Hållbara förpackningar för kosmetikprodukter – En studie om produktdesign och ekologisk hållbar utveckling

KULTUR OCH SAMHÄLLE

Hållbara förpackningar för kosmetikprodukter

En studie om produktdesign och ekologisk hållbar utveckling

Sustainable packing for cosmetics

A study about product design and ecological sustainable development

Kandidatuppsats 14 HP Produktdesign Vårtermin 2020 Handledare: Anna Seravalli Examinator: Elin Olander

Sammanfattning

Denna studie riktar in sig på att ta fram alternativa förpackningsförslag till dagens skönhetsförpackningar som oftast är tillverkade i plast. Dessa förpackningar saknar återvinningsmöjlighet vilket påverkar miljön på ett negativt sätt.

Målgruppen i detta projektet är personer som använder kosmetik vardagligen både privat och

yrkesmässigt. Personerna driver konton på sociala medier som till större del handlar om skönhet och kosmetik, de har även ett stort antal följare av den generella målgruppen för kosmetik och

skönhetsprodukter vilket gör dem till en målgrupp som kan ha en direkt inverkan på sina följare.

Projektet riktar in sig på designforskningsområdet hållbar utveckling och användarcentrerad design. Studien undersöker hur man som produktdesigner kan utveckla ekologiskt hållbara förpackningar som alternativa till dagens sminkförpackningar. Dessa alternativ kommer att utvecklas med hjälp av designprocessen, ekodesignstrategier och användarcentrerad design. Det framtagna förslaget behöver nödvändigtvis inte vara den mest optimala lösningen utan är snarare ett exempel och förslag på hur man som designer kan utmana och utveckla det vanliga plast förpackningsalternativen som finns för kosmetik idag. Syftet med studien är att bidra till en positiv miljöutveckling. Slutresultatet visar exempel på hur en kosmetikprodukt kan förpackas på ett sätt som har en minskad miljöpåverkan. Frågeställningen besvaras med ett koncept av en kosmetikprodukt som är utformad utifrån ekodesginstrategier.

Nyckelord: Förpackningar , användarcentrerad design, hållbar utveckling, ekodesign, kosmetikprodukter, skönhetsprodukter, plast.

Abstract

This study focuses on developing alternative packaging suggestions for today’s beauty packs, Which are usually made of plastic. These packaging lacks recyclability, which has a negative impact on the environment.

The target group in this project is people who use cosmetics everyday both privately and professionally. These people run accounts on social media which are mostly about beauty and cosmetics, they also have a large number of followers of the general target group for cosmetics and beauty products which makes them a target group that can have a direct impact on their followers.

The study examines how a product designer can develop ecologically sustainable packing as an alternative to today’s cosmetic packing. These options will be developed using the design process, eco design strategies and user centered design. The purpose of the study is to contribute to a positive environmental development. The project is supposed to bring an environmentally conscious interest for cosmetic users and manufacturers. The end result shows an example of how cosmetic products can be packed in a way that has a reduced environmental impact. The question of the study is answered with a concept of a cosmetic products that us design in a way based on eco design strategies, requirements for sustainable packing and user requirements. ´

Keywords: Packaging, user-centered design, sustainable development, eco-design, cosmetic products, beauty products, plastic.

Innehållsförteckning

3 Metod ... 3-22

3.1 Intervju ... 3-23 3.2 Genomförande av intervjuer – Butik ... 3-24 3.3 Genomförande av intervju – Användare ... 3-25 3.4 Designprocessen ... 3-28 3.4.1 Designprocess fas 1 – Förstudie ... 3-30 3.4.2 Designprocess fas 2 - Kravspecifikation & funktionsanalys & ekodesignstrategier ... 3-30 3.4.3 Designprocess fas 3 - Idéegenerering, skiss & konceptutveckling ... 3-32 3.4.4 Designprocess fas 4 - Prototyp, utveckling, utvärdering ... 3-32 3.5 Utvärdering utifrån målgrupp ... 3-32

4 Resultat & analys ... 4-33

4.1 Resultat av butiksintervjuer ... 4-33 4.2 Resultat av användarintervjuer ... 4-34 4.3 Resultat av förstudie ... 4-36 4.4 Resultat av krav och funktionsanalys ... 4-39 4.5 Resultat av idéegenerering, skiss ... 4-43

4.6 Resultat av prototyp, utveckling och utvärdering ... 4-47 4.7 Resultat av utvärdering med målgrupp ... 4-50

5 Slutsats ... 5-51 6 Diskussion ... 6-52 7 Källförteckning ... 7-54 8 Figurförteckning ... 8-58 9 Bilagor ... 9-60

1 Inledning

Sedan 50-talet har plastproduktionen ökat enormt och idag tillverkas ca 300 miljoner ton plast per år, förpackningsindustrin i Europa står själva för 40% av den användningen (Naturskyddsföreningen 2016; Ashby & Johnson 2014). Plast som används i vård och

skönhetsförpackningar är i största mån inte återvinningsbart och skönhetsindustrin står därmed för en tredjedel av förpackningsindustrins plastavfall (Allure, 2018). Problematiken med dagens skönhetsförpackningar är att 95% är gjort av härdat plast, det är en typ av plast som är svår att återvinna då materialets sammansättning oftast varierar väldigt mycket vilket i sin tur gör både sortering och återvinning svårt (Allure, 2017; Ashby & Johnson 2014).

Vi har kommit till en tid där det är viktigare än någonsin att vi värnar om vår miljö och tänker igenom de miljöpåverkande val vi gör, både som producenter, distributörer och konsumenter.

Skönhetsindustrin har länge haft fokus kring att skapa allt mer ekologiska och naturvänliga produkter och numera har man även fått upp ögonen för ekoanpassade förpackningar (Beautypacking, 2017). Stora skönhetsföretag som L’Oréal och Dior har redan gjort satsningar för att ta fram naturvänliga och ekologiska förpackningar. Det blir dock en liten procent av den stora branschen (Beautypacking, 2017). Jag fick nyligen hem ett paket med sminkförpackningar, en lyxig box där varje produkt var förpackad i ett flertal förpackningar. Jag började analysera hur mycket av produkten som var den faktiska produkten och hur mycket som var förpackning som skulle slängas. I det fallet skulle mer än hälften slängas. Jag besökte även två större skönhets kedjor och gjorde en kort analys på ett 20 tal förpackningar. Förpackningarna varierar till stor del, ca hälften av de förpackningarna jag

analyserade hade en större förpackning än vad som kanske nödvändigtvis behövs.

Det finns utrymme för att minska mängden material på förpackningarna och undersöka möjligheter kring alternativa material istället för plast och det är vad denna studien kommer göra.

1.1 Frågeställning

Hur kan man med hjälp av ekodesignstrategier utveckla kosmetikförpackningar som främjar hållbar utveckling?

1.2 Målgrupp

Kosmetik och skönhetsprodukter har en väldigt bred målgrupp och alla kan egentligen ses som potentiella konsumenter. För att få en uppfattning om målgruppen gjordes det intervjuer med butikspersonal i stora butikskedjor som Kicks, Sephora, Åhléns och The Body Shop. Efter intervjuerna konstaterades att deras generella målgrupp är kvinnor i åldrarna 18 – 35. Det konstaterades snabbt att målgruppen var väldigt bred och den behövde därför

specificeras, med hjälp av intervjuer valde jag därför ut en mer specifik målgrupp som var

en grupp av tjejer som har en hög konsumtion av kosmetikprodukter. Just denna målgruppen valdes av den anledningen samt pga. de är insatta i skönhetsbranschen och själva är i kontakt med kosmetik till vardags. De jobbar med produkterna eller använder de själva, och detta skulle vara av värde i processen för mitt projekt. Personerna har även konton på sociala medier som berör ämnet skönhet och kosmetik. Där har de har ett stort antal följare som omfattar den generella målgruppen. De valdes ut specifikt utifrån en persona som togs fram efter att intervjuer med butikspersonal hade genomförts och analyserats. En persona används för att göra målgruppen levande, det är en fiktiv karaktär som man tar fram för att beskriva målgruppen utifrån deras, kunskap, erfarenhet, attityd, beteende etc. ( Garrett, 2011 ).

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att utveckla och ge förslag på hur kosmetikförpackningar kan

designas ur ett användarvänligt perspektiv, på miljöanpassat sätt som främjar hållbar utveckling. Studien kommer titta på förpackningsalternativ ur miljö och konsument-perspektivet, detta kommer göras genom användarcentrerad design och ekodesginstrategier.

Frågeställningen besvaras med ett hållbart designförslag som alternativ till dagens kosmetikförpackningar.

1.4 Avgränsningar

Skönhetsförpackningar tillhör en bred förpackningskategori och projektet kommer därav begränsas till kosmetikförpackningar pga. tidsbrist. Mer än 70% av dagens kosmetikprodukter skyddas av förpackningar och emballage som är gjort i icke nedbrytbart plast (Srinivasan & Lu 2014). Enligt Naturskyddsföreningen (2017a) är det den typen av plast som har den störst påverkan på vår miljö, för att kunna göra en påverkan på den boven som påverkar miljön mest negativt så begränsas studien till att ge förslag på alternativ till förpackningar av plast. Ett urval kommer göras av en eller två olika kosmetikförpackningar som kommer presenteras med ett nytt designförslag i slutet av projektet. Den ekonomiska aspekten kommer bort prioriteras då fokus i denna studie ligger kring ekologisk hållbarhet och delvis social hållbarhet. Målgruppen avgränsas till personer som använder smink till vardags och som köper minst 2 till 3 kosmetik produkter per månad, ju mer man konsumerar desto mer påverkar man miljön, därav avgränsningen. Projektet begränsas även till en del av målgruppen som består av personer som är influensers. Avgränsningen görs då detta är personer som driver konton på sociala medier där de har många följare och har möjlighet att nå ut och påverka en större del av den stora målgruppen som använder och köper kosmetikprodukter.

1.5 Etiska övervägningar

I användarstudien genomfördes intervjuer med 5 deltagare, samtliga deltagare över 18 år. Enligt vetenskapsrådet (u.å) är grundregeln att deltagare ska få all information om projektet i förhand, är det så att förhandsinformationen kan påverka studiens syfte kan i vissa fall detta övervägas. Dock bör deltagarna i sådant fall få informationen i efterhand. I studien informerades deltagarna om syftet med projektet samt deras uppgift i projektet, de fick även ett underlag på frågor som skulle ställas i intervjun för att själva kunna bestämma om de ska delta eller inte.

För att skydda deltagarnas personuppgifter och identitet så skriv inga namn på deltagarna i uppsatsen utan endast en beskrivning av ålder, sysselsättning, kön osv.

Som produktdesigner bör man överväga behovet av att tillföra fler produkter till marknaden, även om en produkt är miljövänlig så kommer den fortfarande att kräva energi. Därav ska projektet ur ett etiskt hållbarhetsperspektiv ge förslag på alternativ till dagens plastförpackningar och därmed minska miljöpåverkan. Meningen med projektet är att utgå ifrån ekodesign strategier för att i den mån de går bland annat kunna minska avfall, skapa återvinningsmöjligheter och

återanvändningsalternativ. Produkten och innehåller i sig kommer fortfarande ha en påverkan på miljön men en mindre negativ påverkan.

1.6 Ordlista

Nedan beskrivs centrala begrepp som används i uppsatsen.

Hållbar utveckling: Begreppet omfattar ; en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att

äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. (Nationalencyklopedin 2018)

Förpackning: En förpackning är att emballage/materialhölje som appliceras på en vara antingen i

samband med tillverkning eller i efterhand. Förpackning är tillför att skydda och bevara produkten och öka hållbarhetstiden. Förpackningen ska även ge produkten en identitet och används även för att ge information. (Nationalencyklopedin 2018)

Ekodesign: Begreppet handlar om att skapa designlösningar som inte ger en negativ påverkan på

miljö och klimat. Designlösningarna ska inkludera innovativa och hållbara lösningar som tex, minimalt produktavfall eller inget avfall alls. Exempel på ekodesign är, naturliga materialval, möjlighet att laga eller byta ut delar. (SVID 2018)

Ekodesignstrategier: är ett verktyg och hjälpmedel som designers kan använda sig av för att designa

och utveckla produkter utifrån hållbara ramverk och riktlinjer. (SVID 2018)

Biologiskt nedbrytbart material: Material som bryts ner genom naturliga processer, det sker med

påverkan av mikroorganismer som finns i tex. jord och vatten. (SP 2017)

Användarcentrerad design: Designfilosofin kan användas som metod i designprocessen och handlar

om att designa produkter och tjänster utifrån användarens behov och beteenden. Syftet är att uppnå bättre produkt och kunduppelvelse. (Agero 2016)

Designprocessen: Designprocessen består av flera metoder som används inom design och

produktutveckling. Processen ser sällan likadan ut men kan tex. beskrivas i fyra faser; behov, idéer, utveckling och genomförande. (SVID 2018)

FMCG: Står för fast moving consumer goods, vilket innebär att det är produkter som säljs väldigt

snabbt, i stora mängder och är relativt billiga. Exempel på sådana produkter är färdig packad mat, drycker & hygienprodukter. (Investopedia 2020)

4R: Står för reduce, reuse, recycle, repair. Reducera material i den mån de går, designa produkter

som går att återanvända, använda återvinningsbara material och designa produkter där reparation är möjligt. (Medium 2019)

2 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket tittar på hållbar utveckling för ge en generell bild och förståelse i vad det är samt för att få perspektiv på den problematik och utmaning vi har när det kommer till negativa påfrestningar på vår miljö. Studien har avgränsas till ekologisk hållbarhet och i detta kapitel ges en tydlig bild av vad just ekologisk hållbarhet är. Studien besvaras med hjälp av ekodesignstrategier som är en central del i hela projektet och ett stort hjälpmedel för att du som designer ska få tydlighet kring vilka aspekter man bör fundera över för att designa för en hållbar utveckling. Det teoretiska ramverket tittar även på plast, förpackningens funktion, samt förpackningar och dess påverkan på miljö och konsumenter för att få en helhetsbild av hur stor påverkan plasten har, vilka begränsningar och utmaningar som finns, samt hur man som designer kan jobba för att förändra och bidra med hållbara designlösningar till förpackningar. Detta kapitlet tar även upp exempel på tidigare designprojekt och en benchmark på alternativa material för plast.

2.1 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling definieras utifrån tre aspekter, ekonomisk-, ekologisk – och social hållbarhet. Begreppet infördes 1987 i Brundtlandsrapporten på uppdrag av FN:s världskommission och betyder att hållbar utveckling är en ”utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande

generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (Thorpe, 2007). Enligt Thorpes teori så är

hållbar utveckling ett begrepp som berör människor, miljö och samhälle och det är när samtliga delar samspelar med varandra som vi uppnår en hållbar utveckling (Thorpe 2008).

Thorpe (2007) hävdar att vi som designers måste ta ett större ansvar när det kommer till att designa för hållbar utveckling. Thorpe menar även att vi idag designar produkter och använder material på ett sätt som inte samspelar med naturens kretslopp och vi gör det i den mån där jorden inte hinner återskapa det material vi använder. Våra artefakter börjar i vår miljö och slutar även där, därav kan jag hålla med teorin om att vi som designers bör ta vårt ansvar och redan börja tänka på produktens hållbarhet och miljöpåverkan i ett tidigt stadie för att kunna bidra till att de produkter vi designar blir så bra för miljön, människan och samhälle som möjligt.

2.2 Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar om vår miljö och förbrukningen av jordens resurser, när man pratar om ekologisk hållbarhet så syftar man på att vi måste vara sparsamma och använda oss av jordens resurser på ett sätt som inte påverkar kommande generationer negativt (Thorpe 2008, 2007).

Thorpe (2007) menar att vi utsätter naturen för stora påfrestningar, där vi förbrukar naturresurserna i en takt som är för snabb för att naturen ska kunna återhämta sig och på så sätt skadar vi ekosystemets funktion. Jorden består av fyra sfärer; litosfären, atmosfären, biosfären och hydrosfären. När vi skapar produkter tar vi material från någon av dessa sfärer och hela 70% av allt material tas dock från litosfären. Materialet som kommer från litosfären består tex. av metaller, plaster, kol, olja och gas. När vi väl använder oss av dessa resurser så sprids energin i övriga sfärer där materialet inte kan brytas ner naturligt, vilket i sin tur skapar obalans i naturens kretslopp (Thorpe 2007).

Även om vi kan återvinna och återanvända de material vi tar från naturen så återställs det sällan till sin ursprungliga kvalitét. Det krävs dessutom ytterligare energi från litosfären för att återvinna de material vi har tagit. Det vi behöver göra är att se över hur vi belastar vår natur, vad vi kan göra för att ta mindre resurser, samt vilka materialval vi gör. Som produkt designer kan man se över

materialval i tidigt skede av designprocessen och försöka skapa produkter där man använder sig av mer miljövänliga material som inte kräver långa återvinningsprocesser utan istället bryts ner naturligt i jord och vatten (Ashby & Johnson 2014; Thorpe 2007, 2008).

2.3 Ekodesignstrategier

Ekodesignstrategier används som ett hjälpmedel i produktutvecklingsprocessen och ger ett skarpt ramverk till designers för att kunna utveckla nya och mer miljövänliga idéer och designkoncept som fokuserar på tex. val av material, produktens livscykel och återvinningsmöjligheter (SVID u.å.). 4R är en ekodesignmetod, denna metod och arbetsflöde är tänkt att vara en hierarki modell,

rangordnade i stigande ordning av de olika RNs negativa påverkan på miljön från låg till hög (Poon, 2004). Metoden används bland annat för att minska avfall och är även en del av EU:s program för miljöåtgärder (EC. Europé, 2019).

Det är konstaterat att ekodesignstrategier där man åter tillverkar, återanvänder och återvinner bidrar till att vi kan gå mot en mer cirkulär ekonomi där avfall elimineras och resurser används på ett effektivt och hållbart sätt (EC. Europé, 2019). 4R & andra ekodesignstrategier tillämpas t.ex. med hjälp av en checklista som utgår ifrån kategorier som berör de olika faserna i en produkts livscykel. Exempel på hur en checklista kan se ut presenteras kort i detta kapitel.

Se bilaga 1 och 2 för olika alternativ och detaljerade checklistor, hämtade från SVIDS hemsida.

Detta är ett exempel på en checklista som används av designföretag, listan är hämtad från Stiftelsen svensk industridesigns hemsida.

Materialval ;

Går det att minska antalet olika material, använda mindre hälso-och miljöskadliga material och minska användningen av elektroniska komponenter?

Material användning ;

Hur kan man minska materialanvändningen och underlätta återanvändning och återvinning?

Distribution ;

Vilka åtgärder kan man göra för att minska miljöpåverkan från transporter?

Användning ;

Optimal life ;

Hur kan man förlänga produktens eller materialens liv?

End of life ;

Vad händer när den primära funktionen av produkten inte är önskvärd eller inte funderar längre?

Uttänja;

Här behöver vi tänka på saker som att optimera systemen för uttjänta produkter, återställning och återvinning. Andra viktiga faktorer som man behöver tänka på är design för ned- och om montering och upcyckling.

Under designprocessen kan man använda sig av en eller flera delar av checklistan för att designa och utveckla produkter som tar hänsyn till miljön (SVID u.å).

Nedanstående lista är ett exempel på en checklista som man som designer/företag kan använda. Metoden kallas för 4R och strategibeskrivningen är hämtad från Skanskas hemsida (Skanska 2017)

Reduce ;

Minska mängden onödigt material redan vid formgivning och produktion. Reducera spill som uppstår genom att se det som råmaterial.

Reuse ;

Återanvända delar av produkten för nya produkter Återanvända material (direkt, ej återvunnet) Återanvända produktionssteg i produktionen.

Repair ;

Redan i designstadiet förbereda för reparation/uppgradering av utsatta delar i produkten. Design av ersättningsdelar, verktyg etc.

Recycle ;

Förbered produkten för återvinning.
Design för nedmontering/separation (dissassembly), välja material som går att återvinna.
Anpassa produkten för återvinningssystem.

Under designprocessen som är en av de valda metoderna i studien, så kommer jag att utgå ifrån 4R metoden och delar från övriga ekostrategiska checklistor.

2.4 Plast

Plaster är polymer som är långa molekylkedjor som bildas av sammansättningar av upprepande enheter. Dessa enheter kallas för monomerer och framställs till största del av råolja och mineral olja som är en begränsad naturresurs (Bruder, 2013; Naturskyddsföreningen, 2014). Plasten byggs upp av dessa beståndsdelar, men för att ge plasten dess önskade egenskaperna för sitt ändamål så tillsätter man olika ämnen. Det kan exempelvis vara färgämnen, stabilisatorer, antistatmedel och mjukgörande tillsatser (Bruder, 2013; Naturskyddsföreningen, 2017). Då många tillsatser som adderas i plast kan vara farliga för både människor och miljö så vill man försöka minska användningen av dessa ämnen och i många fall eliminera det helt (Naturskyddsföreningen, 2017).

Varje år produceras 300 miljoner ton plast och man gör en beräkning att 5 till 13 miljoner av plasten hamnar i naturen. Förpackningsindustrin i Europa står själva för 40% av plastanvändningen

(Naturskyddsföreningen 2016; Ashby & Johnson 2014).

Trots sin negativa miljöpåverkan så hade inte vårt moderna samhälle sett ut så som det gör idag utan plasten och man är väl medveten om att plasten är nödvändig till många användningsområden, däribland den moderna teknologin. Det är alltså inte en frågan om att eliminera plasten helt utan snarare att använda den på rätt plats. I förpackningsindustrin, vill man exempelvis minska användningen av plast eller byta ut mot mer hållbara alternativ. Detta kräver i sin tur smarta designlösningar där man skapar produkter och förpackningar som framför allt kan bestå mindre av den svårt nedbrytbara plasten (Naturskyddsföreningen, 2017a; Ashby & Johnson 2014). Kosmetiks- och skönhetsförpackningar är i största mån tillverkade i plaster som är svåra att återvinna, det vanligaste är HDPE plaster som i många fall måste brännas då det inte kan återvinnas (Naturskyddsföreningen, 2014; Srinivasan & Lu 2014).

2.5 Förpackningar

En förpackning är ett emballage eller materialhölje som är till för att omsluta och skydda själva produkten eller innehållet. Förpackningen är även till för att ge skydd under transport och leverans, men den ska även fylla en funktion där den ger information om produkten och ger produkten en varumärkesidentitet (Hellström, 2016). Förpackningen ses ofta som en miljöbov, man ifrågasätter behovet av förpackningar och den mängd materialåtgång och materialval som används då det skapar miljöproblem (Hellström, 2016; Handelsrådet, 2018).

Förpackningen är dock ofta en förutsättning för produktion, distribution och konsumtion och kan inte uteslutas då produkten själv inte är resistenta mot sin omgivning (Hellström, 2016).

Hellström (2016) och Ashby & Johnson (2014) menar på att fokus inte bör ligga kring att bli av medförpackningen, utan att snarare se behovet för alternativa material och för att skapa

förpackningar som har en lägre miljöpåverkan. Det man bör titta på är återvinningsmöjligheter, utformning, förnyelsebart material, reparation och utbytesmöjligheter (Ashby & Johnson, 2014; SVID, 2018).

Nedan presenteras Hellströms (2016) definition av förpackningens grundläggande funktioner;

Innesluta ;

Syftet med att innesluta är att hålla innehållet säkert från påfrestningar från omgivningen. Produkter där inneslutning är givet är tex. de som innehåller vätskor, men även torr varor som pasta och ris behöver omslutas. Här är det själva innehållet som skyddas genom att inneslutas av en förpackning.

Skydda ;

Skyddsfunktionen innebär att själva förpackningen ska skyddas från externa påfrestningar. Skador från fysiska, kemiska, mikrobiologiska och klimatiska källor kan uppstå, förpackningen skyddar produkten från detta. Förpackningen ger även skydd för klimatförhållanden som exempelvis varma temperatur eller fuktighet. Förpackningen ger även ett skydd för att bevara innehållet genom att stoppa eller motverka kemiska och biologiska förändringar. Förpackningen fungerar även som ett skydd för människor och miljö, exempelvis vid transport av farliga material.

Fördelning/avdelning ;

Fördelningens funktion möjliggör en att en viss mängd av innehållet kan styras och därav användas på lämpligast sätt. Fördelningen av innehållet underlättar produktionen genom att dela upp

produkterna i hanterbara storlekar. Det ser också till så att produkterna blir lätthanterliga för konsumenter och butiker. Fördelningen bidrar även till minskat avfall genom portions och storleksanpassning. Fördelning kan även innebära att man grupperar eller slår ihop enheter för ökad effektivitet, tex när det kommer till transporter.

Bekvämlighet ;

Syftet med bekvämlighetsfunktionen är att förpackningen ska vara enkel, både förpackning och innehåll ska vara lätt att använda. Förpackningen ska vara lätt att öppna, bära och tömma, den ska tillhandahålla korrekt och säker dosering av innehållet.

Information ;

Förpackningen anses vara ett gränssnitt mellan produkt och logistik, och mellan produkt, konsument och andra användare. Detta gör att paketets roll som informationsbärare blir viktigt. De två viktigaste delarna med förpackningsinformationen är att hjälpa användaren att identifiera innehållet och ge instruktioner om användningen. Den interaktiva informationen ska fungera som kommunikation mellan producent och användare.

Kommunikation ;

Förpackningen används som ett kommunikationsmedel mellan konsumenten och varumärket, här handlar kommunikationen om vad varumärket vill kommunicera till konsumenten i ett marknadsföringssyfte, till skillnad från den informativa rollen förpackningen har som handlar om att ge information om instruktioner och användning. Förpackningen är oftast det första konsumenten kommer i kontakt med och därmed det som kan locka öga. Förpackningen anses även vara varumärkets ansikte utåt och har en stor påverkan som ett försäljnings verktyg. Det i sin tur kan påverka konsumentbeteenden och uppmuntra till köp.

Kommunikationen i förpackningen är också till för att ge olika indikationer inom olika affärsområden. I marknadsföring syfte ska de till exempel, sälja, informera och ge ett värde. Ur ett miljöperspektiv ska se uppmana om att återanvända, återvinna, kassera och informera.

2.6 Förpackningens miljöpåverkan

Trots att förpackningar setts som miljöbovar under en lång tid, så har oftast innehållet i behållaren en sämre miljöpåverkan än själva förpackningen (Kau, 2018). Fokus i miljödebatter har ofta handlat om att man bör återvinna mer förpackningar och minska mängden material (Kau, 2018). Forskare på Karlstads universitet menar dock på att vi istället bör lägga fokus på utformningen av förpackningen, så att mindre innehåll slängs. Detta skulle i sin tur leda till att miljöpåverkan och

resursförbrukningen skulle bli mindre i det långa loppet (Kau, 2018). Förpackningens primära uppgift är att skydda produkter från produktion till användning och är oftast en nödvändighet då produkten behöver omslutas och skyddas från omgivningen (Hellström, 2016). Då förpackningen har en stor roll så är det inte ett alternativ att eliminera den utan man bör snarare se över materialåtgång, materialval och återvinningsmöjligheter (Ashby & Johnson 2014; Hellström 2016; Srinivasan & Lu 2014). Schampoflaskor, tvål och kosmetik behållare är exempel på snabbkonsumerade varor även kallat FMCG produkter. Detta är produkter som konsumeras i hög grad, har en kort livslängd, innehåller icke nedbrytbart plast och har en hög belastning på miljön. Ur ett affärsmässigt perspektiv har plasten en hög formbarhet, den är väldigt kostnadseffektiv, och ger en bra finish vilket i sin tur leder till att företagen skapar produkter som tillfredsställer konsumenten (Srinivasan & Lu 2014). Srinivasan & Lu (2014) menar på att förpackningens funktionalitet och attraktivitet är viktigt för konsumenten och att det blir designerns utmaning att försöka tillgodose dessa behoven samtidigt som man designar och utvecklar förpackningar som minimerar miljöpåverkan.

2.6.1 Hållbara förpackningar

Vad är egentligen en hållbar förpackning? Det är först när man designar en förpackning som har en helhetssyn på både ekonomiska, ekologiska, och sociala aspekter som den betraktas som hållbar (upphandlingsmyndigheten, 2010). Wever (2012) hävdar att det kan vara svårt att göra en objektiv bedömning på huruvida en förpackning är hållbar eller inte, då det i dagsläget inte finns någon specifik ramverk eller riktlinjer för ”hållbara” förpackningar. Som tidigare nämnt i studien så grundar sig hållbarhet i ” en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

det blir svårt att mäta utifrån en enskild förpackning, däremot skulle man kunna göra jämförelser i huruvida en förpackning är mer hållbar än en annan. Ett exempel skulle kunna vara att man jämför två förpackningar som uppfyller samma behov där den ena har en lägre miljöbelastning eller där den ena uppfyller fler behov och har samma miljöbelastning (Wever, 2012). Trots problematiken om att kunna göra en objektiv bedömning kring förpackningens hållbarhet så har det gjorts ett flertal försök för att ta fram ramverk och riktlinjer för att underlätta processen. Ett exempel är Australian

Sustainable Packaging Alliance (Laszlo, 2010) beskrivning av hur man definierar en hållbar förpackning :

Effektiv: En förpackning som uppnår sina funktionella krav med minimal miljömässig och social

påverkan

Verksam: Minimal användning av material och energi under hela livscykeln.

Cyklisk: Gjord av förnyelsebara och återvinningsbara material. Konstruerad på ett sådant sätt som

minskar användning av icke förnyelse bara material och underlättar återvinning och återanvändning av material.

Säker: Förpackningsmaterial och komponenter inkl. material, ytbehandlingar, färgämnen, pigment

och andra tillsatser ska ej vara förorenade eller giftiga och ska ej utgöra risker för människor eller ekosystem.

Nedan följer ett annat exempel på ett ramverk som har tagits fram av forskare vid handelsrådet. Ramverket ska användas som stöd för hur hållbara förpackningssystem ska kunna utvecklas, listan är hämtad från Handelsrådets hemsida.

Ramverket bygger på följande sex faktorer:

- Produktskydd - Storlek/portionering - Fyllnadsgrad

- Materialanvädning - Användarvänlighet

Figur 1. Figuren visar exempel på ett förpackningssystem utifrån ramverket (handelsrådet, 2017)

Syftet är att ovanstående faktorer ska utvärderas under hela processen utifrån de tre

hållbarhetsperspektiven; miljö, människor, lönsamhet. Man menar att alla punkter är ytterst viktiga och måste tas i beaktning för att uppnå hållbarhet i en förpackning. (Handelsrådet, 2017)

Ovanstående exempel på ramverk ger designers ett helhetsperspektiv med tydliga riktlinjer och hjälpmedel för att kunna utveckla förpackningar med mindre miljöpåverkan (Wever, 2012; Handelsrådet 2017) Studien kommer att använda sig av ovanstående ramverk tillsammans med ekodesign strategier för att utveckla en miljövänlig kosmetikförpackning som alternativ till befintliga plastförpackningar.

2.7 Exempel på tidigare projekt

Nedan presenteras exempel på befintliga lösningar av hållbara förpackningar i skönhetsindustrin. Figur 2 visar en kosmetikförpackning från företaget rock my mountains soap, det är en förpackning till läppbalsam gjort i biologiskt nedbrytbart papper. Figur 3 är en hudkrämsförpackning som Nine ab har designat till HINO KI. Även denna förpackningen är gjord av biologiskt nedbrytbart papper. Figur 4 är en hudvårds serie från företaget SOU, förpackningen är utformad och designad för att minska produktavfall, förpackningen är tillverkad i 70% mindre plast än liknande produkter. Figur 5 är ett schampo från Kevin Murphys produktserie, samtliga produkter i serien är utformade som en avsmalnad fyrkant. Formen på Murphys tunna förpackning ser till så att det tar upp mindre

fraktutrymme och mindre förpackningsmaterial än motsvarande produkter.

Figur 2. Ett återfuktande läppbalsam Figur 3. Hudkräm i en förpackning Gjort i bionedbrytbart papper av bionedbrytbart papper.

(Rockmymountainsoap, 2018) (Packingoftheworld, 2017)

Figur 4. Skönhetsförpackningar utformat Figur 5. Kevin Murphys schampo utformat i

för att eliminera produktavfall. en avsmalnad fyrkantig förpackning för miljövänligare (Csdesigncompany, 2016) distribution. (Allure, 2017)

3 Metod

I detta projekt har jag använt mig av fem olika metoder som varit nödvändiga för att uppnå slutresultatet. Den första fasen bestod av förstudie och litteraturstudien som gjordes för att få en förståelse kring bakgrunden av problemet. Därefter gjordes det två intervjuer en intervju med butikspersonal på Kicks, Sephora, Åhléns och en intervju med målgruppen. Detta gjordes för att involvera målgruppen i designprocessen. Intervjuer med butikspersonal gjordes för att få en tydligare bild av målgruppen men även för att kunna skapa en tydlig persona. Persona i sin tur var en metod som används för att illustrera en specifik användare och hens behov, beteende, kunskap och erfarenhet. Fördelen med metoden är att den ger en verklighetsuppfattning av användaren (Grudin & Pruitt, 2002).

När personan tagits fram inleddes det intervjuer med målgruppen för att ta reda på vad dem saknade med sina kosmetikförpackningar, samt vad och hur man kan göra för att konsumenter ska välja miljövänligare alternativ när det kommer till kosmetikförpackningar.

Här användes användarcentrerad design som metod i flera steg, dels i intervjuerna men även i designprocessen. Användarcentrerad design i sig är en metod som har användaren och dess behov i fokus, det handlar om att ta fram de absolut bästa alternativen för användaren snarare än att fokusera på vad som exempelvis är enklast eller snabbast att göra (Gulliksen, Göransson 2002; Garrett, 2011). Maguire (2001) definierar användarcentrerad design som en metod som ser till att man lägger stor vikt på produktens egenskaper och miljön som den kommer användas i. Han menar även att man genom användarcentrerad design involverar användaren till att ställa användarkrav som ger konkreta resultat i slutprodukten.

Etter litteraturstudien och intervjuerna, påbörjades designprocessen. Designprocessen används som den sista metoden för att ta fram ett designförslag som ska tillfredsställa både konsument och miljö. Designprocessen utgick i första steget från en kravspecifikation och funktionsanalys som gjorts utifrån ekodesign strategier. Därefter gjordes skisser och koncept med utvärdering både utifrån kravspecifikationen och målgruppens perspektiv. Slutligen exemplifierades konceptet i en prototyp och funktionsmodell.

3.1 Intervju

I detta projektet genomfördes totalt tretton intervjuer, varav åtta intervjuer genomfördes med butikspersonal i skönhetsbutiker i Sverige. Resterande fem intervjuer gjordes med användare ur målgruppen. Intervjuerna som genomfördes med butikspersonal gjordes för att dem har den dagliga kontakten med och via den informationen jag fick under dessa intervjuer kunde jag få fram den primära målgruppen som dem har i de fysiska butikerna. Under dessa intervjuer fick jag även värdefull information om vilka produkter målgruppen främst efterfrågar. Intervjuerna som

genomfördes med användarna gjordes för att få veta mer om hur målgruppen tänker kring hållbarhet, samt vilka förväntningar och krav dem ställer på produkten.

De åtta butiker som valdes var dem större skönhetskedjorna, Kicks, Åhléns och Bodyshop. De är ledande skönhetskedjor på den svenska marknaden och var därför ett självklart val för att få en bred bild av målgruppen. Det gjordes semistrukturerade intervjuer med förvalda frågor för att få relevanta svar som skulle kunna användas i målgruppsanalysen och designprocessen. Intervjuerna skedde med flera butiker, främst i butiker med hög kundgenomströmning för att få bredare perspektiv på

målgruppen och konsumenternas efterfrågan på förpackningar. Personerna som deltagit i

intervjuerna är butikspersonal som har direktkontakt med konsumenten. Dem är från olika städer i Sverige och är i åldrarna 25-37. Hälften av respondenterna var vänner eller bekanta resterande valdes slumpmässigt utifrån den tillgängligheten som fanns i butik. Samtliga personer har minst 3 års

arbetserfarenhet i skönhetsbranschen. Intervjuerna gjordes enskilt i ca 20-30 min per intervju och anteckningar noterades under tiden.

Efter att ha genomfört butiksintervjuerna så togs det fram en persona utifrån målgruppsbeskrivningen, detta gjordes för att få en tydlig bild av den potentiella

användaren/köparen. Fördelen med att ta fram en persona var att det blev enklare att hitta rätt personer enligt målgruppsbeskrivningen. Fem personer valdes ut och det säkerställdes även att

personer som tillfrågades själva kunde identifiera sig med målgrupps beskrivningen. Personerna som intervjuades var i åldern 16 till 34 varav 4 av personerna var 21+, födda i olika delar av Sverige men bosatta i Stockholm, Malmö och Lund. Intervjuerna gjordes med vänner, vänners vänner, kollegor

samt slumpmässigt valda personer som tillfrågades via Facebook. Utifrån intervjuerna som gjordes med butikspersonalen så kom det fram att efterfrågan på hållbara produkter främst kom från personer som uppskattas vara 25+, för att få perspektiv och insyn kring hur den yngre generationen tänker och ser på hållbara produkter så gjordes även en intervju med två yngre personer i åldrarna 17-20.

Intervjufrågorna som ställdes finns under bilaga 3.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att studien skulle bli så omfattande som möjligt. Det innebär att intervju frågorna är förvalda, men metoden ger ändå en flexibilitet kring möjligheten att följa upp och diskutera deltagarnas svar för att få en mer detaljerad bild kring problemet

(Denscome 2009a, Bell 2006). Metoden ger dessutom möjlighet till att fånga upp respondenternas åsikter och känslor (Denscombe, 2009b) vilket har haft en betydelsefull roll i själva studien och framförallt designprocessen. Grundfrågorna som ställdes i intervjuerna finns i bilaga 4, men fler följdfrågor kring har ställs kring ämnet. För att få en tydligare och mer specifikt bild av målgruppens visuella förväntning på produkten, så kompletterades intervjufrågorna med fem moodboards som analyserades och diskuterades djupgående. Vi diskuterade de förväntningarna dem hade på materialet, färger och kommunikation, information och det visuella uttrycket. Vi gick igenom alla moodboards och respondenterna fick med hjälp av bilderna välja vilka strukturerar, färger, estetik och formspråk dem tyckte om.

3.2 Genomförande av intervjuer – Butik

Av de 8 intervjuerna som gjordes med butikspersonal, så genomfördes fem av dem i butikskontoret och tre intervjuer genomfördes via telefon. Frågorna som ställdes var till största del strukturerade men ett visst utrymme för att utveckla svaren för att ge mig en tydlig och klar bild av målgruppen och efterfrågan.

Respondenterna fick ingen större information om studien, de fick bara veta att det var ett skolarbete om hållbar utveckling. Personerna fick veta om att det skulle vara en kort intervju på ca 20 minuter. Under de två första intervjuerna kom vi dock fram till att viss information hade behövts ta fram i förväg av respondenterna, vilket gjorde att jag kunde förbereda dem andra intervjuerna bättre. Då fick personerna i förväg reda på att jag behövde veta deras ungefärliga målgrupp för kedjan. Denna informationen kunde dem sedan ta fram via butikernas medlemsregister.

3.3 Genomförande av intervju – Användare

Tre intervjuer gjordes hemma hos mig, en av intervjuerna gjordes hos respondenten och en gjordes över telefon. Valet av plats hade ingen större betydelse förutom att jag ville ha en lugn miljö för att kunna ha full fokus och få med allt i den skriftliga dokumentationen som fördes med anteckningar under intervjuerna.

Respondenterna fick innan intervjun en överblick kring projektet och dess syfte. Tanken var att intervjun skulle vara cirka 30 minuter, men respondenterna informerades om tiden eventuellt skulle förlängas beroende på diskussionen och följdfrågorna som är vanligt i den här typen av intervju (Denscombe 2000)

Intervjufrågorna inkluderades av både öppna och stängda frågor. Det var det dock en majoritet av öppna frågor, just för att det ge respondenterna möjlighet att utveckla sina svar och för att få djupare och mer detaljerad information som sedan kan bli betydelsefull i processen (Denscombe 2000, Nilsson, Ericson and Törnlind, 2015). Frågorna som ställts finns i bilaga 4 dem har dock inte ställts i ordning.

Under intervjuerna fördes anteckningar av de svar som respondenterna gav vilket Denscombe (2000) menar på att man ska göra under själva intervjutillfället. Förutom svar på frågorna så antecknades även idéer och tankar som dök upp under intervjun, både från mig och från respondenter. Detta blev en fördel att kunna gå tillbaka senare under designprocessen och se över detta. Intervjun avslutades med en öppen fråga kring huruvida dem hade velat förändra eller förbättra något med någon

förpackning som dem använder.

Efter att intervjufrågorna hade ställts, gick vi igenom alla moodboards och diskuterade, material, färg, formspråk och den förväntade visuella utseendet. Detta gjordes för att användarperspektivet har en betydelsefull roll i designprocessen och för att göra användaren delaktig i process och slutprodukt (Nilsson, Ericson and Törnlind, 2015).

Här presenteras de moodboards som har använts i processen.

Figur 6. Moodboard eco (Lamis Yassine, 2018).

Figur 8,. Moodboard text (Lamis Yassine, 2018).

Figur 9. Moodboard färg & identitet (Lamis Yassine, 2018).

3.4 Designprocessen

För att besvara studiens frågeställning så har det genomförts en designprocess, som ska svara på frågan med ett designförslag. Designprocessen kan se ut på olika sätt, och är en form av verktyg för att styra upp själva projektet. SVID beskriver på sin hemsida designprocessen som en arbetsprocess för att utveckla innovativa designlösningar utifrån användarens situation och behov. Processen delas upp i fyra omfattande faser, behov, idéer, utveckling och genomförande. Faserna behöver inte

nödvändigtvis följas i ordning då det är rörligt process som skiljer sig från projekt till projekt (SVID, 2018).

Figur 11. SVIDS illustration av designprocessen (SVID, 2018).

Även författarna Wikberg Nilsson, Ericson & Törnlind (2015) beskriver designprocessen på en liknande sätt i figur 11. Dem definierar processen i fyra steg, planering projekt, utforska kontext, skapa idéer och prototypa koncept. Dem pratar om designprocessen som en iterativ process, där man arbetar med flera faser samtidigt oftast upprepande gånger. Nedan följer en illustration av

Figur 12. Designprocessen av Åsa Wikberg Nilsson.

Nedan följer en illustration av min designprocess i projektet och i nästa stycke presenteras projektets fyra faser kortfattat. Symbolerna mellan texterna representerar varje steg i processen.

3.4.1 Designprocess fas 1 – Förstudie

Förstudien innefattar fyra delar, först research delen som består av en litteraturstudie som resulteras av teoridelen i denna uppsatsen. Därefter har en problemformulering framställts baserat på den information och problematik som uppdagades i researchen kring plast och dess påverkan på miljön. Den tredje delen av förstudien och researcharbetet innefattar intervjuer med personal i

skönhetsbutiker, samt intervjuer med den framtagna målgruppen. Intervjuer med butikspersonal gjordes för att ta fram en målgrupp och en persona som även den är en del av förstudien, därefter gjordes intervjuer med målgruppen för att få en förståelse kring de krav och önskemål som konsumenten ställer på produkten. Förstudien av slutades med en marknadsanalys av

kosmetikprodukter i befintligt material så som glas och plast och kosmetikprodukter i alternativa material som exempelvis biomaterial, samt en benchmark på befintliga och alternativa

förpackningsmaterial.

3.4.2 Designprocess fas 2 - Kravspecifikation & funktionsanalys &

ekodesignstrategier

Utifrån ekodesignstrategier och resultat från intervjuerna med målgruppen, samt ramverk och riktlinjer för hållbara förpackningar så skrevs två olika kravspecifikationer för förpackningen, den första är en kravspecifikation och funktionsanalys av själva förpackningen. Därefter har det gjorts en kravspecifikation för själva materialet.

Kravspecifikation och funktionsanalys utformades ur 3 perspektiv; konsumentens, hållbara förpackningar & ekodesign strategier.

Utifrån intervjuerna och frågor jag ställt till korrespondenterna så kunde ta fram produktkrav baserat på deras önskemål så som tex. att produkten skulle vara prisvärd, ge ett lyxigt värde, ge en känsla av kvalité & vara återvinningsbar. Detta får korrespondenterna i ett senare skede utvärdera när

För att ta fram relevanta krav för en hållbar förpackning och ett hållbart material så använde jag med av handelsrådets (2017) & Australian Sustainable Packaging Alliances (2010) ramverk för hållbara förpackning. Jag tittade även på Wevers (2012) teori om hållbara förpackningar och jämföra en plastförpackning i jämförelse med en hållbar förpackning för att se hur många punkter respektive förpackning uppfyllde enligt ramverken som fanns för hållbara förpackningar.

I Kravspecifikationen för förpackningen tog jag med de punkter som var mest relevanta för just denna förpackningen. I detta fall var det att förpackningen bland annat skulle vara, cyklisk med ett förnyelsebart material, den skulle underlätta återvinning och återanvändning, den skulle vara miljövänlig och bestå av ett kemikalie-och giftfritt material. (Fullständig kravspecifikation finns i nedanstående bilaga).

Med hjälp ekodesign strategier baserat på 4R metoden och SVID (stiftelsen svensk industridesign) checklistor så kunde jag återanvända dessa i min egna kravspecifikation för både förpackningens utformning och material. 4R metoden var ett utmärkt hjälpmedel för att sätta grunden för kraven på förpackningen baserat på de 4R:en ; Reduce, Reuse, Repair, Recycle. Det blev dem centrala

punkterna när materialval och utformning skulle ske. Förpackningen skulle ha minskad mängd material i jämförelse med majoriteten av produkterna som finns på marknaden, förpackningen skulle gå att återvända, i alla fall delar av den. Delar av förpackningen/innehållet skulle kunna ersättas och de delar som inte kunde ersättas ska smidigt kunna återvinnas och separeras.

SVID’s checklista var det främsta verktyget för att kunna välja ett så hållbar material som möjligt. När jag skulle välja material så kunde jag gå tillbaka till checklistan för att kolla så att materialet uppfyllde kraven.

3.4.3 Designprocess fas 3 - Idéegenerering, skiss & konceptutveckling

Under denna fas gjordes det ett flertal idéegeneringar, detta gjordes via skiss och skrift. Idégenereringar och småskisser hade sin grund utifrån olika moment i förstudien.

Syftet var att få idéer och lösningar på en förpackning där alla steg i ekodesignstrategierna var genomtänka samtidigt som användarnas önskemål togs i beaktning.

3.4.4 Designprocess fas 4 - Prototyp, utveckling, utvärdering

Den sista fasen påminner om fas 3, här har det gjorts prototyper som har utvärderats och utvecklats under processen för att uppnå det slutgiltig resultatet. Prototyperna gjordes för

att få en känsla av hur designkonceptet hade kunnat se ut och upplevs i verkligheten och funktionsmodellen gjordes för att se om förslaget kan fungera rent praktiskt.

Prototyperna utvärderades även utifrån krav och funktionsspecifikationen, detta presenteras närmare i resultat delen.

3.5 Utvärdering utifrån målgrupp

Största fokus i detta projektet var ekodesign och ekologisk hållbarhet, men för att det ska bli en trend att välja hållbara förpackningar och ett självklart val så måste det användas och tilltala målgruppen. Då användaren haft en betydelsefull roll i designprocessen så fick dem utvärdera ett visuellt koncept, materialprover, funktionsmodellen och den visuella kommunikationen i produkten. Utvärderingen skedde skriftligt vid ett tillfälle där vi alla träffades upp hemma hos mig. Frågorna som användes vid utvärderingen finns under

4 Resultat & analys

I detta avsnitt presenteras resultat och analys av de olika intervjuerna som har gjorts, samt av designprocessen.

4.1 Resultat av butiksintervjuer

Intervjuerna som gjordes med butikspersonalen gav en tydligare bild av hur jag skulle vidareutveckla och specificera min målgrupp. De gav även en omfattande förståelse kring vad konsumenterna efterfrågar och hur deras köpmönster ser ut. Av intervjuerna kunde jag få ut en generell målgrupp som baserades på statistik och det var kvinnor i åldern 18 - 35.

Då detta var en bred målgrupp så fick jag skala av det genom vidare följdfrågor med butikspersonal. Jag frågade vilka personer det var som köpte mest kosmetik, hur mycket dem köpte och vilken typ av kosmetik dem köpte. Till svar fick jag att det var unga tjejer, med en uppskattning på ca 23-27 år. De köpte flera sminkprodukter och var generellt sätt kunniga och erfarna kring kosmetikprodukter. Detta konstaterades av dialoger som butikspersonal haft med ett flertal konsumenter. Produkterna som dem köpte mest och sålde mest av var basprodukter och läpp-produkter, så som masker, foundation, primers, krämer, läppstift, läppglans, läppbalsam etc. Med hjälp av intervjuerna och diskussionerna som jag hade med butikspersonalen så kunde jag sedan ta fram en persona som gav mig en ännu er specifik målgrupp. Jag ställde även frågor till butikspersonalen om huruvida

konsumenterna frågar efter återvinningsbara och miljövänliga förpackningar och vilken typ av konsument efterfrågan kommer ifrån. Till svar fick jag att det är allt vanligare att konsumenter frågar om innehållet i förpackningen, däremot har man fått frågan om själva förpackningen också, det är dock sällan. Personer som dem hade fått frågan av var äldre personer snarare 30 + och hade inte samma köpmönster som dem som var 23 - 27.

Ingen av dem tillfrågade butiksbiträdena skulle dock vilja påstå att det är något som händer ofta, men det antog också att det var för att det inte pratas lika mycket om hållbarhet i skönhetsbranschen. Följdfrågor bidrog till diskussioner om vem och hur man skulle kunna väcka uppmärksamhet kring

hållbarhet i kosmetikbranschen. Flera av respondenterna nämnde att ”kända” personer i

skönhetsbranschen och influensers på sociala medier hade kunnat marknadsföra det och skapa en trend precis som med allt annat, men då måste det också finnas ett tydlig utbud, vilket

butikspersonalen menade på att dem inte hade idag.

Diskussionen kring vilken typ av personer som att hade kunnat bidra till att sprida en mer miljömedveten bild av kosmetik hjälpte även mig att avgränsa och specificera målgruppen på en detaljerad nivå, vilket i sin tur resulterade i en målgrupp som faktiskt hade kunnat göra en konkret påverkan.

4.2 Resultat av användarintervjuer

Personerna som intervjuades hade ett 30 tal kosmetikprodukter i smink lådan. Varje månad utökas det eller ersätts med 2 till 3 nya produkter. Jag frågade vilken typ av kosmetikprodukt dem oftast köper och svaret av samtliga var basprodukter för ansiktet och läpp-produkter, detta stämde även överens med den informationen butikspersonalen hade kring vad konsumenterna oftast köper. Produkternas användningstid varierar beroende på vilken produkt det är och hur ofta den används, men vi kom fram till en uppskattning mellan

1 till 2 månader om produkten används dagligen.

Det ställdes sedan frågor om vad dem gör med förpackningen när den är slut och hur ofta dem får ut allt innehåll från behållaren innan dem slänger förpackningen. Det besvarades med att deras

förpackningar sorterades med plast eller glas, ingen reflekterade särskilt mycket kring återvinning eller återanvändning. Däremot väckte frågan kring produktavfallet både diskussioner och idéer. Samtliga upplevde irritation kring att dem i princip aldrig kunde få ut allt innehåll från

kosmetikbehållarna, delarna var otroligt svåra att separera och ibland omöjliga att få isär. I vissa fall vart det delar av både plast och glas vilket gjorde att man inte heller kunde sortera på rätt plats. Detta påverkar både konsumenten och miljön, som konsumenter ville dem ju få använda allt dem hade betalt för och ur ett miljöperspektiv så försvårar det sortering och återvinningsprocesser. Frågan om det av stor betydelse och önskan att få ut så mycket som möjligt av produkten var ett absolut ja!

Vidare ställdes det frågor kring vad som betraktas som det allra viktigaste när man gör valet av en kosmetikprodukt, och svaret var ”alltid innehållet”. Förpackningen var bara något givet som hängde med, men mer än hälften medger att utseendet på förpackningen har en stor och betydelsefull roll. Om en förpackning såg ”lyxig” ut skapade den mervärde, man ville även att förpackningen skulle vara trendig och ”häftig”. Med hjälp av moodboards som användes efter intervjun kunde vi lokalisera vad dem betraktade som ”snyggt, lyxigt, trendigt, häftigt, annorlunda etc.” Det gav en närmare bild av den förväntningen dem hade på utseendet och utformningen av produkten. En annan aspekt som var viktig var smidigheten i produkten, ingen ville ha en förpackning som var för

klumpig eller större än vad den nödvändigtvis behövde vara, ett önskemål var att man ska kunna ha med sig flera sminkprodukter i handväskan utan att det tar för mycket plats.

För att ta reda på om respondenterna reflekterade kring miljön vid inköpet ställdes följande frågor ;

Har det någon betydelse om sminkförpackningen du köper är miljövänlig?, Har du någon gång valt en sminkförpackning för att den är miljövänlig? Och önskar du ett bredare urval av miljövänliga sminkförpackningar? Vi kunde rätt snabbt konstatera att miljöaspekten inte var det första man tänkte

på, men trots att det är innehållet som är den främsta anledningen till köpet av produkten så kunde mer än hälften tänka sig att se över andra alternativ om förpackning var mer miljövänlig. Det handlade främst om utbudet, respondenterna upplevde inte att miljö och hållbarhetstänket hade nått skönhetsbranschen, just pga. det inte fanns så mycket i utbudet. Dem skulle definitivt vilja välja ett hållbart alternativ om innehållet var intressant och om förpackningen var tilltalande. Vad som betraktades som tilltalande ställdes sedan som en följdfråga. Det skulle vara en förpackning som gav information om att den är hållbar och kanske vad det skulle innebära, man ville att den skulle ge en känsla av att den var miljövänlig men samtidigt skulle förpackningen bibehålla den ”visuella utseendet” som sminkförpackningar brukar ha, färgen guld och svart gav mer än hälften som exempel på vad dem betraktade som ”visuellt lyxigt”, några hittade lyxen i detaljer som i mönstret och andra i strukturen och texturen. Även detta lokaliserades på ett mer tydligt sätt med hjälp av moodboards. I dagsläget ägde ingen av respondenterna någon förpackning i ett hållbart material, deras förpackningar är till största del i plast eller glas. Dem ville däremot gärna göra miljömedvetna val om förpackningen kunde leva upp till tidigare nämnda krav. Något som nämndes ett flertal gånger i samband med att vi pratade om förpackningar och miljömedvetenhet var att man vill veta vad man bidrog med. Respondenterna menade på att ju mer man vet om hur man kan påverka på ett positivt sätt desto större påverkan vill man göra.

Vidare ställdes det även en fråga om respondenterna skulle kunna tänka sig att betala mer för en produkt med en hållbar förpackning. Svaret var först ett klart nej, Ingen ville betala mer, men det fanns ett men, dem skulle kunna tänka sig att betala mer om förpackningen såg ut att vara värd att betala mer. Mer än hälften nämnde dessutom återigen att information om vad man bidrar med skulle kunna göra att man är villig att betala lite extra.

Avslutningsvis ställdes frågan om respondenterna upplevde något problem med sina befintliga kosmetikförpackningar samt om det fanns något dem hade velat förändra eller förbättra med dem produkter dem köper idag. Som svar tog dem upp tidigare problem där faktumet är att dem i många fall inte kan använda produkten dem köpt till sitt fullo. Något annat som nämndes var att om dem skulle sortera kosmetikförpackningar som var i flera material så var det ofta dem slängde det där dem trodde att det var rätt. Efter våra diskussioner så menar respondenterna på att om man ska

återvinna mer kosmetikförpackningar så vill man gärna att det ska gå smidigt till att separera delarna.

4.3 Resultat av förstudie

Research delen i denna studie har bestått av teoridelen, intervjuer, framtagning av persona, marknadsanalys och en benchmarking på befintliga och alternativa material. Teoridelen har gett olika perspektiv på hållbar utveckling, ekologisk hållbarhet, ekodesginstrategier och en förståelse kring de krav som ställs på hållbara förpackningar. Att använda sig av de ekodesign strategier och ramverk jag fann för hållbara förpackningar var till stor hjälp, det underlättade hela designprocessen. I varje val som gjordes kunde man gå tillbaka och checka av så att prototyperna och slutprodukten uppfyllde kraven som fanns.

Intervjuerna som gjordes i butik bidrog till ett framtagande av en specifik målgrupp och en persona som i sin tur underlättade de val och beslut som har tagits under processen.

Att ta fram en persona hjälpte mig att få en närmare verklighetsuppfattning av den målgruppen jag ville rikta mig till och en närmare förståelse för deras behov, beteenden och förväntningar. Nedan presenteras en illustration och beskrivning av personan som har tagits fram.

Figur 16. Illustration och beskrivning av persona (Lamis Yassine, 2018).

Det gjordes två marknadsöversikter en på kosmetikförpackningar i de vanligaste materialformerna som plast och glas, och en på förpackningar i alternativa material så som bioplast och biopapper. Marknadsöversikterna gav mig inspiration till vilka förpackningar man hade kunnat ersätta med ett miljövänligare material samt vilken typ av material man hade kunnat använda sig av. Det gjordes sedan vidare research på befintliga och alternativa material i en form av benchmark.

Utifrån Wevers (2012) teori om jämföra olika förpackningar /material med varandra så kunde jag ta fram ett mer miljövänligt material än plast till min förpackning (Wever, 2012). Detta gjorde jag via en benchmark på olika typer av material. Benchmarkingen hjälpte mig att lokalisera vilka

egenskaper de olika materialen hade och vilka egenskaper min produkter krävde. De vanliga materialen hade en tyngre vikt, de var formbara och i 3 av 4 fall var materialet vattenresistent. De

alternativa materialen hade en lättare vikt, de var formbara och i 2 av 4 fall var materialet vattenresistent. De tekniska egenskaperna hade både likheter och olikheter.

Se bilaga 5 för presentation av marknadsanalys. Se bilaga 6 & 7 för presentation av benchmark.

Utifrån förstudien av teori och intervjuer kunde jag sedan sätta ihop en kravspecifikation och funktionsanalys för produkten och en kravspecifikation för materialet, detta presenteras i nästa avsnitt.

4.4 Resultat av krav och funktionsanalys

När teoridelen och intervjudelen hade granskats och analyserats så kunde jag få ihop en

kravspecifikation för att förtydliga mina riktlinjer i processen. Kravspecifikation & funktionsanalys baserades på tidigare nämnda ekodesign strategier, ramverk & riktlinjer för dessa. Det var genom att använda mig av dessa som förpackningar resulterade i ett mer miljövänligt alternativ än tex. plast förpackningar eller befintliga utformningar på kosmetikförpackningar. De riktlinjer och ekodesign strategier som jag använt mig av var det som bidrog till att ett hållbart resultat.

Figur 17. Dokumentation och beskrivning av kravspecifikation och funktionsanalys(Lamis Yassine, 2018)

Kravspecifikation & funktionsanalys

Detta är en kravspecifikation och funktionsanalys utifrån

konsumentkrav, ekodesignstrategier och krav på hållbara förpackningar.

Krav - Konsument Lätthanterlig Prisvänlig Tilltala Ge lyxvärde Funktionalitet Kvalité Rättskänsla Sparsam Återvinning

Smidig att använda Inte för dyrt

Minimalistiskt utformning Inte se billig ut fylla sin huvudfunktion Hålla gott skick Vara miljövänlig

Minimalt/inget produktavfall Ska separeras och återvinns enkelt

N Ö N N N Ö Ö Ö Ö Krav - Hållbara förpackningar

Cyklisk Underlätta Minimera Miljövänlig Effektiv Förnyelsebara material Återvinning och återanvändning Användning av material Kemikalie och giftfritt material Uppnå funktionella krav med låg miljöpåverkan N N N N N Krav - Ekodesignstrategier Minimera Miljlvänligt Minska Återanvänd Utbytesbara Minska Minska Förlänga Optimera Materialåtgång Materialval Antal material Material & produkt Delar i produkten Miljöpåverkan vid distribution Produktavfall Användningen Användningen N N N N N N N N N Ö - Önskvärt N - Nödvändigt

Ekodesign strategierna gav tydligheter kring vad man behöver tänka på för att designa för hållbarhet. Det omfattade materialval, utformning, distribution, användning, återvinning, återanvändning m.m. detta har applicerats och använts under idéegeneringar och konceptutvecklingen, det gjordes genom att förhålla sig till dem kraven som fanns.

Ramverk och riktlinjer för vad som betraktas som hållbara förpackningar var visserligen bara exempel, men det genomsyrade projektet och gav inspiration under hela processen.

Det hjälpte även till när det skulle tas viktiga beslut i prototyp processen. Detta presenteras i nästa avsnitt.

Intervjuer med målgruppen satte tydliga spår i designen. Med hjälp av användaren kunde jag ta användarvänliga beslut, i utformning och utseende av konceptet. Förutom de miljökraven som

ställdes utifrån ekosdesignstrategier och ramverken så fick jag en annan synvinkel på hur användaren tänker kring miljö och återvinning och det resulterade i att jag kunde kombinera teori och metod tillsammans i mitt koncept.

Baserat på målgruppsintervjuer, 4R metoden, SVID’s riktlinjer för hållbara produkter

och min benchmark på material så kunde jag göra en kravspecifikation på de potentiella materialet som jag skulle arbeta med.

4.5 Resultat av marknadsundersökning

För att utvärdera olika alternativ på material så gjorde jag en benchmark. Benchmark gjordes på material som används inom förpackningsindustrin på befintliga material så som plast och glas samt på alternativa material. Jag tittade bland annat på vilka egenskaper materialen hade, vilka

appliceringsområden som fanns och vilka förväntningar som ställdes på materialet utifrån produkten. Detta hjälpte mig både med val och bearbetning av materialet. Nedan kommer en mer detaljerad beskrivning av denna benchmarking.

Figur 15. Presentation av benchmark på alternativa material (Lamis Yassine, 2018).

Benchmarking på materialen presenteras närmare under resultat och analysdelen.

Se bilaga 5 för presentation av marknadsanalys. Se bilaga 6 & 7 för presentation av benchmark.

Det slutgiltiga materialet blev ett formbart och biologiskt nedbrytbart papper, även kallat Fibreform. Materialet valdes pga. dess många möjligheter till en variation av förpackningar, och då det används sedan tidigare till andra typer av förpackningar med framgång. Valet mellan kork och biopapper var svårt, då båda materialen hade stor potential för ändamålet, biopapper gav dock mer känsla av kvalité både för mig och för användarna i projektet, de uppfyllde dessutom alla krav i kravspecifikationen i jämförelse med andra materialval, checklista för jämförelse mellan olika material finns i bilaga 10.

4.6 Resultat av idéegenerering, skiss

Utifrån kravspecifikationen, funktionsanalysen och målgruppens önskemål, resulterade

produktutvecklingen i en produkt som skulle se fräsch ut, naturliga färger, modernt, rektangulärt, minimalistiskt, informativt, smidigt, miljövänligt, refill, lätthanterligt och ge möjlighet till att separera produkten ifrån förpackningen. Idégenereringarna har haft en stor roll både i denna fasen och i prototypfasen. Det har gjorts olika typer av idégenereringar, både utifrån form, mönster, material, färg och produktidéer. Nedan finns en sammanfattning av idégenereringarna och småskisserna. I detta avsnittet presenteras även konceptförklaringar och illustration av koncepten som det gjordes prototyper av.

Sammanfattning av idéegenerering

Idégenereringar, både utifrån form, mönster, material, färg och produktidéer.

Sammanfattning av idéskisser

Figur 19. Illustration av idéskisser (Lamis, 2018).

Illustration av koncept

Figur 20. Illustration av koncept (Lamis, 2018).

4 5

Figur 21. Illustration av koncept (Lamis, 2018).

Koncept 1 > Box burken – Utformad på ett sätt som kan varieras i storlekar, enkelt att komma åt produkten, enkelt att separera innehållet från förpackningen.

Koncept 2 > Tuben – Utformad med en smal öppning för att minska onödigt slöseri av produkten. Koncept 3 > Pappersbruken – Formad som en nerpressad kaffe mugg, med avtagbart lock.

Koncept 4 > Refill - Tanken är att det ska gå och köpa refill av själva produkten och sedan fylla i förpackningen.

Koncept 5 > Separerbar del – Själv delen som om produkten omsluts av ska kunna separeras från förpackningen, sköljas av och kastas.

Baserat på dem tre grundkoncepten som var ”tuben”, ”pappersburken” och ”box burken” så gjordes det en utvärdering med för och nackdelar och eventuella förbättringsmöjligheter med koncepten, detta utifrån min kravspecifikation. Jag valde att slå ihop två koncept som jag gick vidare med, och det var pappersburken i en rektangulär form. Jag kommer här nedan att redogöra för dem valen som gjordes och varför dem gjordes.

Efter rådgivning med förpacknings konstruktörer och förpackningsutvecklare så kom jag fram till att tub konceptet trots dess många utvecklingsmöjligheter skulle bli mer problematiskt att genomföra utifrån vissa aspekter. Utifrån konsumentperspektivet fanns de goda möjligheter för att uppfylla deras krav och göra en attraktiv förpackning som även var i ett miljövänligt material. Nackdelarna var dock att tuben skulle behöva lock och locket skulle behöva vara i ett annat material än

pappersmaterialet. Detta kolliderade delvis med den kravspecifikationen som gjorts där vi ville ha så lite olika material som möjligt. Det svårt att välja bort tubkonceptet då det fanns många idéer kring