Rektorernas förord:
Läsåret 19/20 har fokus liksom föregående år legat på att öka skolans alla resultat och att skapa en likvärdig skola genom att utveckla skolans fem SÖK-mål. SÖK-målen som är en samling av alla tidigare utvecklingsområden har av alla medarbetare identifierats som angelägna för fortsatt positiv utveckling av organisation, undervisning, verksamt stöd och verksamhetens resultat. Dessa fem mål har initierats och implementerats i verksamheten under lå 17/18 och 18/19. Arbetet har under nuvarande läsår
vidareutvecklats i samspel med förstelärare, samtalsledare, arbetslagsledare, alla lärare och övriga medarbetare och börjar mer och mer institutionaliseras. För varje
utvecklingsområde har det liksom tidigare år funnits en uttalad aktivitet, avsatt tid för aktiviteten, huvudansvarig/huvudansvariga för aktiviteten och en bestämd plan för varje aktivitet då uppföljning sker.
Årets arbete har gjort det tydligt för oss att de aktiviteter vi vidtagit och de mål skolan satt upp generellt, sakta men säkert leder till fler elever ”i lärande”, ökade resultat och i förlängningen mer tillgänglig och likvärdig utbildning. Det mål som tidigare
identifierats som ett område där skolan ännu inte lyckats fullt ut, pojkars resultat i matematik, har skolans nytillsatta förstelärare haft fokus på att arbeta med för att få till stånd ett medvetande om vari ev utvecklingsområden ligger. Förstelärarens arbete har gått ut på att kartlägga ev brister men även styrkor vad gäller undervisningsmetoder, tid, valda läromedel, material m m
Det hittills framgångsrika utvecklingsarbetet bedrivs fortfarande på flera olika sätt av alla medarbetare på skolan. Under året har arbetslag 6 - 9 haft en speciallärare kopplad till arbetslagen. Stöd till elever har därför fungerat bättre än tidigare år men vi kan fortfarande se ett stort behov av att bättre strukturera dessa behov för att ge fler elever möjlighet att ta del av detta stöd.
Nedan följer en sammanställning av 2019/20 års kunskapsresultat och arbetslagens tankar och analyser av desamma. Dessa sammanställningar
2.1 Grundskolan – kunskapsresultat 2.1.1 Årskurs 1 och 3
F-3 A
Arbetslagets beskrivning av året – F-3A
Vid återkommande screening/kartläggning ser vi vilka elever som behöver hjälp och stöd i de olika ämnena. Under året har stödet organiserats i återkommande små
mattegrupper och svenskagrupper, vilket under höstterminen fungerade mycket väl och vi såg en positiv kunskapsutveckling. Under vårterminen har vårt arbete påverkats av hög frånvaro av ordinarie personal (bland annat på grund av covid). Detta medförde att våra behovsgrupper i matematik och svenska inte kunde genomföras i samma
utsträckning som vi önskat. Detta tror vi har påverkat det lägre resultatet i svenska i åk 1. Vi ser också att det har påverkat möjligheten att ha utmaningsgrupper. I åk 3 ser vi under vårterminen en kunskapsökning i matematik. Detta beror på att vi valde att ha fokus på att eleverna i åk 3 skulle uppnå kunskapskraven. Men även till den individuella kunskapsprofil som görs i matematik och svenska för årskurs 3. P g a sjukdom och frånvaro bland elever och pedagoger fungerade våra stödinsatser inte alltid som vi tänkt.
Vi har höga resultat vad gäller trivsel, trygghet och arbetsron. Vi har fortfarande låga resultat vad gäller skolmiljön. Vid ett återkopplande samtal med eleverna kring skolmiljön kom det fram att eleverna upplever att toaletterna inte känns fräscha, en del glömmer att spola efter sig, det ligger papper på golvet och det är ofta blött på golvet.
Åtgärder har vidtagits i samspel med eleverna.
Analys
Vi hade en stor ökning av frånvaro under vårterminen. Vi ser att den höga frånvaron i de flesta fall beror på de corona-relaterade direktiv som gällt eller långvarig sjukdom (vattkoppor). Resterande elever med hög frånvaro har varit hemma på grund av föräldrars rädsla för smitta eller infektionskänslighet i familjen. Ingen frånvaro har att göra med att eleverna inte trivs. Vi har haft tät dialog med samtliga vårdnadshavare. Det har fungerat bra med hemarbete.
Vi ser dock att de regelbundna stödinsatserna är avgörande för elevernas
kunskapsutveckling. Under året kommer vi därför att prioritera och följa den plan som vi la i början av läsåret. Vi i arbetslaget behöver arbeta förebyggande och utveckla de pedagogiska insatserna vad gäller regelbundet kunskapsstöd och det sociala stödet för vissa elever.
Åtgärder
• Vi kommer att fortsätta med behovsgrupper i matematik och svenska där vår palettverksamhet kommer att spela en stor roll.
• Vi kommer lägga fokus på utmaningsgrupper där elevernas delaktighet och viljan att vara en positiv förebild kommer att uppmärksammas.
• Vi kommer att fortsätta prata med elever med hög frånvaro samt att fortsätta att ha ett tätt samarbete med vårdnadshavare.
• Vi kommer att prioritera stödet i alla årskurser och ha särskilt fokus på att hämta tillbaka berörda elever i Åk 2.
Arbetslagets beskrivning av året: - F-3 B
Genom att analysera och jämföra årets svar på GR enkäten med föregående år ser vi en fortsatt positiv utveckling vad gäller trygghet och trivsel.
Kunskapsresultaten ligger fortsatt högt men har backat från föregående år.
I åk 1 ser vi en fortsatt positiv utveckling. I svenska och svenska som andra språk når 83
% av eleverna kunskapskraven, exklusive nyanlända (1 elev). I matematik når 87%
godtagbara kunskaper (vilket är alla elever utom 2). Det är en minskning från föregående år, då andelen låg på 98 %.
Andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i åk 3 ligger på ungefär samma nivå som 2019. Däremot har andelen elever som når ”mer än godtagbara
kunskaper” minskat. I svenska har det minskat från 28 % till 15 %. Liknande minskning har skett i matematik, från 32 % till 22 %.
Analys och åtgärder
Det väl utvecklade screeningunderlaget som vi tar fram i början av varje läsår fortsätter hjälpa oss att fördela resurser och tidigt sätta in stöd både individuellt och på gruppnivå.
Liksom förra året gör vi ytterligare 2 tester (läsförståelse i åk 2 och berättande text i åk 3), vilket gör att även dessa områden blir bättre kartlagda för samtliga elever. Utifrån screeningresultaten lägger vi upp undervisningen och anpassar den efter varje individ.
Vi har under året fortsatt lyfta fram läsningens betydelse. Vi har startat varje morgon med läsning i våra processgrupper. Där yngre och äldre elever tillsammans tränar på läsning vilket vi sett ökat både läsflyt och läsförståelse. Läsintresset hos våra F-barn har också ökat när vi regelbundet satsar på läsningen. Vi har i år använt oss av
“2-minutersläsning” där vi efteråt såg en markant skillnad i läshastighet i år 1-3. H4-test gjordes på alla barn innan 2-minuters läsningen startade. Efter ca 8 veckor läsning så gjordes ett nytt H4 där vi kunde se att i princip alla elever ökat i antal ord, för många en markant ökning.
Vi tog ett gemensamt beslut i båda F-3 lagen att satsa på skrivningen. Vi har haft flera skrivövningar under året. Under vårterminen såg vi till att skriva konsekvent varje vecka i “Berättelseböckerna” vilket vi såg var gynnsamt för elevernas skrivutveckling.
Ett av våra målområden som vi jobbar vidare med är att alla i år 1 ska ha ”knäckt läskoden”. Det här året har alla utom 4 elev lyckats knäcka läskoden i år 1. Det beror på att fler elever det här året har större behov av stöd i läs- och skrivstrategier än
föregående år. Vi ser även att flera av våra elever som inte knäckt läskoden har hög frånvaro i och med covid-19.
Med den matematiksatsning som vi har på skolan och medvetenhet kring att vi behöver höja resultaten tänker vi att vi vill föra över “2-minuters metoden” även i matematiken.
Detta för att stärka automatiseringen av huvudräkning. Vi har testat i mindre skala, främst i åk 3, men tänker oss i större omfattning nästa läsår.
Varje vecka lyfter vi positiva händelser tillsammans med eleverna i vår ”SOL-stund”.
Framförallt i 2-3 uppmuntras eleverna till att vara “lärkompisar”, som innebär att sätta
ord på och förklara ett moment för någon annan. Förutom kunskapsutveckling och bättre förståelse, upplever vi också att det skapar en mer tillåtande och empatisk atmosfär.
Ett av våra mål var att öka arbetsron det här läsåret. I utvärdering av detta mål ser vi att både elever och pedagoger upplever att arbetsron har blivit bättre. Detta eftersom vi använt oss av gemensamma metoder som classroomscreen och lärkompisar. Vi har konstant en dialog med eleverna kring arbetsro samt att vi pedagoger har diskuterat detta på våra OP-möten.
Vi har också haft en mer intakt personalgrupp under läsåret. Detta har varit gynnsamt för både elever och kollegiet utifrån både sociala och kunskapsmässiga aspekter.
Pedagogerna har känt sig mer insatta och trygga i de strukturer som nu råder. Däremot har vi tyvärr haft frånvaro av 1-2 personal under större delar av läsåret. Detta i sin tur har gjort att vi inte kunnat bemanna våra grupper på önskat sätt. Tittar vi på
kunskapsresultaten här så tror vi att detta kan hänga ihop. Med fler personal på plats hade vi kunnat hjälpa fler elever att nå målen.
Under läsåret har vi fortsatt med kollegialt lärande genom att organisera samplanering varannan vecka i 2 timmar. Pedagoger med ansvar för samma elever har i ett kollegialt samspel diskuterat och samplanerat kring kommande arbetsområden. Detta har, tror vi, lett till ökad undervisningskvalitet och ett mer likvärdigt förhållningssätt, vilket i slutändan lett till ökade resultat.
Inför nästa läsår vill organisera våra kollegiala samplaneringar på att mer flexibelt sätt.
Vi kommer att fördela oss utifrån ämne, behov och ålder.
2.1.2 Årskurs 5 –