6 Resultat och analys - Det okända viruset som blev en pandemi

I följande kapitel presenteras en beskrivning av vårt empiriska material samt en redogörelse av studiens resultat och analys. Händelserna presenteras i kronologisk ordning eftersom det blir som mest tydligt för läsaren. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ framinganalys för att få fram vårt resultat. Artiklarna som analyserats för att få fram resultatet återfinns i Bilaga A.

6.1 Händelse 1: Okänt virus sprids i Wuhang, Kina

Dagens Nyheter 2020-01-11 (Amina Manzoor)

Den 11 januari publicerade Dagens Nyheter (Amina Manzoor) en artikel om ett okänt virus som orsakar lunginflammation. Enligt preliminära resultat handlar det okända viruset om ett nytt coronavirus som är i samma familj som mers och sars. Den bakomliggande orsaken till detta virus uppges komma från en fiskmarknad i Wuhan, Kina. Marknaden hade då stängts för sanering. Artikeln inleder med texten.

“Tillståndet är fortfarande kritiskt för ytterligare sju personer. Många har koppling till en fiskmarknad, som stängts för sanering.”

Artikeln är kort och texten beskriver situationen som lugnande då det i texten förklaras att marknaden är stängd för sanering. Skribenten använde inte sig av några

värdeladdade ord. Artikeln i Dagens Nyheter framställer det dåvarande okända viruset som farligt men att situationen i Wuhang, Kina är under kontroll. Det redaktionella arbetet vid den första bekantskapen med det okända viruset tolkar vi som en koppling till Nord & Strömbäcks studie (2005) om att en nyhet kommer högt på dagordningen på grund av dess avvikelse från det normala. Det är alltså inte dramatiska händelser i sig som styr en stor mediebevakning utan dessa händelser måste bryta mot ett regelbundet nyhetsmönster. Det dåvarande okända viruset visade sig vara i samma familj som sars

och mers, som tidigare orsakat epidemier världen över, och kunde nu överföras till människor som det tidigare inte kunnat. Detta anser vi vara det som är en avvikelse från det normala vilket gör att nyheten blir extraordinär. Vi kan även koppla denna artikel till vad Ghersetti (2012) menar med sensation och avvikelser i nyheter. Händelser av

sensationell karaktär handlar om oförutsedda, oväntade eller ovanliga situationer. Ofta, men inte alltid, är dessa sensationella händelser negativa eftersom negativa händelser anses ha ett större nyhetsvärde. Nyheter om olyckor, krig och katastrofer är ofta

överrepresenterade i medier (Ghersetti, 2012). Därför kommer en nyhet som denna högt upp på dagordningen då den är just sensationell och oväntad.

Aftonbladet (2020-01-06, TT)

Aftonbladet skrev den 6 januari om det nya viruset som skapade stor oro i Wuhan, Kina. Att skribenten valt att skriva rubriken med ordet “oro” förstärker och framkallar rädsla till läsaren och visar ett alarmistiskt tonläge (Karlsson & Strömbäck 2019). Symptomen som beskrev sjukdomen i artikeln var likartad en lunginflammation och vid denna tidpunkt hade 60 människor nu insjuknat i det då okända viruset. Tidigare hade man, enligt Aftonbladets artikel, misstänkt att viruset var ett av sars-viruset som 2003 uppstod som en epidemi i södra Kina. Senare i artikeln berättar Yuen Kwok-Yungr, mikrobiologen vid Hongkongs universitet;

“Det är mycket osannolikt att detta kommer att leda till en större epidemi som den 2003, säger han till Time , men varnar samtidigt för att avfärda risken”.

Kwok-Yungr talar i sannolikhet i artikeln vilket brukar användas vid beräkning i hur stor risken är vid aktuella händelser (Jarlbro, 2004). Han är även en elitperson som står högt i hierarkin som uttalar sig i artikeln vilket gör att trovärdigheten och inflytandet för artikeln blir högre (Karlsson & Strömbäck, 2019).

Aftonbladet skriver att orsaken till problemet kommer från en matmarknad med levande djur såsom ormar och kaniner i Wuhan som sedan varit tvungen att stängas ner på grund av viruset. Myndigheter som världsorganisationen WHO kommer till tals i artikeln och

meddelar att det finns misstankar att smittan sprids mellan djur och att det ännu inte finns bevis på att det överförs mellan människor. Den kinesiska experten inom luftvägssjukdomar vid Hongkongs universitet kommenterar även i artikeln och säger;

“Oftast kan luftvägsvirus överföras mellan människor. Det är bara en fråga om hur smittsamt det är”.

Artikeln visar på en vinkel av personifiering där händelser som berör grupper eller samhället lyfts fram, i synnerhet i början av artikeln där oron beskrivs i Kina och som senare berättar händelser där marknaden tvingats stänga ner och att det finns en risk att människor far illa. Detta i sin tur påverkar människor på så sätt att de känner sig berörda av händelsen (Nord & Strömbäck, 2012). Därefter avslutas artikeln med att berätta att Kina vid denna tidpunkt skärpte sin kontroll vid flygplatser och andra resvägar in till landet samt uppmaning att inte vara nära vilda djur eller matmarknader.

6.2 Händelse 2: WHO utlyser globalt nödläge

Dagens Nyheter (2020-01-30, Jonas Desai)

Den 30 januari publicerade Dagens Nyheter en artikel om att WHO utlyser ett

internationellt nödläge för sjätte gången i historien. Texten framställer dock de kinesiska insatserna för att begränsa smittspridningen som positiva och betoningen i artikeln upplevs som lugn. En del värdeladdade ord såsom; nödläge, framkommer dock i texten.

WHO och Folkhälsomyndigheten får stor plats i artikeln. Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten understryker att bekämpningen mot virusutbrottet är särskilt viktigt i låginkomstländer.

– Om smittan skulle komma till resurssvaga länder kan det ställa till med mycket besvär, säger han.

Vår analys av Dagens Nyheters artikel om att WHO utlyser globalt nödläge är att betoningen i texten är förhållandevis lugn med infall av alarmistisk då en del värdeladdade ord används i artikeln. Orden “globalt nödläge” anser vi vara ett

används för att dra till sig uppmärksamhet (Hernes, 1978). Att myndigheter får stor plats i artikeln tyder på att en kris utlöser ett stort behov av information hos allmänheten då allmänheten förlitar sig på att ansvariga myndigheter ska uttala sig om rådande situation och vägleda medborgarna (M. Djerf-Pierre, M. Ghersetti, B. Johansson och T. Oden, 2016). Detta indikerar på att när individer upplever stress, obehag och en

utsatthet för risk så vänder man sig till medier för att få information och bekräftelse från ansvariga myndigheter.

Aftonbladet 2020-01-30 (Hans Österman, Sara Milstead)

I artikeln i Aftonbladet den 30 januari skriver de att “smittan ökat explosionsartat” som första mening i ingressen. Ett globalt nödläge sänds ut och antalet smittade beskrivs ha tiofaldigats vilket är den bakomliggande orsaken till problemet. Dramaturgin finns med i artikeln då den börjar dramatiskt genom att använda värdeladdade ordet

“explosionsartat” i ingressen och använder sig av intensifiering för att förklara problemet (Ghersetti, 2012). Det globala nödläget framställs som att utbrottet blivit värre men att kontroll och strikta åtgärder ska bromsa smittan. Skribenten förklarar att ett globalt nödläge är det mest allvarliga FN kan utfärda samt att större resurser behövs såsom stopp för resor. Det beskrivs även i artikeln hur många det är som har dött, i synnerhet i Kina, där det konstateras i texten att det är 9400 personer som smittats och 213 personer omkommit. Många av de döda har haft andra medicinska besvär. En tredjedel av de som insjuknat har dock inte haft någon underliggande sjukdom. Här tolkar vi att texten är skriven med konkretisering vilket innebär att skribenten

förtydligar för läsaren om händelser och vad globalt nödläge betyder samt är noga med att förklara med siffror i texten vad gäller t ex dödsfall (Nord & Strömbäck, 2012). I texten framgår det även att andra länder nu blivit drabbade. Aftonbladet skriver;

“Minst två patienter, en i Tyskland och en i USA, uppges ha fått sjukdomen utan att ha rest till Wuhan, där epidemin ursprungligen utbröt i december. På grund av att kinesiska myndigheter väntade flera veckor med att rapportera det första fallet tros viruset nu vara

mycket svårstoppat. Dock passade WHO på att berömma Kina, då agerandet nu var mycket mer kraftfullt än vid Sars-utbrottet 2003.”

Tonen i artikeln är alarmerande på så vis att skribenten beskriver hur myndigheter såsom WHO och experter har svårt att förstå virusets ursprung, smitta och dödlighet men precis som i Dagens Nyheter finns det även beröm till Kina som agerat snabbare än vid tidigare utbrott. Genom att använda sig av expertkompetens i artikeln blir det lättare att driva igenom budskapet med trovärdighet och för att dra till sig uppmärksamhet (Strömbäck, 2014).

6.3 Händelse 3: Första fallet av det nya coronaviruset i Sverige

Dagens Nyheter (2020-01-31 Jonas Desai)

I Dagens Nyheter den 31 januari publicerades en artikel där det bekräftas av Folkhälsomyndigheten att det första fallet av det nya coronaviruset har kommit till Sverige. En 32-årig kvinna har uppvisat symptom och hade då isolerats. Värdeladdade ord såsom; hälsonödläge används i texten men situationen uppfattas som under kontroll och betoningen är lugnande. I ett citat från Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten säger hon:

– Vi måste acceptera att detta händer i världen. Kunskap är viktigt i detta för att inte sprida onödig oro i den här situationen, säger Tegmark Wisell.

Vår analys av Dagens Nyheters rapportering om det första bekräftade fallet av det nya coronaviruset i Sverige tolkar vi som lugnande men med infall av värdeladdade ord som kan tolkas som oroande för läsaren. Rubriken “Första fallet av det nya coronaviruset i Sverige” tyder på intensifiering då ordet “nya” används i rubriken. Att Sverige har drabbats är ett beskrivande och värderande ord, ett uttryck som tyder på intensifiering, som används för att dra till sig uppmärksamhet (Hernes, 1978).

Att Sverige drabbats är även en typ av personifiering, eftersom de svenska läsare som nås av nyheten kommer relatera till att just deras land nu drabbats (Strömbäck, 2019). I

denna artikel kan vi även koppla Ghersettis (2012) kännetecken till varför en nyhet får stor plats i media till; närhet. Vilket innebär att händelsens geografiska, tidsmässiga eller kulturella avstånd påverkar på vilket sätt och hur mycket nyheten uppmärksammas. Ifall en händelse nyligen inträffat eller inträffat på närlägen plats har människor enklare att relatera till detta och då bedöms nyhetsvärdet som en större nyhet än andra.

Aktualitet är ett relevant begrepp att använda när närhet diskuteras. Ifall händelser tenderar att återkomma på mediernas agenda och ett tema kan urskiljas uppmärksammas nyheten vidare (Ghersetti, 2012).

Aftonbladet (2020-01-31 Niklas Eriksson, Susanna Nygren)

I Aftonbladet rapporteras det om att den första personen i Sverige blivit smittad av viruset och att orsaken till detta är ett besök i Wuhan, Kina. I rubriken står det “Första fallet av coronaviruset i Sverige: isolerat sig själv” som hugger tag i läsaren och skapar en nyfikenhet kring att personen har isolerat sig själv. Det hör till den dramatiska berättartekniken som skribenten använt sig av där inledningen börjar med en dramatisk upptrappning men där texten senare i artikeln visar sig vara mer odramatisk än vad rubriken säger (Pusztai, 2011). Valet av rubrik tolkar vi som ett tecken på intensifiering för att dra till sig uppmärksamhet där läsaren direkt blir nyfiken av att läsa vidare i artikeln när rubriken säger att kvinnan isolerat sig själv i samband med viruset (Karlsson & Strömbäck, 2014).

Kvinnan som blivit smittad låg på en klinik i Jönköping för vård vid hemkomst till Sverige. Skribenten skriver att läkare ska följa upp patienten samt hur viruset utvecklar sig med tiden. Folkhälsomyndigheten konstaterar också i artikeln att kvinnan inte har kunnat smitta på vägen hem till Sverige. Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Jönköping säger att det är viktigt att betona att det första bekräftade fallet av viruset i Sverige inte betyder att det är någon spridning av viruset här i landet. Hon säger till Aftonbladet:

– Smittspridningen har skett i Kina och inte här, vi känner oss lugna för läget här.

Trots att smittan nu hamnat i Sverige vid denna tidpunkt är tonen i artikeln inte

kan här koppla till Ghersetti (2012) om avståndets betydelse i rapporteringen när smittan finns nära då Ghersetti menar att medier oftast skriver lugnande när hotet kommer nära och mer alarmistiskt när hotet är längre bort.

6.4 Händelse 4: WHO deklarerar att COVID-19 blivit en pandemi

Dagens Nyheter (2020-03-11 Clas Svahn, Anders Bolling)

Den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 blivit en

pandemi. Vilket innebär att sjukdomen nu är spridd över hela världen och att den sprids oavbrutet från en människa till en annan. Detta uppgav WHO-chefen Tedros Adhandom Ghebreyesus vid en presskonferens. Smittan hade då nått 114 länder.

– Vi räknar med att det kommer att bli värre. Vi kommer att få fler fall, fler dödsfall och fler länder som drabbas och vi är oroade över antalet fall och över bristen på insatser. Vi har aldrig tidigare sett en pandemi orsakad av ett coronavirus, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Citatet ovan påvisar en alarmerande ton. Detta genom att använda sig utav olika strategier som går att applicera till varför en nyhet uppfattas på ett visst sätt och varför just den nyheten blir en del av nyhetsurvalet. Samtliga strategier som använts i artikeln följer nedan;

Tillspetsning förklaras med att medierna förser händelsen med en viss vinkel. Denna teknik har skribenten använt sig utav genom att citera WHO-chefens uttalande om coronaviruset och dess spridning. Konkretisering innebär att medierna förtydligar händelsen för läsarna, denna teknik kan även den kopplas till citatet ovan där situationen är enkelt beskriven. Även intensifiering använder sig skribenten av i texten då det är genomgående alarmerande ton. Intensifiering innebär att medier dramatiserar händelsen genom konflikter (Hernes, 1978).

Aftonbladet (2020-03-11 TT)

Över två månader har gått när Aftonbladet bekräftar att WHO klassar utbrottet som en pandemi. Orsaken till en pandemi är att antalet insjuknade av viruset har ökat på kort tid men Aftonbladet skriver att Sverige har en plan för att hantera smittan genom ett

“Den stora skillnaden på en pandemi och en epidemi ligger i hur myndigheter och sjukvård agerar. Vid en etablerad pandemi med spridning i Sverige försöker man inte längre minska spridningen mellan länder, utan fokuserar istället på att minska effekterna inom varje land.”

Vi tolkar artikeln som att den befinner sig i den sista fasen i det journalistiska arbetet där ansvariga står till svars för det som har hänt. I detta fallet är det myndigheter och sjukvården som står för “skillnaden mellan en pandemi och en epidemi” beroende på hur dessa agerar och har det största ansvaret (Karlsson & Strömbäck, 2019).

En av Aftonbladets mellanrubriker “Ny typ av smitta” tyder även här på intensifiering genom att att använda ordet “ny” som är värdeladdat i detta sammanhang (Strömbäck, 2014). Skribenten förklarar att en pandemi uppstår när en sjukdom sprids så pass enormt och är av en helt ny smitta. Sedan citeras återigen Anders Tegnell;

– Det förutsätter att det är en ny sjukdom som vi inte har någon immunitet mot i befolkningen överhuvudtaget, att det är något vi inte har stött på tidigare. Så alla kan mer eller mindre bli sjuka av det. Dessutom måste det vara något som är hyfsat smittsamt.

Artikeln avslutas med att beskriva och berätta tidigare sjukdomar som klassats som pandemier såsom fågelinfluensa, där djuren också varit en orsakande faktor till uppståndelsen av sjukdomar som skördat flera liv. Aftonbladet skriver mer

dramaturgiskt och med längre texter där vi tolkar att artikeln lämnar läsaren med oro om att det som tidigare hänt kommer hända igen.

6.5 Händelse 5: Reseförbud till EU

Dagens Nyheter (2020-03-18 Pia Gripenberg)

I denna artikel rapporterar Dagens Nyheter om att EU:s stats- och regeringschefer har enats om att stoppa alla icke nödvändiga resor till EU under 30 dagar. Förbudet gäller resenärer som inte är medborgare i EU. Detta framställs i texten som en lösning på smittspridningen av det nya coronaviruset. Problematik för EU-medborgare som fastnat

på sina resor hem understryks som problematisk i artikeln vilket uppfattas som alarmerande.

– I mina samtal med polska premiärministern i dag lovade han att arbeta hårt för att bland annat medborgare från Estland, Lettland och Litauen ska kunna resa genom Polen, säger Ursula von der Leyen.

Att använda citat från personer som anses stå högt i hierarkin, så kallade “elitpersoner”, höjer källornas trovärdighet och inflytande hos läsaren (Karlsson & Strömbäck, 2019). Detta kan vi applicera i analysen av DNs artikel om just reseförbudet till EU och där EU-medborgarnas problematik med att komma hem lyfts fram. Där använder skribenten EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en källa och höjer därav trovärdigheten hos läsarens uppfattning kring problematiken.

Aftonbladet (2020-03-17 Anna sjögren, Julius Bengtsson)

Sverige inför nu reseförbud i 30 dagar och Aftonbladet beskriver beslutet som en “exceptionell åtgärd” från ett citat från inrikesministern Mikael Damberg i rubriken. Att skriva “exceptionell åtgärd” i rubriken innefattar intensifiering som strategi i sitt

berättande vilket gör att texten ses som mer intensiv och hugger tag i läsaren

(Strömbäck, 2014). Tidningen använder värdeladdade ord som “dramatisk” när beslutet togs på en extrainsatt pressträff vilket drar med publiken i en viss upplevelse istället för bara en informativ nyhet. En pandemi är ett tacksamt material för den som vill skapa dramatik med inslag av hot (Odén, Ghersetti och Wallins studie, 2008).

Ordet “dramatisk” tolkar vi som att det skapar en bild till publiken att beslutet av inreseförbud anses ha varit en dramatisk process. Genom att börja skriva rubrik och ingress med en intensifierad strategi får läsaren först en inblick i att det är en allvarlig situation men ser vidare längre in i artikeln att det skrivs i mer lugnande ton

(Strömbäck, 2014). Det finns, som sagt, en dramatisk metod i texten vilket Pusztai (2011) förklarar är till god användning om en tidning vill att läsaren ska komma ihåg textens innehåll. Därför behövs både dramatisk retorik och dramaturgiskt tänkande vid redovisning av nyheter som då är enligt aristoteliska spänningskurvan (P

usztai, 2011).

Orsaken till problemet är smittan som förklaras blivit ännu värre och inrikesministern Mikael Damberg får komma till tals i texten och berättar att

“Vi har en ansträngd situation för smittspridningen och för

sjukvården i Sverige och vi befarar att den kommer att bli värre. Då är det viktigt att ta ett europeiskt samfällt beslut. Så EU:s länder kommer att fatta det här beslutet, vart och ett på sitt sätt. Men att faktiskt göra så att det inte är möjligt att komma in till Europa från resten av världen vid det här tillfället är viktigt”

Damberg svarar till Aftonbladet gällande risker för inreseförbudet;

- Jag ser inte några risker med det nu. Men riskerna jag har sett är att vissa länder infört egna inre gränskontroller inom Europa som i viss mån har förhindrat den fria rörligheten av godstransporter,

läkemedel, medicinskteknisk utrustning och skyddsutrustning för vårdpersonal.

I slutet av artikeln uppmanar Damberg folket att lyssna på expertmyndigheter och ger taktpinnen till Folkhälsomyndigheten.

6.6 Händelse 6: Tvångsåtgärder införs

Dagens Nyheter (2020-03-26 Ingmar Neveus)

I den sjätte och sista artikeln som analyserats från Dagens Nyheter beskrivs Sverige som ett utstickande land i Europa när det diskuteras om införda tvångsåtgärder för att minska smittspridningen av corona. Artikeln handlar om hur de olika länderna i Europa inför strikta restriktioner och åtgärder för att förhindra spridningen. Det beskrivs hur regeringar tar till åtgärder som normalt bara används i krig och diktaturer. Militär på gatorna och hårda straff för dem som bryter reglerna i dessa länder används som en

åtgärd. Sverige målas upp som landet som tar sin egna väg och går emot det som de andra drabbade länderna valt att göra.

Rubriken i artikeln lyder ”Sverige sticker ut när hela Europa inför tvångsåtgärder”. Att

skribenten har valt just denna text som rubrik kan appliceras till forskning kring gestaltningseffekter. Dessa gestaltningseffekter har utvecklats till två olika områden. I denna artikel kopplar vi endast till det ena området som benämns; likvärdig

gestaltningseffekt. Där undersöker man hur användningen av olika ord med samma betydelse leder till att individer ändrar sin inställning. Vanligtvis händer det när

gestaltningar skildrar samma kritiska information i antingen ett “positivt” eller “negativt

In document Det okända viruset som blev en pandemi (Page 25-36)