlagts anges tomtförutsättningarna vara en av

anledningarna. De medlemmar som byggt carport menar att detta ger ett stort mervärde till en relativt låg kostnad.

Uteplatsens roll anses central i medlemsföretagens val att bygga småhus. Som tidigare nämnt

efterfrågar hyresgästerna en egen gräsmatta som skapar en villakänsla. I de flesta fallen har ett trädäck byggts i kombination med en liten gräsmatta. I en del radhusprojekt har uteplats funnits både på baksidan och framsidan av huset. Val av trädgårdsutformning har främst styrts av tomtförutsättningar.

Några medlemsföretag efterfrågar inglasade uteplatser eller uteplatser som är förberedda för eventuell inglasning. De menar att många hyresgäster vill kunna använda sin terrass som ett uterum även under lite kallare perioder. Andra menar att detta inte är nödvändigt och i sådant fall bör byggas till i efterhand.

Ansvaret för markarbeten har skiljt sig åt mellan olika projekt. I en del fall har entreprenören haft ansvar för markarbeten, medan medlemmarna i andra fall har upphandlat det på egen hand.

Ett mindre förråd till varje lägenhet är också något som efterfrågats av de flesta medlemsföretag då detta skänker stort mervärde till relativt låg kostnad. Förrådet har legat i anslutning till carport, lägenhetsbyggnad eller varit friliggande.

22 Leverantörer

Tillbyggnader såsom carport och förråd är generellt sett inget problem för leverantörerna. I en del fall finns detta som tillval i nuvarande produktion.

Markarbeten ingår inte alltid i leverantörernas ordinarie prissättning, men kan ordnas om så önskas.

Analys

En carport är en relativt efterfrågad och enkel tillbyggnad som bör finnas med som ett tillval med fast prissättning. Det ska vara enkelt för de medlemmar som önskar att välja till carport till lägenheterna.

Tomtförutsättningar eller medlemmarnas efterfrågan finns inte alltid och detta bör därför inte vara något som ingår i grundkonceptet.

Någon typ av anlagd terrass bör byggas till huset, förslagsvis ett trädäck. Frågor som rör trädgården, dess storlek och utformning bör egentligen hållas ifrån konceptet då detta varierar beroende på tomtförutsättningar och önskemål. Det beror även på huruvida markarbeten ska ingå i en eventuell totalentreprenad eller hållas utanför. Mer om detta under entreprenadform.

Eventuell inglasning av uteplats bör inte ingå i konceptet, möjligen kan en terrass konstrueras så att den är förberedd för inglasning.

Förråd är även det något som bör finnas som tillval. Det borde vara tämligen enkelt att prissätta som ett tillval till fast pris.

5.4 Utvändiga materialval

(7, 17, 18, 44, 45, 62, 63)

Resultat

Medlemsföretagen

Önskemål och val av fasadmaterial är något som varierat kraftigt mellan de intervjuade

medlemsföretagen. En del har förespråkat olika typer av träfasader medan andra förespråkat tegel eller puts. De som valt träfasad har motiverat det med ett lägre pris samt att de föredrar det ur en estetisk synvinkel. De som förespråkat tegel eller puts har gjort det främst ur förvaltningssynpunkt då det innebär mindre underhåll. Estetik och anpassning till kringliggande bebyggelse har också motiverat valen.

Takbeläggning har även det varierat mellan olika projekt. Betongpannor, plåt och papp är exempel på olika lösningar som använts. Inom detta område var inte åsikterna lika starka förutom att man vill ha en relativt underhållsfri produkt.

Leverantörer

Leverantörerna erbjuder olika lösningar när det kommer till fasadmaterial. Ett av företagen jobbar nästan uteslutande med träfasader, men har gjort speciallösningar i vissa fall. Även bland övriga leverantörer är trä standard, men andra material går i större utsträckning att välja till utifrån beställarens önskemål.

23 Analys

Val av fasadmaterial skiljer sig åt så pass mycket att det bör beaktas noga i det kommande konceptet.

De medlemsföretag som intervjuats har varit väldigt bestämda i sina åsikter på denna punkt.

Trä skulle troligen vara den billigaste och mest standardiserade lösningen. I åtanke ska hållas att det är den fasad som kräver mest underhållsåtgärder, vilket flera medlemsföretag uttryckligen vill undvika.

Det ska dock sägas att hus i ett våningsplan inte kräver ställningar för underhållsarbete av fasad.

Ställningskostnader utgör normalt en betydande del av underhållsarbetet för flervåningsbyggnader.

Tegel och puts innebär mindre underhåll vilket är positivt ur en förvaltningsaspekt. Valet av fasadmaterial blir således ett val utifrån medlemsföretagets strategi gällande gestaltning och förvaltning. I en del fall kan även detaljplanen styra valet av fasad vilket lämnar få alternativ för beställaren.

I ett Kombohuskoncept för småhus blir det svårt att hålla sig till en typ av fasadmaterial. Här bör en lösning eftersträvas där det går att avropa med olika typer av fasader, annars är risken att flera företag utesluter hela konceptet från sin bostadsproduktion. En variant kan vara att träfasad är

standardlösningen och att övriga material finns prissatta som optioner. Alternativt finns ingen förvald fasad utan medlemmarna väljer detta utifrån en prislista. En dialog bör hållas med möjliga leverantörer för att kontrollera att de kan erbjuda olika typer av fasadlösningar, vilket efter intervjuerna inte ser ut att vara något större problem. Leverantörerna uppfattas som flexibla och villiga att erbjuda lösningar om färdiga sådana inte redan finns att tillgå.

Valet av takbeläggning uppfattas som mindre viktigt i sammanhanget. Möjligen kan här hittas en mer eller mindre gemensam lösning, annars bör även takbeläggning vara ett tillval.

5.5 Invändiga materialval

(17, 18, 44, 45, 62, 63)

Resultat