I detta avsnitt presenteras det empiriska underlag som genererades i genomförd fallstudie. Det resultat som presenteras baseras framförallt på data inhämtat vid genomförda intervjuer men till viss del även skriftligt underlag. I avsnittet
återfinns även löpande analys av det resultat som har genererats. Anledningen till att resultat och analys återfinns i samma avsnitt är för att undvika behov av upprepningar. Det framgår tydligt i avsnittet vilken text som utgör
resultatredovisning och vilken text som utgör analys. Ytterligare en anledning till att resultat och analys presenteras tillsammans är att valet att genomföra
föreliggande fallstudie utifrån en kvalitativ metod innebär att insamling av data och analys sammanfaller. Rosengren & Arvidson (2002) uttrycker det i boken
Sociologisk metod enligt följande; ”Karakteristiskt för den kvalitativa metoden är
att insamling och analys av data inte kan separeras. Eller för att vara mer korrekt – själva insamlandet av data kan aldrig befrias från samtidig och spontan tolkning.” (Rosengren & Arvidson 2002, s.218)
I bearbetning av insamlat material har trender och mönster tydliggjorts. Utifrån detta har det aktuella avsnittet organiserats i tre olika delar enligt följande;
Förekomsten av utvecklingsprocesser och tjänstemännens upplevelse av sitt handlingsutrymme i relation till dessa
Påverkansfaktorer i relation till upplevelsen av ett handlingsutrymme
Ytterligare möjligheter att nyttja tjänstemännen som en utvecklingsresurs Värt att notera är att de olika delarna i aktuellt avsnitt i hög utsträckning anknyter till varande. De bör därför förstås som en helhet.
Förekomsten av utvecklingsprocesser och tjänstemännens upplevelse av sitt handlingsutrymme i relation till dessa
I samtliga genomförda intervjuer berördes intervjupersonernas bild av
förekomsten av utvecklingsprocesser i organisationen. I relation till detta beskrev intervjupersonerna huruvida de uppfattar att det pågår utvecklingsprocessen i organisationen och huruvida dessa utvecklingsprocesser kan härledas till en organisatorisk nivå.
”Det är självklart att det pågår en utveckling här. Utveckling är en naturlig del av denna verksamhet.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Samtliga intervjupersoner menar i genomförda intervjuer att det pågår en ständig utveckling i organisationen. En del av intervjupersonerna vill hellre uttrycka det som att organisationen är i en ständigt pågående förändringsprocess. De flesta intervjupersoner menar att det ofta uppstår små utvecklingsprocesser i vardagen. Dessa kan enligt flera av intervjupersonerna ha olika karaktärsdrag;
De kan vara medvetna eller omedvetna
De kan vara av strukturerad karaktär eller med informell karaktär
De kan involvera enstaka personer eller en större grupp
Flera av intervjupersonerna framhäver huvudsakligen det informella och kontinuerliga lärande som sker på enheten. En av de intervjuade personerna på enheten uttrycker sig i en intervju enligt följande;
”Vardagslärandet är stort i denna organisation eftersom vi ställs inför nya situationer dagligen i princip. Det gör ju att det pågår små projekt här och där hela tiden för att utveckla vår service. Ibland gör man det till en större mer strukturerad grej, ibland blir det mer en informell grej och man går till någon kollega och bollar idéer. Ibland kanske jag inte ens tänker på att jag faktiskt har lärt mig någonting nytt som har påverkat mitt sätt att arbeta. Det blir mer att man bara gör.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Ovan redovisade citat fångar en viktig aspekt av vardagslärandet, denna typ av lärande kan vara svårt att fånga och omvandla från personbunden, implicit kunskap till organisatoriskt bunden och explicit kunskap. Flera av
intervjupersonerna påpekar att det finns mycket personbunden kunskap i organisationen.
Kännetecknande för intervjupersonernas svar kring hur de upplever sitt
handlingsutrymme i relation till utvecklingsfrågor i den studerade organisationen är att samtliga beskriver sitt handlingsutrymme som omfattande – när det gäller utvecklingsfrågor som rör arbetet med klienterna. Det finns flera citat från genomförda intervjuer för att illustrera detta;
”Det finns en stor frihet i jobbet här när det kommer till arbetet med våra
besökare. Det är ingen som lägger sig i hur jag sköter mina samtal utan alla litar på att jag gör ett bra jobb och om jag har känt för att testa något nytt så är det aldrig någon som har sagt nej.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
”Det finns ofta inga hinder för att testa nya sätt att jobba. Vi anställda kan alltid bolla med varandra för att hitta nya vägar att lösa problem eller göra saker bättre”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Även om tjänstemännens handlingsutrymme i relation till enhetens klienter är värdefullt så var inte detta huvudfokus för genomförd fallstudie.
Intervjupersonerna fick därför resonera vidare om hur det handlingsutrymme de upplever att de har i klientarbetet kan överföras till ett handlingsutrymme knutet till utvecklingsprocesser på organisatorisk nivå. I detta resonemang skilde sig de olika intervjupersonerna åt i sina resonemang. Detta kan illustreras genom följande citat;
”Det är inte så att någon frågar efter hur jag jobbar med klienterna och vad organisationen skulle kunna nyttja mer och utveckla till följd av det. Vi gör mycket på olika håll i denna verksamhet. Jag bollar med de kollegor jag står närmast”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
”Jag tycker att de tar tillvara på personalens kunskap och kompetens för att utveckla organisationens sätt att ta sig an sitt uppdrag.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
”Det finns exempel på när vi som medarbetare har utvecklat något bra i arbetet med våra klienter och att det har lyfts upp som en förebild för organisationens sätt att agera men det finns också exempel på tillfällen när vi har utvecklat någonting bra men det bara har runnit ut i sanden.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
”Jag har aldrig tänkt på att någon skulle kunna vara intresserad av hur jag gör saker så jag har aldrig tänkt på det så.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Som citaten ovan speglar så har olika intervjupersoner olika uppfattning om huruvida de kan nyttja sitt handlingsutrymme i klientarbetet och det lärande som genereras av detta för att även få ett handlingsutrymme i relation till
utvecklingsprocesser på organisatorisk nivå. Det var vidare tydligt att enstaka intervjupersoner inte hade tänkt på denna koppling tidigare utan ställdes inför detta tänkbara scenario under genomförandet av intervjun. Detta är värt att notera då det kan ha påverkat intervjupersonernas svar.
I diskussionerna om intervjupersonernas upplevelse av sitt handlingsutrymme i relation till utvecklingsprocesser på organisatoriska nivån så lyfte flera
intervjupersoner att det finns en skillnad mellan en illusion av handlingsutrymme och förekomsten av ett faktiskt utrymme. En av intervjupersonerna uttryckte sig under en intervju enligt följande;
”Frågar du efter hur mitt handlingsutrymme som man skulle kunna uppfatta det eller hur det faktiskt är?”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Flera av de intervjuade menar att deras handlingsutrymme i relation till
utvecklingsprocesser på organisatorisk nivå ofta finns på teoretisk nivå, men inte alltid i praktiken. Påverkansfaktorer i relation till denna upplevelse presenteras nedan under rubriken Påverkansfaktorer i relation till upplevelsen av ett
handlingsutrymme. I samma avsnitt fördjupas bilden av intervjupersonernas
upplevelse av sitt handlingsutrymme då upplevelsen av detta är tätt förknippat med olika påverkansfaktorer.
Påverkansfaktorer i relation till upplevelsen av ett handlingsutrymme
”Jag har varit i organisationen länge som många andra. Det betyder att jag har samlat på mig mycket erfarenhet av hur organisationen fungerar och det finns mycket som påverkar hur jag beskriver mitt handlingsutrymme för dig idag.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Samtliga intervjupersoner menade att det finns flera faktorer som påverkar hur de upplever sitt eget handlingsutrymme i relation till organisatoriska
utvecklingsfrågor. De vanligast förekommande påverkansfaktorerna som togs upp av intervjupersonerna själva var följande;
Tillgång till resurser i form av tid
Formella forums struktur och funktionalitet
Upplevelsen av tillvaratagande av delaktighet från anställda
Den sista punkten var den påverkansfaktor som de flesta intervjupersoner tog upp först på egen hand och också uppehöll sig vid i stora delar av genomförda
intervjuer.
Utöver ovan nämnda påverkansfaktorer så diskuterades även följande påverkansfaktorer under genomförda intervjuer;
Politikens påverkan
Tjänstemannens egen vilja, ork och förmåga att bidra
Tillgång till resurser i form av kapital och personal
Ledningens agerande
Värt att notera är att ingen av de påverkansfaktorer som lyftes under genomförda intervjuer är fristående av varandra och intervjupersonerna kopplade under genomförandet av intervjuerna ihop flera påverkansfaktorer med varandra. Av denna anledning har påverkansfaktorerna tematiserats och redovisas i denna del enligt följande tre rubriker;
Påverkansfaktorer kopplade till externt styrda premisser
Påverkansfaktorer kopplade till forum för frågor rörande organisatoriska utvecklingsprocesser
Påverkansfaktorer kopplade till externt styrda premisser
”Vi styrs av politikerna och de senaste åren har de ändra riktning många gånger gällande stora frågor. Vi ska tillhöra ena förvaltningen ena året och en annan det andra. De drar ner vår budget så flera tjänster försvinner sen får vi helt plötsligt ett tillskott för någon speciell satsning. De ber oss rikta uppmärksamheten åt ena hållet sen åt andra. Jag vill bara ha lite lugn och kunna landa i ett beslut innan tio till kommer.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Genererat resultat gällande påverkansfaktorer kopplade till externt styrda premisser
Flera av de intervjuade lyfte i intervjuer upp det faktum att den studerade organisationen är politiskt styrd. De intervjuade beskriver det som att den politiska styrningen av organisationen varit särskilt påtaglig de senaste åren då politikerna har fattat beslut som har inneburit omfattande förändringar för den studerade enheten. De intervjuade beskriver att politikernas beslut kan innebära olika typer av påverkan;
Politikerna kan påverka enheten uppdrag
Politikerna kan påverka vilken förvaltning enheten ska tillhöra
Politikerna kan påverka den tillgängliga budgeten för organisationen Flera av intervjupersonerna menade i genomförda intervjuer att den tid på året då politikerna lägger nästa års budget och riktlinjer innebär en påtaglig påverkan på organisationen och dess medarbetare;
”Man känner i hela organisationen när det blir den tiden på året. Det blir mycket snack, mycket rykten, mycket oro, mycket information på APT-möten som är mer eller mindre sammanhängande.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Intervjupersonerna berättar att enhetens ledning förmedlar viss information till medarbetarna om hur politikerna resonerar. Medarbetarna har också möjlighet att framföra åsikter till ledningen som de vill att ledningen ska föra vidare till
politikerna inför deras beslutsfattande. Intervjupersonerna beskriver dock att de är osäkra på vilket handlingsutrymme de har till att påverka politikernas beslut;
”Det känns ibland som jag har suttit på massa halvdagar och heldagar och målat upp bilder av hur jag ser på organisationens framtid och utveckling. Vissa saker upprepar man år efter år. Men beslutet från politikerna kan bli hur som helst ändå.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Flera intervjupersoner lyfter i intervjuerna att de upplever det som problematiskt att de känner en begränsad möjlighet att nå fram till politikerna då politikerna i hög utsträckning påverkar deras upplevelse av sitt handlingsutrymme. Det
framkommer i intervjuer att politikernas möjlighet till omfattande styrning och de förändringar som kan genereras årligen i samband med budget och nya riktlinjer påverkar tjänstemännen på olika sätt.
Detta kan tydliggöras med följande citat;
”Alla dessa förändringar som kommer helt plötsligt de påverkar inte mig. Det är såhär det är att jobba i denna organisationen. Jag är inte en person som oroar mig. Jag lyssnar på beskeden och kör på.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
”Det blir alltid så oroligt i organisationen inför deras beslut. Man försöker ta reda på information för att försöka få en bild av vad som händer och vad som ska hända. Men allt är spretigt och svårt att greppa. Sen kommer beslutet helt
plötsligt och då ska man lära sig förhålla sig till det.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Trots att de olika informanterna i intervjuerna i genomförda intervjuer uppgav att de påverkades i olika grad av politikernas styrning så uttryckte samtliga
informanter att de större förändringar och den turbulens som kan genereras av extern styrda faktorer påverkade i vilken grad informanterna fokuserar på utvecklingsfrågor på organisatorisk nivå.
”När allt stormar runt omkring går jag tillbaka till det jag är här för att göra, utföra mina arbetsuppgifter, arbetet med våra besökare.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
”Jag försöker bara sköta mitt. När det kommer förändring efter förändring och vi bara ska hänga på så gör jag det som förväntas av mig. Det är att föra folk närmare arbete. Jag fokuserar på det arbetet, inte några större frågor.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Analys av påverkansfaktorer kopplade till externt styrda premisser
Ovan redovisade resultat kopplade till extern styrda premisser är högst relevanta att analysera utifrån fallstudiens teoretiska utgångspunkter.
En central del i New Public Management är att skilja på beslut och utförande, enligt teorin ska beslut i offentlig sektor fattas av politiker för att sedan
genomföras av olika förvaltningar och enheter inom dessa. Detta då det anses leda till en tydligare styrning och i förlängningen högre effektivitet och bättre
resursutnyttjande. Det kan av ovan redovisade resultat utläsas att ovan beskriven struktur med separation mellan beslut och utförande i hög grad förekommer i studerad enhet. Men det framkommer även av redovisade resultat att
uppdelningen av beslut och utförande inte praktiken inte fungerar så oproblematiskt som teorin får det att verka.
I en tolkning av intervjupersonernas resonemang framkommer att de reflekterar kring kopplingen av dessa två delar och det är uppenbart att intervjupersonerna eftersträvar en större delaktighet, eller i alla fall en större insyn i de
beslutsprocesser som genomförs i relation till organisationen för att kunna förhålla sig till sin roll som utförare på ett bättre sätt. Det framkommer att den bristande insynen och delaktigheten i besluten i vissa perioder leder till en
nedgång i effektivitet på enheten då tid och energi i delar av personalgruppen går till att försöka hantera politikerstyrningens inverkan på enheten och dess arbete.
I en analys av ovan redovisat resultat i relation till KASAM så blir det tydligt att den centrala politikerstyrningen och tjänstemännens upplevelse av begränsad insyn och delaktighet i denna process påverkar de enskilda tjänstemännen, om än i olika utsträckning. Tjänstemännens sätt att beskriva sättet den politiska styrningen genomförs och hur det påverkar organisationen och tjänstemännen kan analyseras utifrån begreppen begriplighet och hanterbarhet.
Vad gäller begreppet begriplighet kan ovan redovisat resultat tolkas som att en del av intervjupersonerna upplever det yttre stimuli som genereras av politikernas styrning som kaotiskt, slumpmässigt och oordnat. En del av intervjupersonerna menar att de kan hantera detta genom att fokusera på sitt vardagliga arbete och de grundläggande arbetsuppgifterna. Detta kan ses som en copingmekanism för att öka känslan av sammanhang för den enskilde tjänstemannen. Denna
copingmekanism påverkar indirekt tjänstemannens handlingsutrymme i relation till utvecklingsprocesser på organisatorisk nivå då tjänstemännen sållar bort dessa frågeställningar när den kontext de arbetar i upplevs som ostrukturerad och stormig.
Utifrån KASAM som teoretisk ram skulle de enskilda tjänstemännens upplevelse av bristande inflytande och delaktighet kunna leda till att tjänstemännen mår sämre i sin arbetssituation vilket i förlängningen kan påverka tjänstemannens engagemang och prestation. Detta är problematiskt utifrån New Public Management som teoretisk utgångspunkt då det är en viktig del av en
organisations effektivitet att nyttja medarbetarnas engagemang och kreativitet.
Påverkansfaktorer kopplade till forum för frågor rörande organisatoriska utvecklingsprocesser
”De formella forumen är oerhört viktiga. Det är en förutsättning att de fungerar som det är tänkt.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
I den studerade organisationen finns det som nämnts tidigare ett antal formella mötesforum; regelbundna arbetsplatsträffar och sektionsmöten. Som citatet ovan speglar så menar intervjupersonerna att de formella forumen är viktiga för de intervjuade tjänstemännens upplevelse av handlingsutrymme i relation till
organisatoriska utvecklingsprocesser. En av de intervjuade uttryckte sig under en intervju enligt följande;
”Våra APT är idag informationsmöten mer än något annat. Det är inte min bild av vad ett APT ska vara. Det ska vara ett forum för oss medarbetare att lyfta frågor och diskussioner. Ett forum där vi också ska kunna bidra men tankar och funderingar om frågor som anknyter till en mer organisatorisk nivå.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Ovan redovisade citat speglar en åsikt som var genomgående i de genomförda intervjuerna. Ett antal av de intervjuade nyanserade dock denna bild. En av de intervjuade uttryckte sig i en intervju enligt följande;
”Det är inte så att någon hindrar oss från att tala eller föra fram önskemål om punkter på APT-möten. Cheferna har någon gång även skickat ut ett mail med frågan om vi som medarbetare har något att ta upp. Men när vi har ett APT på en timme i månaden för ungefär 60-70 personer så känns det ibland svårt.”
En annan intervjuperson uttryckte sig enligt en intervju enligt följande;
”Som enheten är uppdelad idag är vi tre olika sektioner och vi har ju våra
sektionsmöten men jämna mellanrum. Det är ett mindre forum är APT-mötena. Vi är färre och det bäddar ju för mer samtal. Men i varje sektion har de blandat oss. Så det är inte så att vuxenhandläggare är i samma sektion som alla andra
vuxenhandläggare eller alla ungdomshandläggare är i samma sektion som alla andra ungdomshandläggare så mötena blir lite konstiga. Någon annan i min sektion kan sitta och prata om något som är jätteviktigt för deras roll i organisationen och för mig är det helt ointressant och jag har heller ingen möjlighet att bidra till diskussionen för jag är för lite insatt. Sen sitter jag med en fråga som är viktig utifrån min roll men som blir slöseri med tid för någon annan.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Citaten ovan anknyter till ett resonemang om strukturen för de formella forumen. I relation till de formella forumens struktur och form lyfter intervjupersonerna följande punkter som viktiga för huruvida de formella forumen fyller en funktion för deras handlingsutrymme i relation till organisatoriska utvecklingsprocesser;
Tillgängligt tidsutrymme vid gemensamma träffar – flera av de intervjuade menar att det är nödvändigt att gemensammaträffar så som
arbetsplatsträffarna och sektionsmötena kan nyttjas till
informationsöverföring av olika slag. Flera av intervjupersonerna menar att arbetsplatsträffar och sektionsmöten därför bör organiseras på ett sätt som lämnar utrymme till både information och dialog om eventuella frågor.
Storleken på gruppen – Flera av intervjupersonerna lyfte i genomförandet av intervjuerna att de inte upplever det som optimalt att diskutera större utvecklingsfrågor i en grupp om 60-70 personer som på
arbetsplatsträffarna. Intervjupersonerna menade i samtal att sektionsmötena på detta sätt kan vara ett bättre forum för utvecklingsdiskussioner.
Innehåll vid möten – som framkommer av citaten ovan så menade flera av intervjupersonerna att främst arbetsplatsträffarna en även sektionsmötena består av mycket information. Flera av intervjupersonerna menade att den begränsade tid som finns till gemensamma träffar skulle kunna nyttjas på ett annat sätt. Ett par av de intervjuade tjänstemännen menade att viss information skulle kunna sammanfattas skriftligt och endast beröras kort på de gemensamma mötena. Gällande sektionsmötena så menade
intervjupersonerna att det är viktigt att skapa ett innehåll i dessa som gör det relevant för samtliga närvarande.
Ytterst relevant är också enligt intervjupersonerna att klargöra syftet med de olika formella forumen. Detta för att medarbetarna ska kunna ha en rimlig chans att lyfta relevanta frågor och perspektiv.
Vid den tidpunkt som föreliggande fallstudie genomfördes hade medarbetare i enheten framfört sina tankar om hur de formella forumen fungerade till ledningen. En av informanterna uttryckte sig i en intervju enligt följande;
”Vi har framfört på olika sätt att den befintliga mötesstrukturen inte fungerar och jag upplever att ledningen har varit lyhörd för det så jag hoppas på en förändring framöver. Om det sker en förändring skulle det påverka min möjlighet som
anställd att vara mer delaktig i utvecklingsfrågor som anknyter mer till organisationen som helhet.”
(Intervjuperson inom studerad enhet)
Analys av påverkansfaktorer kopplade till forum för frågor rörande organisatoriska utvecklingsprocesser
Det blir i resultatredovisningen tydligt att de formella forumen och dess uppbyggnad och struktur till stor del påverkar tjänstemännens upplevelse av handlingsutrymme. Inom New Public Management förespråkas en tydlig styrning och organisering då detta anses ge en rationalitet till det arbete som bedrivs i organisationen. Det blir i resultatredovisningen ovan tydligt att personalen värdesätter en tydlig struktur vad gäller de formella forum som finns tillgängliga för utvecklingsfrågor. Avsaknaden av detta genererar enligt informanterna en risk för ”spill” av resurser vilket även New Public Management lyfter.
Ytterligare ett relevant perspektiv att lyfta är det faktum att intervjupersonerna