Röselidsskolans
Kvalitetsrapport
läsåret 2019/2020 Vision:
”God kunskap i en trygg miljö där skolan speglar sin samtid med blicken
mot framtiden”
Innehåll
Instruktioner Fel! Bokmärket är inte definierat.
1 Allmän del 4
1.1 Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter ... 5
1.2 Ledningen av utbildningen – skolenheternas rektorer ... 6
1.2.1 Skolenhet X ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2.2 Skolenhet Y ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2.3 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten ... 6
1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen ... 8
1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs ... 10
1.4.1 Skolenhet X ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.4.2 Skolenhet Y ... 10
1.4.3 Lovskola (årskurs 8-9) ... 10
1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs ... 10
1.5.1 Skolenhet X ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.5.2 Skolenhet Y ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs ... 10
1.6.1 Skolenhet X ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.6.2 Skolenhet Y ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7 Integrerade grundsärskoleelever ... 10
1.8 Organisationens ”Förbättringshistoria” – beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren. ... 10
1.9 Socioekonomisk fördelning (görs inte på skolenhetsnivå 2015) ... 11
1.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek ... 12
1.10.1 Skolenhet X ... 12
1.10.2 Skolenhet Y ... 12
1.10.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek ... 12
1.11 IKT-utveckling ... 13
1.12 Organisation av elevhälsa... 14
1.12.1 Beskriv hur elevhälsan är organiserad Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.12.2 Beskriv elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.13 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram .. 14
1.14 Studie- och yrkesvägledning, Skola och omvärld och PRAO ... 16
1.14.1 Studie- och yrkesvägledning ... 16
1.14.2 Skola och omvärld ... 16
1.14.3 Årskurs 8 (och 9) ... 17
1.15 Inflytande och samråd ... 17
1.15.1 Skolenhet X ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.15.2 Skolenhet Y ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.15.3 Gemensamt - eventuellt .... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.16 Trygghet och studiero ... 18
1.16.1 Skolenhet X ... 18
1.16.2 Skolenhet Y ... 18
1.17 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling,
trygghet och trivsel... 18
1.18 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning ... 19
1.19 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ... 20
2 Resultat och analys 20 2.1 Grundskolan – kunskapsresultat (dela upp resultaten och analyserna skolenhetsvis) ... 21
2.1.1 Årskurs 1 – Nytt ... 21
2.1.2 Årskurs 3 ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.3 Årskurs 5 ... 24
2.1.4 Årskurs 6 ... 27
2.1.5 Årskurs 9 ... 30
2.2 Enkätresultat grundskolan ... 33
2.2.1 GR-enkäten ... 33
2.3 Frånvaro ... 40
2.4 Förskoleklassen ... 41
2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten ... 43
2.5.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet ... 43
2.5.2 Resultat i förhållande till kapitel 4 i Lgr11 ... 44
2.5.3 Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet ... 48
2.6 Synpunkter och klagomål... 48
3 Strategisk del 49 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2018 års kvalitetsrapport ... 49
3.2 Strategier för 2019 ... 51
1 Allmän del
Verksamhetsidé – Vision - Målbild Röselidsskolans vision är –
God kunskap i en trygg miljö där skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden.
Skolans stora frågor är;
Hur förbereder vi våra elever för den framtid de går till mötes?
Vilka kunskaper, förmågor och kompetenser behöver varje elev behålla, förvärva och utveckla för att förverkliga sina egna mål och drömmar inför den framtid som väntar just den eleven?
För att nå dit tog de dåvarande rektorerna i Gråbo som ett första steg, utifrån dokumentet Mål för lärmiljön, fram en Målbild som allt arbete på Röselidsskolan grundats på och utgått från sedan skolstart 2012. 2017 reviderades denna målbild av rektorerna i Gråbo.
Vi har under alla år lagt stor vikt vid relationsskapande och sett och ser tryggheten som en förutsättning för att varje elev skall kunna lära sig utifrån sin fulla potential. Vi ser också att det är viktigt att eleverna upplever att ”de är i lärande”, är motiverade i sitt arbete, fungerar i för eleven begripliga strukturer och har ett stort formellt och reellt inflytande över sin vardag.
Vidare ser vi att dagens och framtida samhälle efterfrågar medborgare som kan fungera i ett socialt samspel, kan ta egna initiativ, har ett engagemang, förmåga att söka och inhämta kunskap och en insikt i vad hållbar utveckling innebär.
I en av de första rapporterna kompletteras flera av våra processer med förklarande
”bilder”. I senare års rapporter har vi utelämnat dem och hänvisar intresserade läsare, som vill läsa om och följa skolans utveckling mer ingående, till tidigare rapporter.
Målbilden nedan som utvecklats och reviderats år 2017 och som vår verksamhet under dessa år utgått från, ska leda till att ovanstående insikter inte bara blir ord utan något vi i verksamheten, varje dag, lever upp till. Tidigare målbild finns att läsa i fg års
kvalitetsrapport.
Mål för lärmiljön - Gråbo skolor, Lärande - Trygghet - Hållbarhet
Vision: God kunskap i en trygg miljö där skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden.
¤ Ledarskapet möjliggör frihet att inom skolorna i samspel med medarbetare och elever utforma varje skolas utveckling utifrån ovanstående mål.
¤ Allt utvecklingsarbete utgår ifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
¤ Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för våra skolor.
¤ Förskoleklass, skola och fritidshem samverkar som en helhet.
Lärande
¤ Vi arbetar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Elevernas initiativkraft i arbetet mot kunskapskraven är centralt vilket innebär att lärandet har en tydlig mottagare, är
verklighetsbaserat och ämnesövergripande.
¤ Skolan präglas av ett gemensamt ansvar där en delakultur råder. Alla vill lära av varandra.
¤ Det formativa förhållningssättet till lärande är centralt och används systematiskt under tiden lärandet pågår i samspel med eleverna.
¤ Undervisningen tar fasta på tanken om det livslånga lärandet och har en estetisk dimension.
Trygghet
¤ Gråbo skolor arbetar inkluderande och är tillgängliga för alla. Vi arbetar förebyggande och aktivt med att motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering; oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
¤ Vi ger förutsättningar för varje elev att i tryggt socialt samspel med andra, lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Goda relationer är avgörande för ett gott lärande och lärandet pågår i alla situationer under hela dagen. Alla elever tränas aktivt i att ta ansvar för sin egen och andras sociala miljö.
¤ Gråbo skolor ska vara en arena där elever, med ökande ålder och förmåga, ges möjligheter att träna och utvidga sina sociala kompetenser i såväl små som stora sammanhang. Vi drar nytta av att vi har elever i hela åldersspannet F-9, och samverkar aktivt mellan olika arbetslag, andra skolor och samhället i övrigt.
Hållbarhet
¤ Framtidstro – våra elever är uppfyllda av en tro på framtiden. De har en god självkänsla, vet att de kan göra skillnad, vågar påverka och tar ansvar för sin och samhällets utveckling
¤ Olikhet är normen - människors ömsesidiga relationer och levnadssätt stärker upplevelser av sammanhang och tillhörighet
¤ Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till vår omvärld.
Omvärldsanalysen är central och skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden.
1.1 Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter
Röselidsskolan är uppdelad i två enheter, Röselid A F - 5 och fritidshem och Röselid B 6 - 9.
8 – 9 – 100 elever 9,0 tjänster (varav 2,0 tjänst språk eller resurs) F – 3 A – 93 elever
7,9 tjänster
Fskl, fritids, skola
F – 3 B – 99 elever 7,5 tjänster
Fskl, fritids, skola
Fritidsgård/öppen fritidsverksamhet för åldrarna 10-16 år i hela Gråbo 3,75 tjänster 6 – 7 – 96 elever 8,0 tjänster (varav 2,2 tjänst hk, språk eller resurs)
Elevhälsa: Skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallär are, elevhälsopedagog, rektorer 6,0 tjänster 4 – 5 – 97 elever 7,0 tjänster
Förberedelseklass och SvA, skolenhet B 1,0 tjänster
9 elever (också inskrivna
Röselidsskolan, skolenhet A och B startades i augusti 2012
Röselidsskolan har under året haft ca 485 elever i årskurserna F - 9. (En ökning från föregående år med ca 15 elever). Den stora ökningen beror på ökad inflyttning i Gråbo och skolans positiva rykte som gör att fler och fler elever söker sig till Röselidsskolan.
Eleverna är fördelade enligt ovan. I varje F-3 arbetslag ingår förskoleklass och fritidshem.
På Röselidsskolan finns dessutom en förberedelseklass med elever från båda enheterna.
Storleken på gruppen varierar under läsåret. När nya elever tas emot på Röselid har de oftast varit 8 veckor på mottagningsenheten START där de kartläggs och lägger en grund för svenska språket.
På Röselidsskolan finns ca 62 medarbetare. På fritidsklubb/fritidsgård finns 3 ordinarie medarbetare och 2 timanställda på ca 20 % som leds av rektorerna på Röselidsskolan men som servar alla tre skolorna i Gråbo. På enheten finns också en skolpsykolog som leds av en av rektorerna på Röselidsskolan men som arbetar på både Ljungviksskolan och Röselidsskolan.
1.2 Ledningen av utbildningen – skolenheternas rektorer
1.2.1 Skolenhet A – rektor Marie Sandell – ansvarar för F – 5 + elevhälsan
1.2.2 Skolenhet B – rektor Lennart Nilsson – ansvarar för 6 – 9 + förberedelseklass, öppen fritidsverksamhet, fritidsgård och serviceteam
1.2.3 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Servicelag:
Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästeri och skolvärd.
Förutom sina grunduppgifter samverkar servicelaget också med arbetslagen i sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas.
Fritidsklubb/fritidsgård:
4-5 fritids/fritidsgård:
I anslutning till skolan ligger en fritidsgård. Fritidsgården bedriver 4-5 fritids och
fritidsgård för ungdomar mellan 12-16 år i hela Gråbo. (Från och med ht-19 bedrivs inte längre fritidsklubben som en öppen fritidsverksamhet utan som fritidsverksamhet dit vårdnadshavare får anmäla sitt barn.)
På fritidsgården arbetar tre fritidsledare. I olika elevärenden och i skolans pausverksamhet samspelar skolan och skolans elevhälsa med fritidsgården.
Förberedelseklass:
I skolans ombyggda bibliotek bedrivs undervisning i SVA för elever i åk 4-9, som en förberedelse för deltagande i den övriga skolverksamheten.
Elevhälsan:
Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektorer leder elevhälsans arbete.
Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens Mål (SÖK - Att Stärka
undervisningskvalitén och nå ökade resultat genom kollegialt lärande). Elevhälsan arbetar systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys,
uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro.
Psykolog
Psykologen arbetar med elevhälsoteamen på två av Gråbo skolor och fördelar sin tid på uppdrag av dessa skolors elevhälsa och rektorer.
Elevhälsopedagog
I Gråbo finns två elevhälsopedagoger. Elevhälsopedagogerna arbetar på uppdrag från elevhälsan och är grundplacerade på Lekstorpsskolan och Röselidsskolan.
Skolsköterska
Skolsköterskan arbetar heltid på Röselidsskolan.
Skolkurator
Skolkurator arbetar heltid på Röselidsskolan.
Specialpedagog
Specialpedagog arbetar heltid på Röselidsskolan.
Speciallärare
Tre pedagoger med special-lärarfunktion finns fördelade med 90 % i arbetslag F-3 A+B, 50% i arbetslag 4-5 och 100% i arbetslag 6-7 och 8-9 (under läsåret har år 6-9 inte haft denna funktion).
Skolbibliotekarie
Skolbibliotekarie arbetar deltid i verksamheten två dagar i veckan.
Trygghetsgrupp
Trygghetsgruppen arbetar med utgångspunkt från Likabehandlingsplanen.
Trygghetsgruppen träffas en gång i månaden och består av kurator, skolvärd,
elevhälsopedagog, rektor och en representant från varje arbetslag. Tre gånger per månad träffas lill-THG för korta avstämningar av eventuellt pågående ärenden.
I varje arbetslag finns två kontaktelever som regelbundet träffar representant i THG.
Samverkan består i att elever och trygghetsgruppen tillsammans kontinuerligt kartlägger riskområden i och utanför Röselidsskolan. Kränkningar noteras i Elevmappen
Studie och yrkesvägledare
Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, men också att delta i det främjande elevhälsoarbetet.
1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Skolans, förskoleklassens och fritidshemmets processer
En process är för oss en kedja av återkommande aktiviteter som skapar värde för individ och mottagare. Med individ och mottagare åsyftas elever, föräldrar och det framtida samhället.
Röselidsskolans ledning har identifierat de processer som vi anser är nödvändiga för att nå vår målbild och målen i Lgr 11 och den övergripande processen bedrivs för både skolenhet A och skolenhet B dvs hela Röselidsskolan.
Den främsta processen är lärandet och det sker i arbetslagen, i samspelet mellan elever, pedagoger och elevhälsan. Den utgår, som ovan nämnts, från Lgr 11, Lerums kommuns Mål för lärmiljön som i sin tur brutits ner till skolans målbild och enhetens
utvecklingsarbete (SÖK). Andra processer är ett stöd för att denna process ska utvecklas mot Röselidsskolans målbild och mot målen i Lgr 11.
Som grund för denna process ligger också de förväntningar verksamheten har från elever och föräldrar.
Arbetslag:
Undervisningen är organiserad i fem pedagogiska arbetslag. Arbetslaget har ett
gemensamt ansvar för elevernas utveckling och trygghet i både skola, förskoleklass och fritidshem. Varje pedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesexpert och handledare. Processledaren ansvarar för att eleverna utvecklar sina kunskaper och förmågor mot kunskapskraven i Lgr 11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Processledaren träffar sin grupp regelbundet flera gånger i veckan och har ansvar för alla kontakter som krävs för att elevens lärande ska fungera optimalt.
Ämnesexperten ansvarar för att eleven når kunskapskraven i Lgr 11, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat.
Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot kunskapskraven och övriga mål i Lgr 11. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten.
Varje år på för- och efterarbetsdagarna i juni och augusti upprättar arbetslaget en årsplan som ligger till grund för elevers och pedagogers arbetsår.
Arbetslagsledare:
Varje pedagogiskt arbetslag och elevhälsan leds av en arbetslagsledare som träffar rektorerna varje vecka.
En terminsplan ligger som grund för dessa möten, framtagen av rektor i samspel med arbetslagsledarna. Innehållet i planen har sin utgångspunkt i verksamhetens
utvecklingsbehov, som i sin tur är förankrade i forskning och beprövad erfarenhet och som ligger till grund för den utveckling skolans ledning har fokus på under arbetsåret.
Årsplan
Skolans årsplan anger rutiner för det systematiska arbetet. Varje arbetslag upprättar i slutet av läsåret en årsplan för kommande läsår vilken sedan befästs i arbetslaget i augusti, före skolstart. En separat årsplan finns för Elevhälsan och för fritidsklubben.
Befintliga årsplaner är synkroniserade och utgår från skolans årsplan.
Utveckling och förbättring
Som grund för utveckling och förbättring ligger information utifrån relevant och aktuell forskning, beprövad vetenskap, skolans screeningresultat, arbetslagens tankar utifrån verksamhetens analysunderlag, analys av elevers och medarbetares svar på enkäter, läsårsutvärderingar, frågor från arbetslagsråd och fritidsråd, observationer av
arbetslagens verksamhet och samtal i grupp eller enskilt med elever, vårdnadshavare och personal. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter, i forum väl kända för verksamhetens elever och medarbetare, lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning.
Informationsbrev från skolenhet A och Bs rektorer, där kontaktuppgifter finns noga angivet, mailas ut till alla vårdnadshavare två gånger per termin. Där uppmanas även vårdnadshavare att lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning, via mail eller på telefon.
För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas fyra gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om både vad gäller skolans utveckling men också skolans utveckling i förhållande till det framtida samhället som väntar våra elever.
Uppföljning av elevers måluppfyllelse
Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation inklusive fritidshemstid för de elever som går på fritids.
Arbetet med elevernas lärande syftar till att följa upp, utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet mot kunskapskrav och mål ska ta sin utgångspunkt i elevens behov, intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämnesexperterna i arbetslaget tar tillsammans med eleven/eleverna fram strategier för lärande. Vi använder det digitala verktyget Unikum för att dokumentera och följa upp elevens utveckling.
I början på varje läsår och delvis under terminens gång utförs screeningtester med alla elever, för att på så sätt kartlägga nuläget av elevernas resultat. Efter det följs resultaten upp vid två tillfällen/termin. Vid dessa tillfällen analyserar samtliga arbetslag sina insatser utifrån, för enheten, gemensamma Analysfrågor. Dessa analyser följs sedan i sin tur upp i arbetslagsledargruppen tillsammans med skolans rektorer. Detta arbete sker systematiskt utifrån skolans årsplan för uppföljning, utvärdering och analys.
1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs
1.4.1 Se beskrivning under stycke 1.3 ovan
1.4.2 Se beskrivning under stycke 1.3 ovan
1.4.3 Lovskola (årskurs 8-9)
Lovskola har erbjudits åk 7-9 på höstlov, sportlov, påsklov och en vecka på
sommarlovet sammanlagt 36 timmar under läsåret 2018-19. På lovskolan ges möjlighet till stöd och handledning i de flesta ämnen. Antalet elever har varierat mellan 20-30 beroende på vilket lov. Andelen nyanlända elever har varit relativt stor (40%) eftersom SVA-lärare och studiehandledare är engagerade i lovskolan.
1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs
1.5.1 I skolenhet A, F – 5, ingår förskoleklass. Förskoleklassen ingår i ett arbetslag där elever från F – 3 går. Förskoleklassens pedagogiska verksamhet sker i olika konstellationer beroende på vilket syfte man avser uppnå. Det kan vara i enbart förskoleklassgrupp. Det kan vara i F – 1 grupper men det kan också vara i grupper där åk 2-3 elever ingår. Förskollärare och lärare ansvarar för undervisningen i F-1 gruppen och planerar återkommande sin undervisning i ett sammanhang vi kallar kollegial planering.
1.5.2 I skolenhet B 6 – 9 finns ingen förskoleklassverksamhet.
1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs
1.6.1 I skolenhet A, F – 5, ingår fritidsverksamhet och öppen fritidsverksamhet (fr o m ht-19 ingår fritidsverksamhet F – 5). I arbetslag F – 3 bedrivs fritidsverksamhet mellan kl 6 – 18 både före och efter skolstart. Organiserad verksamhet ledd av fritidspersonal bedrivs, förutom den som bedrivs efter skoltid, också under skoltid en förmiddag i veckan då övriga pedagoger har kollegial planering.
Fritidspersonalen planerar sin verksamhet en förmiddag i veckan och i samspel med skolans lärare för att på så sätt fungera som ett komplement till det lärande som sker på sk skoltid.
1.6.2 I skolenhet B 6 – 9 finns ingen fritidsverksamhet.
1.7 Integrerade grundsärskoleelever
På Röselidsskolan finns inga elever integrerade i grundsärskolan.
1.8 Organisationens ”Förbättringshistoria” – beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren.
Då skolan startade ht -12 och Kommunstyrelsen, genom dokumentet Mål för lärmiljön, gav oss skolledare i uppdrag att utveckla en verksamhet som möjliggör uppfyllelse av den Vision och den Målbild denna kvalitetsredovisning inleds med sker ständigt förändring och utveckling i verksamheten.
Ett stort antal områden har initierats/organiserats/implementerats från skolans start och finns att läsa i tidigare rapporter. De olika områdena har ytterligare utvecklats, en del är avvecklade och flera områden är institutionaliserade. I denna rapport väljer vi att redogöra för verksamhetens förbättringshistoria fr o m år 2016.
År 2016/17
• Arbetat med att vidare implementera och institutionalisera redan initierade mål
• Anställt fyra förstelärare med uppgift att i samspel med rektorer arbeta för att ovanstående mål blir utvecklade, begripliga och så småningom
institutionaliserade.
År 2017/18
• SÖK - Att Stärka undervisningskvalitén och nå ökade resultat genom kollegialt lärande.
Under året har skolans medarbetare enats om att utvecklas inom följande områden:
¤ Det professionella ledarskapet
¤ Tillgänglig utbildning
¤ Självledarskap
¤ Planering, förberedelser och uppföljning
¤ Digitalisering År 18/19
• Se mål för 2017/18 År 19/20 –
• Öka kunskapsresultaten och måluppfyllelsen i matematik genom -
Tillgänglig utbildning (planering/förberedelse/uppföljning, självledarskap, professionellt ledarskap, utveckling av strukturer inom EHT)
• Digitalisering
1.9 Socioekonomisk fördelning
Socioekonomisk fördelning och användning av dessa medel
Detta år har Röselidsskolans erhållit 1,87 milj kr utifrån socioekonomisk tilldelning. Det är en ökning med ca 220 000 kr från föregående läsår.
1. Bakgrundsfaktorer – vad är det som gör att vi får dessa medel?
Röselidsskolans tilldelning baseras på de faktorer som generellt gäller för Lerums kommun vilket gör att Röselidsskolan är den skola som tilldelats högst bidrag i kommunen.
2. Insats – Då behov av olika former av stöd, vad gäller både lärande och omsorg, är stort för många av Röselidsskolans elever har detta bidrag möjliggjort en ökning av både skolsköterska, kurator och skolvärdinna. Denna ökning har i sin tur möjliggjort en positiv utveckling av elevhälsans funktion där hela elevhälsan arbetar nära arbetslagen på EHM (elevhälsomöten) i en lärande och handledande funktion i syfte att öka pedagogernas kunskap och förmåga att möta alla elever.
De satsningar som gjorts tidigare år och som beskrivs i fg års rapport pågår dessutom fortfarande och ger goda resultat. Satsningarna utvecklas och utvärderas systematiskt som en integrerad del i verksamhetens sammantagna utvecklingsarbete där fokus på utveckling av tillgängliga lärmiljöer och relationsskapande arbete i flera olika former har en betydande påverkan på skolans positiva resultatutveckling.
3. Vilka resultat når vi? De satsningar vi gjort leder till både ökade och önskade resultat. Skolan har hög pedagog och elevnärvaro, låg/obefintlig förstörelse av skolans lokaler, låg personalomsättning, en påtagligt lugn arbetsmiljö för alla elever.
4. Hur vet vi det? Det är svårt att, i ett komplext utvecklingsarbete där alla delar bidrar och är beroende av varandra, plocka ut en del för att ge just den delen en särskild betydelse. Vi kan dock genom våra återkommande analyser och
utvärderingar se att den utveckling som ständigt pågår och som bara blir mer och mer positiv, inte hade kunnat bedrivas i den omfattning och med den intensitet som görs idag om de tjänster som utökats och de aktiviteter som utvecklats minskades eller togs bort. Hög aktiv närvaro av skolvärdinna, skolsköterska och kurator har betydelse för den löpande vardagen. Att fånga upp elever innan något problem blivit för stort och att möta elever med kreativa möjligheter, relaterade till befintligt skolarbete, har haft stor betydelse.
1.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek
1.10.1 Skolenhet A
Skolenhet A förfogar över följande lokaler och utrustning:
Lokaler tillhörande arbetslag F – 3 A + B och arbetslag 4 – 5 1.10.2 Skolenhet B
Skolenhet B förfogar över följande lokaler och utrustning:
Lokaler tillhörande arbetslag 6 – 7 och 8 - 9
1.10.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Lokalresurser
Röselidsskolans byggnad är byggd i guldklass vad gäller miljökrav.
Vi har mycket ändamålsenliga lokaler med en hemvist för varje arbetslag där lärande sker.
Två moderna och välutrustade hemkunskapssalar.
Rum för förberedelseklass.
Ett skolbibliotek.
Ett forum med möjligheter för IT baserade föreläsningar på distans eller i verkligheten.
Ett skolcafé med tillhörande scen.
En stor matsal som, då det inte är lunch eller mellanmål, kan möbleras utifrån behov.
Vi har en stor idrottshall som är belägen 50 m från skolbyggnaden och en lite mindre idrottshall belägen ca 20 m från skolbyggnaden.
I varje arbetslag finns väl utrustade ateljéer avsedda för praktiskt estetiska aktiviteter och praktiska aktiviteter inom ämnesområdet no/teknik.
Miljöhus för källsortering finns och våra möjligheter till sortering är goda.
Materiella resurser
Vi har minst fem projektorer och en infoskärm/TV i varje arbetslag.
En informationsskärm finns i skolans café.
I arbetslagsrummen finns en TV-skärm att koppla upp sig emot.
Alla lärare och övrig personal har egen dator.
Arbetslag F - 3 A + B har för elever i varje arbetslag ca 15 stycken chromebook. I varje arbetslag finns även ca 20 Ipads för elevbruk.
I arbetslag årskurs 4 – 5 har alla elever en egen chromebook. Som extra anpassning finns några iPads.
I arbetslag årskurs 6 – 7 har alla elever en egen cromebook. Som extra anpassning finns några iPads.
I arbetslag årskurs 8-9 har alla en egen cromebook. Som extra anpassning finns några iPads.
Eleverna har tillgång till adekvata läromedel.
Skolbibliotek
I skolan finns ett bibliotek avsett för elever i alla åldrar som gör det möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Bibliotekets huvudsakliga roll är att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur och tillgodose deras behov av material för utbildningen. Biblioteket är bemannat och öppet för elever varje dag mellan kl 10-11 och två dagar i veckan då skolans bibliotekarie finns på plats. Övriga tider finns biblioteket tillgängligt för elever i sällskap med en vuxen.
1.11 IKT-utveckling
I Röselidsskolans utvecklingsarbete för ökad digital kompetens och utökad användning av IKT som pedagogiskt verktyg har vi tidigare använt utvärderingsverktyget LIKA.
Någon utvärdering med utgångspunkt av LIKA-verktyget har inte gjorts under året.
I åk 4-9 utgår planering och genomförande av undervisningen i hög utsträckning utifrån IKT-baserade plattformar och rutiner.
För att öka delaktighet och samsyn bland personalen i frågor som rör digitalisering har skolan en digitaliseringsgrupp med en representant från varje arbetslag.
En av skolans förstelärare, med ansvar för digitalisering, har arbetat fram en plan som beskriver vilken digital förtrogenhet vi vill se hos våra elever i olika åldrar.
Arbetslag 8-9 har även detta år arbetat med ett projekt om vad nätetik innebär och vad man behöver tänka på för att navigera säkert på internet. Eleverna har fått reflektera över hur deras egna liv på nätet ser ut och vad de mår bra av/mindre bra av.
Utgångspunkt har varit Maria Dufvas bok ”Värsta bästa nätet” och Instagramupploppen 2012 i Göteborg.
Det är ett angeläget projekt eftersom ungdomar många gånger inte ser de konsekvenser som blir om de kränker någon/delar information på nätet.
1.12 Organisation av elevhälsa Elevhälsan:
Elevhälsans är gemensam för skolenhet A och B och dess uppdrag är att undanröja hinder för barns lärande. Alla barn gör rätt om de kan. Elevhälsan ska arbeta
förebyggande och hälsofrämjande i samspel med arbetslagens pedagoger, elever och vårdnadshavare.
Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektorer deltar på elevhälsoteamets möten.
Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens SÖK mål. Elevhälsan
förebyggande arbete består i att arbeta systematiskt utifrån givna strukturer med
kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Var femte vecka träffas arbetslag, rektor och hela elevhälsan för att följa upp vilken effekt särskilt stöd eller extra anpassningar fått och utifrån det bibehålla, förstärka eller omdisponera insatser. Elevhälsan behandlar också enskilda frågor efter ansökan från arbetslagen eller arbetslagets specialpedagog/speciallärare. Elevernas behov styr tillgången på elevhälsa.
1.13 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram För Röselidsskolan gäller:
Om något barn/någon elev har svårigheter med något eller hindras i sin
kunskapsutveckling är det vuxenvärlden/arbetslagen/organisationen som behöver förändra eller utveckla sina arbetsformer eller sin användning av utrymmen eller annat som kan hindra eller negativt påverka elevens utveckling.
Särskilt stöd för skolenhet A och B
Utifrån gemensamt framarbetade mål för Elevhälsan handleder, coachar och stöttar Elevhälsan arbetslagen som i sin tur, inom arbetslagets ram där även fritidshemstiden ingår, organiserar det stöd och de extra anpassningar som på bästa sätt gynnar elevens utveckling. Som grund för detta stöd ligger tidig screening och kartläggning av varje
elevs förmågor och behov och processledarens och arbetslagets uppföljningar på processtid.
Resurser till de elever som förutom extra anpassningar behöver ytterligare åtgärder styrs av rektor tillsammans med elevhälsan och dokumenteras i ett åtgärdsprogram, ett för varje elev. För elever som har behov av svenska som andraspråk organiseras det med hjälp av utbildade lärare på skolan och för studiehandledning på modersmålet finns studiehandledare och ett samarbete med modersmålslärare. Det senare organiseras centralt i Lerums kommun.
För upprättande av åtgärdsprogram och för rutiner av elevhälsans övriga arbete finns följande handlingsplan:
Arbetsgång då elev riskerar att inte nå kunskapskraven Steg 1
Arbetsgång då elev riskerar att inte nå kunskapskraven Steg 1
Kap. 3 §5 a i skollagen:
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §.
1. Samtal i arbetslaget/ analys av elevs lärande.
2. Elev befaras ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
3. Pedagog/Arbetslaget gör extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning, vid behov i samråd med elevhälsan.
4. De extra anpassningarna dokumenteras av ansvarig pedagog i Unikum.
Vårdnadshavare informeras.
5. Utvärdering sker med korta tidsintervaller.
6. Obs! Anmäl direkt till EHT om det finns skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation (enligt kap. 3 § 8 i skollagen). Se steg 2 nedan.
Steg 2
1 Oro för elev kvarstår trots att extra anpassningar gjorts. Vårdnadshavare informeras.
Anmälan görs till EHT på blankett ”Anmälan till EHT/Utredning av särskilda behov”.
2 Rektor startar skyndsamt en utredning. EHT använder blanketten ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd”. Utredningen baseras på observationer, intervjuer med elev, vårdnadshavare och pedagoger samt screening av elevens kunskaper. Utredningen sammanställs av speciallärare/specialpedagog.
3 När utredningen är klar görs en gemensam bedömning av elevhälsan utifrån resultatet av kartläggningen i utredningen. (på blanketten ovan). Om utredningen
blir tidsomfattande kan beslut tas om att upprätta åtgärdsprogram utifrån den information som finns i dagsläget.
4 Rektor fattar beslut om att åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas.
5 Åtgärdsprogram upprättas av processledaren i samspel med vårdnadshavare och elev. Specialpedagog/speciallärare kan vara behjälpliga.
6 Rektor beslutar om åtgärdsprogrammet.
7 Originalet lämnas till specialpedagog. Kopia skickas hem av processledaren.
8 Åtgärdsprogrammet följs upp efter överenskommelse i åtgärdsprogrammet.
9 Utvärdering av åtgärdsprogram görs.
10 Åtgärdsprogram avslutas eller justeras något. Nytt beslut krävs.
Steg 3 Om åtgärderna inte ger förväntat resultat 1. Ny utredning?
2. Nytt åtgärdsprogram skrivs, efter samtal i arbetslaget, samtal med elev och vårdnadshavare och eventuell ny information från elevhälsan.
3. Handledning ges av elevhälsan till enskild pedagog eller hela arbetslag.
Steg 4 Externa åtgärder
1. Andra externa åtgärder startar, relevanta för enskild elev eller arbetslag, beslutade av EHT.
2. Kontakt med andra myndigheter.
3. VästBus-möte
1:14 Studie- och yrkesvägledning, Skola och omvärld och PRAO
1.13.1 Studie- och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledare
På skolan finns också en Studie och yrkesvägledare, SYV, två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, vara en resurs i kontakter med arbetslivet samt att delta i det främjande elevhälsoarbetet.
1.13.2 Skola och omvärld
Studie och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och det är viktigt att kontakter med företag och organisationer i vårt närområde etableras redan i de tidigare skolåren. Det långsiktiga målet är att skapa en samverkan skola – arbetsliv där både företag och skola ser värdet av ett samarbete och där eleverna successivt lär sig mer om arbetslivet för att underlätta framtida val av utbildningar och yrken.
Årskurs 8 (och 9) - 2019
Ovanstående resultat är gamla resultat men har ändå påverkat vilken riktning skolans utveckling kommer att ta inför lå 2020-2021, läs mer under 3.2 Strategier för 2020/21 Beskrivning från fg kvalitetsrapport: Under läsåret 2018/2019 fick AL 8-9 i uppdrag, i samarbete med studievägledare Jan Björkqvist och skola- arbetslivsutvecklare Maria Gustafsson, att anordna praktisk arbetslivsorientering (PRAO) för alla elever i åk 8.
Praktiken ägde rum under vecka 10 2019 och 100% av eleverna deltog i aktiviteten.
Förberedelsearbetet bestod av workshops organiserade av skola- arbetslivsutvecklare Maria Gustafsson i samarbete med lärare i svenska och samhällskunskap.
I GR-enkäten visar på goda resultat där Röselidsskolan jämfört med Lerum och GR visar på höga resultat.
1.14 Inflytande och samråd
Elevinflytande – samma struktur gäller för skolenhet A och B
För elevernas formella inflytande gäller samma för båda skolenheterna. Processledaren träffar sin grupp bestående av ca 16-20 elever, varje dag. I varje arbetslag finns ett arbetslagsråd som består av en ansvarig pedagog och 1 elev/processgrupp och som träffas varannan vecka. Rektorerna kallar till elevråd minst 2 ggr/termin.
För elevernas inflytande i den löpande vardagen träffar eleverna (minst två gånger i veckan i de äldre åldrarna och varje dag i F-5) en pedagog som tillsammans med eleven följer upp utveckling av elevens förmågor att nå uppsatta mål och elevens sociala samspel.
Skolan har också som rutin inför varje miljörond att samla in uppgifter från alla elever som sedan lyfts på enhetens årliga miljörond som sedan följs upp efter ett halvår (eller tidigare vid behov).
Kontaktelever, två från varje arbetslag, träffar representant från skolans trygghetsteam var tredje vecka för att i förebyggande syfte identifiera skolans riskområden.
För specifika frågor där elever har möjlighet att påverka finns också ex matråd och elevråd.
Vårdnadshavares inflytande - samma struktur gäller för skolenhet A och B Röselidsskolans enhetsråd samlas ca 4 gånger per år. Förutom dessa möten där
vårdnadshavare har möjlighet att påverka och få information om verksamhetens nuläge, verksamhetens kommande utveckling och grunder för fattade beslut, träffas enhetsrådet i fler sammanhang för att organisera former för föräldrainformation (så som
föreläsningar) det sociala samspelet mellan vårdnadshavare och mellan vårdnadshavare och elever.
Pedagogerna skickar varje vecka ut ett veckobrev där vårdnadshavare får information om kommande arbete.
Rektorerna skickar dessutom ut ett rektorsbrev där det tydligt framgår vart man som vårdnadshavare kan vända sig om man har tankar, synpunkter, klagomål eller förslag på verksamheten.
Varje elev och vårdnadshavare är dessutom ”knuten till” en processledare som i sin tur sköter kontakt med vårdnadshavare.
1.15 Trygghet och studiero
Arbetet med elevernas trygghet och studiero bedrivs i huvudsak i arbetslagen utifrån övergripande strategier och överenskommelser på skolenhet A och B. Arbetet bedrivs i första hand förebyggande och utgår från skolans Trivselregler och Likabehandlingsplan.
I skolan och på fritidshemmet upprättas årliga mål. Dessa årliga mål arbetas fram i samråd med elever, vårdnadshavare och personal och följs upp och utvärderas vid givna tillfällen under skolåret.
Trivselregler för hela skolan togs 2013 fram av rektorerna i samråd med, pedagoger, elevråd och vårdnadshavare. För att bibehålla eller förbättra studiero tar varje arbetslag varje år, i samspel med eleverna, fram former för hur man ska förhålla sig till de Trivselregler som gäller för hela verksamheten. Spelreglerna utvärderas kontinuerligt och uppdateras vid behov. Elever, pedagoger, vårdnadshavare eller rektorer kan påkalla detta behov och rektorer kallar till möten. Vid samtliga förändringar beslutar rektor i slutändan om gällande regler.
Dock kan vi se att den största anledningen till ökad trygghet och studiero på Röselidsskolan oftast har att göra med vårt utvecklingsarbete vad gäller förbättrad undervisningskvalité, tillgängliga lärmiljöer och relationsskapande förhållningssätt. Ju bättre vi blir på att lyssna på/efter och tillgodose varje elevs behov och ju fler elever som ”är i lärande” desto lugnare, tryggare och mer studiemotiverade blir våra elever 1.15.1 Skolenhet A se ovan
1.15.2 Skolenhet B se ovan
1.16 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel.
På Röselidsskolan finns en Likabehandlingsplan. Planen är upprättad enligt Diskrimineringsombudmannens (DO) riktlinjer. Planen i sin helhet gäller för båda skolenheterna. Varje år upprättas sk årliga mål som hela skolan arbetar mot. Varje arbetslag upprättar dessutom sina årliga mål. Dessa mål utvärderas och samverkas varje år med elever och vårdnadshavare.
Skolans Trygghetsteam (THG) ansvarar för det förebyggande trygghetsarbetet. I teamet ingår skolkurator, skolvärdinna, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag.
Varje representant i THG följer en gemensam uppdragsplan och gruppen samlas återkommande efter behov. Skolkurator är sammankallande och även den som tar emot representanternas information om behov av ev möten. I förebyggande syfte träffar representanter från THG var tredje vecka två kontaktelever från varje arbetslag för att kartlägga, bearbeta och följa upp ev riskområden eller andra, för eleverna viktiga, trygghetsfrågor på skolan och på fritidshemmet.
Två gånger varje termin svarar alla elever på skolans egen enkät ”Tre korta frågor”.
Resultatet sammanställs och följs upp i arbetslagen och återkopplande samtal med eleverna förs och ev åtgärder vidtas.
Dessutom organiserar Röselidsskolan även detta år aktiviteter som utgår från det Trivsel-ledarprogram skolan tidigare ingått i. Detta arbete har som syfte att på raster skapa sammanhang/aktiviteter där alla elever som vill kan delta, röra på sig och utveckla lekintresset. 8-10 elever i arbetslag F – 3 fungerar som trivselledare. Trivsel- ledarna handleds varje vecka av vuxen-representanter i f – 3 lagen och utbildas 1 ggr/termin i hur man leder både lekar och grupper.
För åk 4 – 9 finns en annan typ av trivselprogram som utvecklats på skolan av
skolvärdinna och skolvaktmästare i samspel med elever. Verksamheten tillhandahåller aktiviteter både inom och utomhus och ”backas upp” av minglande vuxna varje paus.
Dessa aktiviteter utvärderas löpande i samspel med eleverna.
1.17 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning
Undervisning i modersmål anordnas av Sektor lärande. Vårdnadshavare och elev ansöker om möjlighet och undervisningen anordnas på skolan eller i annan, för eleven, anvisad lokal.
På Röselidsskolan finns en förberedelsegrupp med elever från båda enheterna. När nya elever tas emot på Röselid har de varit 8 veckor på mottagningsenheten START där de kartläggs och lägger en grund för svenska språket. Eleverna har, precis som övriga elever, en ansvarig rektor, tillhörighet i ett arbetslag och en processledare som i samspel med pedagog i förberedelsegruppen följer upp elevens lärande, har kontakt med hemmet och gör bedömningar av elevens lärande. Undervisningen i förberedelsegruppen sker i huvudsak i syfte att lära sig det svenska språket och samtidigt utveckla sig i varje ämne mot läroplanens kunskapskrav. I så många ämnen som möjligt deltar eleven utifrån ämne och utvecklingsnivå i undervisning i övriga elevgrupper på skolan.
Planering och uppföljning sker systematiskt enligt skolans årsplan.
Elevantalet kan variera mycket under läsåret.
En övergripande SVA pedagog med uppdrag att leda detta arbete kommer regelbundet att samla SVA ansvariga i lagen för uppföljning, planering och handledning.
När ht-19 startade gick 8 elever i förberedelsegruppen i olika utsträckning. När vt-20 slutade var det 9 elever och en utbildad sva lärare ansvarade för verksamheten.
Elevernas skolbakgrund ser väldigt olika ut. Vissa hade ingen medan andra hade gått flera år i skola och var läsvana och hade god studieteknik. Därför hade en del många godkända betyg medan andra kanske endast hade ett par i slutet av vt-20. När läsåret
slutade hade de gått 1-2 år i förberedelseklass och undervisats i sva, ma, en, so/no av sva lärare. Eleverna hade även tillgång till studiehandledning och de flesta läste även modersmål. I arbetslaget där förberedelsgruppens rum ligger fanns även två lärare som pratar arabiska vilket har varit och är en tillgång.
Alla elever har gjort steg 1-2 i kartläggningsmaterialet för nyanlända och alla utom 2 kom via ”Start”. I våras gjordes steg 3 i matte med en elev med hjälp av
studiehandledare. Kartläggningsmaterialet steg 3 är mycket omfattande och används inte i önskad utsträckning. Delvis beror det på att tanken är att ämneslärare ska göra det tillsammans med studiehandledare/ tolk och de har svårt att hitta tid för att göra det.
Steg 3 är dessutom ett ganska omfattande material, mycket att läsa in sig på och det tar tid att göra. Har eleverna en kort skolbakgrund ger det inte så mycket enligt skolans SVA-lärare. Det är dock ett jättebra material och vi borde använda det i större utsträckning till vissa elever för att vi ska få bättre vetskap om deras kunskaper.
1.18 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner
Elev och pedagog för löpande formativa samtal om elevens lärande på processtid. Vid utvecklingssamtal återkopplar elev och pedagog om denna utveckling och om vilka behov som finns för att fortsatt positiv utveckling ska ske. Från åk 1 – 9 dokumenteras samtliga samtal i Unikum.
2 Resultat och analys
Rektorernas förord:
Läsåret 19/20 har fokus liksom föregående år legat på att öka skolans alla resultat och att skapa en likvärdig skola genom att utveckla skolans fem SÖK-mål. SÖK-målen som är en samling av alla tidigare utvecklingsområden har av alla medarbetare identifierats som angelägna för fortsatt positiv utveckling av organisation, undervisning, verksamt stöd och verksamhetens resultat. Dessa fem mål har initierats och implementerats i verksamheten under lå 17/18 och 18/19. Arbetet har under nuvarande läsår
vidareutvecklats i samspel med förstelärare, samtalsledare, arbetslagsledare, alla lärare och övriga medarbetare och börjar mer och mer institutionaliseras. För varje
utvecklingsområde har det liksom tidigare år funnits en uttalad aktivitet, avsatt tid för aktiviteten, huvudansvarig/huvudansvariga för aktiviteten och en bestämd plan för varje aktivitet då uppföljning sker.
Årets arbete har gjort det tydligt för oss att de aktiviteter vi vidtagit och de mål skolan satt upp generellt, sakta men säkert leder till fler elever ”i lärande”, ökade resultat och i förlängningen mer tillgänglig och likvärdig utbildning. Det mål som tidigare
identifierats som ett område där skolan ännu inte lyckats fullt ut, pojkars resultat i matematik, har skolans nytillsatta förstelärare haft fokus på att arbeta med för att få till stånd ett medvetande om vari ev utvecklingsområden ligger. Förstelärarens arbete har gått ut på att kartlägga ev brister men även styrkor vad gäller undervisningsmetoder, tid, valda läromedel, material m m
Det hittills framgångsrika utvecklingsarbetet bedrivs fortfarande på flera olika sätt av alla medarbetare på skolan. Under året har arbetslag 6 - 9 haft en speciallärare kopplad till arbetslagen. Stöd till elever har därför fungerat bättre än tidigare år men vi kan fortfarande se ett stort behov av att bättre strukturera dessa behov för att ge fler elever möjlighet att ta del av detta stöd.
Nedan följer en sammanställning av 2019/20 års kunskapsresultat och arbetslagens tankar och analyser av desamma. Dessa sammanställningar
2.1 Grundskolan – kunskapsresultat 2.1.1 Årskurs 1 och 3
F-3 A
Arbetslagets beskrivning av året – F-3A
Vid återkommande screening/kartläggning ser vi vilka elever som behöver hjälp och stöd i de olika ämnena. Under året har stödet organiserats i återkommande små
mattegrupper och svenskagrupper, vilket under höstterminen fungerade mycket väl och vi såg en positiv kunskapsutveckling. Under vårterminen har vårt arbete påverkats av hög frånvaro av ordinarie personal (bland annat på grund av covid). Detta medförde att våra behovsgrupper i matematik och svenska inte kunde genomföras i samma
utsträckning som vi önskat. Detta tror vi har påverkat det lägre resultatet i svenska i åk 1. Vi ser också att det har påverkat möjligheten att ha utmaningsgrupper. I åk 3 ser vi under vårterminen en kunskapsökning i matematik. Detta beror på att vi valde att ha fokus på att eleverna i åk 3 skulle uppnå kunskapskraven. Men även till den individuella kunskapsprofil som görs i matematik och svenska för årskurs 3. P g a sjukdom och frånvaro bland elever och pedagoger fungerade våra stödinsatser inte alltid som vi tänkt.
Vi har höga resultat vad gäller trivsel, trygghet och arbetsron. Vi har fortfarande låga resultat vad gäller skolmiljön. Vid ett återkopplande samtal med eleverna kring skolmiljön kom det fram att eleverna upplever att toaletterna inte känns fräscha, en del glömmer att spola efter sig, det ligger papper på golvet och det är ofta blött på golvet.
Åtgärder har vidtagits i samspel med eleverna.
Analys
Vi hade en stor ökning av frånvaro under vårterminen. Vi ser att den höga frånvaron i de flesta fall beror på de corona-relaterade direktiv som gällt eller långvarig sjukdom (vattkoppor). Resterande elever med hög frånvaro har varit hemma på grund av föräldrars rädsla för smitta eller infektionskänslighet i familjen. Ingen frånvaro har att göra med att eleverna inte trivs. Vi har haft tät dialog med samtliga vårdnadshavare. Det har fungerat bra med hemarbete.
Vi ser dock att de regelbundna stödinsatserna är avgörande för elevernas
kunskapsutveckling. Under året kommer vi därför att prioritera och följa den plan som vi la i början av läsåret. Vi i arbetslaget behöver arbeta förebyggande och utveckla de pedagogiska insatserna vad gäller regelbundet kunskapsstöd och det sociala stödet för vissa elever.
Åtgärder
• Vi kommer att fortsätta med behovsgrupper i matematik och svenska där vår palettverksamhet kommer att spela en stor roll.
• Vi kommer lägga fokus på utmaningsgrupper där elevernas delaktighet och viljan att vara en positiv förebild kommer att uppmärksammas.
• Vi kommer att fortsätta prata med elever med hög frånvaro samt att fortsätta att ha ett tätt samarbete med vårdnadshavare.
• Vi kommer att prioritera stödet i alla årskurser och ha särskilt fokus på att hämta tillbaka berörda elever i Åk 2.
Arbetslagets beskrivning av året: - F-3 B
Genom att analysera och jämföra årets svar på GR enkäten med föregående år ser vi en fortsatt positiv utveckling vad gäller trygghet och trivsel.
Kunskapsresultaten ligger fortsatt högt men har backat från föregående år.
I åk 1 ser vi en fortsatt positiv utveckling. I svenska och svenska som andra språk når 83
% av eleverna kunskapskraven, exklusive nyanlända (1 elev). I matematik når 87%
godtagbara kunskaper (vilket är alla elever utom 2). Det är en minskning från föregående år, då andelen låg på 98 %.
Andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i åk 3 ligger på ungefär samma nivå som 2019. Däremot har andelen elever som når ”mer än godtagbara
kunskaper” minskat. I svenska har det minskat från 28 % till 15 %. Liknande minskning har skett i matematik, från 32 % till 22 %.
Analys och åtgärder
Det väl utvecklade screeningunderlaget som vi tar fram i början av varje läsår fortsätter hjälpa oss att fördela resurser och tidigt sätta in stöd både individuellt och på gruppnivå.
Liksom förra året gör vi ytterligare 2 tester (läsförståelse i åk 2 och berättande text i åk 3), vilket gör att även dessa områden blir bättre kartlagda för samtliga elever. Utifrån screeningresultaten lägger vi upp undervisningen och anpassar den efter varje individ.
Vi har under året fortsatt lyfta fram läsningens betydelse. Vi har startat varje morgon med läsning i våra processgrupper. Där yngre och äldre elever tillsammans tränar på läsning vilket vi sett ökat både läsflyt och läsförståelse. Läsintresset hos våra F-barn har också ökat när vi regelbundet satsar på läsningen. Vi har i år använt oss av “2-
minutersläsning” där vi efteråt såg en markant skillnad i läshastighet i år 1-3. H4-test gjordes på alla barn innan 2-minuters läsningen startade. Efter ca 8 veckor läsning så gjordes ett nytt H4 där vi kunde se att i princip alla elever ökat i antal ord, för många en markant ökning.
Vi tog ett gemensamt beslut i båda F-3 lagen att satsa på skrivningen. Vi har haft flera skrivövningar under året. Under vårterminen såg vi till att skriva konsekvent varje vecka i “Berättelseböckerna” vilket vi såg var gynnsamt för elevernas skrivutveckling.
Ett av våra målområden som vi jobbar vidare med är att alla i år 1 ska ha ”knäckt läskoden”. Det här året har alla utom 4 elev lyckats knäcka läskoden i år 1. Det beror på att fler elever det här året har större behov av stöd i läs- och skrivstrategier än
föregående år. Vi ser även att flera av våra elever som inte knäckt läskoden har hög frånvaro i och med covid-19.
Med den matematiksatsning som vi har på skolan och medvetenhet kring att vi behöver höja resultaten tänker vi att vi vill föra över “2-minuters metoden” även i matematiken.
Detta för att stärka automatiseringen av huvudräkning. Vi har testat i mindre skala, främst i åk 3, men tänker oss i större omfattning nästa läsår.
Varje vecka lyfter vi positiva händelser tillsammans med eleverna i vår ”SOL-stund”.
Framförallt i 2-3 uppmuntras eleverna till att vara “lärkompisar”, som innebär att sätta
ord på och förklara ett moment för någon annan. Förutom kunskapsutveckling och bättre förståelse, upplever vi också att det skapar en mer tillåtande och empatisk atmosfär.
Ett av våra mål var att öka arbetsron det här läsåret. I utvärdering av detta mål ser vi att både elever och pedagoger upplever att arbetsron har blivit bättre. Detta eftersom vi använt oss av gemensamma metoder som classroomscreen och lärkompisar. Vi har konstant en dialog med eleverna kring arbetsro samt att vi pedagoger har diskuterat detta på våra OP-möten.
Vi har också haft en mer intakt personalgrupp under läsåret. Detta har varit gynnsamt för både elever och kollegiet utifrån både sociala och kunskapsmässiga aspekter.
Pedagogerna har känt sig mer insatta och trygga i de strukturer som nu råder. Däremot har vi tyvärr haft frånvaro av 1-2 personal under större delar av läsåret. Detta i sin tur har gjort att vi inte kunnat bemanna våra grupper på önskat sätt. Tittar vi på
kunskapsresultaten här så tror vi att detta kan hänga ihop. Med fler personal på plats hade vi kunnat hjälpa fler elever att nå målen.
Under läsåret har vi fortsatt med kollegialt lärande genom att organisera samplanering varannan vecka i 2 timmar. Pedagoger med ansvar för samma elever har i ett kollegialt samspel diskuterat och samplanerat kring kommande arbetsområden. Detta har, tror vi, lett till ökad undervisningskvalitet och ett mer likvärdigt förhållningssätt, vilket i slutändan lett till ökade resultat.
Inför nästa läsår vill organisera våra kollegiala samplaneringar på att mer flexibelt sätt.
Vi kommer att fördela oss utifrån ämne, behov och ålder.
2.1.2 Årskurs 5 –
Arbetslag 4-5 - Arbetslagets beskrivning och analys:
I svenskan kan vi se att kunskapsresultatet ökat något. Om vi jämför resultaten mellan årskurs 5 detta läsår samt årskurs 5 föregående läsår har resultatet minskat genom att 83% av elever uppnår godtagbara kunskaper i år till skillnad från 88% föregående läsår.
En orsak vi kan se är att vi har fler elever med läs och skrivsvårigheter i årets
gruppsammansättning. Ytterligare en orsak vi kan se är att vi föregående läsår var fem pedagoger som bedömde ämnet svenska, till skillnad från i år då vi var två pedagoger som tillsammans bedömde ämnet svenska. Vi tror att föregående år kan ha gett ett missvisande resultat läsår och vi tror att årets resultat är mer trovärdigt. Vi kan se att vårt projekt kring dagliga “läsuppdrag” bidragit en stor utveckling på alla elevers förmåga att läsa. Utifrån testers som gjort t.ex. i form av H4 har resultatet visat att samtliga elever har utvecklat sin läsförmåga avsevärt. Dessa läsuppdrag kommer vi att fortsätta med även kommande period. Det kommer att ge en kunskapsökning på sikt och även i det slutgiltiga kunskapsresultatet framöver. Fler elever når mer än godtagbara kunskaper än tidigare. I år är det 43% av eleverna i årskurs 5 som når mer än godtagbara kunskaper, till jämförelse med föregående läsår där 16% av eleverna uppnådde mer än godtagbara kunskaper. Det tror vi beror på att vi medvetet utöver små
reparationsgrupper för elever med svårigheter valt att arbeta på att utmana elever som har goda kunskaper.
I engelska kan se vi se att resultatet minskat då 95% av eleverna i årskurs 5 föregående år uppnådde kunskapskraven. Detta läsår uppnår 78% av eleverna i årskurs 5
kunskapskraven. Vi kan inte se någon större skillnad på förändringarna mellan pojkar och flickor. Vi kan se att flera elever med annat modersmål har haft svårt att uppfylla kraven, vilket gör att vi behöver se över hur arbetslagets SVA undervisning behöver utvecklas och utformas för att underlätta för eleverna även i engelska. Vi kan också se att de elever som inte uppnår kraven är elever som också har stora svårigheter även att
hantera resterande kärnämnen. Vi kan dock se att vår modell för mindre
reparationsgrupper även i engelska har gjort skillnad för eleverna och på lång sikt kommer den typen av arbete att påverka kunskapsresultaten positivt. Vi kan se att 25%
fler av eleverna i årskurs 5 uppnår mer än godtagbara kunskaper detta läsår, vilket gör att vårt medvetna val av att satsa på utmaning för elever med goda kunskaper gett resultat.
I matematik har vi gjort stora satsningar detta läsår. Vi har tränat multiplikationstabeller dagligen och på olika sätt samt gjort veckovisa avstämningar. Vi har utformat
reparationsgrupper där elever i behov har reparation kunnat sitta i ett mindre
sammanhang och på så sätt kunnat få mer stöttning. Vi har gjort fler avstämningar än tidigare och vi har varit noga med samplanering och bedömning. Vi kan se att 5% fler elever i årskurs 5 uppnår kunskapskraven i matematik vilket gör att vi kan säkerställa att det arbete vi gjort för att utveckla kunskapsresultaten varit positivt, även om vi
fortfarande har mycket kvar att utveckla. Vi kan också se att vår satsning på matematik kommer påverka kunskapsresultatet på lång sikt då flera elever ligger precis på gränsen till att uppnå kunskapskraven om vi jämför med tidigare år, då de varit långt ifrån att uppnå kunskapskraven. Det kan vi se genom att flera av eleverna har automatiserat tabeller och grundläggande kunskaper. Deras självförtroende har ökat och även motivationen att utvecklas.
16% fler elever uppnår mer än godtagbara kunskaper i årskurs 5, vilket indikerar på att vårt arbete med både repetitionsgrupper och kontinuerliga avstämningar samt
tabellträning samt dynamiska elevgrupper i matematik varit positivt och det kommer vi att fortsätta att utveckla vidare även kommande läsår.
Resultatet i idrott och hälsa visar att flickorna har ökat sina kunskapsresultat mer än pojkarna. Fler flickor presterar högre, vilket beror på att vi har många aktivt idrottande flickor i elevgrupperna. I övrigt är kunskapsresultatet oförändrat sedan föregående period. De elever som ej uppnår kunskapsresultaten beror på bristande simkunnighet.
Vi kan fortfarande se att fler flickor än pojkar har högre resultat i bild. Det kan också bero på att vi har betydligt fler flickor (29 st) till skillnad från pojkar (17 st). Flickorna har visat ett större intresse för skapande och hur vi ska motivera fler av pojkarna till att vilja arbeta mer skapande blir ett utvecklingsområde inför kommande läsår.
Vi kan se att resultatet i musik har minskat om vi jämför med föregående grupp i årskurs 5. I musiken detta läsår har det varit tydligt att det varit utmanande och svårt att anpassa vissa delar musikämnets innehåll för elever med läs och skrivsvårigheter. Det tar vi också med oss som en frågeställning kommande läsår.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vår satsning på mindre reparationsgrupper i alla ämnen samt dynamiska gruppindelningar i matematik har varit framgångsrikt, trots att vi endast arbetat på detta sätt kontinuerligt en termin. Nästa steg kring
reparationsgrupper är att se till att grupperna i svenska och engelska blir lika
regelbundna som grupperna i matematik. Vi kan se att dagliga läsuppdrag gjort stor skillnad för alla elevers läsförmåga i svenska och detta kommer vi att fortsätta utveckla.
Nästa steg är att fundera på är om vi kan använda ett liknande upplägg även i engelska.
Vi behöver även i ett nästa steg utveckla våra möjligheter till dynamiska grupper även i svenska och engelska. Vi kommer också ha en plan för att öka pojkarnas intresse för bild och hur ska organisera simundervisningen i tidiga åldrar för att uppnå
kunskapskraven i idrott och hälsa. Vi tar också med oss frågan kring elever med läs och skrivsvårigheter och anpassningarna i musik.
Vi tar med oss följande frågeställningar för att utveckla verksamheten till nästa läsår:
Hur kan vi motivera fler pojkar till att vilja skapa i ämnet bild?
Hur kan vi effektivisera repetitionsgruppstillfällena även i engelska och svenska?
Hur kan vi få till dynamiska grupper även i svenska och engelska?
Hur kan vi i laget tillsammans med ämneslärare organisera för att elever med läs och skrivsvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå kunskapskraven i musik?
2.1.3 Årskurs 6
Arbetslagets beskrivning och analys:
Kunskapsresultat och frånvaro
Eftersom eleverna får sina första betyg i åk 6 och sedan byter kunskapskrav i läroplanen till åk 7 är den enda förändringen av resultat som är jämförbara med varandra den
mellan betygen vid slutet av höstterminen och de vid slutet av vårterminen samma läsår.
Jämförelse mellan resultaten, betyg ht19 och betyg vt 20 tabell:
ÅK 6 ht 2019 vt 2020 Förändring
Svenska antal/andel F 8 av 49 (16%) 12 av 49 (24%) ökning 8% enheter
Matematik antal/andel F 12 av 49 (24%) 6 av 49 (12%) minskning 12% enheter
Engelska antal/andel F 3 av 49 (6%) 9 av 49 (18%) ökning 12% enheter
Svenska
antal/andel C eller högre 8 av 49 (16%) 14 av 49 (29%) ökning 13% enheter
Matematik
antal/andel C eller högre 8 av 49 (16%) 18 av 49 (37%) ökning 21% enheter Engelska
antal/andel C eller högre
20 av 49 41%
20 av 49
41% oförändrad
I åk 6 nådde inte 9 av 49 elever betyget E i engelska - vilket är en ökning med 6 st elever. 12 st nådde inte E i svenska och denna siffra var 8 i höstas. En ökning med 4 st. I matematik fick 6 st elever F vt 20 jämfört med 12 st ht19.
ÅK 7 ht 2019 vt 2020 Förändring
Svenska antal/andel F 5 av 42 (12%) 4 av 44 (9%) minskning 3% enheter
Matematik antal/andel F 10 av 42 (24%) 9 av 44 (20%) minskning 4% enheter
Engelska antal/andel F 4 av 42 (10%) 2 av 44 (5%) minskning 5% enheter
Svenska
antal/andel C eller högre 17 av 42 (40%) 18 av 44 (41%) ökning 1% enhet Matematik
antal/andel C eller högre 12 av 42 (29%) 17 av 44 (39%) ökning 10% enheter Engelska
antal/andel C eller högre 21 av 42 (50%) 26 av 44 (59%) ökning 9% enheter
I åk 7 går 47 elever. Tre elever av dessa har stor del av undervisningen utanför de ordinarie undervisningsgrupperna och deras resultat kommer hållas utanför analysen.
Det tillkom dessutom 2 elever till vårterminen. I engelska nådde inte 2 elever betyget E vilket är en minskning med 5 procentenheter. I matematik är det 9 av 44 (20%) som ej nått E jämfört med 10 av 42 (24%) i höstas. I svenska är det 4 av 43 (9%) som inte nådde betyget E jämfört med 5 av 41 (12%) i höstas.
En analys av resultaten och förändringar mellan terminerna är svår att göra då
redovisningen av resultaten bara visar antal betyg, inte om det har ändrats vilken elev som fått betyget. Vidare ger varje enskilt betyg stor procentuell förändring då grupperna
