I detta kapitel presenteras resultat och analys uppdelat under frågeområdena: begreppet språkstörning, metoder och arbetssätt, pedagogers erfarenheter, lärmiljön, pedagogiska utmaningar och framgångsfaktorer som är kopplade till mina frågeställningar. Varje område kommer att avslutas med en sammanfattande analys utifrån den teoretiska utgångspunkt som jag valt att använda mig av. Syftet med studien är att med fokus på språkstörning och läs- och skrivlärande studera fyra arbetslags uppfattning om begreppet språkstörning, samt vilka erfarenheter de har vid undervisning av elever med språkstörning. Det teoretiska verktyg jag valt i studien är det sociokulturella perspektivet då den närmaste utvecklingszonen och scaffolding kommer vara mina redskap för analys.
Fyra arbetslag intervjuades från fyra olika skolor i samma kommun. Ytterligare en intervju gjordes som var en pilotstudie. Respektive arbetslag presenteras här nedan med skola, fingerat nummer, de årskurser som skolan innefattar och antalet ämnes- och speciallärare/special-pedagoger. Varje arbetslag är avidentifierat och benämns i texten med skola och nummer. Skola 1: Förskoleklass till årskurs 5.
Arbetslaget innefattade fem ämneslärare och en specialpedagog. Skola 2: Förskoleklass till årskurs 4.
Arbetslaget innefattade tre ämneslärare och en specialpedagog. Skola 3: Förskoleklass till årskurs 5.
Arbetslaget innefattade fyra ämneslärare och en specialpedagog. Skola 4: Förskoleklass till årskurs 5.
Arbetslaget innefattade två ämneslärare och en speciallärare. […] detta tecken i texten betyder att delar av citatet har
Begreppet språkstörning
Under denna rubrik redogör jag för de frågor som handlar om hur arbetslaget benämner den funktionsnedsättning som påverkar en elevs språkliga förmågor, samt vad som för dem innefattar begreppet språkstörning.
Samtliga skolor berättar att de känner sig osäkra på vilket begrepp de använder och vilket de vill använda när de talar om denna funktionsnedsättning. De anser att den del av begreppet som benämns som störning inte alltid känns rätt, att säga att eleven har en störning.
Man tror att det ska vara talet, men det är många elever som har svårigheter men att det inte har med talet att göra (skola 1).
De begrepp som oftast används är språksvårigheter, specifika språksvårigheter, språkstörning, problem med språket, talsvårigheter, språknedsättning, generell språkstörning och grav språk-störning. En av skolorna anser att det är viktigt att använda rätt begrepp, speciellt tillsammans med föräldrar. Det är också viktigt hur de uttrycker sig i olika dokument som till exempel åtgärdsprogram och i individuella utvecklingsplaner (IUP).
Man kan ju också tänka på uttal när man pratar om språksvårigheter om barn som inte kan säga R till ex-empel. Och då ska jag säga att det ska nog till en väldigt lång utredning om man kan säga att det här är en störning. Alltså jag kan tänka så här att har man en störning så är det gravt, vi kommer inte kunna lösa det här problemet [...] Svårighet är ju något som vi löser som till exempel med hjälp av våra talpedagoger, då tänker jag om man pratar om talsvårigheter (skola 3).
Vid samarbete kring en elev med språkstörning måste samtliga pedagoger i arbetslagen till-sammans få kunskap om vilka svårigheter det innebär, de behöver då gemensamma vokabulär så de vet att de pratar om samma sak. Det kan också vara så att det är en elev med ytterligare funktionsnedsättning, vilket innebär ännu en dimension att förhålla sig till.
Och jag tänker här att har vi ett barn som inte riktigt greppar inlärningen då går ju inte jag och tänker att vi har ett barn som har språkstörning utan vi pratar ju om att vi har oro a a ä a … om de inte kommer igång så kanske vi tar en annan inlärningsmetod och så där och sen kommer ju språkstör-ning och då är det jättesvåra saker att man kanske inte kan och då är det ju mer att man vill ju faktiskt pra-ta ett språk så man faktiskt förstår att det inte är en språkstörning med en gång (skola 3).
Samtliga skolor anser att det som innefattar begreppet språkstörning handlar inte enbart om talet utan även grammatik, ordförråd, ordförståelse, begrepp, läsförståelse, kommunikation och samspel.
Det är ju bara att gå ut i ett kapprum till exempel och ställa sig eller du kan som vi sa ge en instruktion. Det är en stor del i varje barns vardag. Samspel och kommunikation, och då är inte det bara när jag ska lära mig skriva a eller b utan det är en väldigt stor del (skola 2).
En av skolorna anser att det även kan vara ”fysiska fel i munnen” (skola 3) eller stamning, en annan funderar över om sambandet mellan hjärnan och signalerna till handen och om detta kan vara kopplat till en språkstörning.
Det är ju de här barnen man känner att, ja det är någonting men vad är det? Det är svårt att ta på och det är kanske för att man är lite ovan (skola 4).
Det är en svår situation för lärarna när det är en elev som inte har någon utredning. Samtliga skolor känner sig osäkra hur de ska hantera situationen. När en elev har gjort en utredning hos logoped får skolan medverka vid återkoppling, vilket gör att skolan får mer kunskap om funk-tionsnedsättningen och vad detta innebär för eleven.
Sammanfattning och analys
I de intervjuade arbetslagen visar det sig att det finns en viss osäkerhet om vilket begrepp som används beroende på vilka svårigheter eleven är i. Erfarenheten är att det finns många olika begrepp. Begreppet språkstörning innebär flera olika problemområden som påverkar denna funktionsnedsättning på olika vis. Det är viktigt att alla berörda pratar samma språk och i do-kument som handlar om eleven förhålla sig till rätta begrepp för att inte missuppfattningar ska ske. Har eleven genomgått en utredning sker en återkoppling med logoped vilket innebär att arbetslagen får mer kunskap om de svårigheter som just den eleven befinner sig i.
Den sociokulturella traditionen har sitt ursprung i Vygotskijs arbete om utveckling, lärande och språk. Hans starka engagemang vad gäller skolutveckling där perspektivet på lärande handlade om hur människor utvecklar förmågor som är kulturella till sin karaktär som bland annat att läsa och skriva. I denna analys vill jag koppla mina tankar om begreppsförklaringar till Vygotskijs intresse för tänkandets och språkets utveckling, där språket liknas med
redskapens redskap. När vi kommunicerar med andra människor uttrycker vi oss på olika vis och de språkliga begreppen hjälper oss att organisera vår omvärld. Språket är vår partner i det mesta vi gör vilket gör det ännu viktigare att betydelsen av det vi säger till varandra
överensstämmer.
Metoder och arbetssätt
Vid frågor angående metoder och arbetssätt som arbetslagen ser som positiva vid läs- och skrivlärande för elever med språkstörning svarade de enligt nedan.
I samtliga intervjuer är informanterna samstämmiga att det gäller att inte fastna i ett arbetssätt och en metod, man får hela tiden prova sig fram. Det finns ingen självklar mall vad de ska arbeta med utan det är utifrån elevens behov och utveckling. De använder olika verktyg, på olika nivåer och får ofta gå tillbaka till det tidigare lärda eftersom det inövade inte är befäst. De är överens om att det är olika från elev till elev, vilket också kan förändras från dag till dag och från ämne till ämne.
Jag tror det är viktigt att man kan inte generellt säga att den här metoden använder vi eller det här arbets-sättet använder vi utan vi utgår från varje elevs förutsättningar. Och metoden kan skifta även
för en elev beroende på vad undervisningen handlar om (skola 3).
Pedagogerna måste hela tiden ligga steget före. De som är berörda av dessa elever är insatta i varandras verksamhet så att alla kan vara väl förberedda med bilder, texter och annat anpassat material.
Jag tänker på materiel, anpassad mängd text och hur texten ser ut också […] vi gör jättemycket materiel själva (skola 2).
På en av skolorna är en framgångsrik metod att sjunga, lyssna på musik och måla. Samtliga skolor använder Inläsningstjänst där eleverna kan få upplästa läromedel och skönlitteratur. Tre av skolorna använder Fonomix munmetod, fonologisk multisensorisk läsinlärning, med de yngre eleverna.
Har vi någon som inte fixar inlärningen i klassen så att säga då har ju vi kört Fonomix och då blir ju det mer en till en undervisning och man tar ut och jobbar och så. Det har ju varit superframgångsrikt om man säger för dessa barn, riktigt bra (skola 3).
Pedagogerna skriver text på tavlan eller sätter lappar på bänkarna så eleverna kan skriva av utifrån deras egna förmågor. Tre av skolorna använder sig av EPA-modellen, ensam – par – alla. Detta har visat sig vara ett fungerande sätt för att träna dialoger och stöder även de elever som inte alltid vågar träda fram och prata i större grupp.
Det gagnar alla barn i klassen att vi anpassar undervisningen. Vi arbetar kreativt med bilder och gör mycket laborativt för att stärka kunskaperna (skola 1).
Vid undervisning av elever med någon form av språkstörning innebär det alltid extra anpass-ningar. Det sker i form av bildstöd både vid scheman och i undervisningen, anpassade läro-medel i alla ämnen, anpassad arbetsgång som förstärks med muntlig individuell genomgång, tydligare pedagogik, tät feedback, placering i klassrummet, timstock, schema på tavlan och bänken, hörselkåpor, en lugn vrå, hjälpmedel (datorer och iPad) samt flera vuxna i klassrum-met.
Jag tycker när bild och text samverkar och att man gör tillsammans och diskuterar och kanske då att elever som kanske har lite flyt i läsningen kan läsa (skola 4).
Sammanfattning och analys
Enligt arbetslagen så handlar det om att inte fastna i en metod eller ett arbetssätt, det handlar om att prova sig fram tills de finner det som fungerar bäst utifrån elevens behov. De använder oftast anpassat materialet och inlästa läromedel. Att använda sig av elevernas egna intressen och styrkor kan i undervisningen kan innebära att måla, sjunga och lyssna på musik. Under-visning av elever med språkstörning innebär flera anpassningar i underUnder-visningen och special-undervisning för elever i behov av särskilt stöd. En metod som bland annat används på tre av skolorna i dessa avseenden är munmetoden Fonomix som arbetslagen ser som framgångrikt. Det finns ingen självklar mall för positiva och metoder och arbetssätt, vilket de önskar att det fanns, det innebär att prova, utvärdera och prova igen.
Inom Vygotskijs teorier är när en elev som är i behov av stöd får hjälp, är något som kan liknas med kommunikativa stöttor (eng. scaffolding). Att ge den tillfälliga men nödvändiga hjälp som krävs för att förvärva sig nya kunskaper. Till en början behöver eleven lärarens hjälp för att klara av uppgiften, för att läraren sedan ta ett steg tillbaka då eleven klarar sig på egen hand. Elever med språkstörning behöver vuxna som kan se vilket stöd och vilka
anpassningar de är i behov av för att kunna gå vidare till nästa steg.
Pedagogers erfarenheter
Detta intresseområde handlar om den erfarenhet arbetslagen har av elever med språkstörnings i sitt läs- och skrivlärande. Hur arbetslaget märker att en elev kan ha en språkstörning, hur det påverkar elevens läs- och skrivlärande och vilka andra svårigheter de ser i samband med lärandet. Dessutom ställdes frågan om de uppfattat som att eleverna har lättare för att lära sig att läsa än att skriva, eller tvärtom.
De erfarenheter som pedagogerna har vid läs- och skrivlärande är att språkstörning påverkar eleven på flera sätt, i flera ämnen och i alla åldrar. Eleven blir lätt okoncentrerad och gör saker som inte har med undervisningen att göra. En negativ påverkan som två av skolorna tar upp är att eleverna tappar motivationen eftersom de hela tiden får kämpa för att befästa kunskaperna.
I stället för att våga prova sig fram så blir de hämmade. De vill inte misslyckas så istället backar de, istället för att utmana sig själv. Det är viktigt att man får stöd i tidig ålder så att de ska våga prova och testa sig fram med olika strategier (skola 1).
De svårigheter som de ser i samband med läs- och skrivlärandet är att barn med uttalssvårig-heter blandar ihop bokstäverna, detsamma med ordförståelsen. De kan ha svårt att befästa kunskaperna, det som fungerar ena dagen kan vara borta nästa dag. Det krävs korta steg i undervisningen och att man gör täta bedömningar för att se att eleven har förstått.
Därför är det ju viktigt att hitta de här barnen tidigt så de inte hinner tappa självkänslan för att då är det ju svårare, då har de bestämt sig att jag kan ju i alla fall inte (skola 4).
Det märks också när eleverna blir mer medvetna om sin problematik och att de skiljer sig från andra, de försöker gärna dölja sina svårigheter. En del elever kan känna sig värdelösa och känner frustration.
När eleverna blir lite äldre kommer verkligheten ifatt. Man pratar mer på djupet med kompisar än tidigare, man bör ha ett rikare ordförråd för att förstå. Det blir svårare ju äldre de blir (skola 1). Vid frågan om lärandet kan se olika ut vad gäller läsning och skrivning för elever med språk-störning så svarar samtliga skolor att det är varierande. Det ser olika ut från elev till elev och kan förändra sig med tiden. De lär på olika vis och läsning för de yngre barnen kan innebära att de läser och tittar på bilder för att få en förförståelse. För de lite äldre barnen kan det vara så att de har ett bra flyt i läsningen, men att de har sämre läsförståelse.
Det handlar inte bara om att läsa och skriva i svenska utan det är i alla ämnen (skola 2).
De berättar också att mycket av skrivandet inte sker automatiskt utan det sker genom att skri-va av det läraren skriver på tavlan eller på en lapp på bänken. De elever som har kommit en bit i sin skrivutveckling kan istället ha svårt med meningsbyggnad och att överhuvudtaget formulera sig i skrift.
Två av skolorna har funderingar om de fall där skrivandet har varit svårare än att läsa kan vara kopplingen mellan hjärnan och det handen ska utföra. Det känns som de förstår vad de ska göra men resultatet blir inte som de tänkt sig.
Ibland får man ge upp det man arbetar med och prova helt andra alternativ via olika hjälpmedel. Man sli a … ( o a 2)
En av skolorna säger att de känner att det finns korrelation (ett samband) mellan de som har svårast för sig och de som har språksvårigheter. Sen vad som är orsak och vad som är verkan är en fråga som arbetslagen ställer sig.
Sammanfattning och analys
En språkstörning kan yttra sig på så många vis då det är viktigt att pedagogerna är uppmärk-sammade på eventuella hinder i en elevs utveckling. Samtliga arbetslag anser att elever med språkstörning inte har lättare för att lära sig läsa eller skriva, eller tvärtom. Problematiken som uppstår kring språkstörning är individuellt och ser olika ut från elev till elev. Vid överlämning från förskoleklass informerar de om barnet har en eventuell språkstörning eller om de känner en oro som skolan bör vara extra observanta på. Runt dessa elever kan det ofta bli missupp-fattningar, de har svårt att göra sig förstådda och att förstå andra. Det uppstår ofta koncentra-tionssvårigheter, vilket innebär att de ofta rör sig runt i klassen och stör för då märks det inte att man inte förstår. Dessa elever har svårt för olika begrepp och i allmänhet svårt att förstå. De befäster inte alltid kunskaper vilket kräver små steg och många repetitioner i undervis-ningen. De kan vara svåra att tolka eftersom det är något som inte syns, det är en dold funk-tionsnedsättning.
Inom detta område är de kommunikativa stöttorna, scaffolding ett viktigt redskap. Hos elever med språkstörning uppstår ofta ytterligare problematik som påverkar deras lärande. De har då behov av stöd inom flera områden för att kunna koncentrera sig på sitt lärande. Här läggs stor vikt på den stödjande undervisning som läraren bedriver och vägleder eleven in i hur man använder olika redskap. De ska erbjuda ett stöd som gör att de förmår att se på uppgiften som mer insiktsfull och på så sätt kunna ändra sina strategiers effektivt och målinriktning. Utifrån de bedömningar som görs kan läraren komma fram till minsta form av stöd som behövs för att klara uppgiften. Detta innebär att ge struktur åt problemet och skapa förutsättningar för läran-det.
Lärmiljön
Detta område innefattar frågor om vilka extra anpassningar som finns vid undervisningen av elever med språkstörning och hur arbetslagen gör för att skapa en god lärmiljö.
Samtliga skolor arbetar med tydlighet, struktur, ett gemensamt förhållningssätt, fasta rutiner och har alltid ett mål att vara flera vuxna i klassrummet. De använder speciallärare/special-pedagog i en mot en undervisning i vissa fall, fast även vid klassrumsundervisning. Det är ju vi som pedagoger som har en jätteviktig roll hur vi ställer frågor,
hur vi formulerar oss istället för att vi letar efter rätt eller fel svar (skola 1).
På samtliga skolor, som tidigare nämnts under metoder och arbetssätt, görs många anpass-ningar i lärmiljön. På en av skolorna har de ett stort bord i mitten av klassrummet där en pe-dagog kan arbeta med enstaka elever i gemenskap med hela klassen. Det skapar en samman-hangskänsla både pedagogiskt och socialt.
Vi har ett tillåtande klassrumsklimat och vi jobbar med de andra eleverna för att de ska ha förståelse. Att de som har svårigheter får komma med sitt svar och att vi ger dem tiden att formulera sig och kanske ändra om. Det gör att de senare vågar (skola 1).
En av skolorna har tagit hjälp av Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM som har kom-mit till skolan och föreläst om språkstörning där all personal på skolan har medverkat. Stöd-teamets talpedagog har dessutom haft pedagogträffar för att handleda personalen.
Det är viktigt att man har möten och att vi verkligen försöker förstå oss på vad det här är och att alla på skolan är insatta i problematiken. Så att det har varit att vi har skaffat oss en gemensam grund (skola 2).
Sammanfattning och analys
Samtliga skolor framhåller att tydlighet, struktur, ett gemensamt förhållningssätt, fasta rutiner och har alltid ett mål att vara flera vuxna i klassrummet är viktiga aspekter för en god
lärmiljö. Att vara flera vuxna i klassrummet innebär att elever med språkstörning kan få stöd i klassrummet och medverka i en miljö som skapar sammanhangskänsla både pedagogiskt och socialt. Det är viktigt hur eleven är fysiskt placerad i klassrummet och hur klassrummet är inrett med visuella hjälpmedel. En stödjande lärmiljö innebär också att arbetslaget är insatt i elevens problematik. För att bredda sina kunskaper har två av skolorna tagit extern hjälp för handledning.
I samspel och interaktion med andra människor sker ett ständigt lärande. Den lärmiljö som eleven befinner sig i är en plats som innefattar både andra elever och vuxna att förhålla sig