Resultatdiskussion och slutsats

Därför har också hållbar utveckling en stark koppling till lärarprofessionen då det är vi lärare som har en del av ansvaret att lära ut hållbar utveckling till eleverna och se till så att eleverna får de kunskaper som krävs för att agera hållbart och påverka samhället i positiv riktning. Genom att ta del av resultatet i denna kunskapsöversikt där vi har kunnat besvara frågeställningen “Vilka undervisningsmetoder anser forskningen effektiv och lämplig att använda vid undervisning om hållbar utveckling?” kan lärare och studenter få tips och idéer på hur man kan undervisa om hållbar utveckling i SO- undervisning i årskurserna F-3.

5.1 Resultatdiskussion och slutsats

Ett viktigt inslag som man bör arbeta med i hållbar utveckling i SO-undervisningen är etik och moral. Då det är av största vikt att elever ska kunna göra etiska bedömningar och handla på ett moraliskt sätt för att påverka den hållbara utvecklingen i positiv riktning (Öhman, 2006, 124). Därför är det viktigt att man i SO-undervisningen pratar om värderingar och normer och låter eleverna själva reflektera kring de rådande normerna.

Detta kan göras genom att låta eleverna delta i övningar där syftet är att göra etiska reflektioner tillsammans med eleverna.

Ytterligare ett viktigt inslag som bör ingå i SO-undervisningen om hållbar utveckling är att utgå utifrån de känslor som hållbar utveckling väcker hos eleverna. Eleverna kan känna hopp, oro, ångest inför framtiden, därför är det av största vikt att synliggöra och diskutera

23

dessa känslor i undervisningen. Därför är det betydelsefullt och viktigt att läraren har kritisk känslokompetens och har fått det i sin lärarutbildning (Ojala, 2019, 12).

Undervisningen bör också utgå utifrån eleverna och låta de vara med och påverka

undervisningen. Genom att låta eleverna få vara en del av de beslutsprocesserna som sker i klassrummet får de möjlighet att lära sig om de demokratiska värderingarna, vilket är väsentligt för att skapa en social hållbar utveckling.

Sociala relationer och hur man behandlar varandra är också viktiga delar av de demokratiska värderingarna och därför bör man i SO- undervisningen diskutera med

eleverna hur man behandlar varandra och vad en bra vän är (Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 194). Utöver bör också fler diskussioner skapas i klassrummet angående hållbar utveckling och vikten av att leva hållbart. Detta bör ske i samverkan med hemmet, då elevernas vårdnadshavare har en positiv inverkan på deras lärande om hållbar utveckling. Eleverna har också en positiv inverkan på deras vårdnadshavare, då den yngre generationen har en betydelsefull och avgörande roll i att föra vidare ny kunskap om hållbar utveckling till den äldre generationen och också bidra till att förändra deras attityder gentemot

hållbarhetsfrågor (Charry & Parguel, 2019, 1506).

Undervisningsmetoder som framkommit som viktiga i SO-undervisningen om hållbar utveckling, och som forskningen anser är effektiva samt lämpliga att använda är lek, dramapedagogik, utomhusaktiviteter och olika läs- och skrivaktiviteter. Därför bör lärare också använda dessa i undervisningen. Genom lek och drama får eleverna vara aktiva och delaktiga och bilda sina egna erfarenheter och tillämpa sina egna perspektiv, idéer och fantasier (Pramling & Park, 2017, 281).

Genom att bygga upp fiktiva situationer och berättelser som eleverna får uppleva i leken och dramat bidrar det till att de får uppleva olika känslor, situationer och utforska olika problem. Dessa kan sedan diskuteras tillsammans med eleverna, där man reflekterar över berättelsen och t.ex. över vad som är rätt och fel. Eleverna får då således en chans till att uttrycka sina åsikter, känslor och värderingar. Genom att låta eleverna agera i berättelser får

24

eleverna också förståelse för ämnesinnehållet, samt möjligheten att bilda sociala relationer till sina klasskamrater (Mcnaughton, 2006, 297; Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2010, 196).

Lek och drama är också något som upplevs som lustfyllt och ökar elevernas motivation och intresse till undervisningen (Öfverström, 2006, 94).

Utomhusaktiviteter bör användas i SO- undervisningen då de är effektiva eftersom kan bidra till att fördjupa elevernas lärande om hållbar utveckling och främja elevernas attityder och värderingar. De kan också leda till att eleverna får mer respekt för miljön och för hållbar utveckling (Aksland & Chang Rundgren, 2020, Discussion and implications, stycke 1; Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2011, 195).

Att använda utomhusaktiviteter i undervisning om hållbar utveckling är något även författaren Geoff Cooper (2012, 28-29) belyser vikten av. Han poängterar vikten av utomhuslärande och diskuteras dess effektivitet. Han menar att utomhusmiljön spelar en avgörande roll för elevers lärande om hållbar utveckling. Genom att integrera

utomhusmiljön i SO-undervisningen får eleverna direkta erfarenheter och får ta del av verkliga situationer vilket Cooper förklarar vikten av. Han menar genom att låta eleverna ta del av verkliga situationer kan det bidra till att eleverna reflekterar över deras handlingar och uppmuntrar dem till att fundera över sina livsstilar. Vilket kan bidra till att eleverna väljer att förändra sina val och levnadssätt mot mer hållbara livsstilar.

Slutligen bör också olika läs- och skrivaktiviteter användas i SO- undervisningen om hållbar utveckling. Då sagor och böcker kan fördjupa elevernas sympatiska förmåga och leda till att eleverna får moralisk insikt. Genom att använda olika skrivaktiviteter får eleverna själva tänka och beskriva sin värld, samt spekulera kring hur de vill att samhället ska se ut, vilket är betydelsefullt i utvecklandet av ett hållbart samhälle (Schmidt, 2017, 174).

25

5.1.1 Reflektion kring metodernas eventuella utmaningar

Det vi reflekterat kring som de undervisningsmetoderna som forskningen anser är effektiva och lämpliga att använda i undervisningen om hållbar utveckling, är att dessa metoder kanske inte alltid lämpar sig för alla elever. Då det kan finnas elever i klassen som har särskilda svårigheter. Dessa elever kan ha svårigheter med det sociala, koncentrationen eller andra generella svårigheter där stöd krävs. Därför kan det vara en utmaning att använda undervisningsmetoder så som lek, drama, samt utomhusaktiviteter i

undervisningen om hållbar utveckling, om det finns elever i klassen som har dessa svårigheter. Då dessa metoder ställer krav på att elever kan samspela och interagera med andra elever i undervisningen. Samtidigt är det ofta gynnsamt med konkreta

undervisningsmetoder så som undersökande arbetssätt där eleverna får möjlighet att göra konkreta kopplingar när deras koncentrationsförmåga brister.

Att använda utomhusaktiviteter i undervisningen kan också leda till att läraren ställs inför vissa utmaningar. Dels kan det finnas elever i klassen som har funktionshinder och då blir det en utmaning hur man kan inkludera dessa, samt om det ens är möjligt att genomföra aktiviteter utomhus. Det kan även finnas elever i klassen som inte gillar att vara ute eller har andra svårigheter som gör att eleven inte kan vistas utomhus. Därför kan det bli en utmaning i hur man kan utnyttja utomhusmiljön för att lära eleverna om hållbar utveckling samt en utmaning att hitta andra undervisningsmetoder som väger lika tungt som

utomhusmiljön gör i lärandet om hållbar utveckling.

Ytterligare en utmaning som lärare kan tänka ställas inför är att det kan finnas elever i klassen som har läs- och skrivsvårigheter och därför kan dessa elever ha svårigheter med de undervisningsmetoder som grundar sig på att eleverna ska skriva och läsa. Eleverna kan även ha svårigheter med språket och därför blir också aktiviteter där eleverna ska samtala svåra för dessa elever. En annan utmaning som kan finnas i undervisningen är den samverkan med vårdnadshavarna som forskningen nämner betydelsefull för elevernas lärande om hållbar utveckling. Denna samverkan kan bli svår om elevernas vårdnadshavare saknar engagemang för undervisningen. Slutligen bör man också reflektera kring frågan om

26

vi lärare verkligen får en kritisk känslokompetens i vår utbildning? Samt vad detta har för betydelse för undervisningen?

Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras trots metodernas eventuella utmaningar att det är viktigt att utgå ifrån en elevcentrerad undervisning där elever får ha inflytande och där man samverkar med vårdnadshavarna. Det är också viktigt med kreativa undervisningsmetoder så som lek, pedagogiskt drama, utomhusaktiviteter, läs och skrivaktiviteter. Därför bör dessa användas i SO-undervisningen om hållbar utveckling för att konkretisera ett komplext ämne för elever i förskoleklassen och lågstadiet.