I detta kapitel ger vi en teoretisk utgångspunkt för vårt arbete. Vi redovisar vad som finns skrivet kring barnperspektivet i Socialtjänstlagen (SoL) samt de definitioner av barnperspektiv och fattigdom vi valt att använda. Vi har huvudsakligen utgått från rapporter från Socialdepartementet och Barnombudsmannen.
4.1 FN: s barnkonvention och barnperspektivet i SoL.
År 1998 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen som syftar till att stärka barnperspektivet. Första kapitlet 2 § SoL svarar mot artikel 3 i FN: s barnkonvention och lyder:
När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.
Principen om barnets bästa är ledstjärnan i konventionen. Det innebär att vid åtgärder som rör barn inom socialtjänsten skall barnets bästa sättas i främsta rummet. Barnperspektivet innebär också att barnets situation skall uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. Viktigt är att dokumentera de överväganden som har gjorts och hur de har påverkat beslutet. Vad som är barnets bästa är inte en gång för alla givet. Begreppet är relativt, skriver Bergstrand i boken Den nya socialtjänstlagen91. Han menar att barnperspektivet betyder olika saker för olika människor beroende på hur man uppfattar barns behov. Dessutom menar han att innebörden i begreppet barnets bästa förändras i takt med nya kunskaper samt de för tillfället rådande värderingarna i samhället. Regeringen anser att vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Det handlar både om att se en situation utifrån barnets synvinkel, med barnets ögon, och att som vuxen se barnet och lyssna på barnets synpunkter. Utredningar om ekonomiskt bistånd har traditionellt ett tydligt vuxenperspektiv. Handläggningen behöver alltså ha både ett vuxen- och ett barnperspektiv. Det viktigaste är att göra barnet synligt i utredningen.
Detta synsätt innebär inte en mer generös behovsbedömning för barnfamiljer med långvarigt socialbidragsberoende. Men med en individuell behovsbedömning som grund för rätten till socialbidrag bör man ta särskild hänsyn till vad barnets bästa kräver i sådana situationer där det kan anses mer utsatt än vad som kan anses vara normalt för andra barn.
Som exempel på ovanstående ger Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd följande93:
• Om det är en förutsättning för att barn skall kunna deltaga i fritidsaktiviteter. • Om det är en förutsättning för att en förälder skall kunna ha umgänge eller
kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för till exempel lek och fritid samt telefon.
•
Vid bedömning skall handläggare ta särskild hänsyn till barns behov även hos förälder där barnet enbart vistas under umgängestid.4.2 Definition av barnperspektiv
Det finns många och långa definitioner av vad det innebär att ha ett barnperspektiv. En kort definition gavs av cirkelledarna som kan sammanfatta de definitioner som används i Alingsås och Kungsbacka kommuner. Cirkelledarna definierar barnperspektivet i socialt arbete med ekonomiskt utsatta familjer på följande sätt:
4.3 Implementering av barnperspektiv.
Ett förändringsarbete med att implementera barnperspektivet i socialt arbete i familjer som uppbär ekonomiskt bistånd är sedan länge uppmärksammat från olika nivåer i samhället94. Under 1990-talet har kommuner och landsting uppmanats att särskilt väga in konsekvenser för både miljö, hälsa och jämställdhet i sina arbets- och beslutsprocesser. Nu har turen kommit till barnperspektivet. Detta har i sammanhanget kallats för ”mainstreaming”, en så kallad huvudfåra. Det betyder enligt författarna att en verksamhet skall genomsyras av ett visst perspektiv i arbets- och beslutsprocesser, på alla nivåer och på alla områden, av oss handläggare som en självklar del av vår verksamhet.
93 Socialstyrelsen (2000), Handbok om ekonomiskt bistånd.
94 Barnombudsmannen (2002), Att förverkliga barnkonventionen - slutrapport från ett treårigt uppdrag, nätpublikation.
Barnperspektiv är:
• Att ha barnet i den egna synvinkeln • Att sträva efter att se med barnens ögon
Konsekvenser dras sedan utifrån det vuxna perspektivet om vad barnet behöver inom de ramar som ges och med stöd av FN: s Barnkonvention.
Integrationen av ett nytt perspektiv i en organisation kan visas som en modell med en trappfigur (Ekonomistyrningsverket, Barnperspektivet vid statliga beslut Vägverkets modell 1999.)95
Kommunen måste i första hand på ledningsnivå inse att man har ansvaret för implementeringen av barnperspektivet i arbets- och beslutsprocesser. Sedan är nästa steg att alla i organisationen känner ett eget personligt ansvar för att anlägga ett barnperspektiv i handläggningen genom det egna arbetet. Slutligen, det översta steget är att komma underfund med hur barnperspektivet praktiskt skall införlivas i det dagliga arbetet.
För att lyckas behöver vi tillämpare förstå, kunna och vilja genomföra beslutet (Lundquist, L. Implementation Steering, An Actor-Structure Approach, 1987)96:
Förstå betyder kunskap om barnperspektivets syfte och innebörd. Ett krav är att vi
tillämpare söker och får möjlighet att utveckla kunskap och dialog med andra intresserade. För att kunna krävs att en rad olika praktiska förutsättningar är uppfyllda, bland annat politiska beslut, entydigt stöd från ledningen, tid för arbetsprocessen genom dialog och samverkan samt delaktighet och långsiktighet. Av oss som skall verkställa, tillämpa och praktiskt genomföra utredningar med ett tydligt barnperspektiv krävs en vilja att verkligen förändra samt tålamod och ett starkt engagemang.
För att en förändring skall komma till stånd är det lärandet mellan människor i dialog med varandra som är viktigt.
4.4 Definitioner av långvarigt behov av ekonomiskt bistånd samt relativ
fattigdom och riskfaktorer kring fattigdom.
I vår studie har vi valt att använda oss av begreppet ekonomiskt bistånd. Med detta menas det så kallade försörjningsstödet samt bistånd för livsföring i övrigt enligt 4 kapitlet SoL. Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd definieras som de hushåll som har uppburit bistånd i minst tio månader under minst ett kalenderår97.
Vi har valt i vår studie att definiera fattigdom så som Socialstyrelsen gör98. Fattigdom saknar en allmänt vedertagen och accepterad definition i Sverige men kan i vid mening betraktas som ”ett av bristande ekonomiska resurser framtvingat tillstånd, som manifesteras i låg konsumtionskraft”99. I Sverige är det närmare en fråga om relativ fattigdom. Här finns fattigdom som är relaterat till människors upplevelse av att vara utestängda från den allmänna livsstil som råder i samhället. Relativ fattigdom är främst ett socialt fenomen som måste
95 Barnombudsmannen (2001), Med barnkonventionen som karta och kompass i kommuner och landsting Kommentus förlag.
96 Barnombudsmannen (2001), Med barnkonventionen som karta och kompass i kommuner och landsting Kommentus förlag.
Kommunens Ansvar?
Jag?
förstås i relation till ett socialt samanhang. I denna mening handlar fattigdom om social integration.
Det finns förhållandevis lite dokumenterad kunskap samt analys kring riskfaktorer av fattigdom för familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, konsekvenser för barn när det gäller att leva i relativ fattigdom samt under ekonomiskt knappa förhållanden i Sverige. En ganska omfattande internationell forskning100, huvudsakligen från Nordamerika, finns emellertid om konsekvenser för barn av att leva i fattiga familjer. Det har dock ifrågasatts i vilken utsträckning resultaten är överförbara till svenska förhållanden. Den internationella forskningen pekar på att en brist på ekonomiska resurser dels kan vara en extra belastning på familjer som i övrigt har det svårt, dels att en resursbrist som sådan kan innebära att familjer får mindre möjligheter att ge barnen stimulans av olika slag. Det finns också forskning som pekar på att brist på materiella resurser kan ha negativa effekter på barns kognitiva utveckling. Kopplingarna är starkast bland yngre barn och tar sig uttryck i försämrade resultat i olika typer av kognitiva tester och försämrad prestationsförmåga i skolan. När det gäller hälsan finns forskning som visar att barn i familjer med svag ekonomi har sämre hälsa, till exempel känsla av oro och stress, lägre välbefinnande, fler psykosomatiska besvär samt större risk för psykisk ohälsa.
Oavsett hur orsakssambanden ser ut och vilken inverkan den ekonomiska situationen har mer exakt, kan konstateras att barn som växer upp i familjer med svag ekonomi är överrepresenterade inom flera områden, till exempel;
• Svag familjeekonomi samvarierar med barnmisshandel och mobbing. Ju sämre ekonomi familjen har desto större utsatthet finns.
• Barnavårdsutredningar berör främst fattiga och marginaliserade familjer.
• Att få sitt barn omhändertaget är många gånger vanligare bland ensamstående kvinnor med låg inkomst och okvalificerat arbete än bland tjänstemän med goda inkomster.
• Barn som växer upp i familjer som uppburit ekonomiskt bistånd har en tre gånger så hög risk än andra att få uppbära ekonomiskt bistånd i vuxen ålder.
I Rädda barnens rapport ”Dåligt ställt – Barns röster om ekonomisk utsatthet101” konstaterar författarna att år 2001 levde 101 000 barn i familjer som hade en låg inkomststandard, det vill säga att familjens inkomster inte täcker den minimala normen för konsumtion och boende. En tredjedel av dessa barn levde i familjer som uppbar ekonomiskt bistånd. Familjens ekonomi påverkar barnen på olika sätt. Barn till föräldrar som är ekonomiskt utsatta får inte lika ofta fickpengar, de har ett mindre ekonomiskt utrymme och de har i genomsnitt färre materiella tillgångar än familjer med bättre ekonomi. Författarna har haft det svårt att hitta familjer som vill medverka i intervjuerna. De konstaterar att det är svårt att prata om fattigdom i Sverige. Man använder ofta begrepp som ”vi har det dåligt ställt”. Författarna anger att föräldrar anstränger sig för att, i möjligaste mån, skydda barnen från upplevelsen av att inte ha råd. Barnen i sin tur tar ofta ett stort ansvar för sina föräldrar och undviker att tala om hur det känns att inte kunna göra det som andra kan.
100 ibid