Resultat av vägledarintervjuerna

4.2.1 Vägledningens innehåll

Båda vägledarna berättar att vägledningen för IV-elever främst handlar om enskilda samtal där eleverna efterfrågar information av olika slag. Anna anser inte att eleverna är redo för en längre vägledningsprocess.

”Arbetsuppgifterna handlar mest om information till eleverna. Det handlar sällan om riktiga vägledningssamtal”

Hon beskriver att samtalen främst handlar om vilka intressen eleverna har och vad de skulle vilja göra härnäst. Sara menar att vägledning handlar om att presentera olika möjligheter/alternativ för eleverna för att få dem att tänka till och reflektera över sin situation.

”Eleverna ska vara mer förvirrade när de går härifrån än när de kom”

Båda vägledarna har uppfattningen att eleverna inte vet vad vägledning egentligen innebär. Dom menar att elevernas bild av vägledning är att de kan komma och ställa frågor angående studier och yrken. Ingen av vägledarna arbetar utifrån någon speciell metod/modell men menar att tidigare kunskaper ändå ligger till grund för samtalen.

”Det är inte så att jag tänker på Lindh men det finns i bakhuvudet, fast det kommer naturligt”

Förhållningssättet gentemot elever på IV och elever på de nationella programmen är detsamma, skillnaden ligger i hur man arbetar med eleverna. Till exempel anser inte Sara att högskoleinformation är nödvändig för IV-eleverna. Anna beskriver samtidigt att dessa elever behöver mer hjälp ”här och nu” för att lotsa dem genom IV. Ingen av vägledarna känner till om det finns en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen på skolorna. Anna berättar dock om en kvalitetsredovisning som varje år görs på skolan och där vägledarens arbete under året beskrivs.

4.2.2 Vägledningens betydelse

På frågan om vägledning är ett prioriterat område på IV-programmet svarade Anna att hon anser vägledningen som ett prioriterat område. Detta tycker däremot inte Sara som menar att vägledning endast är en liten del av arbetet som ingår i hennes tjänst. Bland annat berättade hon om elevvårdskonferenser, administration och möten i olika nätverk som tar mycket tid. Samtidigt förklarade hon att hon själv alltid prioriterar elever som kommer och behöver vägledning framför andra uppgifter. Båda upplever att de har ett gott samarbete med övrig skolpersonal och lärarna i synnerhet. Sara talar om att elevvårdsteamet (kurator, vägledare, skolsköterska) är en viktig del i arbetet med IV-eleverna. Då många har en komplicerad problematik är det viktigt att eleven kan få stöd och hjälp från ett samlat team.

”Jag känner att vägledning är ett prioriterat område. Det finns ett gott samarbete med lärarna, de uppskattar mitt jobb.”

När det gäller vägledningens betydelse för eleverna säger båda att det är ett viktigt inslag för IV-eleverna. Sara menar att de här eleverna behöver få se sina möjligheter. Eftersom de ofta har ett misslyckande bakom sig är det viktigt att de får vägledning och hjälp i större utsträckning än elever på de nationella programmen. Hon menar vidare att IV-programmet har en negativ klang och att det är viktigt att visa eleverna att det kan ge möjligheten att prova sig fram under ett år. Till exempel finns det möjlighet för eleverna till studiebesök, eller att prova på andra program under tiden på IV-programmet. Anna beskriver hur viktigt det är att motivera dessa elever och ge dem hjälp och verktyg inför framtida val.

”Eleverna på IV behöver mer vägledning än eleverna på nationella program eftersom de ofta har ett misslyckande bakom sig. Det är viktigt att öppna upp möjligheter för dessa elever.”

Vid frågan hur de skulle vilja prioritera sina arbetsuppgifter säger Anna att hon gärna skulle ägna mer tid åt IVIK- samt PRIV-eleverna. Hon anser att hennes arbetstid skulle kunna fyllas av bara IV-eleverna som behöver mycket stöd. Hon skulle också vilja ha tid till gruppvägledning. Sara uppger att hon vill ha mer tid för vägledningssamtal. Hon arbetar med många elever som är lågpresterande och några med olika diagnoser, t.ex. ADHD och dyslexi. Dessa elever kräver mycket av hennes tid.

4.2.3 Kontakten med elever

Vid terminsstart då det kommer nya elever har Anna ett inledande enskilt samtal med alla, där man diskuterar varför de hamnat på IV, vilket program de skulle vilja söka och om det finns speciella önskemål angående deras praktik. Därefter gör lärarna en planering för varje elev. Sara berättar att det i början av terminen främst handlar om att ha samtal med den grupp som upplever sig ha kommit fel eller inte vet vilket program de vill gå. Ibland är även föräldrarna med vid dessa samtal. Båda vägledarna beskriver att vägledningen för vissa elever är en process då de träffas kontinuerligt under året. Andra kommer bara vid enstaka tillfällen, t.ex. inför valet till ett nationellt program. Det finns också en grupp elever som inte självmant söker upp vägledaren och som inte heller kommer när de kallas. Båda vägledarna kallar elever vid behov, ofta efter signaler från lärarna.

”Man får jaga dem (eleverna) ibland!”

Vägledarna berättar också att de alltid har sin dörr öppen så att elever kan komma och prata eller fråga om saker. Anna beskriver också att det är bra att få en helhetsbild av eleven och dennes situation. Denna bild är viktig för att kunna motivera dem att gå till skolan. Vidare beskriver hon att hon har en god kontakt med eleverna och känner till alla eftersom de finns i lokalerna bredvid.

4.2.4 Individuell studieplan

Anna beskriver att man inte arbetar aktivt med den individuella studieplanen eftersom konceptet är det samma för alla IV-eleverna. De läser kärnämnen i kombination med praktik. Däremot dokumenteras det som händer kring eleven. Om det ska göras en avvikelse i en individuell studieplan kontaktas föräldrarna. När eleven slutar får denna med sig ett dokument som beskriver vad de kan och vad de behöver komplettera. Sara berättar att det oftast är lärarna som tillsammans med eleven och dennes föräldrar utformar den individuella studieplanen. I några fall är det vägledaren som upprättar den. Lärarna använder studieplanerna som verktyg i det dagliga arbetet med eleverna och reviderar den vid behov, dock alltid i samråd med eleven.

4.2.5 Gymnasiereformen 2007

Sara ställde sig positiv till förslaget om heltidsstudier för eleverna, dock med förbehållet att innebörden av förslaget inte riktigt står klart än. Hon sade att skolan redan i dagsläget försöker tillhandahålla heltidsstudier för IV-eleverna, men att detta innefattar både praktik och ämnesstudier. Hon poängterade vikten av att fortfarande kunna anpassa studiegången efter elevens individuella behov. Anna uttryckte en oro över att praktiken för eleverna genom detta förslag skulle försvinna. Hon ansåg att praktiken var ett viktigt inslag för många elever och att alla inte skulle klara av studier på heltid.