Inledningsvis i detta kapitel ges en bild av hur kommunerna ser ut. En redovisning görs av resultatet av enkätundersökningen, som ligger till grund för försöket till kartläggning av barn i hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd i respektive kommun. En kort presentation av informanterna ges även i denna del.
Vi redovisar avslutningsvis vad våra informanter uppgivit kring de fyra nyckelbegreppen: definition av barnperspektiv, tankar kring fattigdom, vilka måldokument kring barnperspektivet som finns inom respektive kommun och en bild av hur de implementeras.
5.1 Presentation av Alingsås och Kungsbacka kommuner samt redovisning
från enkätundersökning
5.1.1 Alingsås kommun
Alingsås kommun hade 1 november 2003 35 515 invånare enligt Statistiska Centralbyrån (SCB)102. Andelen barn mellan 0-18 år var 8 640, det vill säga 24,3 procent av befolkningen. Enligt SCB räknas Alingsås som en medelstor stad.
I Alingsås kommun ligger socialförvaltningen under socialnämnden och dess arbetsutskott103. Ekonomienheten är en av fem enheter inom IFO. Enheten består av områdeschef samt fyra handläggare på mottagningsgruppen, två handläggare som arbetar med ungdomar 18-25 år, tre handläggare som arbetar med vuxna över 25 år samt en handläggare som arbetar med skuldsanering, budgetrådgivning och konsumentrådgivning. Likaså finns en arbetsmarknadskonsulent som är kopplad till Arbetsmarknadsenheten.
På nämndnivå valde vi att intervjua socialnämndens ordförande Christian Jerhov. Han har varit aktuell på sin befattning sedan 2003. Han är fritidspolitiker (m) och arbetar som rektor. Han är ekonom och samhällsvetare.
På förvaltningsnivå valde vi att intervjua planeringschefen Kaija Merta. Hon arbetar med utvecklingsfrågor, kvalitetsfrågor, fortbildningsfrågor och omvärldsbevakning för IFO. Hon har varit aktuell på sin befattning sedan 2002. Hon är socionom och examinerades 1976. Hon har arbetat inom kommunal socialtjänst i olika former samt med forskning och utbildning i socialt arbete på universitetet.
På enhetsnivå valde vi att intervjua enhetschefen för ekonomienheten Tuula Bengtsson. Hon har varit aktuell på sin befattning sedan 2001. Hon är socionom och examinerades 1982. Hon har arbetat inom kommunal socialtjänst i olika former.
5.1.2 Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun hade 1 november 2003 67 569 invånare enligt SCB104. Andelen barn mellan 0-18 år var 18 589, det vill säga 27,5 procent av befolkningen. Enligt SCB räknas Kungsbacka som en förortskommun.
Enheten Stöd och Försörjning (ESF) är en enhet av sex som lyder under Individ- och Familjeomsorgsnämnden105. ESF består av en verksamhetschef, fyra handläggare som arbetar som mottagningssekretare samt fyra handläggare som jobbar med vuxna och barnfamiljer som har behov av försörjningsstöd i mer än tre månader. Två ungdomshandläggare för ungdomar
mellan 18-25 år finns också samt två handläggare som arbetar med skuldsanering och hushållsekonomisk rådgivning. Vidare finns det ekonomihandläggare med arbetsuppgifter som exempelvis dödsboanmälningar och egen medelsförvaltning.
På nämndnivå valde vi att intervjua socialnämndens ordförande Marianne Hultén. Hon har varit aktuell på sin befattning sedan 1998. Hon är fritidspolitiker (m) och har arbetat som grundskolelärare. Hon är nu pensionär.
På förvaltningsnivå valde vi att intervjua IFO: s förvaltningschef Gunnel Petersson. Hon har varit aktuell på sin befattning sedan 2001. Hon är socionom och examinerades 1973. Hon har främst arbetat inom kommunal socialtjänst.
På enhetsnivå valde vi att intervjua verksamhetschefen för enheten för stöd och försörjning, Ragnhild Ekelund. Hon har varit aktuell på sin befattning sedan 2003. Hon är socionom och examinerades 1981. Hon har arbetat inom olika kommunala förvaltningar.
5.1.3 Enkätundersökning
I vår enkätundersökning av antal aktuella barnfamiljer och antal barn fann vi att dessa uppgifter var mycket svåra att få fram i de datasystem som används på respektive enhet. Uppgifter om umgängesbarn existerar inte i de sökverktyg som finns. Varje handläggare fick plocka fram de flesta uppgifterna manuellt.
I Alingsås kommun var 496 hushåll (alla former av bistånd enligt 4: 1 och 4: 2 SoL) aktuella på ekonomienheten den 1 december 2003. Antal hushåll som inkluderade barn var 84 stycken, det vill säga 17 procent. Av dessa 84 hushåll har 30 hushåll levt på försörjningsstöd under mer än 10 månader, det vill säga 36 procent och 18 hushåll hade en kontakt med andra verksamheter inom socialförvaltningen, det vill säga 4,7 procent. Totalt 251 barn hade förälder/föräldrar som uppbar försörjningsstöd, inklusive umgängesbarn. Andelen fattiga barn av befolkningen beräknas utifrån ovanstående att vara 2,9 procent vid mättillfället.
I Kungsbacka kommun var den 1 december 2003, 438 hushåll (försörjningsstöd enligt 4: 1 SoL) aktuella på Enheten för stöd och försörjning. Antal hushåll inkluderade barn var 201 stycken, det vill säga 45,9 procent. Av dessa 201 hushåll har 90 hushåll levt på försörjningsstöd under mer än 10 månader, det vill säga 44,8 procent och 46 hushåll hade en kontakt med andra verksamheter inom socialförvaltningen, det vill säga 22,9 procent. Totalt var det 239 stycken barn som hade förälder/föräldrar som uppbar försörjningsstöd, exklusive umgängesbarn. Andelen fattiga barn av befolkningen beräknas utifrån ovanstående att vara 1,3 procent vid mättillfället.
5.2 Intervjuredovisning
I detta kapitel sammanfattar vi vad våra informanter uppgivit kring de fyra nyckelbegreppen: definition av barnperspektiv, tankar kring fattigdom och vilka måldokument kring barnperspektivet som finns inom respektive kommun samt en bild av hur barnperspektivet har implementeras.
5.2.1 Barnperspektiv
Hänvisning sker till FN: s barnkonvention, SoL och kommunens måldokument samt kommunala dokument kring barnperspektiv.
Våra informanter på nämndnivå utgår främst från FN: s barnkonvention106 samt begreppen ”barnens bästa” och att ”sätta barnen i centrum”. Informanterna på nämndnivå har en vag bild
av vad begreppet barnperspektiv innebär på ett praktiskt plan. De tillfällen de som politiker diskuterar begreppet i ekonomiska sammanhang är vanligtvis vid nämndsammanträden angående utredningar om vräkningar och el-avstängningar för barnfamiljer. Båda informanterna säger att nämnden kommer att fördjupa sig ytterligare inom ämnet i den närmsta framtiden.
På förvaltnings- och enhetsnivå framhålls barnet som individ och som en del av en helhet/familjen. Likaså beskrivs vad ett barnperspektiv inte är, enligt Bengtsson: ”Att skyffla ut bistånd är inget barnperspektiv; familjen skall till exempel kunna klara av att betala för en fritidsaktivitet även efter att biståndet har upphört.” Barnperspektivet är ett synsätt som ska vara med som en naturlig del i hela handläggnings- och beslutsprocessen. Barnperspektivet är också cementerat utifrån uppdraget att arbeta med och för barn. Merta beskriver att vi skall ta in barnens perspektiv i våra bedömningar till beslut. Barn är medvetna om vad som händer. Barn skall få vara delaktiga, bli tagna på allvar och få yttra sig själva kring sin situation. Barn skall dock ej få styra eller bli belastade med vuxenansvar. Genom att göra dem delaktiga hjälper vi dem att förstå sammanhanget.
5.2.2 Fattigdom
På nämnd- och förvaltningsnivå är begreppet ”fattiga barn” mycket laddat och definieras olika. Det är som Hultén säger; ”jag tycker illa om ordet fattiga barn”. Hultén anger att nämnden har diskuterat utifrån Socialstyrelsens rapport om ekonomiskt utsatta familjer. Något politiskt ställningstagande och yttrande konstaterar hon att det inte finns. Vidare berättar hon att den enda gången då nämnden diskuterar detta med fattigdom och barn är vid det årliga beslutet om ”julpeng”. Merta ser ämnet som en realitet som bör lyftas fram på ett tydligare sätt på alla nivåer.
På enhetsnivå är begreppet fattigdom något man vill lyfta upp till diskussion på högre nivå, framförallt utifrån att andelen familjer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd ökar. Ekelund och Bengtsson pekar båda på exempel angående upplevelsen av den relativa fattigdomen: ”Man sticker ut om man är lite fattig i Kungsbacka” säger Ekelund. ”Det är värre att vara barn i ett fattigt hushåll i Alingsås än i anonymiteten i storstaden i och med att man märks mer” säger Bengtsson. Likaså ses behov av dialog med andra kommunala verksamheter kring konsekvenserna av barns ekonomiska utsatthet bland annat med skolan, angående aktiviteter anordnade av dem, till exempel skolresor, klassinsamlingar med mera.
5.2.3 Måldokument
5.2.3.1 Alingsås
Socialförvaltningen i Alingsås fastställer årligen ett facknämndsprogram som anger verksamhets- och resultatmål. I programmet för 2003 anges att man ska beakta vad barnens bästa kräver. Dessa mål bryts sedan ner på förvaltnings- och enhetsnivå. I IFO:s verksamhetsmål anges att barnens bästa ska beaktas samt att barns och ungdomars delaktighet ska främjas i all verksamhet. Varje enhet bryter sedan ner verksamhetsmålen. I ekonomienhetens verksamhetsmål anges:
• Barnen ska synliggöras genom att i grundutredningen barnens namn, ålder, relation till den sökande samt en bild ges av dess fritidssysselsättning ska anges. • I alla ärenden ska barnens situation lyftas fram, både hemmavarande barn och
Barnens fritidssysselsättning ska prioriteras och förutsättningar skapas för att barnet ska kunna gå kvar i en fritidsaktivitet trots att familjen fått försämrad ekonomi.
Till grund för programmet ligger ett måldokument baserat på "KAL"-projektet107. ”KAL”-projektet var ett tvärkommunalt nätverksprojekt inom socialtjänsterna i Kungälvs, Alingsås och Lerums kommun. Projektet började i januari 1999 och avslutades i december 2000. Grundsyftet var att utveckla det sociala arbetets innehåll. Likaså ville man utveckla socialsekreterarnas professionella kompetens genom ett tvärkommunalt erfarenhets- och kunskapsutbyte samt genom dialoger emellan kollegor med samma arbetsuppgifter i de tre kommunerna. Olika temagrupper bildades. En temagrupp valde temat "barnperspektiv i socialt arbete". I slutdokumenten108 presenterades en definition av begreppet barnperspektiv. Likaså lyftes några punkter angående förverkligandet av det fortsatta arbetet fram, och några punkter angavs som är viktiga vad gäller barnperspektivet i utrednings- och behandlingsarbetet med barn och barnfamiljer. Behovet av en stöd- och resursfunktion för att hålla det fortsatta arbetet levande framhölls. Dokumentet sammanfattades i ett blad som varje handläggare fått ta del av och som finns som vägledning i arbetet med att ha ett aktivt barnperspektiv.
Samtliga handläggare ska gå en barnsamtalsutbildning som anordnas av förvaltningen. 5.2.3.2 Kungsbacka
Individ- och familjeomsorgsnämnden i Kungsbacka kommun fastställer varje år en verksamhetsplan som spänner över två år. Verksamhetsplanen innehåller tre delar: verksamhetsbeskrivning, övergripande styrdokument samt verksamhetsplan. Dessa bryts sedan ner till förvaltnings- och enhetsnivå.
I det övergripande styrdokumentet för IFO åren 2004-2006 är ett av inriktningsmålen att ”IFO skall verka för barns och ungdomars bästa enligt FN: s barnkonvention”, samt som uttrycks i ett av de två strategiska utvecklingsområden: ”Genom samordning och samverkan med andra myndigheter tillvarata kommunens samlade resurser med barnens behov i fokus”. Vidare finns målet för ESF att ”Tillvarata barns och ungdomars rätt till båda sina föräldrar” samt att ”Verka för ett godtagbart och skäligt boende för kommuninvånarna”.
I verksamhetsplanen för IFO finns även barnkonventionen nämnd. Dessa uppgifter är hämtade från ett grundläggande policydokument för barn- och ungdomsfrågor i Kungsbacka kommun. Det policydokumentet är publicerat 2002 som ett inriktningsmål inom IFO, och det vilar på Barnkonventionens 54 artiklar där främst tre lyfts fram:
• ”Principen om att barnets bästa ska sättas i främsta rummet”, artikel 3 • ”Principen om rätten till liv och utveckling”, artikel 6
• ”Principen om rätten att uttrycka sina åsikter”, artikel 12
Utifrån detta policydokument har Kommunfullmäktige tagit fram ett ytterligare dokument -Vi har också rättigheter109, om barnkonventionen i Kungsbacka. Genom en enkät till 600 barn och ungdomar ville politikerna få in synpunkter från medborgarna inför arbetet med att ta fram riktlinjer för barn- och ungdomsfrågor. Dessa synpunkter vilar som grund i dokumentet. Detta dokument innehåller riktlinjer för alla som beslutar i barn- och ungdomsfrågor. Syftet är att alla beslut som påverkar barn och unga i kommunen ska fattas med tanke på barnets bästa. Målet ska vara att alla nämnder ska arbeta för att Barnkonventionen ska omsättas i praktiken i
107 KAL 7/2001. Lära ur det nära - slutrapport från det tvärkommunala nätverksprojektet. Stiftelsen trygghetsfonden för kommuner och landsting.
108 ibid
all verksamhet. Kungsbackas barn och ungdomar ska senast år 2005 märka att barnkonventionen tillämpas i kommunen. Kommunstyrelsen kommer att göra en utvärdering under 2005 av dess efterlevnad.
Specifika mål för ESF då det gäller barnperspektivet är under arbete. Första steget, berättar Ekelund, är deltagande i FoU i Västs cirkel ”Barnperspektivet i socialt arbete med ekonomiskt utsatta familjer”.
5.2.4 Implementering av måldokument
Utifrån FN: s barnkonvention har både Alingsås och Kungsbacka kommuner formulerat måldokument angående barnperspektiv. I dokumenten anges en definition samt en tydlig tanke om hur implementering och uppföljning skall se ut. Ambition finns att lägga tid och resurser på detta. På nämndnivå förutsätter man att intentionerna i måldokumenten följs samt anger att det är i årsredovisningen och i verksamhetsberättelsen som resultaten av detta kan följas upp.
På förvaltnings- och enhetsnivå anger man att tydliga måldokument finns: det gäller dock att hålla dessa levande. Det görs bland annat genom förvaltningsövergripande utbildnings- och diskussionstillfällen. Att hålla kunskapen och engagemanget levande är svårt, främst på grund av stor personalomsättning samt begränsade resurser. Det är en ständigt pågående process där informanterna har ett stort ansvar samt där en kontinuerlig dialog mellan och inom nivåerna spelar en stor roll.
I båda kommunerna finns så kallade BUS-grupper, Barn och Unga i Samverkan, som är samverkansforum. I Alingsås kommun ingår där representanter från utbildningsförvaltningen, individ och familjeomsorgen, barn- och ungdomsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. I Kungsbacka kommun ingår förskole- och grundskoleförvaltningen, individ och familjeomsorgen samt primärvården. Dessa aktörer har en viktig roll i implementeringsprocessen.
På enhetsnivå har handläggare både kunskap och vilja vad gäller att lyfta barnperspektivet i arbets- och beslutsprocesser. Arbetet med att koppla ambitionerna i måldokumentet till beslutsdiskussioner och dokumentationen görs idag på ett mer medvetet sätt än tidigare.