Anledningen till de flertal pedagogiska utmaningar som visar sig kring denna funktions-nedsättning är att det yttrar sig så olika och är så föränderligt. Språkstörning innehåller många områden, skiljer sig från individ till individ, det finns inte så tydliga angränsningar, det sker förändringar över tid och det krävs olika anpassningar i elevens lärmiljö. Det är viktigt att vi som är i verksamheten är insatta i vad språkstörning innebär och hur de olika områdena kan påverka en elevs läs- och skrivlärande. Har vi kunskaperna är det lättare att kartlägga och identifiera var problematiken uppstår. De elever som har en språkstörning ska med fördel integreras i sina ordinarie klasser och känna social gemenskap. Det är i samhörighet med andra barn och vuxna de utvecklar sitt språk och lär ett socialt samspel. Det är lätt hänt att en elev med exempelvis uttalssvårigheter undervisas mer isolerat eftersom det finns ett stort behov av en mot en undervisning. Elever med språkstörnings utveckling tar längre tid eftersom det krävs många repetitioner och att de inte alltid befäster kunskaper. Men med ett anpassat arbetssätt och med hjälp av tekniska hjälpmedel så kan eleverna hantera
klassrumssituationen och få känna samhörighet med sina klasskamrater
Vid en återblick så förstår jag att det än så länge inte finns så mycket forskning inom detta område som man skulle kunna förvänta sig. Med tanke på att det procentuellt sett inte skiljer sig så mycket från det antal barn som har dyslexi som det finns desto mer forskning om. När jag har letat bland artiklar efter forskning som handlar om språkstörning så är finns det oftast ytterligare ännu en funktionsnedsättning med i bilden, vilket gör att det ena skuggar det andra. I en studie av Bishop (2009) visar det sig att det inte finns så mycket forskning kring barn med specifik språkstörning. För dessa barn uppstår svårigheter vid språkinlärning, vilket gör det ännu mer förvånansvärt att inte forskningen har mer uppmärksamhet på metoder och åtgärder vid detta skede.
I framtida forskning vore det intressant att genomföra en studie ur ett elevperspektiv med fo-kus på hur elever med språkstörning ser på skillnaden mellan klassrumsundervisning och en mot en undervisning? Är det så att elever med språkstörning alltid lär bättre i social gemen-skap? Vilken självkänsla har en elev som alltid får repetera flera gånger vid lärandet för att befästa kunskaperna? Vilken känsla är det att ständigt på ta små korta steg i sitt lärande? Hur ser elever med pragmatiska svårigheter på klassrumssituationen? Vad innebär det att inte alltid bli förstådd eller också att inte förstå? Det finns många intressanta frågor i ett stort forskningsområde.
Referenser
Ahlberg, A. (Red.). (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Alatalo, T. (2012). Har lärare i åk 1-3 möjligheter att genomföra skicklig läs- och
skrivundervisning?, Dyslexi 1(1), 11-13. Hämtad från
http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A520605&dswid=-1308
Bishop, D.V.M. (2006). What Causes Specific Language Impairment in Children? Current
Directions in Psychological Science, 15(5), 217-221. Hämtad från
http://www.jstor.org.bibproxy.kau.se:2048/stable/20183118
Bishop, D.V.M. (2009). Specific language impairment as a language learning disability.
Child Language Teaching and Therapy, 25(2), 163-165. Hämtad från
http://www.sagepub.co.uk/journalspermissions.nav 10.1177/0265659009105889 Bjar, L. & Liberg, C. (Red.). (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber.
Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning - en pedagogisk utmaning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Dockrell, J. & Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties – the teachers perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369-394.
doi: 10.1080/03054980120067410
Ek, U. & Westerlund, J. (2012). Teenage outcomes after speech and language impairment at preschool age. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 8, 221-227.
doi: 10.2147/NDT.S30106
Gibbons, P. (2010). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Helldin, R. & Sahlin, B. (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Hägglund, S. Qunnerstedt, A & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i
utbildning. Malmö: Gleerups.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P. Säljö, R. & Liberg, C. (2012). Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
McCartney, E., Ellis, S. & Boyle, J. (2009). The mainstream primary classroom as a
languagelearning environment for children with severe and persistent language impair-ment – implications of recent language intervention research. Journal of Research in
Special Educational Needs 9(2), 80-90.
doi: 10.1111/j.1471-3802.2009.01120.x
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (Red.). (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn
del 1. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (Red.). (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn
del 2. Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. SFS 2011:186 (2011). Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11.
Stockholm: Skolverket.
Snowling, M.J. & Hulme, C. (2011). I o o c ’ a a a acy i-culties. International Journal of Language & Communication Disorders,
47(1), 27-34.
doi: 10.1111/j.1460-6984.2011.00081.x
Snowling, M.J. & Hulme, C. (2012). Children´s reading impairments: From theory to prac-tice. Japanese Psychological Research, 55(2), 186-202.
doi: 10.1111/j.1468-5884.2012.00541.x
Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Taube, K. (2007a). Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Taube, K. (2007b). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Nordstedts akademiska
förlag.
Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: En studie med fokus på framgångs-faktorer i läs- och skrivlärande. Dyslexi, 16(4), 19-21. Hämtad från
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:470362/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vugs, B. Hendriks, M. Cuperus, J. & Verhoeven, L. (2014). Working memory performance and executive function behaviors in young children with SLI. Research in
Developmental Disabilities 35, 62-74. Hämtad från
http://dx.doi.org/10.1016/j.ridd.2013.10.022
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och kultur.
Föreläsning:
Bilaga 1 : Informationsbrev
Till rektor och personalpå XXXXXXXXXXXXX i XXXXXXXX Kommun.
Examensarbete om ”Elever med språkstörning/språksvårigheter” Jag heter Susanne Wiberg Martinsson och studerar på Karlstads Universitet,
Speciallärarprogrammet. Under vårterminen 2016 skall jag göra mitt examensarbete som handlar om elever med språkstörning/språksvårigheter och läs- och
skrivinlärningsprocessen. Jag avser att intervjua pedagoger i ett arbetslag som arbetar med elever med språkstörning/språksvårigheter i årskurs 1-5 i XXXXXX kommun och vänder mig då till Er skola och ber om Ert stöd.
Intervjuerna kommer att ske i grupp (arbetslag) och innehåller ett antal frågor som vi samtalar om. Jag kommer under tiden skriva anteckningar och göra en
ljudinspelning för att inte missa viktiga svar. Jag beräknar att gruppintervjun kommer att ta ca 60 minuter och mitt önskemål är att träffa er vid ett tillfälle under vecka 8 eller vecka 10.
Anteckningar och inspelningar från intervjuerna kommer enbart att användas i mitt examensarbete, ingen obehörig kommer få tillgång till mina insamlade data.
Resultatet av denna studie kommer att sammanställas så att ingen enskild pedagog eller skola kommer att kunna identifieras. Jag vill betona att denna intervju är frivillig, samtidigt är det för studiens kvalitet viktigt att vi genomför de intervjuer vi planerat.
Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid
speciallärareprogrammet på Karlstads Universitet och finnas tillgänglig vid universitetets bibliotek. Jag kommer också att delge er skola mitt examensarbete. Jag är tacksam för Ert stöd så jag kan genomföra min studie och tillsammans med aktuell forskning inom detta område nå ett resultat av som kan bli en tillgång vid arbetet med elever med språkstörning/språksvårigheter på Er skola.
Med vänliga hälsningar
Susanne Wiberg Martinsson Karlstads Universitet
Speciallärarprogrammet Mobnr: 070-2628109