RESULTAT AV LITTERATUR FRÅGESTÄLLNINGAR OCH INTERVJUER

Med litteraturens hjälp har jag fått insikt i att rektorsrollen både har varit viktig och har en väl dokumenterad historia bakom sig. Såväl regenter, som kyrkan och staten har under århundradenas gång haft stort inflytande över skolan och aktivt övervakat beslut samt medverkat till att rektorsrollen har förändrats. Rektors arbetsuppgifter och uppdrag har över tid skiftat, från att ha varit en garant för god kvalité, varit ledare för lärarna samt innehaft uppdraget att kontrollera så att skollagen efterföljdes. Idag är uppdraget och arbetsuppgifterna avsevärt mer komplexa. Rektors uppdrag innebär bland annat att leda anställda, vara engagerad i elever – och föräldrar, följa och vara lyhörd för arbetsgivarens riktlinjer och leda skolutveckling. Utöver detta ska ekonomin vara i balans, administrationen på plats och lagar – regler skall följas och efterlevas.

Inom skolan erfordras formella kompetensen i form av lärarutbildning, förskollärarutbildning eller fritidspedagogutbildning. Att ha genomgått befattningsutbildningen inom rektorsutbildningen ses som en viktig merit. I framtiden är det tänkt att alla nyanställda rektorer både inom förskolan samt skolan skall få tillgång till denna utbildning.

Rektorsutbildningen genomförs på uppdrag av Skolverket och förordas av regeringen. Den är inriktad på att bli medveten om det egna ledarskapet och dess betydelse för att utveckla skolan emot målen. Inom förskolan är den formella utbildningen som förskollärare vanligast, att ha genomgått rektorsutbildningen inom förskolan är i högsta grad mycket ovanligt.

När jag granskade magisterprogrammet i ledarskap, vilken är en påbyggnadsutbildning är syftet närmast att vidga sina kunskaper inom det utbildningsvetenskapliga området.

Programmet är tänkt att den studerande skall förkovra sig inom områdena för ledning och ledarskap. Att ha genomgått programmet ses närmast som en merit i förhållande till rektorsutbildningen. Den är även meriterande för dem som är intresserade av att söka sig till ledningsfunktioner.

I arbetslivet efterlyses både kvalifikationer och kompetens, kvalifikationer sammanbinds med de krav som tillhör arbetsuppgifterna inom tjänsten. Arbetsuppgifterna och det arbete som skall utföras är det som sätts i fokus, individen har i det fallet en underordnad betydelse.

Kompetens däremot är en individuell resurs och kan förbindas med kunskaper och att man som person är förmögen att kunna klara av en uppgift som är betydelsefull för arbetet. Inom kompetensens område finns olika fält:

• Formell kompetens som rör utbildning.

• Social kompetens som avser förmågan hos en person att samspela med andra.

• Individuell kompetens vilket kan ses som en individuell resurs vars kunskaper en person innehar vid en viss tidpunkt.

• Informell kompetens som syftar på personliga egenskaper, intressen och erfarenheter.

Vilket ibland också benämns vid tyst kunskap.

• Kompetens kan även vara kulturbundet, tidsbundet och miljöbundet.

Med utgångspunkt ifrån begreppen kvalifikationer och kompetens tillämpade jag även den teoretiska referensramen utifrån Bourdieu i Nilsson (2006) vid analysen för intervjuerna. Den inriktar sig på att tydliggöra hur primäregenskaper och sekundäregenskaper kan påverka

tillsättandet av en tjänst. Primäregenskaper avser olika slags formella krav som utbildning, sekundäregenskaper innefattas av kunskaper, erfarenheter och egenskaper som kompletterar de formella kraven. Med hjälp av den förtydligade den hur underförstådda kriterier kan ta överhand. Jag tänker då på hur tidigare befintliga rektorer tillfrågas om de vill byta arbetsplats, och de egna förskollärarna som genomgått chefsprogrammet inom förskolan.

Likaså när de manliga sökande troligtvis aldrig blir aktuella för att de egentligen bara är ute efter att vara chefer enligt Ebbas uttalande – exkludering.

Blickar vi vidare och ser till hur rekryteringen gick till i mina bägge kommuner så kunde jag se påföljande företeelser. I bägge fall gör de en organisationsanalys för att se vilken person som behövs för den aktuella tjänsten. Inför en rekrytering så samarbetar de med de lokala samverkansgrupperna och de fackliga representanterna. Inom ramen för rektors uppdrag ingår kvalifikationer som ekonomiarbete, administration och juridisk kunskap. Då jag går igenom vilka kompetenser som chefsrekryterarna omnämner utifrån mina fält, vilka är betydande inför en anställning omtalas t.ex. nedanstående:

• Formell utbildning: lärarutbildning, förskollärarutbildning,

fritidspedagogutbildning och chefsrekryteringsprogram inom den egna kommunen.

• Social kompetens: samarbetsförmåga, förmåga att inspirera andra, att vara empatisk och inneha kommunikationsförmåga.

• Individuell kompetens: Ingen av chefsrekryterarna gav några exempel som skulle kunna passa inom detta fält.

• Informell kompetens: mod, grundinställning, positiv inställning och personlig drivkraft, kunna planera, inneha strategiskt tänkande och kunna organisera.

• Kompetens kan även vara kulturbundet, tidsbundet och miljöbundet: att analysera dessa begrepp faller inte inom ramen för min studie.

Inom mina båda kommuner finns lokala krav för varje befattning inom respektive skola, befattningsbeskrivningar som innehåller uppdraget vid förskolan vilka också används vid rekryteringen. I skolan följer de skollagen och i förskolan finns även en sorts auktorisation

som beskriver hur rektor ska vara som ledare. Inom skolan är befattningsutbildningen inom rektorsutbildningen ett stort önskemål att ha genomgått. Har man genomgått magisterutbildning i ledarskap ses det som en extra förtjänst. Inom förskolan är den formella utbildningen till förskollärare den viktigaste. Inom de två verksamheterna efterfrågas även formell kompetens vid en anställning. Då den ideala rektorn eftersträvas söker de inom förskolan en person med: mod, empatisk förmåga och en fördel om man innehaft en ledarroll tidigare. Inom skolan ska man kunna administrera, fokusera på barnens lärande och kunna organisera så att eleverna lär sig. Rektor skall känna till elevprognoserna och inneha ett strategiskt tänkande.