Avsikten med vår studie har varit att ta reda på hur Dagens Nyheter och Aftonbladet rapporterat om coronaviruset under den avgränsade perioden 6 januari 2020 till och med 26 mars 2020 samt att se om det finns skillnader i hur de båda medierna rapporterade innan och efter att WHO deklarerade att det är en pandemi. I detta kapitel kommer vi att besvara vår studies syfte och frågeställningar. Slutligen kommer vi diskutera frågor som dykt upp under studiens gång och ge förslag på framtida forskning.
För att besvara vår första frågeställning angående hur Dagens Nyheter och Aftonbladet rapporterat om coronaviruset under vår valda tidsperiod, kan vi koppla till Marina Ghersettis (2012) förklaring om hur medier använder olika kriterier för huruvida en nyhet hamnar högt upp på dagordningen och hur medierna speglar händelser till nyheter som lockar till sig publikens uppmärksamhet.
Ghersetti (2012) förklarar att nyhetsvärdering handlar om att finna kännetecken för händelser eller förhållanden. Ghersetti menar att vissa gemensamma egenskaper präglar händelserna som blir nyheter. Dessa egenskaper har ibland fått skilda benämningar men handlar sammantaget om närhet till publiken, sensation och avvikelser, elitcentrering och förenkling (Ghersetti, 2012).
Något vi tyckte var extra intressant med vår undersökning och vårt resultat var att artiklarna vi analyserat är alla unika då vi lever i en pandemi som aldrig tidigare skett i modern tid. Strömbäck (2014) beskriver likt Ghersetti (2012) nyhetsvärderingen som att det finns olika kriterier för att en händelse ska bli en nyhet, några av dessa är att
händelsen är sensationell, oväntad, spännande, dramatisk, väcker känslor hos läsaren eller att händelsen får stora konsekvenser i samhället. Vi såg genomgående i
analysarbetet att alla valda artiklar hade starka kännetecken för att hamna högt upp på dagordningen, det vill säga att artiklarna var sensationella och avviker från det normala nyhetsmönstret. Detta innebär att det analyserade materialet uppfyller alla kriterier och hamnar därmed högst upp på nyhetsvärderingen.
Rapporteringen i de båda nyhetsmedierna skildrade en orolig och oviss tid, därav kan man se att den alarmerande betoningen i rapporteringen av corona är återkommande i flera av artiklarna. När vi analyserat klart artiklarna och jämfört Dagens Nyheter med Aftonbladet kunde vi se att Aftonbladet hade en mer dramaturgisk berättarteknik än vad Dagens Nyheters analyserade artiklar hade. Dagens Nyheters artiklar är kortare och mer konkret skrivna, medan Aftonbladet svävade ut mer i deras texter. Det drygt
hundraåriga dramaturgiska tänkandet i Norden utvecklades i takt med att journalisternas dramatiska beskrivningar av platser och situationer som skulle skapa medlidande, vrede och rädsla i läsaren. Vid en redovisning av nyheter används ordningsföljden i enlighet med den aristoteliska spänningskurvan. Namnen på de dramaturgiska begreppen är densamma som används inom filmdramaturgin såsom anslag, presentation, fördjupning, point of no return, information, konfliktens upptrappning, klimax och summering (Pusztai, 2011).
För att besvara studiens andra frågeställning om det finns någon skillnad i rapporteringen i mediernas rapportering innan och efter att WHO deklarerade att COVID-19 nu är en pandemi kan vi ta hjälp av Oden, Ghersetti & Wallins studie “När hoten kommer nära” (2008). Där finner vi nämligen liknande resultat som vi kommit fram till i vår studie angående avståndets betydelse vid rapportering. När hotet är på långt avstånd rapporteras det med en mer alarmerande ton och med en mer lugnande ton när hotet kommer nära. Detta resultat kan vi se i vårt analysmaterial med undantag då WHO deklarerade att COVID-19 är en pandemi, då vi kunde se en mer alarmerande ton i artiklarna. Detta motbevisar Oden, Ghersetti & Wallins (2008) studie om att medier rapporterar med en alarmerande ton när hotet, eller i detta fall “viruset”, är geografiskt långt ifrån och med en lugnande ton när hotet kommer nära. Detta var en intressant upptäckt som vi anser är viktigt att framföra i studien och som kan hjälpa framtida forskning kring rapportering om hot och kriser.
Vi hade en förhoppning om att rapporteringen mellan Dagens Nyheter och Aftonbladet skulle skilja sig på ett mer framträdande vis än vad resultatet i denna studie påvisade. Ingen av våra valda tidningsmedier stack iväg åt någon speciell riktning och de skrev om liknande händelser förutom att Aftonbladet, som tidigare nämnt, hade ett mer
dramaturgiskt sätt att beskriva situationen på. Ett bra exempel på detta framkommer i en artikel från Aftonbladet skriven av Jonas Sylvén Möller från den 31 mars. Han inleder artikeln med att beskriva situationen för personalen inom sjukvården som tuff och sjukhusen vädjar till allmänheten att stanna hemma och hålla distans till andra människor. Han beskriver i texten hur sjukvården går på knäna och att
sjukvårdsplatserna är överbelastade. Betoningen i inledningen av artikeln är
alarmerande men han avslutar med att förklara att den svenska befolkningen faktiskt tar situationen på allvar, detta är ett tydligt exempel på hur Aftonbladet utövar den
I efterhand hade det varit av intresse för studiens resultat att ha en mer lokaltäckande tidning med i undersökningen då både Aftonbladet och Dagens Nyheter har en rikstäckande nyhetsagenda. Då hade möjligtvis vårt resultat påvisat större skillnader i rapporteringen.
I vårt analyserade material kan vi även se att de båda tidningarna ger stor plats för myndigheter och så kallade “elitpersoner” i sina artiklar, vilket höjer källans
trovärdighet och inflytande hos läsaren (Karlsson & Strömbäck, 2019). Detta är något vi anser vara viktigt när man rapporterar om en så pass ny och sensationell situation som coronapandemin var och fortfarande är. Ett intressant exempel på detta framkom i Dagens Nyheter från den 11 mars 2020 (Clas Svahn, Anders Bolling), där WHO-chefen Tedros Adhandom Ghebreyesus får uttala sig angående att COVID-19 nu är en
pandemi. Detta citat tolkas som oroande och alarmerande och höjer förtroendet hos läsaren;
-Vi räknar med att det kommer att bli värre. Vi kommer att få fler fall, fler dödsfall och fler länder som drabbas och vi är oroade över antalet fall och över bristen på insatser. Vi har aldrig tidigare sett en pandemi orsakad av ett coronavirus, säger Tedros Adhanom
Ghebreyesus.
För att summera resultatet av studien kan vi konstatera att rapporteringen om
coronaviruset har en del likheter och skillnader i våra valda dagspress och kvällspress emellan. I de datummässigt tidiga artiklarna kunde vi se att rapporteringen av den internationella vinkeln var återkommande då viruset ännu inte etablerat sig i Sverige. När viruset väl kom till Sverige riktades fokuset mot en mer rikstäckande rapportering vilket faller sig naturligt ur ett nyhetvärderingsperspektiv. Dock försvann inte det internationella intresset helt i de datummässigt senare artiklarna, utan rapporteringen involverade genomgående situationen internationellt. Resultatet visar även en mer dramaturgisk rapportering i Aftonbladets artiklar än i Dagens Nyheter. I denna studie användes en kvalitativ framinganalys för att uppnå resultatet i vår forskning.
Genomförandet av denna studie har lett till en ökad förståelse för hur Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering angående COVID-19 har sett ut under den valda
tidsperioden. Resultatet kring coronaviruset som helhet kan komma att ändras med tiden då detta är en fortsatt pågående pandemi. Vi har endast ämnat att undersöka
rapporteringen under vår valda tidsram.
Under arbetets gång väcktes det olika frågor, som tidigare nämnt, att det hade varit intressant att ha en lokaltäckande tidning i vår undersökning för att se hur
rapporteringen skiljer sig i jämförelse med vad en rikstäckande tidning rapporterar. En annan fråga som dykt upp under tiden var att det skulle varit betryggande att göra en kvantitativ studie varvat med kvalitativ då vi hade kunnat få ett mer konkret resultat än vad vi fick med endast en kvalitativ studie. Detta då en kvalitativ studie ger mer utrymme för tolkning än vad en kvantitativ gör.
7.1 Framtida forskning
Då vår forskning tog avstamp i ett tidigt skede av coronavirusets spridning så finns det mycket mer att utforska kring detta ämne. Inför framtida forskning skulle det därför vara intressant att undersöka hur människor som har läst tidningarna kring coronaviruset har påverkats av nyheterna. Att använda sig av intervjuer och enkäter hade i detta fall varit intressant att göra. En annan typ av studie skulle kunna vara att undersöka den morala aspekten kring hur medier värderar och uppmärksammar elitpersoners bortgång i COVID-19 högre jämfört med exempelvis en person på ett ålderdomshem. En annan intressant vinkel på framtida forskning kan vara att jämföra den svenska rapporteringen om coronapandemin jämfört med andra länder i till exempel våra nordiska grannländer eller USA.