Som underlag för detta resultat har vi använt oss av tio intervjuer. Intervjuernas respon- denter är tio pedagoger som arbetar i grundskolans år F-7. Sju av lärarna har erfarenhet av integrerade särskolelever och tre har ingen erfarenhet av det. Varje intervju tog cirka en timme i anspråk och togs upp på band, och som transkriberades.
I redovisningen har vi på några ställen gjort vissa omformuleringar för att få ett sammanhängande svar, detta för att det ska bli enkelt och förståligt för läsaren. Som hjälp inför den kommande intervjun fick varje respondent tillgång till ett informations- brev d.v.s. missivbrev om intervjuns mål och syfte, där även huvudfrågorna bifogades som hjälp inför intervjun (se bilaga 1).
Under varje fråga här nedan har vi gjort en sammanställning av utdrag från de svar som respondenterna gav, samt en kort analys innehållande deras uttalanden. I analysen har vi letat efter likheter och skillnader mellan de svar som vi erhöll.
Pedagogers syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd
Jag ser positivt på det och har sett många vinster under de här åren. (L6)
Grundtanken med integrering är god men det måste finnas personalresurser om man ska få det att fungera. (L4)
Jag tror på integrering i de lägre årskurserna tom år tre. (L4)
Jag ser mycket positivt på inkludering, men ett måste och ett krav är att det tillförs re- surser i form av en specialpedagog som är inriktad för särskolans elevers behov. Den kunskapen och utbildningen har jag inte och skulle inte kunna ge dessa elever en maxi- mal undervisning. (L1)
Jag tycker det är en förmån och en tillgång för de andra eleverna att se att det finns olik- heter och andra med problem, lära sig att ta hänsyn och utveckla sin empatiska förmåga,
som förhoppningsvis leder till en stimulerande miljö för de som är utvecklingsstörda. (L7)
…det är positivt med integrering både för de elever som är integrerade och för klassens andra elever, men det får inte bli på särskolbarnets bekostnad. (L5)
Svårigheter uppstår om det skiljer för mycket mellan de integrerade eleverna och de övriga eleverna. (L8)
Bara det att det finns resurser, många vuxna, känner jag. (L2)
Jag tycker det är svårt i vårt samhälle att få det att fungera, för vi har inte kommit så långt, vi är inte så toleranta att vi tillåter så mycket olikheter, så ofta blir de barnen utan- för. (Ll0)
Det är bra att få gå tillsammans med de kompisar som man har lekt med. (L10) Integrering ska börja i förskolan. (L9)
Analys
Generellt tycker respondenterna att det är positivt med integrering både för de elever som är integrerade och för klassens övriga elever. Vi antar att detta grundas på att de ser möjligheter för alla elevers utveckling inom skolformerna.
En respondent var i intervjuns början mycket positiv till att alla barn ska integreras, men till skillnad mot de andra respondenterna ändrade hon sin inställning om integre- ring i skolan. Hon pendlade i sin uppfattning under intervjun om hur hon såg på integre- ring. Vi tolkar det som att hon blev medveten om de svårigheter integrering kan med- föra i dagens skola utan någon form av extraresurser.
Eftersom endast en lärare gav synpunkter på svårigheterna med att integrera gravt funktionshindrade elever på grund av bl.a. deras bristande kommunikation med andra elever och lärare, förmodar vi att de övriga tillfrågade endast hade grundsärskoleele- verna i åtanke i sina svar.
Av detta kan vi dra slutsatsen att det inte får vara för stora intelligensmässiga skill- nader mellan eleverna i klasserna och de integrerade eleverna. I förlängningen innebär det att integrering bara kommer att omfatta de yngre åldrarna, och med stigande ålder kommer skillnaderna att öka.
Integrering som ett naturligt inslag i skolan
Att arbeta tematiskt där var och en arbetar med samma tema utifrån sin kunskap, för- måga och sitt sätt kunde vara en bra arbetsform. På så sätt skulle tillfälle ges där sär- skolans elever fick visa upp vad de kan, jag tror också att både elever och vi lärare hade blivit mycket förvånade över vad de faktiskt kan. (L1)
Om man har elever som ska integreras i den traditionella skolan kan jag tänka mig att man arbetar tematiskt som ett sätt att försöka få in eleverna i klassen. (L3)
Att ha en vänklass att samverka med tror jag är en bra början, eller att börja på förskole- klassnivå så de växer upp tillsammans, där de i lämpliga situationer samverkar. (L6) Om man tar tillvara på barnens olikheter som något naturligt blir det inget konstigt. Att växa upp tillsammans gör att elever accepteras efter sitt sätt att vara på. (L7)
Man måste få känna att man duger som man är, man ska inte behöva vara som alla andra för att passa in. (L7)
Har vi fler och fler barn som blir integrerade naturligt krävs det enormt mycket av oss som jobbar i skolan, det är ju en sådan spännvidd bland eleverna. (L8)
Att ha en klasstillhörighet där man är med i de ämnena man klarar. Det måste också finnas grupprum och hjälpmedel när det behövs. (L7)
Gymnastik är ett sådant ämne som integrering skulle kunna fungera bra, här är oftast inte skillnaderna så stora då många av särskolans elever är lika duktiga. Det är bra att de också får känna sig duktiga i något. (L4)
Samarbete är nyttigt för elever, och för oss pedagoger, därför att vi lär oss otroligt mycket av varandra. (L10)
Det är nyttigt för eleven att man kan vara tillsammans med några elever i ett ämne och några andra i ett annat ämne. (L10)
Man får anpassa sig efter de förutsättningar som finns och de resurser man har, man får känna att man gör så gott man kan. (L8)
Analys
Här fick vi fram många bra förslag och synpunkter på om och hur en integrering skulle kunna ta form och se ut. Vi tolkar respondenternas svar att de ser en möjlighet att sam- verka över gränserna i olika ämnen, främst gymnastik och estetiska ämnen. Detta kan ses som en första försiktig början. Av svaren förstår vi att de teoretiska ämnena t.ex. svenska och matematik är mer kunskapsinlärande, och kräver en större individuell pla- nering, mer personalresurser och ett förändrat arbetssätt. Skulle undervisningen bedrivas på ett traditionellt sätt, kommer detta förmodligen skapa svårigheter för särskoleleverna.
Hur man skapar utrymme för dessa elever på skolorna
Jag tycker inte att det saknas något rent fysiskt. Det är väl mest så att till första klass ska man veta hur man gör och hur man jobbar med det här barnet. (L9)
Försöka hitta saker som var och en är duktig på, som man kan bidraga med, t.ex. om man är duktig på dataspel. (L8)
Jag pratar väldigt mycket med mina elever om människors olikheter, orsaker till handi- kapp som sjukdomar och olyckor, att vi är friska idag, men vad som helst kan hända oss
när som helst. Att diskutera detta i klassen för att ge eleverna förståelse för olikheter är viktigt. (L1)
Att bygga på relationer är ett bra sätt att närma sig varandra. (L9)
Det är viktigt att de får visa sina starka sidor, att även dessa kan någonting som impone- rar på skolans övriga elever. (L5)
Att dela upp undervisningen är nödvändig, vissa delar av dagen kan man vara i den stora gruppen men det finns också stunder och tillfällen där det inte lämpar sig. (L4) Att lägga undervisningen på rätt nivå. (L2)
Att man har resurser i klassen. Det finns många vuxna. (L2)
De har andra arbetsuppgifter och en annan arbetstakt de andra eleverna, som ser det som orättvist att de måste göra fler uppgifter och ha längre arbetspass än de integrerade ele- verna. (L4)
Det är ju inte så att de andra eleverna är på samma nivå, utan de har också olika nivåer på sina läroböcker. (L6)
Man måste jobba med värderingsövningar, eleverna måste få möjlighet att hitta sig själv, självkännedom. (L8)
…trygghet i klassrummet, alla ska känna sig trygga. (L8) Analys
Här svarar en del av respondenterna direkt på frågan, men flertalet av respondenterna svarar mer hypotetiskt, hur det skulle kunna vara om vi skapade mer utrymme för ele- verna. Av svaren förstår vi att de tillfrågade har en gemensam föreställning om att en individuell undervisning skapar det utrymme som behövs för att alla elever i skolan
skall utvecklas i sin takt och efter sin förmåga. En gemensam faktor är att de sätter indi- viden i centrum och bygger på möjligheter för växandet. Det finns inga färdiga vägar utan det gäller att hitta rätt undervisningsform för alla elever. Vidare anses det att be- mötande, förståelse och attityder hos skolans personal och andra elever har stor bety- delse för att det ska kunna skapas utrymme för alla och att det skapas ett bra klimat i skolan. Av svaren drar vi slutsatsen att de tillfrågade lärarna, är på god väg mot en skola för alla.
Förutsättningar för att en samverkan ska kunna ske mellan de olika skolformerna
Att intresset finns för en samverkan, då hittar man automatiskt olika vägar att samverka på. (L5)
Först och främst måste personal finnas och även grupprum. (L6)
Det krävs en bra ledning som brinner för integrering och samverkan. (L4)
Ingen erfarenhet, jag har inte hört att vi ska ha något mer fördjupat samarbete. Jag vet inte hur särskolan fungerar. (L3)
En ledning som tillsätter resurser i arbetslaget. (L7) Det är nyttigt. (L10)
Ja, vi har mycket att lära av särskolan. Det skulle vara spännande att titta på deras mate- rial och metodik. (L8)
Blir det massiv anstormning vill vi inte ha samverkan, det har jag svårt att tänka mig. (L9)
En förutsättning är också att de integrerade eleverna är självgående och kan arbeta utan att en vuxen sitter vid deras sida. (L4)
Värdegrunden måste hela tiden vara närvarande och genomsyra i alla lägen under hela skoldagen. Förhållningssättet och respekten för varandra är viktig, både barn-barn, barn- vuxna och vuxna-vuxna. Här har vi en ständig dialog där personalen reflekterar på sig själv och sitt arbetssätt. (L7)
Analys
Svaren indikerar att för att samverkan skall fungera måste fler vuxna arbeta i skolan. Resursfrågan är något som efterlystes. Ambitionen om att kunna starta en bra sam- verkan, är än så länge bara en önskan. Kanske beror det på att det kollegiala samarbetet mellan särskolan och grundskolan verkar vara långt borta. Detta kan säkert bottna i att det ofta finns en rädsla för det vi inte har kunskap om. Vi tror att de behöver ett annat tillvägagångssätt för att komma varandra närmare. Ett sätt kunde vara att ha gemen- samma studiedagar. Då skulle lärarna få möjlighet att diskutera och ventilera sin problematik, och delge varandra av allt material och de läroböcker som används i re- spektive undervisningsform.
Det vi också kan utläsa av vårt resultat är, att respondenterna saknar en tydlig led- ning som vet och har en ambition om en bättre samverkan mellan de olika skolfor- merna.
Fördelar med integrering/inkludering
Att få hjälp och stöd av sina klasskamrater, att ha förebilder. (L4) Att se mångfalden. (L8)
Att eleverna får lära sig att ta hänsyn, utveckla den empatiska förmågan för olikheter. (L6)
Att man ska beakta allas olikheter. De andra barnen lär sig också om det är någon som särskiljer sig till sitt sätt eller till sitt yttre. Det berikar gruppen att få vara olika. (L3)
Särskolans elever tittar på de andra eleverna när det gäller hur man ska göra eller bete sig, de är förebilder. De får också längre uthållighet. (L6)
De sociala vinsterna är också stora man måste kunna fungera ute i samhället. (L6) Ibland händer det att jag tror att undervisningen klassläraren bedriver med de andra ele- verna är för svår, så visar det sig att även särskolans elever har snappat upp det hon sagt. Jag hade inte ens försökt, för jag hade tänkt att det inte var lönt, så det är en annan stor vinst och fördel med att vara integrerad. (L6)
Jag ser det som att alla barn är vinnare. (L7)
Jag tror att det blir ömsesidiga vinster och resultat och att särskolans elever kanske når längre i sin utveckling. (L1)
Är man bra förberedd finns bara fördelar. Att få en insikt och förståelse för varandra både som barn och vuxna. (L1)
Analys
Av svaren kan vi dra slutsatsen att integrering ses som en tillgång i gruppen där alla eleverna är vinnare. Med integrering skulle vi kunna få en acceptans mellan alla elever, bli medvetna om varandras olikheter och det kommer att vara en styrka om vi kan ar- beta efter ett tillåtande klimat i skolan. Vi fann av våra resultat att ingen var emot inte- grering, men graden av funktionshinder bland särskolans elever är av stor betydelse för en lyckad integrering.
Det framkom dessutom från några av respondenterna att en integrering kan leda till höjda kunskaper bland särskolans elever. De anser att goda förebilder alltid är utveck- lande, men vi kan sluta oss till att det kommer an på hur skolan utformar den sociala och pedagogiska miljön.
Nackdelar med integrering/inkludering
De andra eleverna ser det som orättvist att de måste göra fler uppgifter och ha längre arbetspass än de integrerade eleverna. (L4)
Nackdelen är att det är svårt att hitta sådant som fångar alla. (L6) Nackdelen är om de inte har kamrater när de blir äldre. (L4) Är inte alla positivt inställda blir det svårigheter för eleven. (L6)
Dessutom finns det en stor okunskap om särskolans elevers handikapp många tror att de smittar och de är rädda för dem. (L7)
De kan känna sig utanför och annorlunda, de märker själv att de inte kan lika mycket som de andra. (L4)
För många olika funktionshinder i samma klass främjar inte utvecklingen. (L5)
En stor fara är om det inte finns barn som man känner sig jämlik med och som inte har samma intressen och svårigheter. (L10)
Man undrar om de får sin bästa undervisning. (L2)
Jag har inte kunskapen om hur jag ska göra i alla lägen det krävs en utbildning. (L2) Att känna sig annorlunda. (L2)
Jag tror att det finns hinder i form av fördomar och för lite resurser för särskolelever. (L8)
Analys
Några av svaren som respondenterna ger, belyser vikten av att elever med utvecklings- störning också behöver möta likartade elever i den dagliga undervisningen. Vi tolkar det som att det är av stor betydelse att dessa elever inte känner utanförskap, utan att alla måste få känna sig jämlik någon annan. En annan aspekt från pedagoger med erfarenhet av särskoleelever, var att när särskoleeleverna blir äldre förlorar de ofta sina jämnåriga kamrater. Vi tror att detta grundar sig bl.a. på att de inte utvecklas i samma takt som sina klasskamrater och att deras kamrater i grundskolan får andra intressen. Vi upplever att lärarna sätter särskoleeleven i centrum och tycker inte alltid att det är bäst med integrering. Integrering får inte bli på särskolebarnets bekostnad utan måste upplösas om de inte får någon kontakt med andra.
Det är inte alltid bra för alla att gå i en stor grundskoleklass, återigen gäller det att hitta individuella lösningar för var och en. Några såg risker med att de integrerade ele- verna kommer att ta ett stort utrymme på andra elevers bekostnad i undervisningen, t.ex att de behöver mycket hjälp med allt från påklädning till att få en text läst ur en bok. Utifrån den problematiken kom vi fram till att det saknas mycket resurser för att kunna tillgodogöra alla elevers behov. Det ställer således stora krav på kunskap, kompetens och engagemang.
Pedagogers synpunkter på behov av stöd för skolans arbete med att utveckla en inkluderande skolverksamhet
Jag tycker kanske att skolledningen borde styra upp samverkan mellan skolformerna. (L5)
Skapa ett elevvårdsteam som har en samordnande funktion som kan se vilka barn vi har och hur resurserna fördelas. (L3)
Viktigt är också att särskolans lärare får ha ett gemensamt forum där de hör hemma och kan diskutera sina egna frågor, varje skolform har sin kunskap och måste få känna
grupptillhörighet där de kan ventilera sina problem. Var grupp måste få ha sina speci- fika fortbildningar. (L5)
Det måste finnas drivande personal, så att det händer något. (L8) Tid. Tid att träffas och prata med grundskolans lärare. (L4) Framför allt krävs det lämpliga lokaler och personalresurser. (L4)
Grundskolans personal måste också vara välvilligt inställda till särskolan. Egentligen borde de bli informerade om att det även finns en särskola här och att ett viss mått på samarbete skulle krävas. (L4)
Att ha en utomstående handledare som man kan diskutera med vid svårigheter. (L10) Det är skönt med en läroplan eller skollag som säger att det är det här som jag ska följa, sedan kan jag tycka och tänka som jag vill, med en lag som säger att så här är det. (L2) Men det är viktigt att få kontakt med varandras elever mellan skolformerna. (L2) Man måste sätta till mer pengar, det är faktiskt pengar det handlar om. Detta beslut tar man i de politiska nämnderna och fullmäktige. (L8)
Det är viktigt att ha någon att bolla vi tankar och idéer med. (L10)
Ledningens kunskaper är också viktiga att de arbetar för en integrering, att de samarbe- tar med särskolans resursteam om vilka elever som lämpar sig i denna skolform. (L6) Lokalernas utformning är också viktig. (L6)
Analys
Av de intervjuades svar kan vi dra slutsatsen att det sammantaget handlar om tillräck- liga ekonomiska resurser, anpassade lokaler och engagerad personal. Tiden är också en viktig faktor. Det måste finnas tid att träffas och tid att reflektera på. Vi kan av vår undersökning utläsa att det är ledningens inställning och den kraft de lägger ner på att genomföra en inkluderande skolverksamhet som har stor betydelse för att en skola ska kunna ta emot alla elever som finns. En av respondenterna tyckte att det är kommunled- ningens ansvar att se till hur resurserna fördelas till de olika skolformerna, eftersom de som har det yttersta ansvaret. Frågan är hur vi kan påverka en kommunledning till att förmedla mer resurser till skolan när alla andra verksamheter runt omkring oss skriker att de också ska prioriteras?
Organiseringen av den dagliga undervisningen för integrerade elever
Alla i arbetslaget hjälps åt och ansvarar för eleverna. (L7)
Genom att ha så mycket bakgrundskunskaper som möjligt, vilket gäller för alla barn oavsett. Alla behöver material efter sin förmåga. (L1)
Klassläraren och jag planerar tillsammans, och det är jag som specialpedagog som an- svarar för de fyra integrerade eleverna i klassen. Jag skriver deras individuella arbets- planer (IUP), och hon skriver om de övriga eleverna. Men min kollega kan även planera för något som passar för särskolan. Det är inte så strikt, för då skulle vi bara bli en grupp i gruppen. (L6)
Det gäller att hitta texter på olika nivåer i ämnena eller skriva om texten så den passar. Ibland kan det hända att särskolans elever inte är mogna för viss undervisning och då får jag göra något helt annat med dem. Det händer också att vi lämnar den stora gruppen för dessa elever behöver mer tid. (L6)
…tillverka passande material och fundera igenom varje arbetsmoment. (L8) Jag arbetar efter individuella mål. (L8)
Analys
Vi kan se av resultaten att det finns många likartade tankar om hur en undervisning av integrerade särskoleelever skulle kunna ske. Detta grundar merparten av respondenterna på att de har erfarenhet av undervisning av elever i behov av stöd och stimulans. Vi kan fråga oss om det finns några skillnader på undervisningen av grundsärskolans elever och grundskolans elever? Alla elever ska få sin del av undervisningen. Vi vet att det finns mål och riktlinjer som alla ska följa i sin undervisning, men som vi av vår under- sökning kan konstatera, krävs det vissa förutsättningar för att genomföra en inklude- rande undervisning. Det gäller framför allt en anpassning av arbetssätt, arbetsformer,