Resultat av ordinarie undervisning, dramalektion 3 och intervju

Kategorierna lära av varandra, samarbete och glädje är återkommande.

Det var halvklass och klassens lärare gick iväg med en grupp. Andra gruppen skulle ha resursläraren i klassrummet och jag stannade och observerade. På väggarna hängde teckningar av plantor och träd. Resursläraren ledde matematiklektionen och eleverna arbetade enskilt i böcker och vid datorer. Det var ganska tyst i rummet och extraläraren gick runt och hjälpte till.

Precis innan vi skulle börja sista dramalektionen ringde en person på min mobil. Det var en mamma till ett barn i klassen. Hon hade hört om dramalektionerna, var nyfiken och ville komma och titta. Hon ville också fotografera och dokumentera när klassen hade drama. Efter att ha förhört mig med läraren godkändes hennes närvaro och hon observerade och tog foto under lektionen (bilaga 4).

I den inledande övningen Kom alla barn (bilaga 1) såg jag en livlig energi i klassen. Jag fick anpassa övningen så att eleverna inte skulle välta varandra. Jag har antecknat:

Jag skulle antagligen kunnat ha drama i flera timmar, barnen verkar ha stort behov av att röra sig och uttrycka sig (Utdrag ur fältanteckningar 2013-05-03).

I övningen Bilder i en kista (bilaga 3) gav jag varje barn en bild med motiv av en årstid. De fick placera den i passande hörn/årstid, på de stora pappersskyltarna som var uppsatta på samma plats varje dramalektion. Alla barn satte sin bild på rätt ställe. Därmed framgick att alla elever kände igen årstidernas skillnader.

Gällande följande övning Jag vill (bilaga 3) har jag återigen antecknat att de barn som inte var säkra på årstidernas olika karaktär följde sin grupp och verkade förstå genom sina klasskamrater.

När vi övergick till övningen Maskiner (bilaga 3) var klassen indelad i samma fyra grupper/årstider och de skulle inför varandra skapa en maskin som underlättade vardagen under deras årstid. Med ljud och rörelser skapades en ”snörensningsmaskin”, en ”planteringsmaskin med magiska fröer”, en ”svalkningsmaskin med saft” och en ”lövsopningsmaskin”. Deltagarna i varje maskin satt fast i varandra, maskinen var sammansatt av alla medlemmar i gruppen. Eleverna anpassade sig efter varandra och höll fast i varandra. Varje maskin/grupp framträdde och jag observerade en förväntansfull stämning i klassen både när de var publik och när det var deras tur att visa sin maskin. Några elever fnittrade och såg stolta ut. De elever som först såg tveksamma ut verkade komma in i leken genom att de bjöds in av gruppens medlemmar.

Som sista övning gjorde vi Året runt-dansen (bilaga 2) igen. Denna gång var formen välkänd och eleverna samarbetade i par när jag satte på musiken och alla dansade och ropade månaderna i turordning.

Samma procedur som förra gången uppstod när dansen var slut, barnen ramlade ihop på golvet och snarkade. Jag frågade om de tror att de lärt sig något på dramalektionerna. Många räckte upp händerna och ville svara.

”Man lär sig att vara snäll”, ”Man lär sig att vara tillsammans”, ”Man kan lära sig att ha kul”, ”Vi lärde oss hur årstiderna ser ut”, ”Jag lärde mig hösten”.

Jag frågade om de uppfattade problem, något som var svårt eller dåligt med drama. Två personer svarade: ”Nja, det tar slut väldigt fort”, ”Man blir väldigt trött”.

Eleverna uttryckte att det var sorgligt att jag måste sluta och att de ville ha mer drama. Ett barn föreslog att de kunde göra dramaövningar själva på rasten.

Lunchen liknade föregående gånger. Jag observerade en glad stämning, vi lekte restaurang, jag serverade mjölk och läraren skrev på datorn. På väggen i klassrummet satte vi upp de fyra stora pappersskyltarna med de olika årstiderna som vi använt varje dramalektion. Nu var de kompletterade med bilder som barnen satt dit. Jag uppfattade en avskedsstämning då många barn klamrade sig fast vid mig och sa hejdå.

Glädje hos barnen.

De individuella uppgifterna med bilderna i kistan leder fram till en gruppdynamik. Genom sinnena fördjupas barnens kunskap om skillnaden mellan årstiderna.

Övningen med maskinerna satte igång fantasin hos de barn som annars är blyga och försiktiga.

(Ur lärarens fältanteckningar 2013-05-03)

I intervjun med läraren samtalade vi om studien och läraren uttryckte att hon tyckte det varit intressant. Hon sa att hon fått inspiration att våga mer. På frågan om elevernas kunskap hade påverkats svarade hon ”Ja, verkligen. Nu har de garanterat kunskap om årstiderna, de kan begreppen”. Hon trodde att anledningen att de lärt sig så fort berodde på de lekfulla momenten i dramapedagogiken och att en annan inlärningsform erbjuds. Hon uttryckte att pedagogiskt drama kan vara ett bra komplement till teoretisk undervisning. Hon trodde att klassen nu var motiverad att fortsätta att läsa och skriva om årstiderna. På frågan vad som kan vara problematisk med att integrera drama i skolan var svaret att hon tycker det är svårt med de elever som inte är bekväma med arbetsformen. Två elever hade sagt till henne att de inte var vana vid drama. Under intervjun samtalade vi om att ny ledare, ny arbetsform och nytt rum kan vara några av orsakerna till elevernas upplevelse. Andra praktiska svårigheter med drama i undervisningen kunde hon inte se. Bland det mest positiva med drama i skolan tyckte läraren var att barnen hade så roligt i lärprocessen. Hon sa:

Det verkar som kunskapen sätter sig när barnen har kul ihop. Det är intressant också att drama som metod inte fokuserar på rätt och fel. De starka drar igång de svaga. De lär av varandra i ett samarbete.