Resultat av användarintervjuer

Personerna som intervjuades hade ett 30 tal kosmetikprodukter i smink lådan. Varje månad utökas det eller ersätts med 2 till 3 nya produkter. Jag frågade vilken typ av kosmetikprodukt dem oftast köper och svaret av samtliga var basprodukter för ansiktet och läpp-produkter, detta stämde även överens med den informationen butikspersonalen hade kring vad konsumenterna oftast köper. Produkternas användningstid varierar beroende på vilken produkt det är och hur ofta den används, men vi kom fram till en uppskattning mellan

1 till 2 månader om produkten används dagligen.

Det ställdes sedan frågor om vad dem gör med förpackningen när den är slut och hur ofta dem får ut allt innehåll från behållaren innan dem slänger förpackningen. Det besvarades med att deras

förpackningar sorterades med plast eller glas, ingen reflekterade särskilt mycket kring återvinning eller återanvändning. Däremot väckte frågan kring produktavfallet både diskussioner och idéer. Samtliga upplevde irritation kring att dem i princip aldrig kunde få ut allt innehåll från

kosmetikbehållarna, delarna var otroligt svåra att separera och ibland omöjliga att få isär. I vissa fall vart det delar av både plast och glas vilket gjorde att man inte heller kunde sortera på rätt plats. Detta påverkar både konsumenten och miljön, som konsumenter ville dem ju få använda allt dem hade betalt för och ur ett miljöperspektiv så försvårar det sortering och återvinningsprocesser. Frågan om det av stor betydelse och önskan att få ut så mycket som möjligt av produkten var ett absolut ja!

Vidare ställdes det frågor kring vad som betraktas som det allra viktigaste när man gör valet av en kosmetikprodukt, och svaret var ”alltid innehållet”. Förpackningen var bara något givet som hängde med, men mer än hälften medger att utseendet på förpackningen har en stor och betydelsefull roll. Om en förpackning såg ”lyxig” ut skapade den mervärde, man ville även att förpackningen skulle vara trendig och ”häftig”. Med hjälp av moodboards som användes efter intervjun kunde vi lokalisera vad dem betraktade som ”snyggt, lyxigt, trendigt, häftigt, annorlunda etc.” Det gav en närmare bild av den förväntningen dem hade på utseendet och utformningen av produkten. En annan aspekt som var viktig var smidigheten i produkten, ingen ville ha en förpackning som var för

klumpig eller större än vad den nödvändigtvis behövde vara, ett önskemål var att man ska kunna ha med sig flera sminkprodukter i handväskan utan att det tar för mycket plats.

För att ta reda på om respondenterna reflekterade kring miljön vid inköpet ställdes följande frågor ;

Har det någon betydelse om sminkförpackningen du köper är miljövänlig?, Har du någon gång valt en sminkförpackning för att den är miljövänlig? Och önskar du ett bredare urval av miljövänliga sminkförpackningar? Vi kunde rätt snabbt konstatera att miljöaspekten inte var det första man tänkte

på, men trots att det är innehållet som är den främsta anledningen till köpet av produkten så kunde mer än hälften tänka sig att se över andra alternativ om förpackning var mer miljövänlig. Det handlade främst om utbudet, respondenterna upplevde inte att miljö och hållbarhetstänket hade nått skönhetsbranschen, just pga. det inte fanns så mycket i utbudet. Dem skulle definitivt vilja välja ett hållbart alternativ om innehållet var intressant och om förpackningen var tilltalande. Vad som betraktades som tilltalande ställdes sedan som en följdfråga. Det skulle vara en förpackning som gav information om att den är hållbar och kanske vad det skulle innebära, man ville att den skulle ge en känsla av att den var miljövänlig men samtidigt skulle förpackningen bibehålla den ”visuella utseendet” som sminkförpackningar brukar ha, färgen guld och svart gav mer än hälften som exempel på vad dem betraktade som ”visuellt lyxigt”, några hittade lyxen i detaljer som i mönstret och andra i strukturen och texturen. Även detta lokaliserades på ett mer tydligt sätt med hjälp av moodboards. I dagsläget ägde ingen av respondenterna någon förpackning i ett hållbart material, deras förpackningar är till största del i plast eller glas. Dem ville däremot gärna göra miljömedvetna val om förpackningen kunde leva upp till tidigare nämnda krav. Något som nämndes ett flertal gånger i samband med att vi pratade om förpackningar och miljömedvetenhet var att man vill veta vad man bidrog med. Respondenterna menade på att ju mer man vet om hur man kan påverka på ett positivt sätt desto större påverkan vill man göra.

Vidare ställdes det även en fråga om respondenterna skulle kunna tänka sig att betala mer för en produkt med en hållbar förpackning. Svaret var först ett klart nej, Ingen ville betala mer, men det fanns ett men, dem skulle kunna tänka sig att betala mer om förpackningen såg ut att vara värd att betala mer. Mer än hälften nämnde dessutom återigen att information om vad man bidrar med skulle kunna göra att man är villig att betala lite extra.

Avslutningsvis ställdes frågan om respondenterna upplevde något problem med sina befintliga kosmetikförpackningar samt om det fanns något dem hade velat förändra eller förbättra med dem produkter dem köper idag. Som svar tog dem upp tidigare problem där faktumet är att dem i många fall inte kan använda produkten dem köpt till sitt fullo. Något annat som nämndes var att om dem skulle sortera kosmetikförpackningar som var i flera material så var det ofta dem slängde det där dem trodde att det var rätt. Efter våra diskussioner så menar respondenterna på att om man ska

återvinna mer kosmetikförpackningar så vill man gärna att det ska gå smidigt till att separera delarna.