Examensarbete 15 hp – Journalistik
Det okända viruset som blev
en pandemi
En framinganalys av hur Dagens Nyheter och
Aftonbladet rapporterade om coronaviruset.
Författare: Johanna Alm
Abstract
Author: Johanna Alm & Stephanie Wilhelmsson Title: The unknown virus that became a pandemic Location: Linnaeus University
Language: Swedish Number of pages: 39
The purpose of this study is to analyze how two Swedish news media, Dagens Nyheter and Aftonbladet, reported on the coronavirus (COVID-19) before and after WHO declared COVID-19 a pandemic. The research questions examined were1. how did the two chosen news media report about the coronavirus? 2. Is there a difference between how they reported before WHO declared it pandemic and after?
This study is a qualitative analysis of 12 strategically selected articles, three that were published by Dagens Nyheter before WHO declared a pandemic and three by Dagens Nyheter after the declaration and three that were published by Aftonbladet before the declaration and three by Aftonbladet that were published after the declaration. To understand our empirical material, we chose the following theories for our study; framing, agenda setting, crisis journalism, media logic and storytelling techniques. In our analysis we could see a pattern in all the articles we analyzed. It shows that all the articles we analyzed are unique and sensational as we live in a pandemic that has never happened before in modern time, that's why they all came at the top of the agenda. The reporting in the two news media portrayed a troubled and uncertain time, from which it can be seen that the alarming emphasis in the reporting of the corona is recurring in several of the articles. Our analysis also showed that Aftonbladet has a more dramatic and dramaturgical storytelling technique as it is an evening newspaper and the articles from Dagens Nyheter are written shorter and more concretely.
Nyckelord
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 2 1.1.1 Tidslinje _____________________________________________________ 2 1.4 Problemformulering _______________________________________________ 3 2 Frågeställning _______________________________________________________ 4 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 4 3.1 Ebolautbrottet 2014 (2019) __________________________________________ 4 3.2 Pandemin som kom av sig (2010) ____________________________________ 5 3.3 När hotet kommer nära (2008) _______________________________________ 6 3.4 Hot på agendan (2005) _____________________________________________ 6 3.5 From Press Release to News: Mapping the Framing of the 2009 H1N1 AInfluenza Pandemic (2012) _____________________________________________ 8
4 Teori _______________________________________________________________ 9
4.1 Framing (gestaltningsteorin)_________________________________________ 9 4.2 Krisjournalistik __________________________________________________ 10 4.3 Nyhetsvärdering _________________________________________________ 13 4.4 Medielogik och berättarteknik ______________________________________ 15
5 Metod _____________________________________________________________ 16
5.1 Avgränsningar __________________________________________________ 17 5.2 Kvalitativ textanalys ______________________________________________ 17 5.3 Framinganalys __________________________________________________ 18 5.4 Analysformulär (ramverk för framinganalys) __________________________ 18 5.5 Material ________________________________________________________ 18 5.6 Urval __________________________________________________________ 19 5.7 Metodkritik _____________________________________________________ 20 5.8 Reliabilitet och validitet ___________________________________________ 21 5.9 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 21
6 Resultat och analys __________________________________________________ 22
6.1 Händelse 1: Okänt virus sprids i Wuhang, Kina ________________________ 22 6.2 Händelse 2: WHO utlyser globalt nödläge _____________________________ 24 6.3 Händelse 3: Första fallet av det nya coronaviruset i Sverige _______________ 26 6.4 Händelse 4: WHO deklarerar att COVID-19 blivit en pandemi ____________ 28 6.5 Händelse 5: Reseförbud till EU _____________________________________ 29 6.6 Händelse 6: Tvångsåtgärder införs ___________________________________ 31
7 Slutsats och diskussion _______________________________________________ 33
7.1 Framtida forskning _______________________________________________ 36
8 Bilaga A: Analyserade artiklar till det empiriska materialet ________________ 37
1 Inledning
I december 2019 uppmärksammade WHO (World Health Organization) utbrottet av coronaviruset då ett fyrtiotal människor insjuknat efter att de besökt en fiskmarknad i Wuhan, Kina (Amina Manzoor, 2020). WHO, World Health Organization, är ett fackorgan som har till syfte att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. Som en del av detta syfte arbetar WHO bland annat med att koordinera medicinsk hjälp till de platser som är drabbade av infektionssjukdomar som sars, malaria och aids (who.int, 2020). Under 2020 kom sedan coronaviruset att täcka varenda förstasida runtom i världen. Svensk kvälls- och dagspress fylldes med rubriker om det nya viruset, särskilt efter att WHO den 11 mars deklarerade att en pandemi nu är ett faktum.
Mediernas rapportering om viruset har accelererat i samband med att smittspridningen har ökat i Sverige. Medierna har bland annat skrivit om vilka restriktioner som
Folkhälsomyndigheten rekommenderar.
I rapporteringen har man kunnat se rekommendationer och olika restriktioner som allmänheten ska förhålla sig till och har även beskrivit hamstringen av mat och hygienartiklar och utmålat det ekonomiska läget mer eller mindre oroväckande (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Vår forskning är intressant ur ett samhällsperspektiv då krishändelser får stor uppmärksamhet i nyhetsmedierna och en bred spridning i samhället. Forskning om mediernas innehåll och hur rapporteringen gestaltas vid kriser samt om rapporteringens ton upplevs som lugnande eller oroande för allmänheten är därför viktig att fortsätta forska om. Krisjournalistik skiljer sig från annan händelsebaserad journalistik på så sätt att den tillkommer under stor tidspress och att den förväntas ge svar och information till allmänheten i en oviss och, i samband till vår forskningsstudie, en pågående kaotisk situation (Karlsson & Strömbäck, 2019).
Den kunskap och information vi kommer delge framtida forskning är intressant då man får en större inblick i hur media väljer att agera och rapportera i kristider samt hur de väljer att nyhetsvärdera och formulera nyheter som når allmänheten i rådande situation. Hur såg då rapporteringen ut innan och efter att WHO gav sitt uttalande om att en pågående pandemi nu råder i världen?
1.1 Bakgrund
Den 16 januari skrev Folkhälsomyndigheten om det nya viruset och kunde vid denna tidpunkt inte konstatera hur viruset uppstått. Coronaviruset som tidigare endast varit överförbart mellan djurarter och inte kunnat drabba människan visade sig nu vara en samhällsfara då flera människor insjuknat i en okänd sjukdom likt lunginflammation. Viruset misstänktes ha uppkommit från en matmarknad i Wuhan där smittan överförts från djur till människa (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Året 2020 började med rapporteringen om det okända viruset och fortsatte öka efter att WHO deklarerat att viruset nu övergått till att bli en pandemi. Våren 2019 genomfördes en nationell undersökning om coronaviruset vid Göteborgs Universitet. Undersökningen fokuserade på vilka nyhetskanaler och medier som använts under pandemin från april-juni 2020. Resultatet visade att aldrig har så stor del av Sveriges befolkning använt sig av digitala nyhetstjänster från public service, TV4 och morgonpress. Enligt studien ska 80 procent av de 6000 deltagande tagit del av riksnyheter i radio och tv minst tre dagar i veckan, vilket visar en ökning av 7 procent sedan hösten 2019.
Användningen av nyheter digitalt är det som ökat tydligast och nästan fördubblats sedan hösten 2019. Detta från 30 till 57 procent. Däribland har även morgontidningarnas digitala tjänster ökat (SOM-institutet, 2020).
Denna undersökning från Göteborgs Universitet påvisar att relevansen för vår studie är stor och behovet av granskning är hög. Med stöd från Göteborgs Universitets
undersökning och resultat är det relevant för oss att titta på hur Aftonbladet och Dagens Nyheter rapporterat. I och med att dessa två är två av de största digitala aktörerna. Nedan följer en kort redogörelse för våra två valda nyhetsmedier.
Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta. Tidningen är idag en av Sveriges största inom kvällspress och den når ut till 2 931 000 personer varje dag. Beteckningen på tidningen är ”oberoende socialdemokratisk” (www.aftonbladet.se).
Dagens Nyheter grundades 1864 av Rudolf Wall. DN är idag en av Sveriges största morgontidningar och har en räckvidd på 1 272 000 läsare varje dag. Beteckningen på tidningen lyder ”oberoende liberal”. Dagens Nyheter ingår i Bonnierkoncernen som är ett av norra Europas ledande medieföretag (www.dn.se).
1.1.1 Tidslinje
Källa: www.svt.se
1.4 Problemformulering
Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter rapporterade om coronaviruset (COVID-19) innan och efter att WHO
2 Frågeställning
Utifrån vårt syfte har vi kommit fram till följande frågeställningar.
1. Hur har Aftonbladet och Dagens Nyheter rapporterat om coronaviruset (COVID-19)? 2. På vilket vis skiljer sig rapporteringen i dessa båda nyhetsmedier före och efter WHOs fastställande av att viruset blivit en pandemi?
3 Tidigare forskning
I och med att coronapandemin fortfarande fortgick och utvecklades under tiden att vi skrev denna uppsats har det funnits svårigheter att finna tidigare forskning kring
rapporteringen av coronaviruset. Detta behöver dock inte vara negativt utan kan snarare vara en fördel för vårt val av uppsatsämne och kan bidra med kunskaper till framtida forskning. Trots det faktum att det inte finns så stort urval av forskning kring det nyupptäckta coronaviruset så har vi hittat omfattande forskning om mediers
rapportering vid tidigare krissituationer som har varit till hjälp i vår studie då vi fått en bra grund till vad det är vi vill fokusera vår forskning på.
3.1 Ebolautbrottet 2014 (2019)
En av dessa forskningsstudier är Ebolautbrottet 2014 av Rodin, Ghersetti & Odén (2019). Denna undersökning bygger på tre olika kommunikationskanaler bland två tidningar: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De tre kommunikationskanalerna som använts är tidningarnas Facebook sida, kommentarsfälten på deras Facebook sida och tidningarnas hemsida. Anledningen var att analysera hur rapporteringen om
Ebolautbrottet skiljde sig i dessa två tidningars olika kommunikationskanaler. Deras resultat delades upp i tre olika aspekter; uppmärksamhet, ämne och ton.
händelser blev betydligt större. Detta påverkade läsarna mer emotionellt än tidigare. Kommentarerna från innehållet på Facebook var mestadels om spridningen av viruset, politiska åtgärder för viruset och debatter fortgick under flera dagar där användarna ifrågasatte medicinska förslag och potentiella faror. Innehållet i tidningarnas artiklar, som också läggs i kategorin om ton, beskrivs mer som alarmistiska och inte lugnande. Resultaten visade att tidningarna rapporterade mer i en ton av fara och hot. Alarmerande innehåll förekom oftare än betryggande innehåll. När tonen i artiklarna analyserades av författarna kunde de se att när faran befann sig långt ifrån Sveriges gränser rapporterade dessa subarenor mer alarmerande om potentiella faror och hot mot det svenska
samhället. På sociala medier använde dessa nyhetsmedier en mer dramatisk och
spekulativ rapportering. Samtidigt som tonen också kunde visa att när smittan närmade sig det svenska samhället ytterligare rapporterades nyheterna i en betydligt mer
betryggande ton (Rodin, Ghersetti & Odén, 2019).
Denna forskning är intressant för vår studie då granskningen av ebolautbrottet och dess rapportering liknar strukturen som vi kommer använda oss utav i vår studie. Med det menar vi att i vår undersökning kommer vi precis som ovan granska rapporteringens ton i artiklarna från Dagens Nyheter och Aftonbladet.
3.2 Pandemin som kom av sig (2010)
År 2010 gjordes en undersökning, av samma författare, Marina Ghersetti och Thomas Oden (2010). I studien, som heter “Pandemin som kom av sig”, hade de tre olika syften. Det första syftet var att analysera några stora svenska massmediers rapportering i samband med svininfluensaepidemin, alltså att undersöka om hur medierna informerat om epidemin och samhällets insatser för att bekämpa den. Det andra syftet var att undersöka hur allmänheten såg på krisen och på mediernas rapportering. Det tredje syftet var att undersöka hur några nyhetskällor från de berörda myndigheterna i efterhand såg på mediernas rapportering om svininfluensan.
De medier som analyserades i deras studie var bland dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten och kvällstidningarna var: Aftonbladet och Expressen samt etermedierna Rapport 19.30 i Sveriges Television, Nyheterna 19.00 i TV4 och Ekot 16.45 i Sveriges Radio. Alla artiklar och inslag som handlade om svininfluensan under deras valda tidsperiod analyserades.
i studien har byggt på en kvalitativ innehållsanalys. Även en enkätundersökning och intervjuer har hjälpt till att bygga deras undersökning.
Resultatet i deras studie visar att rapporteringen fokuserat på två huvudämnen, nämligen själva influensan i sig och hur den sprids samt själva hanteringen av smittan. Alltså mediernas rapportering om arbetet med vaccinationer och vad man ska göra för att undvika att bli smittad.
I resultatet framgår det att rapporteringen av svininfluensan är till 42 % alarmistisk i sin ton och det framgår även att tv-nyheterna och kvällstidningarna är mest alarmistiska i jämförelse med allt sammanlagt granskningsmaterial. Denna forskning är intressant att koppla till i vår studie då det är en aspekt vi kommer titta på i våra artiklar, det vill säga hur tonen upplevs i artiklarna.
Vi ser likheter i studien som kan kopplas till vår uppsats eftersom det handlar om rapporteringen vid pandemier som vi även kommer undersöka angående
coronarapporteringen.
3.3 När hotet kommer nära (2008)
Samma författare har även skrivit boken “När hotet kommer nära” från 2008 där rapporteringen av fågelinfluensan och tuberkulos granskas i Aftonbladet och SVT. I boken beskriver författarna resultatet som att medierna slits mellan två olika sidor där både information och underhållning spelar stor roll i deras rapportering. De tar även upp tonen i rapporteringen som även här delas upp som lugnande eller alarmistiskt. Detta är intressant för vår uppsats då vi också ska granska hur medier väljer att förmedla
informationen i rådande krissituation i sina kanaler.
3.4 Hot på agendan (2005)
arbetsprocessen? Detta är frågor som vi kommer använda oss utav när vi granskar vårt empiriska material.
Författarna beskriver bland annat att innehållet i mediers rapportering utgår från hur medierna själva värderar nyheten. Enligt Herbert J. Gans (1980), som dem hänvisar till i rapporten, finns det fyra överväganden som görs vid en bedömning i det redaktionella arbetet. Det innefattar hur högt i makthierarkin personer eller institutioner är som befinner sig i en möjlig nyhet, vilka betydelser nyheten har för nationen och det
nationella intresset, hur många som berörs och till sist vilken betydelse nyheten har för framtiden eller tiden som varit.
I studien hänvisar författarna även till Herbert J. Gans. Han förklarar att det finns olika faktorer för källornas tillgång till medier så som motivation, makt, medial anpassning och geografisk och social närhet till journalisterna. Herbert J. Gans förklarar källan till nyheter såhär; “Relationen mellan källan och journalisten är en dragkamp; medan källorna försöker påverka nyheterna och själva hamna i centrum, försöker journalisterna samtidigt påverka källorna för att få fram den information de önskar”.
En viktig skillnad är att nyhetsvärdering under kristider är mer tillkommen i ett särskilt dramatiskt skeende och mindre genomarbetad och mer uppskruvad. Överdrifter och förenklingar får mer fokus i nyhetspublicering när tidspressen är hög och det är svårt att få en helhetsbild om vad som händer. Nord och Strömbäck menar att hot och risker innebär ofta avvikelser från det samhället anser vara normalt och upplevs som upprepningar av tidigare händelser som snabbt förvandlas till stora rubriker till små gömda notiser. Det är alltså inte dramatiska händelser i sig som styr en stor
mediebevakning utan dessa händelser måste bryta mot ett regelbundet nyhetsmönster. Författarna visar ett exempel om Usama bin Laden som hotar världen med en ny
terrorattack den 27 december 2004 men som inte blev lika uppmärksammat på grund av en flodvågskatastrof i Sydostasien dagen innan. Händelsen riktade nästan all
uppmärksamhet mot en helt ny och mycket större händelse eftersom det inte var första gången som hotet av terrorattack kom från Usama bin Laden vid denna tidpunkt. Andra faktorer som gör att betydelsen för hot och risker ska bli till nyhet är
Författarna drar slutsatsen att det existerar fler medier idag, vilket påverkar nyhetsarbete och nyhetsflödet. Framförallt de mer nyhetssorienterade medier som också är tvungna att ändra arbetet med nyheter på grund av konkurrensen om publiken.
3.5 From Press Release to News: Mapping the Framing of the 2009
H1N1 A Influenza Pandemic (2012)
En internationell studie om svininfluensan 2009 gestaltar inramningen om pandemin från pressmeddelande till nyhet. Detta genom att granska kommunikationshanteringen av Singapores regering för att förstå hälsokommunikationen, PR och journalistiken (Ting Lee, S. Basnyat, 2012). Undersökningen baseras också på att undersöka hur en lokal folkhälsoorganisation ramar in en global pandemi till dess publik för att forma förståelsen för allmänheten samt hur nyhetsmedia använder dessa pressmeddelanden i efterföljande nyhetsbevakning. Detta med hjälp av ett kodschema och två
forskningsfrågor.
1. Hur ramar Singapores folkhälsomyndighet in H1N1-pandemin i pressmeddelanden? 2. I vilken utsträckning och hur överförs inramningsenheterna från pressmeddelandet till nyhetstäckning om pandemin?
Pressmeddelanden som matchade med nyhetsberättelser användes och bedömdes under de närmaste fem dagarna för varje pressmeddelande. Alltså den nyhetshistoria som innehöll identifierbar information från pressmeddelandet. Författarna menar att för att organisera upp nyhetshistorier, används medieramar i det journalistiska arbetet för att täcka händelser eller frågor för att genom en berättelselinje kunna påverka allmänheten (Ting Lee, S. Basnyat, 2012).
I resultatet finns det skillnader mellan pressmeddelanden som valts för täckning och de som inte var det. I resultatdelen skriver författarna;
“För det första finns det bevis som tyder på att journalisterna filtrerar informationen från
folkhälsomyndigheten, till exempel genom att avvisa nästan två tredjedelar av pressmeddelanden. De avvisade utgåvorna kännetecknas av tidigare släppt eller "gammal" information och stark episodisk inramning, medan matchade utgåvor är mindre episodiska, mer tematiska, använder fler källor och mer (och diversifierade) känslomässiga överklaganden, förmedlar en mer positiv ton och är längre - vilket antyder att journalistiska normer och förfaranden tillämpas metodiskt och systematiskt för att filtrera bort onödigt värdefull information” (Ting Lee, S. Basnyat, 2012).
studie anser vi att denna tidigare forskning kommer vara till nytta för oss i vår studie då vi också kommer använda oss av en framinganalys.
I detta kapitel har vi presenterat tidigare forskning som vi kommer använda oss av i vår studie. Dessa tidigare forskningar visar liknande gestaltning som vi kommer ägna oss åt och som har använts vid tidigare pandemier eller så kallade “kristider”. Det finns tidigare försök att förklara hur rapporteringen ser ut vid tider som dessa, där
nyhetsvärderingen är beroende av informationskällor och där den geografiska aspekten, som närhetsprincipen, spelar roll när en nyhet ska publiceras. Vi anser därför, med tidigare forskning som stöd, att coronavirusets rapportering är intressant att forska vidare om.
4 Teori
4.1 Framing (gestaltningsteorin)
För att undersöka hur Dagens Nyheter har rapporterat om coronaviruset jämfört med Aftonbladet kommer vi använda oss av gestaltningsteorin för att titta närmare på detta. Framingteorin, eller gestaltningsteorin som den heter på svenska, utgår ifrån på vilket sätt medier rapporterar om problem eller gestaltar olika situationer i samhället samt hur den gestaltningen påverkar invånarna i landet som konsumerar landets medier (Entman, 1993). Gestaltningsteorin har sin utgångspunkt i kommunikationens roll för hur
människor förstår sin omvärld. Att beskriva skillnaden mellan dagordningsteorin och gestaltningsteorin förklaras som att dagordningsteorin handlar om vad som befinner sig på dagordningen, till exempel en sakfråga. Medan gestaltningsteorin syftar mer på hur denna sakfråga framställs eller uppfattas (Karlsson & Strömbäck, 2019).
Gaye Tuchman och Barbara W. Tuchman använde begreppet frame i studien Making News (1978). Där förklarade dem begreppet som en metafor för att illustrera det faktum att nyheter fungerar som ett fönster mot omvärlden för de flesta människor, men att detta fönster aldrig kan vara en objektiv spegling av verkligheten. Gestaltningsteorin har blivit en av de mest dominerande inom kommunikationsvetenskapen. Det har
Generella gestaltningar kännetecknas av att de förekommer i alla typer av
nyhetsrapportering, oavsett vad rapporteringen handlar om. Användningen av dessa gestaltningar är i stor utsträckning ett resultat av de journalistiska värderingar, praktiker och rutiner som präglar det redaktionella arbetet på nyhetsorganisationen. Kort sagt det som brukar benämnas medielogik (Karlsson & Strömbäck, 2019) som vi kommer använda senare som teori i vår forskning.
Genom att analysera texterna efter framingfunktioner kan vi få reda på vilket sätt frågan gestaltats av elitpersoner som kan ha inflytande på medborgarnas allmänna uppfattning. Druckman (2001) menar att framing i kommunikation har en viktig roll när det gäller att forma en bild av något i tanken. Denna typ av process kallas vanligtvis
gestaltningseffekt. Forskning kring gestaltningseffekter har utvecklats till två olika områden. Det ena området heter likvärdig gestaltningseffekt, där man undersöker hur användningen av olika ord med samma betydelse leder till att individer ändrar sin inställning. Vanligtvis händer det när gestaltningar skildrar samma kritiska information i antingen ett “positivt” eller “negativt ljus”. Det kan orsaka att individer har olika
inställningar till något av orden (Druckman, 2001).
Den andra typen, effekter av betoningsgestaltning berör betoning och visar att en talare genom betoning kan få individer att fokusera på olika överväganden när de bygger sina åsikter. Detta genom att förmå individer att fokusera på vissa karakteriseringar eller aspekter av ett problem och genom det bortse från andra. Gestaltningarna i
kommunikationen gällande likvärdig gestaltningseffekt jämfört med effekter av betoningsgestaltning skiljer sig åt. Den sistnämnda effekten har inte identiska sätt att uttrycka samma påstående, utan gestaltningen lägger tyngden på olika tänkbara väsentliga överväganden (Druckman, 2001).
Druckmans forskning är relevant för vår studie med tanke på hans olika former av gestaltning. Både gestaltningseffekt och effekter av betoningsgestaltning kan komma att bli relevant i vår analys. Därför att skribenter kan välja att gestalta coronaviruset på olika sätt.
4.2 Krisjournalistik
Detta kommer vara en betydande del i vår studie då vi vill undersöka hur medierna rapporterat kring coronaviruset samt hur deras journalistiska arbete fungerar.
information hos allmänheten. Då allmänheten förlitar sig på att ansvariga myndigheter ska uttala sig om rådande situation och vägleda medborgarna (Tomas Oden, Monika Djerf-Pierre, Marina Ghersetti och Bengt Johansson, 2016). Enligt Tomas Oden (2016) visar svenska studier att publikens förväntningar på nyhetsjournalistiken skiljer sig beroende på vilken typ av kris det är. Studier har också visat att allmänheten anser att nyhetsuppdateringen ska vara snabb och uppdaterad samt korrekt och trovärdig. Dessa punkter kan vara svåra att åstadkomma då uppgifterna måste faktagranskas innan de kan publiceras, och i en kris när nyheten snabbt måste ut till allmänheten blir detta en svår utmaning för medierna.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift att förebygga och förbereda vårt samhälle för framtida kriser och olyckor. I forskningsprojektet Kriskommunikation 2.0; allmänhet, medier och myndigheter i det digitala
medielandskapet (2016), är syftet att undersöka allmänhetens uppfattning, mediernas rapportering och myndigheters kommunikation vid stora olyckor och kriser som
uppkommit under deras specifika projektperiod. Forskarna Monika Djerf-Pierre, Marina Ghersetti, Bengt Johansson och Tomas Oden vid Göteborgs universitet, har på MSBs uppdrag genomfört projektet.
I de olyckor och kriser som skedde under tiden att denna studie gjordes visar resultatet tydligt hur viktigt det är att svenska krishanterande myndigheter ska varna vid fara och att varningssystemen ska fungera. Samtidigt som det finns en stor förväntan om att systemen ska fungera så visar resultatet även att det finns en viss förståelse för att det inte alltid blir exakt rätt. Däremot finns det ingen förståelse för spridning av felaktig information i medierna. Den övergripande bedömningen av denna studie är även att användningen av de digitala mediesystemen, oavsett om det är myndigheter,
nyhetsmedier eller enskilda personer som använder dem, är positiv.
Det som undersöktes i denna studie var främst allmänhetens perspektiv i relation till hur medierna rapporterade och om myndigheternas kriskommunikation kring de aktuella händelserna. Krisjournalistikens olika faser bygger på diverse faktorer som följer nedan: När en samhällskris bryter ut skapas ett kommunikativt rum där myndigheter,
dem eller för att bli informerade om hur ens nära och kära mår och att allt är som det ska.
Kommunikationen mellan allmänheten, myndigheter och nyhetsmedier spelar alltså en stor roll för hur en kris hanteras och att nyhetsmediernas och myndigheternas roll är centralt för en fungerande kriskommunikation som medborgarna kan ta del av.
Gunilla Jarlbro är en svensk medieforskare och professor vid Lunds universitet och har skrivit för krisberedskapsmyndigheten boken “Krisjournalistik eller journalistik i kris?” (2004). Jarlbro beskriver risker som en föreställning eller ett potentiellt akut hot som kan drabba individer, grupper och samhällen. Katastrofer menar hon är det tillstånd där risken eller hotet på något sätt materialiseras som sedan övergår till en kris.
Det går att dra generella slutsatser om hur media förhåller sig till rapportering.
Författaren menar att det mediala intresset är i det största laget mer koncentrerad till den akuta och katastrofala fasen där media har ett generellt intresse för dramatik och
sensationella händelser.
Annan forskning visar också, enligt Jarlbro, att relationen till hotet eller faran påverkar medias bevakning. Det innebär om hotet berör den faktiska mediepubliken eller endast berör människor långt bort. Detta hänger ihop med det ovannämnda i kapitlet angående medielogik och nyhetsvärderingskriterier.
Författaren förklarar att varför medier oftast brister i rapportering och förmedling vid riskinformation, dvs. varna innan hotet materialiseras, kan vara för att risker oftast är diffusa och att begreppet “risk” är ett abstrakt sådant. Vidare förklarar hon att
myndigheter och experter presenterar sin riskanalys i form av sannolikheter vilket i sin tur medierna gärna personifierar för att det ska passa in i mediaformat. Jarlbro kallar kort sagt det som att myndigheterna presenterar risker i ett makroperspektiv medan medierna strävar mot att ha ett mikroperspektiv. Den ökande konkurrensen mellan olika medier kan också vara en orsak till att det brister i det samhälleliga uppdraget samt att allt fler medier på så sätt tvingas skära ner på källkritik och saklighetskontroll. Denna utveckling är inte önskvärd då det sätter förtroendet och trovärdigheten på spel. Den största mediebevakningen tycks ske vid katastrof - och akutfasen. Jarlbro sammanfattar forskningsresultaten vad gäller mediernas förhållningssätt under den katastrofala fasen.
1. Att de direktsända medier såsom radio och TV har viktigaste rollen som informationskanal.
3. Nyhetsrapporteringen vid en katastrof framstår som fragmentarisk men kan få en djupare förklaring i det övriga mediematerialet.
4. Samverkan mellan medier och myndigheter kan ha stor roll i hur man klarar av samhällsstörningar i akuta sammanhang.
5. Medier kan försvåra genomförandet av en åtgärd i en katastrofsituation genom ansvarslöst uppträdande.
6. Medier kan bidra till att ge utrymme för misstroende för ansvariga myndigheter såväl genom okritiskt vidarebefordra budskapen som genom att utsätta
myndigheternas uttalande och åtgärder för kritisk granskning.
Författaren beskriver också flera olika teoretiska perspektiv gällande risk, kris och katastrof där det finns tre huvudsakliga perspektiv inom riskforskning. Första
perspektivet är det socialkonstruktivistiska som förklaras att vara uppbyggt på kulturell riskuppfattning dvs. det finns ingen objektiv risk att upptäcka utan alla risker är socialt konstruerade. Det andra perspektivet förklarar risksamhället som en distribution av risker som menar att människor är olika drabbade av risker, vilket i sin tur orsakar olika riskpositioner i samhället.
Vidare skriver författaren om det tredje perspektivet som innefattar hur staten och myndigheter styr medborgare via olika riskdiskurser och strategier. Det finns en subjektiv risk vid upplevelse och perception av den faktiska risken. Där finns det forskning som menar att det finns skillnader mellan medborgarnas riskperception och experternas riskbedömning. I detta sammanhang, menar författaren, att det är troligt att mediernas roll har en påverkan.
4.3 Nyhetsvärdering
Denna teori kommer vi använda oss av i vår forskning då vi vill undersöka vad som lyfts fram i rapporteringen av coronaviruset och vilka ämnen som varit mest
framgående.
Närhet – Händelsens geografiska, tidsmässiga eller kulturella avstånd påverkar på vilket sätt och hur mycket nyheten uppmärksammas. Ifall en händelse nyligen inträffat eller inträffat på närlägen plats har människor enklare att relatera till detta och då bedöms nyhetsvärdet som en större nyhet än andra. Aktualitet är ett relevant begrepp att använda när närhet diskuteras. Ifall händelser tenderar att återkomma på mediernas agenda och ett tema kan urskiljas uppmärksammas nyheten vidare (Ghersetti, 2012).
Sensation och avvikelser – Händelser av sensationell karaktär handlar om oförutsedda, oväntade eller ovanliga situationer. Rapporteringen av nyheter tenderar även att prioritera händelser rörande kändisar eller olyckor före samhälleliga intressen. Ofta, men inte alltid, är dessa sensationella händelser negativa eftersom negativa händelser anses ha ett större nyhetsvärde. Nyheter om olyckor, krig och katastrofer är ofta överrepresenterade i medier (Ghersetti, 2012).
Elitcentrering – Berör de aktörer som ofta uppmärksammas i nyheter och att de ofta företräder någon typ av politisk, ekonomisk eller idrottslig elit. Det kan även omfatta skådespelare, musiker eller kungligheter. Institutioner, organisationer och nationer med stor makt räknas även till denna typ av elitcentrering och förekommer ofta i nyheter (Ghersetti, 2012).
Förenkling – Ofta är nyheter enkla berättelser med okonstlat och avskalat språk eftersom nyheten bör vara enkel att förstå för att fånga allmänhetens intresse. Dock resulterar detta i att händelser som är okomplicerade nyheter som går att vinkla väljs framför mer invecklade nyheter. Exempelvis rapporterar nyheterna ofta om politiska beslut och konsekvenserna av dessa än processen som ledde fram till beslutet (Ghersetti, 2012).
Nyhetsvärderingar och nyhetsurval är två begrepp som används frekvent inom de redaktionella arbetsprocesserna. Dessa begrepp syftar dock på olika saker, och är viktiga för att förstå varför vissa händelser blir nyheter medan andra inte blir det. Nyhetsvärdering syftar på hur redaktionerna värderar olika nyheter och nyhetsurval syftar på vad som publiceras som nyheter (Nord & Strömbäck, 2012).
De främsta skillnaderna mellan nyhetsvärderingar och nyhetsurval framgår av undersökningar där journalister svarar på frågor angående hur stor betydelse olika faktorer har för att en händelse ska bli en nyhet (perceptuellt nyhetsurval), och om hur stor betydelse de faktorerna måste ha för att en händelse ska bli en nyhet
faktorerna, för om något blir en nyhet, vara “att händelsen är sensationell och oväntad”, “att händelsen är dramatisk och spännande” och “att det handlar om en exklusiv nyhet”.
4.4 Medielogik och berättarteknik
För att kunna förstå vilka olika faktorer som utgör nyhetsurvalet behöver man ta hänsyn till nyhetsmediernas format och specifika logik. Där kommer teorin om medielogiken in, den handlar i grunden om att ett mediums innehåll beror på vad som passar dess format, organisation, yrkesmässiga normer och behov av uppmärksamhet (Karlsson & Strömbäck, 2019). Enligt teorin om medielogiken är det nyhetsmedierna själva, som utifrån graden av journalistisk professionalism, graden av marknadsorientering och av de tillämpade medieteknikerna som styr vad medierna rapporterar om och hur huruvida de väljer att forma rapporteringen snarare än att verkligheten i sig styr det (Karlsson & Strömbäck, 2019).
Karlsson & Strömbäck (2019) förklarar att medierna är viktiga i samhället och att politiska och sociala aktörer anpassar sig till mediernas medielogik för att locka till uppmärksamhet och sedan anpassar sig medierna själva till medielogiken. Det finns olika typer av utformningar där förståelsen av vad medielogiken innebär som en central punkt för att få en bild av hur medierna går tillväga för att forma en händelse till en nyhet. Detta sker genom sju olika strategier, tillspetsning, förenkling, polarisering, personifiering, intensifiering och konkretisering (Hernes, 1978). En sjunde teknik, stereotypisering, har lagts till av Nord och Strömbäck (2012) i boken Medierna och demokratin i efterhand. Desto fler av dessa strategierna som går att applicera på en nyhet desto större chans är det att den blir en del av nyhetsurvalet (Karlsson & Strömbäck 2019).
Inom medielogik tillför även mediedramaturgi ett sätt att förmedla händelser till läsare. Mediedramaturgi är det tillämpade dramaturgiska begreppen inom medieproduktion. Dramaturgin skapas av journalister eller medieproducenten som ger läsarna berättelser med utgångspunkten från verkliga händelser. Det kan vara allt ifrån radio, artiklar och tv där dessa kan sorteras i olika genrer och stilar. Mediedramaturgi presenterar varför och till vilka som är mottagare, hur man återberättar ett händelseförlopp, vilken genre man väljer och vilka spänningsskapande begrepp man använder sig av (Pusztai, 2011). Det drygt hundraåriga dramaturgiska tänkandet i Norden utvecklades i takt med att journalisternas dramatiska beskrivningar av platser och situationer som skulle skapa medlidande, vrede och rädsla i läsaren. Vid en redovisning av nyheter används ordningsföljden i enlighet med den aristoteliska spänningskurvan. Namnen på de dramaturgiska begreppen är densamma som används inom filmdramaturgin såsom anslag, presentation, fördjupning, point of no return, information, konfliktens upptrappning, klimax och summering (Pusztai, 2011).
Karlsson & Strömbäck beskriver de redaktionella arbetsprocesserna på så sätt att gestaltningsvalen av nyhetsredaktionerna påverkas av olika faktorer och den viktigaste faktorn är medielogiken. Medielogiken innebär alltså redaktionens rutiner och praktiker som styr det redaktionella arbetet och de journalistiska värderingarna. Gestaltningen varierar beroende på mediernas format, interna arbetsvillkor, organisation och behov av uppmärksamhet. Medielogiken kan se olika ut beroende på redaktion till redaktion. Författarna beskriver att medierna själva har ett ansvar för hur en nyhet gestaltas.
5 Metod
I detta kapitel följer en utförlig beskrivning av vårt tillvägagångssätt och
5.1 Avgränsningar
Vi kommer använda oss av en tidsram där vi presenterar tidsförloppet av Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering innan och efter WHO gick ut med att COVID-19 är en pandemi. Tidsramen för artiklarna vi valt att analysera är;
Dagens Nyheter med startdatum 2020-01-11 fram till 2020-03-26 och Aftonbladet med startdatum 2020-01-06 fram till 2020-03-31.
Inför undersökningen kommer 12 artiklar från dessa två tidningar väljas ut och granskas. Dessa 12 artiklar kommer delas upp till 3 artiklar före och 3 artiklar efter deklarationen från vardera tidning vilket resulterar i att vi kommer få en översikt på händelseförloppet av hur våra två utvalda tidningar har rapporterat kring COVID-19 före och efter WHOs deklaration.
Vi valde att analysera Aftonbladet och Dagens Nyheter eftersom Aftonbladet är en kvällstidning och Dagens Nyheter är en dagstidning. Att jämföra både dag- och
kvällspress i vår studie ansåg vi vara viktigt då Aftonbladet och Dagens Nyheter har en stor räckvidd och är, enligt Internet Stiftelsens undersökning, de främsta valen när det kommer till nyhetsläsning digitalt. Enligt en ny undersökning som mätinstitutet Orvesto (2020) gjort framkommer det att Aftonbladet når mer än halva svenska folket mellan 16 och 80 år varje dag. Den totala räckvidden är 3,7 miljoner läsare digitalt varje dag (Orvesto Konsument juli 2020).
Dagens Nyheter har en räckvidd på 1 272 000 läsare per dag med 200.000 helt digitala prenumeranter (Orvesto Konsument 2020 maj 2020). Vi valde att jämföra dagspress kontra kvällspress för att se om det finns några mönster mellan deras rapportering om COVID-19.
5.2 Kvalitativ textanalys
Den kvalitativa forskningsmetoden inom samhällsvetenskapen bygger på att få en kunskap om samhället genom så kallad sinnesdata. Innebörden med sinnesdata är det vi uppfattar med våra sinnen (Ahrne & Svensson, 2015). Det empiriska materialet som vi samlar in för bearbetning och analys finns i de valda tidningarnas texter. Det finns flera skäl till varför vi valt att använda oss utav en kvalitativ textanalys i vår studie. Dels för att analysera helheten och få ut det viktigaste i en text, men även för att det eftersökta innehållet i en text kan ligga gömt under ytan och kan endast tas fram genom en
& Wängnerud, 2017). För att ta oss an den kvalitativa textanalysen har vi valt att arbeta med en framinganalys, som vi redogör för nedan.
5.3 Framinganalys
Att använda framing som metod för kvalitativ textanalys syftar på att studera medierna i en dynamisk miljö och hur de gestaltar innehållet som går ut till allmänheten (de
Vreese, 2005). Kommunikatörer som skapar material för allmänheten tar enligt Entman (1993) medvetna som omedvetna val i fråga om vad som sägs och skrivs. Texten som produceras innehåller därför konkreta nyckelord, källor för information samt stereotypa bilder. Dessa fungerar följaktligen som ramarna för texten i fråga. Journalistiska
gestaltningar innebär att medierna gestaltar ett samhällsproblem och vilka argument som lyfts fram, men även vilka värdeladdade ord som används i en text. Därför har vi valt att använda framing som metod i vår studie då vårt syfte är att analysera hur Dagens Nyheter i jämförelse med Aftonbladet har rapporterat om COVID-19.
5.4 Analysformulär (ramverk för framinganalys)
Framinganalysen är en ram för studien ur ett metodologiskt perspektiv. Vi utgick ifrån Entmans (1993) definition om framingteorin när vi skapade vår analysmodell. Detta för att identifiera ramar i artiklarna samt för att möjliggöra en analys och identifikation av vad texterna handlar om och hur dem kan komma till att uppfattas av individer. Denna modell delas upp i sex steg där vi analyserade texten och sökte efter innehåll där författaren till artikeln uttrycker något, några eller samtliga av följande punkter:
1. Hur framställs/gestaltas problemet?
2. Vad är den bakomliggande orsaken till problemet?
3. Vilka värderingar är synliga i texten och hur beskrivs problemets konsekvenser? A. Hur framträder dessa? B. Används värdeladdade ord? Vilka?
4. Ges det några konkreta förslag på hur problemet ska lösas? 5. Hur betonas situationen i artikeln? (lugnande/alarmerande) 6. Vilka myndigheter får komma till tals i artikeln?
5.5 Material
Vårt material i studien är dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen
och kvällspress men vi beslutade att avgränsa antalet tidningar till en dagstidning och en kvällstidning. Anledningen var att det skulle behövas mer tid att gå igenom fler
tidningar vid analys. Vi anser också att det är mer intressant med endast två olika tidningar som ger oss möjligheten att fokusera med en större inblick i varje tidning som representerar dags- och kvällspress.
Artiklarna kommer vara skrivna av olika reportrar och skribenter men för oss är tanken att texten från samtliga tidningar står i centrum för vår undersökning. Med stöd av dagordningsteorin granskar vi tidningarnas innehåll vid bestämda datum för att se mer av likheter och skillnader i rapporteringen.
Det empiriska materialet återfinns i bilaga A.
5.6 Urval
Materialet för undersökningen avgränsades till två tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Undersökningen har baserats på artiklar publicerade på tidningsmediernas hemsida. I detta kapitel redogörs för urvalet av det material som använts i studien. Samtliga artiklar har publicerats inom given tidsavgränsning, 6 januari 2020 till och med den 31 mars 2020. Ovanstående tidsavgränsning valdes då vi hade en föraning om att det rapporterades som mest om ämnet vid den tidpunkten. Studiens framinganalys jämför publicerade nyhetsartiklar inom den tidigare nämnda tidsramen. Kriteriet för artiklarna var att de skulle ha coronaviruset som huvudämne. Den kvalitativa
framinganalysens material utgörs av artiklar från dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet. Dessa tidningsmedier valdes då de är de största i landet och har därmed en stor spridning vilket innebär att de når ut till en stor läsargrupp. Mats Ekström och Larsåke Larsson (2010) skriver i boken ”Metoder i
resulterade sedan i att det blev sex artiklar skrivna av Dagens Nyheter och sex artiklar skrivna av Aftonbladet. Vi valde att ha sammanlagt 12 artiklar i vårt empiriska material då vi ansåg att detta var en tydlig och tillräcklig avgränsning för vår studie. Samtliga texter som valts ut är publicerade under januari, februari och mars månad och i urvalet har vi haft i åtanke om att välja ut texter som är komponerade av olika skribenter för att få fler infallsvinklar i vår analys. Dock har vissa av artiklarna samma skribent då vårt huvudsakliga fokus var att hitta artiklar skrivna om samma händelser i de båda valda medierna. Urvalet genomfördes med hjälp av webbsidornas sökverktyg baserat på sökordet ”coronavirus”.
5.7 Metodkritik
Urvalet kan ifrågasättas då enbart rikstäckande tidningar inkluderades, något som hade varit intressant i studien hade varit att ha med en lokaltäckande tidning för att se om rapporteringen skiljer sig mer anmärkningsvärt jämfört med en rikstäckande tidning. Dock ansåg vi att det var intressant att våra nyhetsmedier är rikstäckande då man kan se en generell nyhetsrapportering om coronaviruset runt hela landet och inte enbart om en specifik stad. Något som också är av vikt är att ifrågasätta en kvalitativ studie då en kvalitativ studie ger mer utrymme för tolkning än vad en kvantitativ studie ger. Dock vill vi lyfta vårt val av kvalitativ studie då vi mer djupgående kunde analysera artiklarna samt finna större betydelser i texten än vad en kvantitativ studie kan göra. Att använda en framinganalys i analysarbetet har många fördelar i fråga om att finna nyckelbegrepp och detaljer kring specifika händelser som forskaren ämnar undersöka. Dessa fördelar är givetvis något bra och skapar stora förutsättningar för ett lyckosamt forskningsresultat, men det kan även ha nackdelar (Entman, 1993). Entman förklarar att risken med att söka efter specifika ramar kan resultera i att forskaren inte analyserar innehållet på ett objektivt sätt och tenderar att gå för fort fram för att hitta det denne letar efter. I vår framinganalys var vårt syfte att hitta ramar som kan ligga till grund för hur vår valda dags- och kvällspress rapporterade kring coronaviruset och vi är därför väl medvetna om att objektiviteten i vårt analysarbete kan gå förlorad. För att undvika detta har vi analyserat artiklarna på ett kritiskt sätt och utan att ha diskuterat vilka ramar respektive text kunde komma att innehålla. Detta ökade studiens tillförlitlighet. Vi är även
kontra kvällspress rapportering såg ut ansåg vi ändå att vår avgränsning fungerade i koppling till vårt syfte.
5.8 Reliabilitet och validitet
Vissa forskare har lagt fram ett förslag att kvalitativa studier ska värderas och bedömas utifrån andra kriterier än de som används vid kvantitativa studier som oftast är
begreppen reliabilitet och validitet (Bryman, 2018). Eftersom vår studie är av den kvalitativa sorten valde vi att använda oss av begreppet tillförlitlighet (Bryman, 2018) som substitut för reliabilitet och validitet. Tillförlitlighet har att göra med studiens pålitlighet, vilket vi arbetade med genom att vara så transparenta som möjligt under forskningsprocessens alla faser. Allt ifrån forskningsfrågor, val av forskningsmetod samt vad för urval och material som används presenterades noggrant. Vi menar att en utomstående forskare skulle kunna genomföra samma studie som vi gjort och få fram ett liknande resultat. Däremot är vi medvetna om, som nämnt i metodkritiken, att det kan finnas inslag av subjektivitet i studien och att våra resultat kan ha påverkats av sociala och kulturella kontexter. Vid sammanställningen av analysresultaten diskuterade vi de olika fynden med varandra för att se om vi hade samma syn på dem. Eftersom vi hade en intern referensram sedan tidigare gjorde det att vi inte drog för generella slutsatser av våra fynd, utan förhöll oss till det som tidigare bestämts.
5.9 Forskningsetiska överväganden
I en forskningsstudie är det ett krav att vara opartisk och att resultatet inte ska vara bundet till oss som genomför undersökningen. Andra forskare ska med samma
tillvägagångssätt som vi använt oss av få samma resultat i vår undersökning. För att nå detta resultat använde vi oss därför av vår metod och våra valda teorier samt genom tidigare forskning. Dock använde vi oss av en kvalitativ metod som därav lämnar mer utrymme för egen tolkning än vad den kvantitativa sorten gör. Enligt Vetenskapsrådet (2020) finns det olika principer för att ge forskare vägledning i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning. Dessa principer bygger på;
1. Tillförlitlighet för att säkerställa forskningens kvalitet, detta visas genom metod, analys och utnyttjande av resurser.
3. Respekt för kollegor, forskningsdeltagare, samhälle, kulturarv och miljö. 4. Ansvar för forskningen från ide till publicering.
Dessa principer har vi anammat genom att vi påpekat både styrkor och svagheter med vår forskning samt att vi har med tydliga tillvägagångssätt klargjort vår metod och syfte tydligt i vår studie.
6 Resultat och analys
I följande kapitel presenteras en beskrivning av vårt empiriska material samt en redogörelse av studiens resultat och analys. Händelserna presenteras i kronologisk ordning eftersom det blir som mest tydligt för läsaren. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ framinganalys för att få fram vårt resultat. Artiklarna som analyserats för att få fram resultatet återfinns i Bilaga A.
6.1 Händelse 1: Okänt virus sprids i Wuhang, Kina
Dagens Nyheter 2020-01-11 (Amina Manzoor)
Den 11 januari publicerade Dagens Nyheter (Amina Manzoor) en artikel om ett okänt virus som orsakar lunginflammation. Enligt preliminära resultat handlar det okända viruset om ett nytt coronavirus som är i samma familj som mers och sars. Den bakomliggande orsaken till detta virus uppges komma från en fiskmarknad i Wuhan, Kina. Marknaden hade då stängts för sanering. Artikeln inleder med texten.
“Tillståndet är fortfarande kritiskt för ytterligare sju personer. Många har koppling till en fiskmarknad, som stängts för sanering.”
Artikeln är kort och texten beskriver situationen som lugnande då det i texten förklaras att marknaden är stängd för sanering. Skribenten använde inte sig av några
och mers, som tidigare orsakat epidemier världen över, och kunde nu överföras till människor som det tidigare inte kunnat. Detta anser vi vara det som är en avvikelse från det normala vilket gör att nyheten blir extraordinär. Vi kan även koppla denna artikel till vad Ghersetti (2012) menar med sensation och avvikelser i nyheter. Händelser av
sensationell karaktär handlar om oförutsedda, oväntade eller ovanliga situationer. Ofta, men inte alltid, är dessa sensationella händelser negativa eftersom negativa händelser anses ha ett större nyhetsvärde. Nyheter om olyckor, krig och katastrofer är ofta
överrepresenterade i medier (Ghersetti, 2012). Därför kommer en nyhet som denna högt upp på dagordningen då den är just sensationell och oväntad.
Aftonbladet (2020-01-06, TT)
Aftonbladet skrev den 6 januari om det nya viruset som skapade stor oro i Wuhan, Kina. Att skribenten valt att skriva rubriken med ordet “oro” förstärker och framkallar rädsla till läsaren och visar ett alarmistiskt tonläge (Karlsson & Strömbäck 2019). Symptomen som beskrev sjukdomen i artikeln var likartad en lunginflammation och vid denna tidpunkt hade 60 människor nu insjuknat i det då okända viruset. Tidigare hade man, enligt Aftonbladets artikel, misstänkt att viruset var ett av sars-viruset som 2003 uppstod som en epidemi i södra Kina. Senare i artikeln berättar Yuen Kwok-Yungr, mikrobiologen vid Hongkongs universitet;
“Det är mycket osannolikt att detta kommer att leda till en större epidemi som den 2003, säger han till Time , men varnar samtidigt för att avfärda risken”.
Kwok-Yungr talar i sannolikhet i artikeln vilket brukar användas vid beräkning i hur stor risken är vid aktuella händelser (Jarlbro, 2004). Han är även en elitperson som står högt i hierarkin som uttalar sig i artikeln vilket gör att trovärdigheten och inflytandet för artikeln blir högre (Karlsson & Strömbäck, 2019).
meddelar att det finns misstankar att smittan sprids mellan djur och att det ännu inte finns bevis på att det överförs mellan människor. Den kinesiska experten inom luftvägssjukdomar vid Hongkongs universitet kommenterar även i artikeln och säger;
“Oftast kan luftvägsvirus överföras mellan människor. Det är bara en fråga om hur smittsamt det är”.
Artikeln visar på en vinkel av personifiering där händelser som berör grupper eller samhället lyfts fram, i synnerhet i början av artikeln där oron beskrivs i Kina och som senare berättar händelser där marknaden tvingats stänga ner och att det finns en risk att människor far illa. Detta i sin tur påverkar människor på så sätt att de känner sig berörda av händelsen (Nord & Strömbäck, 2012). Därefter avslutas artikeln med att berätta att Kina vid denna tidpunkt skärpte sin kontroll vid flygplatser och andra resvägar in till landet samt uppmaning att inte vara nära vilda djur eller matmarknader.
6.2 Händelse 2: WHO utlyser globalt nödläge
Dagens Nyheter (2020-01-30, Jonas Desai)
Den 30 januari publicerade Dagens Nyheter en artikel om att WHO utlyser ett
internationellt nödläge för sjätte gången i historien. Texten framställer dock de kinesiska insatserna för att begränsa smittspridningen som positiva och betoningen i artikeln upplevs som lugn. En del värdeladdade ord såsom; nödläge, framkommer dock i texten.
WHO och Folkhälsomyndigheten får stor plats i artikeln. Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten understryker att bekämpningen mot virusutbrottet är särskilt viktigt i låginkomstländer.
– Om smittan skulle komma till resurssvaga länder kan det ställa till med mycket besvär, säger han.
används för att dra till sig uppmärksamhet (Hernes, 1978). Att myndigheter får stor plats i artikeln tyder på att en kris utlöser ett stort behov av information hos allmänheten då allmänheten förlitar sig på att ansvariga myndigheter ska uttala sig om rådande situation och vägleda medborgarna (M. Djerf-Pierre, M. Ghersetti, B. Johansson och T. Oden, 2016). Detta indikerar på att när individer upplever stress, obehag och en
utsatthet för risk så vänder man sig till medier för att få information och bekräftelse från ansvariga myndigheter.
Aftonbladet 2020-01-30 (Hans Österman, Sara Milstead)
I artikeln i Aftonbladet den 30 januari skriver de att “smittan ökat explosionsartat” som första mening i ingressen. Ett globalt nödläge sänds ut och antalet smittade beskrivs ha tiofaldigats vilket är den bakomliggande orsaken till problemet. Dramaturgin finns med i artikeln då den börjar dramatiskt genom att använda värdeladdade ordet
“explosionsartat” i ingressen och använder sig av intensifiering för att förklara problemet (Ghersetti, 2012). Det globala nödläget framställs som att utbrottet blivit värre men att kontroll och strikta åtgärder ska bromsa smittan. Skribenten förklarar att ett globalt nödläge är det mest allvarliga FN kan utfärda samt att större resurser behövs såsom stopp för resor. Det beskrivs även i artikeln hur många det är som har dött, i synnerhet i Kina, där det konstateras i texten att det är 9400 personer som smittats och 213 personer omkommit. Många av de döda har haft andra medicinska besvär. En tredjedel av de som insjuknat har dock inte haft någon underliggande sjukdom. Här tolkar vi att texten är skriven med konkretisering vilket innebär att skribenten
förtydligar för läsaren om händelser och vad globalt nödläge betyder samt är noga med att förklara med siffror i texten vad gäller t ex dödsfall (Nord & Strömbäck, 2012). I texten framgår det även att andra länder nu blivit drabbade. Aftonbladet skriver;
mycket svårstoppat. Dock passade WHO på att berömma Kina, då agerandet nu var mycket mer kraftfullt än vid Sars-utbrottet 2003.”
Tonen i artikeln är alarmerande på så vis att skribenten beskriver hur myndigheter såsom WHO och experter har svårt att förstå virusets ursprung, smitta och dödlighet men precis som i Dagens Nyheter finns det även beröm till Kina som agerat snabbare än vid tidigare utbrott. Genom att använda sig av expertkompetens i artikeln blir det lättare att driva igenom budskapet med trovärdighet och för att dra till sig uppmärksamhet (Strömbäck, 2014).
6.3 Händelse 3: Första fallet av det nya coronaviruset i Sverige
Dagens Nyheter (2020-01-31 Jonas Desai)
I Dagens Nyheter den 31 januari publicerades en artikel där det bekräftas av Folkhälsomyndigheten att det första fallet av det nya coronaviruset har kommit till Sverige. En 32-årig kvinna har uppvisat symptom och hade då isolerats. Värdeladdade ord såsom; hälsonödläge används i texten men situationen uppfattas som under kontroll och betoningen är lugnande. I ett citat från Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten säger hon:
– Vi måste acceptera att detta händer i världen. Kunskap är viktigt i detta för att inte sprida onödig oro i den här situationen, säger Tegmark Wisell.
Vår analys av Dagens Nyheters rapportering om det första bekräftade fallet av det nya coronaviruset i Sverige tolkar vi som lugnande men med infall av värdeladdade ord som kan tolkas som oroande för läsaren. Rubriken “Första fallet av det nya coronaviruset i Sverige” tyder på intensifiering då ordet “nya” används i rubriken. Att Sverige har drabbats är ett beskrivande och värderande ord, ett uttryck som tyder på intensifiering, som används för att dra till sig uppmärksamhet (Hernes, 1978).
denna artikel kan vi även koppla Ghersettis (2012) kännetecken till varför en nyhet får stor plats i media till; närhet. Vilket innebär att händelsens geografiska, tidsmässiga eller kulturella avstånd påverkar på vilket sätt och hur mycket nyheten uppmärksammas. Ifall en händelse nyligen inträffat eller inträffat på närlägen plats har människor enklare att relatera till detta och då bedöms nyhetsvärdet som en större nyhet än andra.
Aktualitet är ett relevant begrepp att använda när närhet diskuteras. Ifall händelser tenderar att återkomma på mediernas agenda och ett tema kan urskiljas uppmärksammas nyheten vidare (Ghersetti, 2012).
Aftonbladet (2020-01-31 Niklas Eriksson, Susanna Nygren)
I Aftonbladet rapporteras det om att den första personen i Sverige blivit smittad av viruset och att orsaken till detta är ett besök i Wuhan, Kina. I rubriken står det “Första fallet av coronaviruset i Sverige: isolerat sig själv” som hugger tag i läsaren och skapar en nyfikenhet kring att personen har isolerat sig själv. Det hör till den dramatiska berättartekniken som skribenten använt sig av där inledningen börjar med en dramatisk upptrappning men där texten senare i artikeln visar sig vara mer odramatisk än vad rubriken säger (Pusztai, 2011). Valet av rubrik tolkar vi som ett tecken på intensifiering för att dra till sig uppmärksamhet där läsaren direkt blir nyfiken av att läsa vidare i artikeln när rubriken säger att kvinnan isolerat sig själv i samband med viruset (Karlsson & Strömbäck, 2014).
Kvinnan som blivit smittad låg på en klinik i Jönköping för vård vid hemkomst till Sverige. Skribenten skriver att läkare ska följa upp patienten samt hur viruset utvecklar sig med tiden. Folkhälsomyndigheten konstaterar också i artikeln att kvinnan inte har kunnat smitta på vägen hem till Sverige. Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Jönköping säger att det är viktigt att betona att det första bekräftade fallet av viruset i Sverige inte betyder att det är någon spridning av viruset här i landet. Hon säger till Aftonbladet:
– Smittspridningen har skett i Kina och inte här, vi känner oss lugna för läget här.
Trots att smittan nu hamnat i Sverige vid denna tidpunkt är tonen i artikeln inte
kan här koppla till Ghersetti (2012) om avståndets betydelse i rapporteringen när smittan finns nära då Ghersetti menar att medier oftast skriver lugnande när hotet kommer nära och mer alarmistiskt när hotet är längre bort.
6.4 Händelse 4: WHO deklarerar att COVID-19 blivit en pandemi
Dagens Nyheter (2020-03-11 Clas Svahn, Anders Bolling)
Den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 blivit en
pandemi. Vilket innebär att sjukdomen nu är spridd över hela världen och att den sprids oavbrutet från en människa till en annan. Detta uppgav WHO-chefen Tedros Adhandom Ghebreyesus vid en presskonferens. Smittan hade då nått 114 länder.
– Vi räknar med att det kommer att bli värre. Vi kommer att få fler fall, fler dödsfall och fler länder som drabbas och vi är oroade över antalet fall och över bristen på insatser. Vi har aldrig tidigare sett en pandemi orsakad av ett coronavirus, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Citatet ovan påvisar en alarmerande ton. Detta genom att använda sig utav olika strategier som går att applicera till varför en nyhet uppfattas på ett visst sätt och varför just den nyheten blir en del av nyhetsurvalet. Samtliga strategier som använts i artikeln följer nedan;
Tillspetsning förklaras med att medierna förser händelsen med en viss vinkel. Denna teknik har skribenten använt sig utav genom att citera WHO-chefens uttalande om coronaviruset och dess spridning. Konkretisering innebär att medierna förtydligar händelsen för läsarna, denna teknik kan även den kopplas till citatet ovan där situationen är enkelt beskriven. Även intensifiering använder sig skribenten av i texten då det är genomgående alarmerande ton. Intensifiering innebär att medier dramatiserar händelsen genom konflikter (Hernes, 1978).
Aftonbladet (2020-03-11 TT)
Över två månader har gått när Aftonbladet bekräftar att WHO klassar utbrottet som en pandemi. Orsaken till en pandemi är att antalet insjuknade av viruset har ökat på kort tid men Aftonbladet skriver att Sverige har en plan för att hantera smittan genom ett
“Den stora skillnaden på en pandemi och en epidemi ligger i hur myndigheter och sjukvård agerar. Vid en etablerad pandemi med spridning i Sverige försöker man inte längre minska spridningen mellan länder, utan fokuserar istället på att minska effekterna inom varje land.”
Vi tolkar artikeln som att den befinner sig i den sista fasen i det journalistiska arbetet där ansvariga står till svars för det som har hänt. I detta fallet är det myndigheter och sjukvården som står för “skillnaden mellan en pandemi och en epidemi” beroende på hur dessa agerar och har det största ansvaret (Karlsson & Strömbäck, 2019).
En av Aftonbladets mellanrubriker “Ny typ av smitta” tyder även här på intensifiering genom att att använda ordet “ny” som är värdeladdat i detta sammanhang (Strömbäck, 2014). Skribenten förklarar att en pandemi uppstår när en sjukdom sprids så pass enormt och är av en helt ny smitta. Sedan citeras återigen Anders Tegnell;
– Det förutsätter att det är en ny sjukdom som vi inte har någon immunitet mot i befolkningen överhuvudtaget, att det är något vi inte har stött på tidigare. Så alla kan mer eller mindre bli sjuka av det. Dessutom måste det vara något som är hyfsat smittsamt.
Artikeln avslutas med att beskriva och berätta tidigare sjukdomar som klassats som pandemier såsom fågelinfluensa, där djuren också varit en orsakande faktor till uppståndelsen av sjukdomar som skördat flera liv. Aftonbladet skriver mer
dramaturgiskt och med längre texter där vi tolkar att artikeln lämnar läsaren med oro om att det som tidigare hänt kommer hända igen.
6.5 Händelse 5: Reseförbud till EU
Dagens Nyheter (2020-03-18 Pia Gripenberg)
på sina resor hem understryks som problematisk i artikeln vilket uppfattas som alarmerande.
– I mina samtal med polska premiärministern i dag lovade han att arbeta hårt för att bland annat medborgare från Estland, Lettland och Litauen ska kunna resa genom Polen, säger Ursula von der Leyen.
Att använda citat från personer som anses stå högt i hierarkin, så kallade “elitpersoner”, höjer källornas trovärdighet och inflytande hos läsaren (Karlsson & Strömbäck, 2019). Detta kan vi applicera i analysen av DNs artikel om just reseförbudet till EU och där EU-medborgarnas problematik med att komma hem lyfts fram. Där använder skribenten EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en källa och höjer därav trovärdigheten hos läsarens uppfattning kring problematiken.
Aftonbladet (2020-03-17 Anna sjögren, Julius Bengtsson)
Sverige inför nu reseförbud i 30 dagar och Aftonbladet beskriver beslutet som en “exceptionell åtgärd” från ett citat från inrikesministern Mikael Damberg i rubriken. Att skriva “exceptionell åtgärd” i rubriken innefattar intensifiering som strategi i sitt
berättande vilket gör att texten ses som mer intensiv och hugger tag i läsaren
(Strömbäck, 2014). Tidningen använder värdeladdade ord som “dramatisk” när beslutet togs på en extrainsatt pressträff vilket drar med publiken i en viss upplevelse istället för bara en informativ nyhet. En pandemi är ett tacksamt material för den som vill skapa dramatik med inslag av hot (Odén, Ghersetti och Wallins studie, 2008).
Ordet “dramatisk” tolkar vi som att det skapar en bild till publiken att beslutet av inreseförbud anses ha varit en dramatisk process. Genom att börja skriva rubrik och ingress med en intensifierad strategi får läsaren först en inblick i att det är en allvarlig situation men ser vidare längre in i artikeln att det skrivs i mer lugnande ton
usztai, 2011).
Orsaken till problemet är smittan som förklaras blivit ännu värre och inrikesministern Mikael Damberg får komma till tals i texten och berättar att
“Vi har en ansträngd situation för smittspridningen och för
sjukvården i Sverige och vi befarar att den kommer att bli värre. Då är det viktigt att ta ett europeiskt samfällt beslut. Så EU:s länder kommer att fatta det här beslutet, vart och ett på sitt sätt. Men att faktiskt göra så att det inte är möjligt att komma in till Europa från resten av världen vid det här tillfället är viktigt”
Damberg svarar till Aftonbladet gällande risker för inreseförbudet;
- Jag ser inte några risker med det nu. Men riskerna jag har sett är att vissa länder infört egna inre gränskontroller inom Europa som i viss mån har förhindrat den fria rörligheten av godstransporter,
läkemedel, medicinskteknisk utrustning och skyddsutrustning för vårdpersonal.
I slutet av artikeln uppmanar Damberg folket att lyssna på expertmyndigheter och ger taktpinnen till Folkhälsomyndigheten.
6.6 Händelse 6: Tvångsåtgärder införs
Dagens Nyheter (2020-03-26 Ingmar Neveus)
åtgärd. Sverige målas upp som landet som tar sin egna väg och går emot det som de andra drabbade länderna valt att göra.
Rubriken i artikeln lyder ”Sverige sticker ut när hela Europa inför tvångsåtgärder”. Att
skribenten har valt just denna text som rubrik kan appliceras till forskning kring gestaltningseffekter. Dessa gestaltningseffekter har utvecklats till två olika områden. I denna artikel kopplar vi endast till det ena området som benämns; likvärdig
gestaltningseffekt. Där undersöker man hur användningen av olika ord med samma betydelse leder till att individer ändrar sin inställning. Vanligtvis händer det när
gestaltningar skildrar samma kritiska information i antingen ett “positivt” eller “negativt ljus”. Det kan leda till att individer har olika inställningar till något av orden
(Druckman, 2001). I denna artikel uppfattas valet av rubrik, med koppling till ovan forskning, som “negativ” och med en alarmerande betoning.
Aftonbladet (2020-03-31 Jonas Sylvén Möller)
Trycket på svenska sjukhus är högt på grund av coronaviruset. Sjukhusen vädjar nu till folket att stanna hemma för att förhindra smittan. Ansvaret ligger nu hos privatperson och sjuksköterskor på Danderyds sjukhus får komma till tals i Aftonbladets artikel. Sjuksköterskorna beskriver att de nu jobbar i speciella skyddsutrustningar och säger;
“Om många kommer sjuka på samma gång mäktar inte sjukvården med. Vi måste minska smittspridningen och plana ut kurvan. Det kan vi göra med enkla medel – genom att människor stannar hemma”
7 Slutsats och diskussion
Avsikten med vår studie har varit att ta reda på hur Dagens Nyheter och Aftonbladet rapporterat om coronaviruset under den avgränsade perioden 6 januari 2020 till och med 26 mars 2020 samt att se om det finns skillnader i hur de båda medierna rapporterade innan och efter att WHO deklarerade att det är en pandemi. I detta kapitel kommer vi att besvara vår studies syfte och frågeställningar. Slutligen kommer vi diskutera frågor som dykt upp under studiens gång och ge förslag på framtida forskning.
För att besvara vår första frågeställning angående hur Dagens Nyheter och Aftonbladet rapporterat om coronaviruset under vår valda tidsperiod, kan vi koppla till Marina Ghersettis (2012) förklaring om hur medier använder olika kriterier för huruvida en nyhet hamnar högt upp på dagordningen och hur medierna speglar händelser till nyheter som lockar till sig publikens uppmärksamhet.
Ghersetti (2012) förklarar att nyhetsvärdering handlar om att finna kännetecken för händelser eller förhållanden. Ghersetti menar att vissa gemensamma egenskaper präglar händelserna som blir nyheter. Dessa egenskaper har ibland fått skilda benämningar men handlar sammantaget om närhet till publiken, sensation och avvikelser, elitcentrering och förenkling (Ghersetti, 2012).
Något vi tyckte var extra intressant med vår undersökning och vårt resultat var att artiklarna vi analyserat är alla unika då vi lever i en pandemi som aldrig tidigare skett i modern tid. Strömbäck (2014) beskriver likt Ghersetti (2012) nyhetsvärderingen som att det finns olika kriterier för att en händelse ska bli en nyhet, några av dessa är att
händelsen är sensationell, oväntad, spännande, dramatisk, väcker känslor hos läsaren eller att händelsen får stora konsekvenser i samhället. Vi såg genomgående i
analysarbetet att alla valda artiklar hade starka kännetecken för att hamna högt upp på dagordningen, det vill säga att artiklarna var sensationella och avviker från det normala nyhetsmönstret. Detta innebär att det analyserade materialet uppfyller alla kriterier och hamnar därmed högst upp på nyhetsvärderingen.
