Sammanfattande analys

Något som framkommer väldigt tydligt av våra intervjuresultat är att de flesta eleverna inte riktigt vet vad vägledning innebär. För dem handlar vägledning om att få hjälp med sin praktik och sitt gymnasieval. Endast två elever har en uppfattning om vägledning som närmar sig vår definition (se punkt 1.4). Dessa elever talar om att vägledning ska handla om att få en bild av sig själv, sina intressen och utifrån det kunna avgöra vilket program som skulle kunna passa. Vidare menar de att information om yrken och arbetslivet i stort ska ingå i vägledningen. Vägledarna bekräftar detta och menar att elevernas bild av vägledning nästan uteslutande handlar om att de kan komma och ställa frågor om yrken och studier. Elevernas bristande kunskaper om vägledningens innehåll kan bero på att de inte fått vägledning i önskad utsträckning och form på grundskolan. Den bild som eleverna ger angående vägledning på grundskolan är att den inte tillfredställde deras behov. Ingen av eleverna talar om att de på grundskolan fått vägledning så som vi definierar den. De har alltså mycket liten erfarenhet sen tidigare och jämställer vägledning med konkreta frågor kring utbildningar/yrken.

Av undersökningen framkom också att det inte finns några lokala arbetsplaner på vägledarnas skolor. Resultatet av detta blir att vägledningens innehåll blir otydligt. En av vägledarna beskriver att hon inte uppfattar att skolledningen vet vad hennes arbetsuppgifter består av. Bristen på lokala styrdokument lägger ett stort ansvar på den enskilde vägledaren att utforma sitt arbete. Detta gör att vägledningen inte ser lika ut för alla elever och att det därför är svårt för eleverna att veta vad de kan kräva av vägledningen. Eftersom många av IV-eleverna inte själva är redo att ta ansvar för sin studiesituation och ta egna initiativ till vägledning riskerar man att missa elever som behöver vägledning. Då eleverna inte är säkra på vad de kan komma till vägledaren med finns en risk att deras vägledningsbehov inte blir uppmärksammat.

De svar som elever och vägledare ger tyder också på att en del elever inte är redo att ta till sig en längre vägledningsprocess. Anna beskriver att det handlar mycket om att lotsa eleverna genom IV. Många elever har misslyckande bakom sig och har dessutom olika former av problematik. Detta gör att vägledningen också inriktas på att hjälpa eleverna med ett steg i taget. Detta första steg kan se väldigt olika ut. För en del elever handlar det om att överhuvudtaget komma till skolan medan det för andra handlar om vilket program de ska söka. Eftersom många av eleverna är på ett ”här och nu” plan har de svårt att ta till sig

vägledning som handlar om att identifiera längre förlopp, se möjligheter och ta eget ansvar för sin situation menar vägledarna. Resultaten visar dock att en del av eleverna efterfrågar mer information om arbetslivet i stort. Vi drar slutsatsen att dessa elever faktiskt skulle vara redo för en längre process då de har många funderingar kring sin framtid och hur deras fortsatta karriär kan komma att te sig, vare sig det handlar om arbete eller studier.

Våra resultat visar vidare att eleverna är nöjda med den typ av vägledning de fått på IV- programmet. Detta tror vi beror på två faktorer. Dels att eleverna känner sig nöjda för att de får svar på sina direkta frågor angående studier och yrken, den del som eleverna uppfattar att vägledaren ska kunna. Dels för att vägledaren som eleverna beskriver det, ”hjälper till”, vilket innebär allt från att fungera som samtalspartner kring områden som inte rör studie- och yrkesvägledning, till att få hjälp med praktiska saker, t.ex. vilken buss eleven ska ta till praktiken osv. Samtidigt visar intervjuerna med vägledarna att det är väldigt viktigt att få en helhetsbild av IV-eleverna eftersom det ofta finns faktorer utanför vägledarkompetensen som påverkar elevens möjligheter när det gäller vidare studier/arbete. Båda vägledarna beskriver samarbetet med elevvårdspersonal som en viktig bit av arbetet. Vi har kommit fram till att vägledare för IV-elever även arbetar kurativt med eleverna. Denna slutsats styrks också av våra egna intervjuer med eleverna. Som beskrivits i metodkapitlet uppfattade vi att det fanns ett behov hos eleverna att prata om sin situation, dels i skolan men också på ett mer privat plan. När vägledaren tar sig tid till detta kan vi se att eleverna är nöjda med det stöd de får. Resultatet av detta blir att eleverna känner sig välkomna hos vägledaren och de upplever att de alltid kan gå till vägledaren när de har problem.

Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att arbetet men de individuella studieplanerna i stor utsträckning inte fungerar som det är tänkt. En individuell plan upprättas, men den följs inte upp kontinuerligt under tiden på IV-programmet. Eleverna har heller ingen kännedom om vad en individuell studieplan innebär eller ens om de har en. Denna slutsats finner vi anmärkningsvärd då det tydligt framgår att denna ska ligga till grund för studierna på IV- programmet. Våra resultat visar också att det oftast är lärarna och vägledarna som tillsammans upprättar och ansvarar för de individuella studieplanerna.

5 Diskussion

Med denna undersökning ämnade vi belysa vägledningen på det individuella programmet. Syftet vara att undersöka hur studie- och yrkesvägledningen bedrivs på det individuella programmet, vad vägledningen innehåller och hur eleverna uppfattar den vägledning de har fått. Vi tog vår utgångspunkt i tre frågeställningar:

1) I vilken utsträckning är studie- och yrkesvägledningen på det individuella programmet en process?

2) _{Vad innehåller studie- och yrkesvägledningen på individuella programmet?} 3) _{Hur ser studie- och yrkesvägledarna respektive eleverna på vägledningen?}

Vi känner att vi genom vår undersökning uppnått syftet och att vi fått en bättre inblick i och kunskap om vägledningen på IV-programmet. En del resultat var överraskande för oss medan andra stämde bättre med våra tidigare uppfattningar. Vi har valt att i diskussionen koppla våra resultat med den tidigare presenterade kunskapsbakgrunden samt att dela in diskussionen efter frågeställningarna.

5.1 Vägledningens innehåll

I vår sammanfattande analys skrev vi att det hos eleverna finns en bristande uppfattning om vad vägledning innebär, vilket vi fann något överraskande. I Utredning av Studie- och

yrkesvägledningen i Malmö stad (2005) bekräftas dock detta resultat. Våra litteraturstudier (se 2.7.1, Vägledningen på IV) visar samtidigt hur viktig vägledning är för eleverna på IV- programmet, därför är det anmärkningsvärt att eleverna inte ens vet vad vägledning innebär då detta är så viktigt för dem. I samma utredning menar man att resurssvaga elever har sämre kunskaper om vad vägledning innebär. Gruppen resurssvaga elever definieras inte av utredningen. Att en del elever på IV-programmet tillhör denna grupp styrks av både eleverna och vägledarna i vår undersökningsgrupp. Vi tror dock inte att denna bristande kunskap begränsar sig till elever på IV-programmet. Vår uppfattning är att elever även på de nationella programmen har otillräcklig kunskap om vägledning.

Resultaten av våra intervjuer visar att vägledning på IV-programmet i många fall har stort inslag av samtal som rör annat än studie- och yrkesvägledning. I såväl våra resultat som

Utredning av Studie- och yrkesvägledningen i Malmö stad (2005) upplever eleverna vägledaren som en stödperson som man kan komma till när man behöver hjälp. Det eleverna uppsöker vägledaren för handlar i många fall om uppgifter som går över vägledningens gränser, såsom vi definierar den. Vägledaren får agera mer kurativt. Lindhs (1988) beskrivning av de flytande gränserna mellan vägledning och terapi stämmer väl överens med den vägledning som bedrivs på IV-programmet. En del vägledare väljer att ta sig an även dessa kurativa bitar medan andra håller hårdare på att inte ta uppgifter som de inte anser tillhör vägledning. Utifrån våra resultat har vi fått uppfattningen att det för eleverna på IV- programmet är positivt att vägledaren kan vara flexibel. I intervjuerna med eleverna framkom att elevernas bild av vad man kan prata med vägledaren om sträcker sig förbi den definition av vägledning vi använder oss av. Även vägledarna berättar att de pratar med eleverna om andra saker och att de upplever att det är viktigt att man som vägledare på IV-programmet har stöd från övrig elevvårdspersonal (kurator, skolsköterska). Vägledarna menar att elevens helhetssituation är viktig att få grepp om för att vägledningen ska bli så individanpassad som möjligt. Genom att eleverna har förtroende att prata om andra saker med vägledaren blir denna helhetsbild mer komplett. Vägledarna påpekar dock vikten av att känna sina egna gränser och veta när det krävs att övrig elevvårdspersonal kopplas in. Trots att samarbetet i elevvårdsteamet är viktigt poängteras att sekretessen hos de olika elevvårdarna måste respekteras.

När det gäller innehållet i vägledningen tog vi vår teoretiska utgångspunkt dels i Läroplanen för den frivilliga skolan (Lpf-94) dels i definitionen av vägledning som presenteras i

Karriärvägledning.se.nu (2001). Vägledning ska enligt Lpf-94 sträva mot att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information. Vidare ska eleven få kännedom om arbetslivets villkor särskilt inom sitt studieområde samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m. i Sverige och andra länder. Dessa punkter kan i Karriärvägledning.se.nu liknas vid att den enskilde eleven ska få verktyg och metoder för att söka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att vägledningen på IV-programmet delvis lever upp till detta. Information om arbetsmarknad är något som eleverna i stor grad efterfrågar och som vägledarna menar att

gymnasieprogram, yrken och arbetslivet i stort. Vi tror att detta kan bero på att balansen mellan att själv söka information och få information av vägledaren upplevs olika av vägledarna och eleverna. Vi har själva vid tidigare tillfällen upplevt att elever fått utförlig skriftlig information men att de ändå säger sig fått för lite kunskap om olika program. Vägledarna betonar vikten av att eleverna själva ska söka information men att de kan behöva lite hjälp på vägen. Vi tror att eleverna uppfattar att de får bättre information om de får informationen direkt från vägledaren, än om de ska ta reda på det själv. Återigen handlar det om att vägledaren måste vara flexibel och se till varje individ. Hur kommer det sig att eleven föredrar att få informationen från vägledaren? Naturligtvis skiljer sig detta från elev till elev. En del elever kan ha svårt för att söka information, andra har svårt att ta till sig skriftligt material, för en del elever handlar det om ren lathet det är bekvämare att få informationen serverad än att själv ta ansvar för att söka den.

5.2 Vägledningsprocessen

Lpf-94 tar också upp att varje elev ska utveckla sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. Eleven ska också öka sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Karriärvägledning.se.nu (2001) tar upp att eleverna ska kunna identifiera och formulera sina behov, intressen och förutsättningar samt göra ett urval av relevanta åtgärder. Eleven ska också kunna se möjligheterna till att förverkliga sina idéer och tillgodose sina behov. Utredningen betonar också att vägledningen ska ha fokus på det fria valet. Det fria valet är som beskrivits i inledningen inte så lätt. Många av IV-eleverna har inte heller möjligheten att välja så fritt eftersom det är betygen som avgör var man har möjlighet att komma in. Våra resultat visar att många elever inte är redo för denna typ av vägledning då de inte kommit så långt i vägledningsprocessen. Den typ av vägledning som Ingegerd Sahlström benämner karriärvägledning och som innebär att se vägledning i ett livslångt perspektiv upplever vi att många av eleverna på IV-programmet inte är mogna för. Som tidigare beskrivits har dessa elever en här och nu inställning. Deras fokus ligger till mångt och mycket på att komma in på ett nationellt program. Att analysera konsekvenser av sina val upplever vi att många av eleverna hade svårt för. En del hade svårt att formulera sina intressen och vad de skulle vilja läsa. Här anser vi att vägledarna har en viktig uppgift att hjälpa eleverna utveckla sin självkännedom men också utmana eleverna för att få dem att fundera över vilka konsekvenser olika val får. Våra resultat visar dock att en del elever skulle vara mottagliga för en längre

vägledningsprocess då de har frågor och funderingar kring arbetslivet, framtiden mm. Eftersom en del av eleverna har ett misslyckande från grundskolan bakom sig är det av största vikt att de hamnar rätt, och att det är medvetna om sina val. Det framkommer också av vägledarintervjuerna att de inte arbetar i någon större utsträckning med den del av vägledningen som handlar om att hjälpa eleverna till ökad självkännedom. Vi tror att denna del av vägledningen är grundläggande för eleverna på IV-programmet. För att kunna bedöma olika alternativ måste eleverna först få hjälp att reda ut vad de egentligen vill. Lindhs (1988) vägledningsmodell bygger på principen att en tydlig bild av den sökandes (elevens) situation är en förutsättning för att komma vidare mot de mål som Karriärvägledning.se.nu och Lpf-94 beskriver.

Ett resultat som stämmer väl överens med vår kunskapsbakgrund är arbetet med elevernas individuella studieplaner. I Skollagen står det att en individuell studieplan ska finnas för alla elever på IV. Vår undersökning visar att så också är fallet. Däremot fungerar arbetet med den inte som skollagen föreskriver. Meningen är att eleverna ska vara delaktiga i utformningen av planen, samt arbeta kontinuerligt med den. Vi har kommit fram till att eleverna har liten, eller ingen, kunskap om vad den individuella studieplanen innebär. Detta stämmer väl överens med vad som står i Det individuella programmet – ett flexibelt program för framtiden (1996). Eftersom meningen med de individuella studieplanen är att elevens behov och kvalifikationer ska stå i centrum finner vi det mycket anmärkningsvärt att de flesta inte alls kommit i kontakt med sin individuella studieplan. Planen ska dessutom fungera som en kvalitetssäkring gentemot eleven. De har rätt att få den utbildning som anges i den individuella studieplanen. Vägledarna menar dock att man arbetar med planen vid behov och att revideringar görs i samråd med föräldrar eller elev. Som vi tolkar syftet med den individuella studieplanen ska den vara ett dokument som eleven ska vara väl förtrogen med, samt ha möjlighet att arbeta aktivt med. Eftersom elevens behov ska stå i fokus anser vi att planen skulle kunna användas betydligt mer, t.ex. som ett motivationsskapande verktyg där eleven kan sätta upp delmål utifrån sina egna förutsättningar. Den individuella studieplanen kan göras till ett dokument där eleven hela tiden kan följa sina framsteg och sin utveckling, vilket kan göra att eleven får en tydligare bild av sin utbildning och målet med den. Genom att göra planen mer detaljerad kan den fungera som en motivation för eleven att arbeta mot sitt mål, och kan användas både av lärare i den dagliga verksamheten samt av vägledaren när eleven träffar denne. I väglednings situationer kan vägledaren få en indikation på hur det går för eleven, vad som fungerar bra