• No results found

F1 är 60 år och tog sin förskollärarutbildning 1973. Hon är förskollärare och har arbetet med det i 33 år. Hon har tidigare arbetat på en annan förskola mellan åren 1973-1990 därefter i en förskoleklass mellan åren 1990-1995, och från 95-hösten till sommaren 2011 i en

förskoleklass på en skola. Hon har arbetat på nuvarande kommunala förskola ett halvår med inriktning, ute, hälsa och språk . F2 är 33 år har en tog sin examen 2007 med inriktning lärarutbildning mot yngre åldrar. Hon har arbetat som förskollärare i två år, 1,5 år på en privat förskola och ett halvår på nuvarande kommunala förskola med allmän inriktning. Med

åldrarna 1-5 år. F3 är 28 år. Hon tog sin examen 2008, med inriktning på lärare för de yngre åldrarna. Hon har arbetat som förskollärare i tre år på nuvarande kommunala förskola med allmän inriktning.

B1är 24 år hon har en barnskötarexamen sen 2006 med inriktning friluftsliv och utomhus som profil. Hon arbetade först som timvikarie, vilket sedan övergick till en tillsvidareanställning sen 2007. Hon har jobbat på nuvarande kommunala förskola med Reggio Emilia inriktning i fyra år. B2 är 47 år med en barnskötareexamen från 1984. Hon har arbetat som barnskötare i 27 år. Hon har arbetat fem år på nuvarande kommunal förskola med inriktning matematik och språk. B3 är 56 år, hon tog sin barnskötarexamen år 1980. Hon har arbetat som barnskötare i 27 år. Hon arbetar nu på en kommunal förskola med allmän inriktning.

FC är 63 år hon har arbetat som både barnskötare och förskollärare, sen 1974. Hon har arbetat som förskolechef mellan åren 1976-1989, och sen mellan 2005-2011. Hon arbetar numer på en kommunal förskola med inriktning naturkunskap, teknik samt matematik och språk . F1 samt FC arbetar på samma förskola. F2, F3 samt B3 arbetar på samma förskola. B1 och B2 arbetar på varsin förskola. Samtliga respondenter är kvinnor.

28

Ansvar

Ansvarsfördelning

Under detta avsnitt kommer samtliga yrkesgruppers syn på frågor gällande förskollärarnas samt barnskötarnas syn på sitt ansvar att bli synliggjorda. Samtliga förskollärare anser att samarbetet i samförstånd med barnskötarna är viktig för att upprätthålla ett gott klimat i arbetslaget. Detta gällande delegering av ansvarsområden där två av förskollärarna F1 och F3 ansåg att samarbetet var det viktigaste samtidigt som F2 ansåg att delegering av uppgifter visst sker, men i den grad att den är ömsesidig. Barnskötarna anser att arbetslaget är en viktig faktor. Två av barnskötarna framhäver arbetslagets viktiga organ i verksamheten och förklarar att någon delegering av uppgifter inte sker. En tredje däremot säger sig ha upplevt en

delegering från en förskollärare:

Kanske att en förskollärare på avdelningen har för många i sin grupp och undrar ifall jag kan ta några barn till ett annat rum och fortsätta med samma aktivitet (B1).

Hon menar vidare att hon inte har tänkt på detta som en delegering av arbetsuppgifter. B2 tänker att det krävs en ömsesidighet och det skulle inte fungera ifall någon nyexaminerad förskollärare kommer ut och ska styra hela verksamheten. Förskolchefen har delegerat ut uppgifter och menar att, då förskolan inte har tillräcklig många förskollärare får många barnskötare ta på sig mer ansvar, en anledning till detta anser hon är på grund av att få

utbildar sig till förskollärare. F1 och F2 betraktar det vardagliga arbetet som jämställt där alla utför samma arbetsuppgifter i fråga om pedagogik och omsorg. Dock menar F3 att alla utför samma uppgifter, men samtidigt poängterar hon att det finns bestämmelser från chefen att endast förskollärare får hålla i aktiviteter med de äldsta barnen på förskolan.

Barnskötarna anser även de att arbetsuppgifterna i barngruppen är detsamma både för förskollärare och också barnskötare. FC bekräftar mångas uppfattning om att det inte råder någon skillnad i arbetsfördelning i arbetet med barngruppen. Samtidigt lägger både B2 och B3 fram uppgifter om att det vardagliga arbetet görs tillsammans, men att det ligger på

förskolläraren ansvar att synliggöra verksamheten.

Jag har ju inte lika mycket dokumentation, men det beror ju på att jag inte har så mycket tid avsatt för det. Jag sitter ju inte heller med i pedagoggruppen, utan det är en

förskollärare som gör det (B3).

29 Ansvarsområden

I frågan om vem som ansvarar för inskolningen av barn till förskolan svarar samtliga respondenter att barnen delas lika och att både förskollärare och barnskötare ansvarar för inskolningen. B3 förtydligar inskolningen genom att förklara att på hennes avdelning har de ansvarsbarn. FC påpekar att det inte räcker med att inskolningen endast skulle falla på enbart förskollärare, och menar att ramarna är väldigt fria där både barnskötare och förskollärare är med och utformar upplägget.

Till skillnad från frågan om inskolning av barn som delas lika mellan barnskötare och

förskollärare svarar alla respondenter att inskolning till förskoleklassen samt fritidshem ligger under förskollärarnas ansvar. Samtidigt påpekar samtliga att orsaken till detta beror på att det endast är förskollärare som har det yttersta ansvaret av femåringarna på respektive förskola.

Samtidigt menar F2 att:

Men även fast förskolläraren förmedlar kontakten, så är det ju arbetslaget som ger sin gemensamma syn som förs vidare (F2).

Vem som sköter dokumentationen i verksamheten råder det lite skilda meningar om. F1 förklarar att det endast är förskollärare som är ansvariga och utför dokumentation på sin avdelning, där ingår både väggdokumentation och barns portfolie. F2 anser att det inte är någon skillnad i vem som sköter dokumentationen, där ingår veckodokumentation,

väggdokumentation med barnen samt deras portfolier. Däremot förklarar hon vidare att man dokumenterar med sina ansvarsbarn och därigenom får förskollärarna mer att dokumentera, då de har mer planeringstid. F3 klargör att dokumentationen i barnens portfolier gör båda

yrkesgrupperna men att väggdokumentation och veckodokumentation som är tänkt som ett sätt att visa upp verksamheten för föräldrarna, ligger på förskollärarnas ansvar. En orsak till detta tror hon beror på att förskollärare har mer planeringstid än barnskötare.

Barnskötarna i studien bekräftar förskollärarnas svar genom att klargöra att huvudansvaret ligger hos den andra yrkesgruppen, men att alla ändå är delaktiga i en del av dokumen-tationen. B2 antyder att planeringstiden man har för att göra dokumentation med sin grupp inte räcker till, vilket hon anser är negativt och något som borde lösas med mer personal och mindre barngrupper. B3 anser att hon inte har den tiden det krävs för att kunna delta i dokumentationen kring vägg- och veckodokumentationen. FC anser hon att det ligger på förskollärarnas ansvar att dokumentationen blir gjord. För att kringgå problemet med för lite

30 tid, anser hon att man ska förlägga dokumentationen i barngruppen, samtidigt som hon

antyder på att förskolläraren senare sedan ska gå iväg när materialet ska renskrivas.

Samtliga respondenter förklarar att både barnskötare och förskollärare ansvarar för

utvecklingssamtalen. Många arbetar med att inför varje utvecklingssamtal ge arbetslaget sin gemensamma syn på barnet, där många säger att det är deras skyldighet att ta huvudansvaret för sitt ansvarsbarn. B3, förklarar att inför varje utvecklingssamtal gör de också

barnintervjuer. Även FC lägger fram det faktum att både förskollärare och barnskötare delar på den delen, däremot förklarar hon att det inte är barnskötarnas skyldighet.

Känner barnskötarna att de inte vill ta det, får de säga nej. Detta gäller dock bara utvecklingssamtalen då huvudansvaret ligger på förskolläraren (FC).

Förskollärarna ser att de har ett självklart huvudansvar kring att stimulera barnen i sin utveckling inom fler områden, dock att barnskötarna också är delaktiga. F2 sammanfattar detta:

Ja, man kan känna ett större ansvar eftersom man har gått en utbildning och har kunskaper om det. Vi ska ju se till att det sker. Men alla genomför och utformar arbetet. Men jag tycker ändå att alla tar sitt ansvar, barnskötarna tar ju sitt ansvar och känner att de tar ett stort ansvar. Jag kan ju inte säga att jag har mer, jag kan känna att jag har ett ansvar och det känner nog barnskötarna också (F2).

F3 anser att huvudansvaret ligger på sin egen yrkesgrupp och att det är förskollärarna i stort som tar fram nya material och utformar dessa. FC anser att alla ska arbeta på samma villkor.

Samtliga barnskötare anser i skillnad från de flesta förskollärare att alla delar på ansvaret kring barns lärande i stort och hjälper varandra. B1och 3 anser att man arbetar med det som intresserar en och vem som har kunskap inom just det område som behandlas. B3 förklarar vidare att har kollegan gått på matematikkurs så är det naturligt att hon håller i matematiken.

31

Maktrelationer Yrkeslegitimation

Här är respondenterna eniga om att legitimationen för förskollärare är positivt för att öka kontrollen vilket utesluter obehöriga från yrket samt kan synliggöra lönesättning. FC tror att legitimationen kommer att öka statusen genom att förskolan även går in under Skolverket:

Man får en högre status då man går in under Skolverket, man har riktlinjer om hur man ska arbeta i hela Sverige. Nu kan verksamheten få tillsyn från Skolverket, så har det inte varit tidigare. Det har hänt mycket nu. Legitimationen och reviderade läroplanen var ju bara en väg till att vi hamnade under Skolverket (FC).

Vidare kopplas legitimationen till en yrkesstolthet. Däremot anser F1 att det kan var svårt att få ut alla legitimerade förskollärare ut till alla förskolor. Hon tror att det kommer vara lättare att rekrytera i storstäder än i glesbygder. B1 anser att legitimationen är lite av ett luftslott, som inte kommer att fungera i slutändan och att denna kommer att avskaffas, hon menar att det handlar om det egna yrkets självkänsla, men att det är kostsamt och onödigt.

Status hos förskollärare

En majoritet av respondenterna hoppas på en ökad status för förskolläraren, men det är inget som är märkbart i dagsläget. F1 anser att man måste bli tydligare i att förmedla vad som står i läroplanen samt det faktum att förskolan hamnat under Skolverket har en hög påverkan på statusen inom förskolan. B1 känner att politikerna nu vill ersätta alla barnskötare med förskollärare. B2 anser att hennes yrkesroll har hamnat lägre ner, men att det inte förändrats något märkbart mer än i lönekuvertet. FC anser att det inte har förändrats något ännu, men att det är en fråga om tid vilket resulterar i ökad lön hos förskollärare. Hon antyder att det inom en snar framtid kommer att ske stora pensionsavgångar och hon är orolig för hur väl det kommer att gå att rekrytera förskollärare, och anser därför att lönen borde höjas.

På frågan om legitimationen kommer att öka statusen för förskollärare ställer sig

respondenterna tveksamma till. Fler menar att ytterligare faktorer spelar in som utbildning och framförallt lönesättning. Förskollärarna anser att legitimationen tillsammans med ett reellt påslag i lönen skulle öka statusen, vilket betraktas som en självklarhet då många andra med likvärdig utbildning har högre lön. Barnskötarna menar på att status bland kollegorna kan

32 höjas men inte hos allmänheten. De tror heller inte att lönen kommer att höjas, men skulle så vara fallet skulle verksamheten bli lidande om en stor del av resurserna gick till

förskollärarnas löner. Barnskötarna tror inte att status kommer att öka däremot kraven från Skolverket. Status kopplas till klassindelning, vilket inte riktigt accepteras. Med

legitimationen är förhoppningen att relationen till skolan ska bli mer jämställd och att arbete med yngre barn kommer att värderas högre.

Uppdelning mellan förskollärare och barnskötare

I frågan om skillnader kommer att öka bland förskollärare och barnskötare är meningarna delade. Förutom att förskollärarna har fått mer ansvar ser de inte att skillnaderna kommer att öka mellan yrkesgrupperna, åtminstone inte på kort sikt. Många betonar samarbetet mellan barnskötare och förskollärare, vilket leder till att båda yrkesgrupperna anses vara nödvändiga också i framtiden. Detta kopplas till inställningar i arbetslaget samt vilket stöd man får av förskolechefen att implementera den nya läroplanen. FC anser att det inte kommer att bli några problem med uppdelningen och förklarar att är man barnskötare ska man inte utföra en förskollärares arbete. I stort nämner barnskötarna att de inte tror att skillnaderna kommer att märkas i det dagliga arbetet, men att förskolechefen kan ge mer tid till planering riktad mot förskollärare. Barnskötarna tror att en ökad skillnad mellan yrkesgrupperna kommer att ske och att många barnskötare är osäkra på sin roll i arbetslaget och att det finns en oro över att det pedagogiskt arbete mer åläggs förskolläraren. B3 nämner att hon tidigare gjort allt som en förskollärare har krav på sig att utföra idag. Ytterligare nämner hon att nya barnskötare inte får ansvara exempelvis för inskolning till skolan, då det nu endast ligger på förskollärarens skyldighet.

Förutom F3 upplever övriga respondenter att det finns kunskapsskillnader då förskollärare har en 3-4 årig högskoleutbildning medan barnskötarutbildningen är en gymnasial utbildning. FC förklarar att förskollärare läser mer pedagogik samt psykologi under sin utbildning samt har mer praktik. Sedan finns det också en allmän åsikt att en barnskötare som arbetat länge inom yrket är likvärdig en nyexaminerad förskollärare där kunskaper kan mätas med erfarenhet. F1 anser att man som ny förskollärare inte kan anse sig förmer än sina kollegor. B2 anser att hennes kollegas kunskaper är större teoretiskt än sin som är mer praktisk, men att de kompletterar varandra.

33 B1 tycker att den egna yrkesgruppen har lika relevanta kunskaper om arbetet i verksamheten som förskollärare. Hon jämför utbildningarna där hon framhäver att förskollärarna förvisso har en högre och längre utbildning men att det är mycket som en förskollärare läser som inte går att applicera in i verksamheten till exempel vetenskapsteori. Där barnskötarutbildningens kunskaper blir mer direkt applicerade in i verksamheten. Vidare förklarar hon att hon ibland kan uppleva att förskollärare nedvärderar barnskötarutbildningen för att uppvärdera

förskollärareutbildningen. B3 anser att det beror på hur länge man har arbetet inom yrket. Är man ny som förskollärare har man mycket teorier, likväl kan det vara svårt att omsätta dessa i praktiken. Fortsättningsvis tror hon att barnskötare som yrke kan komma att dö ut, då många nu nästan kräver att man antigen har lång erfarenhet eller att man är förskollärare. Hon tror att många barnskötare som är nya kanske senare får möjlighet att utbilda sig till förskollärare.

Den reviderade läroplanen

Samtliga respondenter förklarar att arbetslaget gått igenom läroplanen under APT- möten med uppdrag från förskolechefen. F1 framhäver det faktum att barnskötarna har gått på färre möten och kurser, men har deltagit under alla föreläsningar. De kurser som alla har varit delaktiga i är kurser som behandlar implementering samt dokumentation. I frågan om kunskapskraven för att uppfylla målen i den reviderade läroplanen svarar alla entydigt, att de känner till målen i läroplanen och är förtrogna med det mesta, men att denna alltid kan utvecklas. B3 förklara att hon som barnskötare har förväntningar på en förskollärare då denne ska leda verksamheten och ha det övergripande ansvaret kring det pedagogiska arbetet. Fortsättningsvis tillkännager hon att det blivit tydligare samtidigt som det har kommit många fler krav, och att detta kan ha kommit som en chock för många förskollärare. Dessutom menar många att detta är det

styrdokument som de är tvungna att följa och att man också försöker att implementera

läroplanen i verksamheten och följa målen i hela arbetslaget. Många känner sig förtrogna med språket och matematiken, men känner att de behöver arbeta lite mer med teknikdelen. B1 har funderingar om vad den reviderade läroplanen kommer att ha för påverkan senare:

Man kommer ju märka hur det blir i framtiden, men jag tror inte att bara för att man ändrar några stycken i en läroplan så kan man inte förvänta sig att det syns på direkten bara så där! Utan det tar tid (B1).

34 Yrkesroll

Ifall allmänheten känner till skillnaden mellan barnskötare samt förskollärare är åsikterna lite kluvna, många tror att allmänheten känner till detta medan andra tror att många ser förskolan som ”dagis” där alla är likvärdiga. F1 nämner ett scenario med en tidigare anställd som trots påtryckningar från förskolläraren vägrade att gå en barnskötarutbildning. Hon ponerar vidare att många känner likadant och ställer sig frågan varför man ska bekosta en akademisk

utbildning för att passa barn. F2 anser att för att öka statusen på yrket är det viktig att nå ut med information samt att den mediala påverkan är stor, huruvida man använder rätt termer eller inte. En barnskötare förklarar att föräldrarna visst känner till skillnaden och att de har insikt och insyn tack vare dokumentationen. En annan barnskötare anser att det krävs att man är verksam inom förskolan för att känna till dessa skillnader. FC anser att allmänheten inte känner till skillnaden, och att detta har sin förklaring i att förskolan inte har profilerat sig tillräckligt. Hon förutsätter att den tydligare läroplanen och legitimationen kommer att stärka yrkesrollerna till alla kategorier i förskolan.

En uppfattning är att alla får likvärdigt gensvar från föräldrar och förskolechefen men att många barnskötare kan känna sig åsidosatta. B1 anser att hon blir lika respekterad som den andra yrkesgruppen men att hon visst inser att hon får en lägre lön, vilket hon relaterar till förskolans knappa resurser som är ett politiskt beslut.

Har den eventuella inriktningen någon betydelse för relationen mellan barnskötare och förskollärare? Fyra av respondenterna anser att inriktningen inte har någon betydelse för relationen mellan barnskötare och förskollärare. F1 menar att förskollärare har ett större ansvar men att hon för den sakens skull inte beordrar sin kollega, alla måste känna sig likvärdiga för att utföra ett gott arbete. Vidare nämner hon att de som utbildar sig till

förskollärare nu får matematik och pedagogik samt psykologi serverat under utbildningen. FC tror att många barnskötare sig som lägre stående. Att de nedgraderar sig själva ibland i

diskussionen kring förskollärarens ökade ansvar. Hon berättar dessutom att på 1970-talet så delade förskollärarna med sig av sin planeringstid till barnskötarna, man gjorde det i god tro.

Nu när hon ser tillbaka till det ser hon att det var ett misstag, då hon menar att barnskötarna skulle fått mer planeringstid fackligt.

35 FC menar att det inte är läroplanens intention att dela på förskollärarens och arbetslagets ansvar. F1 brukar delegera arbetsuppgifter till sin kollega och kommer in på ämnet om en barnskötare får neka att utföra vissa uppgifter:

Senast när vi var på en föreläsning så var det en som ställde en fråga om ifall en barnskötare kan neka till att utföra vissa arbetsuppgifter, men att man som barnskötare inte får det då man ingår i ett arbetslag. Det ligger stor tyngd på arbetslaget, men det är förskolläraren som ska se till att arbetslaget utför sina uppgifter (F1).

F2 anser att man samarbetar i barngruppen vid planeringar och dylikt och att skillnaden i så fall är att alla har olika ansvarsområden, där veckodokumentationen utförs av en förskollärare.

Förskollärare anser att arbetslaget kommer att arbeta som tidigare. B3 förklarar att

barnskötare inte behöver ta lika stort ansvar i det pedagogiska arbetet, och att mer fokus läggs på förskollärarens ansvar. B3 anser att det inte är så stor skillnad utan behandlar istället det faktum att man måste bibehålla ett öppet klimat på sin arbetsplats.

Ifall betydelsen för barnskötares eller förskollärares yrkesroll har förändrats sedan den reviderade läroplanen trädde i kraft svarar respondenterna att ingen skillnad har skett hos varken förskollärare eller barnskötare. F3 menar att det är den yrkesgruppen som ska vara ansvarig för den undervisning som sker, men att det var en ungefärlig situation innan. F1 ser dock en skillnad:

Ifall betydelsen för barnskötares eller förskollärares yrkesroll har förändrats sedan den reviderade läroplanen trädde i kraft svarar respondenterna att ingen skillnad har skett hos varken förskollärare eller barnskötare. F3 menar att det är den yrkesgruppen som ska vara ansvarig för den undervisning som sker, men att det var en ungefärlig situation innan. F1 ser dock en skillnad:

Related documents