Resultat

Resultatet i denna kunskapsöversikt kommer att redovisas i kommande avsnitt och resultatet har disponerats i olika teman enligt följande: Etik, moral och känslor,

elevinflytande, samspel och samverkan, dramapedagogik, lek, utomhusaktiviteter samt läs- och skrivaktiviteter.

4.1 Etik, moral och känslor

Pedagogikprofessorn Johan Öhman refererar att i policydokument om hållbar utveckling förväntas det att elever ska kunna göra etiska bedömningar och handla på ett moraliskt sätt.

Det förväntas då att läraren ska kunna förmedla den etiska och moraliska delen i sin undervisningspraktik. Därför har Öhman tagit fram en modell som ska vara till hjälp bestående av situationer. Den första situationen belyser att elever inte ska behöva försvara sina moraliska reaktioner i en diskussion därför det kan då uppfattas som en form av indoktrinering. Elever ska istället kunna dela med sig av sina kunskaper med andra utan någon påverkan (Öhman, 2006, 124-126).

Den andra situationen handlar om hur vi handlar i förhållande till normer. Det poängteras att elever ska agera efter vad som föreskrivits i skolkontexten och det kan även här förekomma indoktrinering. För att det inte ska förekomma ska elever få möjligheter att diskutera normer för att därigenom få ett kritiskt tänkande. Den tredje situationen utmärks av reflektioner vad som är rätt och fel. I undervisningspraktiken kan eleverna få möjlighet till övningar av etiska reflektioner. Syftet med dessa övningar är att eleverna få ett kritiskt förhållningssätt till sitt eget sätt att handla till de rådande normerna. För att därefter kunna praktisera det (Öhman, 2006, 125-127).

Docenten i psykologi Maria Ojala poängterar att det finns tre olika sätt som elever kan förhålla sig till för att hantera sina känslor inför klimatförändringar och hållbar utveckling i SO-undervisningen. Emotionsfokuserade strategier handlar om att man inser att

klimatfrågan är ett hot mot sina egna värderingar och att man är orolig. För att få distans till

13

sina känslor gör man något roligt istället. Man vill inte få någon kunskap om klimatfrågan för att undvika negativa känslor. Problemfokuserade strategier utmärks av att man vill göra något för klimatfrågan som att informera andra att leva mer klimatsmart. Men att bara informera andra och inte samverka skapar olust och då vill man inte försöka göra något (Ojala, 2019, 8). Meningsfokuserade strategier uppmärksammar att hopp kan existera i samförstånd med negativa känslor. Klimatförändringar är ett allvarligt problem men genom ett kollektivt handlande kan då ett hopp inges. Man måste vara hoppfull för annars skulle det vara meningslöst att engagera sig (Ojala, 2019, 9).

Lärare måste i sin undervisningspraktik om hållbarhetsfrågor vara införstådd med att bemöta elevers olika känslostrategier. Därför är det av största vikt att lärare i sin utbildning får kunskap om kritisk känslokompetens (Ojala, 2019, 12).

4.2 Elevinflytande

Att arbeta med olika värderingar inom SO- undervisningen om hållbar utveckling är viktigt.

Professorerna inom pedagogik vid Mälardalens universitet Eva Ärlemalm-Hagsér och Anette Sandberg (2011, 194), poängterar vikten av att arbeta med värderingar såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet, moral och etik i undervisningen. Då de anser att det är viktigt att lära eleverna om moral, etik och jämlikhet för att bidra till ett socialt hållbart samhälle. Därför menar de att det är viktigt att man utgår ifrån eleverna i undervisningen och belyser vikten av elevinflytande i undervisningen. De menar att det är viktigt att låta eleverna vara med och påverka undervisningen. Eftersom eleverna då blir en del av den demokratiska beslutsprocessen och lär sig samtidigt om de demokratiska värderingarna

Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011, 194) poängterar ytterligare att det också är viktigt att arbeta med sociala relationer och normer i undervisningen om hållbar utveckling. Då de sociala aspekterna inom hållbar utveckling utgår från normer och värderingar som grundar sig i relationer mellan människor och samhällen. Därför är det viktigt att lära eleverna hur man behandlar sina medmänniskor för att verka mot ett socialt hållbart samhälle.

Ärlemalm-Hagsér och Sandberg menar att detta kan göras genom att diskutera med

14

eleverna hur man behandlar varandra och vad en bra vän är, samt diskutera vikten av att visa empati och omtänksamhet mot sina medmänniskor.

4.3 Samspel och samverkan

En betydelsefull och viktig aspekt att använda sig av i SO- undervisningen om hållbar utveckling är den samverkan och det samspelet som sker mellan lärare, elever och

vårdnadshavare. Först och främst måste vi som lärare inse att vi är en del av det nödvändiga värderingssystem som finns i samhället och att vi är en del av den större världen. Därför har vi också en skyldighet att påverka eleverna att agera hållbart för en hållbar framtid, och eleverna måste därför tidigt förberedas för att agera hållbart.

Enligt Ingrid Pramling Samuelsson, som är professor i tidig barndomsutbildning och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, och Eunhye Park, som är professor i tidig barndomsutbildning vid Ewha Womans University (2017, 383), har lärare och vuxna ansvaret att lägga grunden för elevernas hållbara lärande och samtidigt väcka elevernas intresse för att skapa en mer hållbar värld. Därför är samverkan med elevernas

vårdnadshavare en viktig del i SO- undervisningen om hållbar utveckling. Pramling Samuelsson och Park poängterar vidare att vårdnadshavares engagemang i undervisningen är väsentligt och viktigt, då de menar att samarbetet och samverkan med hemmet är

avgörande för ett livslångt lärande.

Lektorn i pedagogiskt arbete vid högskolan Dalarna Farhana Borg, professorn vid institutionen för naturvetenskap och matematikpedagogik vid Umeå universitet Mikael Winberg och professorn i pedagogiskt arbete vid högskolan Dalarna Monika Vinterek (2017, 169) poängterar också det positiva sambandet mellan elevernas lärande om

hållbarhet och vårdnadshavarnas involvering i undervisningen. De menar att det är viktigt att låta eleverna delta i diskussioner och aktiviteter som rör hållbarhet både hemma och i skolan, vilket ger eleverna en möjlighet att engagera sig i frågor som rör hållbarhet både hemma och i skolan vilket leder till att eleverna fördjupar sitt lärande.

15

Det är således viktigt att engagera vårdnadshavarna i SO- undervisningen om hållbar utveckling och uppmuntra dem till att involvera eleverna i diskussioner och aktiviteter som rör hållbarhet för att fördjupa elevernas kunskaper kring hållbarhet, så att de kan vara med och verka för en hållbar framtid.

4.4 Dramapedagogik

Universitetsadjunkten vid Linköpings universitet Christel Övferström förklarar genom att använda drama som metod i klassrummet kan det ge lärare möjlighet att observera elevers utveckling både inom sig själva likaväl som i samspel med kamraterna (Öfverström, 2006, 93). Det framkom även att elever i en fiktiv situation utifrån ett kunskapsområde fick kunskap om hur de själva skulle uppleva denna situation. Förutom en kunskapsförståelse får eleverna uppleva olika känslor som behöver kommuniceras med lärare. Öfverström framhåller ytterligare en fördel med dramapedagogik, som att det ges möjlighet till olika former av kommunikation som hjälper elever att förstå sig själva och samtidigt få en förståelse för andra i klassrummet. Den andra fördelen är att elever upplever

undervisningen som lustfylld vilket motivera dem att lära och få uppleva att de kan lyckas (Öfverström, 2006, 94).

Pedagogikforskaren Kristina Fredriksson studie handlar om hur lärare uppfattar och använder dramapedagogik i sin undervisning. Det visar sig att lärare anser att de saknar kompetens och att deras tid inte räcker till. En annan anledning är att drama inte har en egen kursplan och därför finns den inte på schemat (Fredriksson, 2019, 120).

I lektorn Marie Jeanne McNaughton studie undervisas elever i hållbar utveckling genom pedagogiskt drama där eleverna och läraren agerar i berättelser. Genom att använda denna metod fick eleverna en djupare förståelse för ämnesinnehållet därför de fick uppleva ämnesstoffet och få en holistisk förståelse för detta (Mcnaughton, 2006, 297). Ytterligare förmågor som eleverna gavs möjlighet var att kommunicera och då kunna uttrycka sina åsikter både i roll som utanför roll. Dessutom utvecklades en empatisk förmåga i samspelet

16

med sina kamrater. Det är när elever får möjlighet till att engagera sig i berättelser och att läraren då har kvalifikationer i detta arbetssätt som får elevernas kognitiva förmåga att utvecklas (Kitson & Spiby, 1992, 291 refererad i Mcnaughton, 2006).

Forskning kring Global Storylines har utformats för att hitta den metodik som får elever att vilja lära sig mer om hållbar utveckling (Mcnaughton, 2014, 17). Lärare och elever skapar en lämplig kuliss en så kallad fris där berättelserna ska utspelas ifrån. Elever får vara karaktärer i ett samhälle som påverkas av en specifik global fråga. De får tillsammans i rollspelet utforska hur de ska hantera uppkomna problem både i roll och utanför roll. I Storylines håller läraren alltid “linjen” i berättelsen även i roll (Mcnaughton, 2014, 21).

Reflektionstiden har en stor betydelse i det pedagogiska arbetet där eleverna utanför roll ska få tillfälle att reflektera över sina karaktärers beteende under drama utvecklingen (Mcnaughton, 2014, 17).

4.5 Lek

Ytterligare ett viktigt inslag att använda sig av i SO- undervisningen om hållbar utveckling är lek (Pramling Samuelsson & Park, 2017, 281). Pramling och Park menar att i hållbarhets undervisning måste man tillgodose barns kunskapsprocesser och att detta kräver kreativitet, lek och uppmärksamhet på verkligheten. De förklarar vidare att det elever lär sig och hur lärare väljer att undervisa säger också något om vad som är viktigt och vilka kunskaper som är privilegierade i samhället.

Genom att tillämpa lek som en undervisningsmetod i SO- undervisningen om hållbar utveckling får eleverna möjlighet att tillämpa sina egna perspektiv, idéer och fantasier, vilket är viktigt för elevers kunskapsutveckling. Pramling och Park (2017, 281) poängterar vikten av att eleverna måste själva vara med och ta ställning till olika idéer, värderingar och kunskaper och uppleva dessa för att omsätta detta till ny kunskap. De förklarar vidare att eleverna måste få erfarenheter och att dessa erfarenheter måste vara personliga samt att de måste få möjlighet att kommunicera dessa erfarenheter för att göra kunskapen och

upplevelsen till sin egen. Vilket kommer leda till att kunskapen fördjupas, annars riskerar

17

kunskapen och värderingarna som eleverna lärt sig dö ut. Därför är användandet av lek i SO-undervisningen av största vikt när man lär eleverna om hållbar utveckling.

Via leken får också eleverna själva vara aktiva i undervisningen och vara aktiva i interaktioner med klasskamraterna och vara med och bilda relationer till sina kamrater (Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2010, 196). Genom leken utvecklar eleverna också viktiga kunskaper och färdigheter om det sociala, då leken bidrar till att förändra elevers attityder och värderingar gällande hur man ska bete sig, hur man ska behandla andra, vad som är orätt och rätt, vilket är viktiga komponenter i social hållbarhet och avgörande för den sociala hållbarheten i framtiden.

4.6 Utomhusaktiviteter

Ytterligare en viktig aspekt att ta med i SO-undervisningen om hållbar utveckling är att använda sig av aktiviteter utomhus. Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011, 195) belyser vikten av utomhusaktiviteter i undervisningen och menar att detta kan främja elevernas attityder och värderingar, samt leda till att eleverna får mer respekt och medvetenhet om naturen, miljön och om hållbar utveckling.

Jenny Aksland docent i naturvetenskaplig didaktik vid Oslo Metropolitan University och Shu-Nu Chang Rundgren professor i didaktik vid Stockholms universitet (2020, Discussion and implications, stycke 1) menar också att utomhusaktiviteter kan fördjupa elevernas lärande om hållbar utveckling och bidra till att fördjupa elevernas omsorg om naturen och engagera eleverna i hållbar utveckling.

Aktiviteter utomhus har också instrumentella värden menar Klas Sandell forskare i

kulturgeografi vid Karlstads universitet och Johan Öhman professor i pedagogik vid Örebro universitet (2013, Motives, stycke 1). De förklarar vidare att utomhusaktiviteter är bra för elevers fysiska och psykiska hälsa och för grupp solidariteten. De menar också att genom att låta eleverna delta i aktiviteter utomhus kan det främja elevers syn på livskvalitet och bidra till att ge eleverna en känsla av ödmjukhet mot naturen.

18

Aktiviteter utomhus som kan främja elevers attityder, värderingar och respekt mot naturen, miljön och hållbar utveckling kan vara allt från att låta eleverna leka fritt i naturen och låta eleverna själva uppleva och upptäcka naturen på egen hand, till aktiviteter som görs tillsammans i grupp. Dessa aktiviteter kan vara att samla och sortera skräp, kompostera organiskt material och gå till avfallsstationer för att sortera.

Genom att sortera, samla och återvinna skärp tillsammans med eleverna får man också en chans att samtidigt skapa en dialog kring vikten av återvinning och att leva hållbart. Att odla tillsammans är också ett exempel på en aktivitet som kan främja hållbara värderingar hos eleverna. Genom att odla tillsammans kan man visa eleverna livets kretslopp och belysa vikten av att leva hållbart så att inte livets kretslopp påverkas negativt (Ärlemalm-Hagsér &

Sandberg, 2011, 195).

Ytterligare exempel på utomhusaktiviteter som kan göras tillsammans och som kan implementeras i SO- undervisningen om hållbar utveckling är att göra natur resor tillsammans med eleverna. En sådan natur resa kan vara att besöka skogen (Aksland &

Chang Rundgren, 2020, Results, stycke 3). Genom att låta eleverna besöka skogen kan eleverna undersöka och göra observationer av skogen och tillsammans kan man diskutera detta med eleverna och koppla det till hållbar utveckling. Hittar eleverna skräp i naturen kan man prata om vikten av återvinning och vad skräpet får för betydelse för skogens och naturens biologiska mångfald.

Aksland och Chang Rundgren (2020, Results, stycke 3) poängterar också att man kan prata om sambandet mellan biologisk mångfald och den mänskliga inblandningen och koppla detta till hållbar utveckling, hur man tar hand om miljön, hur allt hänger ihop och hur allt samspelar. De skriver vidare att man också kan låta eleverna vara med och återställa en naturlig livsmiljö för naturens djur i närområdet för att återigen belysa vikten av att leva hållbart och återvinna så att det inte påverkar andra arters livsmiljö. Genom att ha

aktiviteter i naturen kan man också inspirera till en mer hållbar livsstil menar Sandell och Öhman (2013, motives, stycke 2).

19

Utöver utomhusaktiviteter menar Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011, 195) samt Aksland och Chang Rundgren (2020, results, stycke 4) att man också kan implementera återanvändbart material i skolans miljö och tillverka saker av t.ex. toalettrullar eller

avfallsmaterial för att belysa vikten av återanvändning samt göra eleverna medvetna om att saker faktiskt kan återanvändas och prata med eleverna om att det hjälper miljön, vilket i sin tur påverkar den hållbara utvecklingen. Aksland & Chang Rundgren poängterar också att man kan låta eleverna själva vara med och samla och återanvända skräpet genom att anordna skräpdagar där eleverna får samla skräp på skolgården.

4.7 Läs- och skrivaktiviteter

Att använda sig av böcker och bygga på elevernas egna berättelser är något som är betydelsefullt att använda sig av i SO-undervisningen om hållbar utveckling.

Catarina Schmidt, som är lektor i pedagogik med inriktning mot läskunnighet vid Göteborgs universitet (2017, 173), skriver att genom att använda sig av alternativa

textböcker, en så kallad stor bok får man möjlighet att samla elevernas egna berättelser som man sedan kan utgå ifrån i undervisningen. Eleverna får då chansen att dela sina

erfarenheter, upplevelser och deras syn på närområdet. Detta kan i sin tur kopplas till SO-undervisningen om hållbar utveckling genom att diskutera elevernas syn på samhället och närområdet. Är samhället hållbart? Vad kan mer göras för utvecklingen av ett mer hållbart samhälle? Schmidt förklarar vidare att genom att använda sig av texter i undervisningen om hållbar utveckling ger det eleverna möjlighet att beskriva, jämföra och utforska innehållet i texter och platser i sitt område och jämföra och relatera detta till omvärlden i frågor som rör hållbarhet.

Böcker i undervisningen kan också bidra till att fördjupa elevernas etik och sympatisk fantasi. Olof Franck, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterade ämnen vid Göteborgs universitet, och Christina Osbeck, lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Göteborgs universitet (2016, Ethics and sympathetic imagination through narratives, stycke 1), hänvisar till

20

Nussbaums begrepp”sympatisk fantasi”, vilket innebär förmågan att känna igen och förstå andra människors val i livet. Detta ger enligt Nussbaum en existentiell och etisk förståelse av andra människor, deras val och deras handlingar. Nussbaum menar att genom att ge barn möjligheten att ta del av berättelser och tragedier ger man barnen möjlighet att

reflektera över hur de själva ska agera, och genom berättelser kan barnen få moralisk insikt och insikt i hur andra agerar och deras tankar. Nussbaum poängterar också genom att interagera litteratur i undervisningen kan eleverna få engagera sig i berättelsen och också utöka deras etik, då deras sympatiska fantasi fördjupas genom deras egna erfarenheter av berättelserna. Franck och Osbeck förklarar slutligen att berättelser i SO-undervisningen kan utveckla elevernas framtidsvisioner mot ett mer hållbart samhälle och leda till att eleverna argumenterar för denna vision.

Ytterligare en aktivitet eleverna kan uppmuntras till är att ta bilder på närområdet och skriva och berätta om bilderna de tagit och koppla detta till hållbar utveckling.

Eleverna kan också uppmuntras i att skriva brev till t.ex. kommunen om deras syn på hur samhället är och vad närområdet är i behov av för att bli ett hållbart samhälle. Schmidt (2017, 174) poängterar vikten av när barn uppmuntras, hon menar att genom att uppmuntra barn får eleverna möjlighet att beskriva sin egen värld, vilket kan leda till att eleverna tänker, spekulerar och ifrågasätter mer, vilket är betydelsefullt i utvecklingen av ett hållbart samhälle.

21