kostnader byggde på, gjordes en stor besparing genom att dialogtjänsten köptes in istället för att egen personal anställdes. Dock har mer arbete legat på projektledaren än på Telemarketingföretaget jämfört med vad som räknades på vid ansökan. Västtrafik och de deltagande kommunerna stod för en fjärdedel av projektkostnaderna vardera (1,9 Mkr), resten täcktes av Klimpbidrag.
Kostnadssammanställning enligt utfall:
Projektledning 1 587 000 kr
Telemarketingföretag 4 060 100 kr
Informationsmaterial, hantering och porto 1 295 900 kr
Kringaktiviteter/aktivitetsmaterial 361 300 kr
Uppföljning och utvärdering 255 500 kr
Summa 7 559 800 kr
Utöver ovan kostnader har kommunerna även gått in med totalt 1325 timmar i arbetstid. För mer specificerade kostnadsuppgifter, se bilaga 3.
Kostnadseffektivitet: 195 kr för alla 38 861 hushåll, 261 kr för alla påverkade 29 017 hushåll. För kostnadseffektivitet när det gäller minskade koldioxidutsläpp se nivå ”I” längst ned i SUMO som finns sist i nästa kapitel.
5. Resultat
Sammanfattningsvis kan sägas att projektets påverkan på de bearbetade hushållens resvanor blev större än förväntat. Projektet lyckades minska bilkörningen hos målgruppen. Målet för minskat koldioxidutsläpp till följd av projektet har uppfyllts och till och med överträffats.
Detta kapitel inleds med en kort beskrivning av hur uppföljningen gjordes och vilken effekt dialogerna har haft på målgruppens bilkörning. Därefter följer hur målsättningen för minskade koldioxidutsläpp beräknades vid ansökan och sedan hur motsvarande beräkning visar vilken effekt projektet haft på koldioxidutsläppen utifrån den minskade bilkörningen.
Övriga resultat från dialogen presenteras samt några kommentarer från deltagande hushåll om hur de påverkats av projektet.
Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultaten genom SUMO-modellen.
Uppföljning
För att kunna mäta effekten gjordes en uppföljning per telefon. Av de hushåll som genomgått en dialog och fått erbjudande om ytterligare information gjordes ett slumpvist urval av 1 500 hushåll med en proportionell fördelning på de medverkande kommunerna. Ett år efter det första samtalet ringdes de löpande upp igen och fick åter svara på frågor om sina resvanor.
För att kunna ha en referens att jämföra mot och se om en förändring i resebeteendet berodde på projektet eller omvärldsfaktorer konstruerades en jämförelsegrupp på 500 hushåll. Dessa togs fram löpande slumpvis bland de personer som inte hade uppmärksammat det brev som föregick
52
telefonsamtalet, även de med en proportionell fördelning på de medverkande kommunerna. Hushållen som ingick i denna jämförelsegrupp fick svara på samma kartläggningsfrågor som övriga, men därefter avslutades samtalet utan ytterligare dialog eller erbjudande om ytterligare information.
Projektets effekt på bilkörningen
Bland de 1 500 hushåll som genomgått ett samtal hade bilkörningen minskat med i genomsnitt 111 mil per person (1 377,53 - 1 488,49 = -110,96). Kontrollgruppens genomsnittliga bilkörning hade under samma tid i stort sett inte förändrats alls (+1,96 mil). Detta visar på att projektet lyckats påverka hushållens resvanor. (Uppföljningsrapport återfinns som bilaga 4.)
Beräkning av minskade koldioxidutsläpp
Måletför projektet som angavs i Klimpansökan bygger på de beräkningar och mål som angavs i Göteborgs Stads ansökan inför projekt Direktbearbetning för ändrade resvanor.
Målet att minska koldioxidutsläppen med 13 300 ton per år byggde på att:
40 000 hushåll skulle kontaktas med en svarsfrekvens på cirka 80 procent. Med i genomsnitt 2 personer per hushåll skulle 64 000 personer nås.
Antalet körda mil med bil som förare förväntades minska med 87,8 mil per person och år
(erfarenheter från Örgryteprojektet i Göteborg).
En genomsnittlig personbils bränsleförbrukning var 0,87 liter per mil (Vägverket 2006), 197 g koldioxid per kilometer vid avgasröret och 237 g koldioxid per kilometer well-to-wheel (Vägverket 2006).
Utifrån ovan beräknades att resor med bil som förare förväntades minska med 64 000 x 87,8 mil = 5 619 200 mil – cirka 5,6 miljoner mil. Det skulle med 2,37 kg utsläpp av koldioxid per fordonsmil motsvara cirka 13 300 ton koldioxid per år (5 619 200 x 2,37= ca 13 300 ton CO2/år).
Diagrammet visar den minskade bilkörningen hos den bearbetade gruppen samt den oförändrade bilkörningen hos kontrollgruppen.
53
Beräkning av minskade utsläpp av koldioxid till följd av projektet:
38 861 hushåll kontaktades med en svarsfrekvens på 75 procent. Med i genomsnitt 2 personer per hushåll nåddes 58 214 personer.
Antalet körda mil med bil som förare minskade med 111 mil per person och år (se ovan diagram). Samma siffror för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp används för nedan beräkning.
Antal minskade mil med bil som förare: 58 214 personer x 111 mil = 6 461 750 – cirka 6,4 miljoner mil. Minskat koldioxidutsläpp: 6 461 750 x 2,37 = ca 15 300 ton koldioxid/år.
(Skulle beräkningen istället utföras med 2010 års siffror då bilparkens genomsnittliga
bränsleförbrukning var 0,79 liter per mil, motsvarande 210 gram koldioxid per kilometer
well-to-wheel (Konsumentverket och Trafikverket), skulle det resultera i 6 461 759 x 2,1 = 13 569 693 minskat koldioxidutsläpp per år.)
Övriga resultat från uppföljningen
Dialogen minskar inte på kort sikt bilinnehav och miljöbilsinnehav. Andelen miljöbilar ökar dock generellt.
Informationsmaterialet om sparsam körning fungerar bra och har en klart positiv inverkan på hur man anser sig köra.
Viss tendens till att bilåkandet som minskat överflyttats till kollektivtrafik. Möjligen även att man planerar sitt resande med bil bättre vilket kan ge helt uteblivna resor.
Andelen med månadsladdning har ökat något mer i den bearbetade gruppen än i jämförelsegruppen.
Dialogen och Provåkarkortet ger en ökning av det kollektiva resandet. Från att tidigare bara ha rest maximalt en dag per vecka med kollektivtrafiken var det nu 10 procent som angav att de reste 4 dagar i veckan eller mer och 10 procent som reste 2-3 dagar i veckan. 73 procent av dem som intervjuades sa att de hade använt sitt provåkarkort. Skulle vi enbart titta på dem som använt sitt kort skulle andelen som blivit regelbundna kollektivtrafikresenärer vara större. En klar majoritet (96 procent) var även nöjda med sitt Provåkarkort.
(Ovan effekt av provåkarkortet stärks av de provåkarkortskampanjer Västtrafik genomfört där i genomsnitt cirka 20 procent av de som provåkt sedan blivit kunder. Vid en uppmärksammad och stor kampanj under hösten 2010, Det Stora Pendlarexperimentet, blev resultatet att 29 procent av dem som testat att resa med kollektivtrafiken sedan fortsatt att resa regelbundet, varav 12 procent uppgav att de börjat resa med periodkort.)
Bland dem som minskat sitt bilåkande finns en indikation på att andelen som valt cykel eller gång har ökat.
Provåkarkortsuppföljning
Vid samtalen erbjöds provåkarkort till dem som uppgav att de inte reste med kollektivtrafiken mer än högst en gång i veckan. Numren på dessa kort antecknades och statistik kunde sedan tas ut. På detta vis kunde antalet resor som gjorts under provåkarperioden följas.
54
Några kommentarer från deltagande personer om hur de påverkats av projektet
Vi har bestämt att vi ska sälja en bil och jag ska cykla och gå till jobbet
Hon började gå och cykla till jobbet efter Dialog med Hushållen, det har hon aldrig gjort innan, då körde hon bil
Har definitivt börjat åka mer kollektivtrafik efter kampanjer när han fått Provåkarkort. Jag fick reda på bra info om kollektivtrafiken förra året som jag inte visste i Nya Vägvanor, men som vi använder nu
Nya Vägvanor har bidragit till att de kör mindre, går och cyklar mer.
Kör Ecodriving sen info från Dialog med Hushållen. En av bilarna ska säljas snart Hon hade slutat med nästan alla småkörningar nu
Går alltid och handlar nu istället för bilen på grund av Nya Vägvanor. Så jag kör mindre privat nu, men har kört mer i tjänsten i år tyvärr
Har åkt mer buss efter Nya Vägvanor; fick Provåkarkort
Numera kör hon inte så mycket, går alltid och handlar och gör andra ärenden, om det inte är storhandling och tungt. Även flera kilometer, en kombination av pensionär, hälsointresse och Dialog med Hushållen
Kör Ecodriving efter Nya Vägvanor-utskick
Jag kom igång med att åka kollektivt i och med Dialog med Hushållen vilket jag nästan aldrig gjorde förut. Nu är det med som ett alternativ, när man ska åka
Det har skett en drastisk förändring, jag har slutat köra bil t jobbet, cyklar till tåget. Det blev en kickstart med det Provåkarkort jag fick i Nya Vägvanor
Har ej använt bilen denna vinter på grund av Nya Vägvanor
Har börjat gå till jobbet nu, en mil varje väg, någon gång i veckan efter Dialog med Hushållen.
Utvärdering enligt SUMO - System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt
Tjänst:
Dialog och information per telefon
Hushåll kontaktades via telefon under perioden jan-08 till dec-10. I samtalen diskuterades hushållens resvanor och det informerades om eventuella möjligheter till förändringar.
Erbjudande:
Ytterligare information per post eller mail - om kollektivtrafik, cykel, sparsamt körsätt, gång etc. Provåkarkort för resor med kollektivtrafiken.
Yttre faktorer som kan påverka möjligheten och viljan att resa med kollektivtrafik, cykel eller till fots inkluderar t ex tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar, parkeringsavgifter i bostadsområdet och vid arbetsplats och avstånd till förskola/förskolor och arbetsplats.
Personrelaterade faktorer i detta projekt inkluderar ålder, könsfördelning, andel barnhushåll och bilinnehav. Personrelaterade subjektiva faktorer är hushållens resvanor. Dessa mäts i samband med det första samtalet samt ett år efter aktiviteten.
55
NIVÅ INDIKATORER MÅL RESULTAT
BA
KG
RUN
DSFA
KT
ORER
Yttre faktorer- Tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar - Parkeringsavgifter i bostadsområdet och
vid arbetsplats
- Avstånd till förskola/förskolor och arbetsplats
- Bränslepris
- Miljö- och klimat i media - Svensk ekonomi
- Väder
Detta är inte kartlagt eftersom jämförelsegrupp använts Person-relaterade faktorer Objektiva faktorer: Medelålder Könsfördelning
Hushåll med barn under 18 år Andel hushåll med bil Antal bilar per hushåll Andel hushåll med miljöbil
Objektiva faktorer: 48 år 39 % män, 61 % kvinnor 50 procent 95 procent 1,53 18 procent Subjektiva faktorer Resbeteende före åtgärd:
Antal mil bilkörning per år för den bearbetade gruppen i genomsnitt
Subjektiva faktorer Resbeteende före åtgärd:
1489 mil
Antal dagar kollektivtrafik i målgruppen 20 procent 4-5 dagar/vecka 9 procent 2-3 dagar/vecka 11 procent 1 dag/vecka
35 procent 1 dag/mån eller mindre 25 procent reser aldrig
Antal dagar kollektivtrafik för den grupp som sedan fick ett provåkarkort
0 procent 4-5 dagar/vecka 0 procent 2-3 dagar/vecka 23 procent 1 dag/vecka
47 procent 1 dag/mån eller mindre 27 procent reser aldrig
Andel av målgruppen som hade periodkort för kollektivtrafiken
13 procent Antal dagar där cykel använts bland dem
som minskat sin bilkörning
14 procent 4-5 dagar/vecka 18 procent 2-3 dagar/vecka 11 procent 1 dag/vecka
13 procent 1 dag/mån eller mindre 41 procent cyklar aldrig
Antal dagar som fotgängare bland dem som minskat sin bilkörning
20 procent 4-5 dagar/vecka 26 procent 2-3 dagar/vecka 15 procent 1 dag/vecka
15 procent 1 dag/mån eller mindre 20 procent går aldrig
Antal dagar med cykel i den grupp som sedan fick en cykelkarta
17 procent 4-5 dagar/vecka 20 procent 2-3 dagar/vecka 14 procent 1 dag/vecka 14 procent 1 dag/mån > 32 procent cyklar aldrig
56
Andel av de som kör bil som kan tänka sig att minska sin bilkörning
Andel som kan tänka sig att börja eller åka mer kollektivt 31 procent 23 procent
TIL
LHAN
DA
HÅ
LLNA
TJÄ
NS
TER
A
Projekt -aktiviteterAntal hushåll som fått introduktionsutskick och sedan ringts upp
40 000 38 860 hushåll Antal kommuner som genomfört en eller fler
aktiviteter
- 7 kommuner
Antal pressmeddelanden t.o.m. 110501 - 13 pressmeddelanden som resulterade i 15 artiklar
Antal tryckt & utskickat informationsmaterial - Mer än 117 200 foldrar av olika slag har skickats till hushållen.
Aktuell information och senaste resultaten redovisas på www.nyavagvanor.se och respektive kommuns hemsida. Information om projektet finns på GR:s hemsida.
- Ja, under hela projekttiden. På GR:s hemsida kommer Slutredovisning finnas tillgänglig efter avslutat projekt.
B
Kännedom Andel som kom ihåg introduktionsutskicket - -65 procent
Andel som kom ihåg projektet efter 1 år 80 procent
C
Använ-dande av tjänster
Andel som genomfört en dialog 80 %
- -
75 % av dem som fått utskick (29 107 hushåll)
Antal besökare på projektets sida på www.nyavagvanor.se
4337 besökare (090806-110411) Antal räknade/beräknade/uppskattade
besökare på alla aktiviteter totalt
3250 besökare
ERB
JUDA
ND
E
E
Acceptans av erbjudandeAndel/antal som fick provåkarkort 10 % 14 procent, 3 986 hushåll Andel/antal som ville ha mer information 20 000 74 procent, 21 404 hushåll
F
Test av erbjudande
Andel/antal som gjorde minst en enkelresa av dem som fått provåkarkort
Andel av dessa som bara gjort en resa Andel av dessa som gjort 2-9 enkelresor Andel av dessa som gjort 10 enkelresor <
- - - - 64 procent, 2540 hushåll (Statistik från databas) 6 procent 48 procent 46 procent
G
Nöjdhet med erbjudandeAndel av dem som fått provåkarkort som var nöjda med sin provåkarperiod
Andel av dem som fått information som var nöjda med denna
- -
96 procent
57
EFFEKT
ER
H
Långsiktiga attityder och beteenden Objektiva faktorer: Medelålder KönsfördelningHushåll med barn under 18 år Andel hushåll med bil
Antal bilar per hushåll Andel hushåll med miljöbil
Objektiva faktorer: 49 år (+1) 40 % män (+1), 60 % kvinnor (-1) 48 procent (-2) 95 procent (0) 1,53 (0,00) 22 procent (+4) Resbeteende efter åtgärd
Antal mil bilkörning per år -87,8mil
Resbeteende efter åtgärd
1378 mil (-111 mil) korrigerad för kön
Antal dagar kollektivtrafik i den bearbetade gruppen
- 21 procent 4-5 dagar/vecka (+1) 8 procent 2-3 dagar/vecka (-1) 9 procent 1 dag/vecka (-2) 34 procent 1 dag/mån > (-1) 27 procent reste aldrig (+2) Antal dagar kollektivtrafik för den grupp som
fick ett provåkarkort
- 10 procent 4-5 dagar/vecka (+10) 10 procent 2-3 dagar/vecka (+10) 11 procent 1 dag/vecka (-12) 48 procent 1 dag/mån > (+1) 27 procent reste aldrig (-6) Andel av alla bearbetade som hade
periodkort för kollektivtrafiken
- 16 procent (+3) Antal dagar med cykel bland dem som
minskat sin bilkörning
- 17 procent 4-5 dagar/vecka (+3) 17 procent 2-3 dagar/vecka (-1) 12 procent 1 dag/vecka (+1) 12 procent 1 dag/mån > (-1) 39 procent cyklar aldrig (-2) Antal dagar som fotgängare bland dem som
minskat sin bilkörning
- 24 procent 4-5 dagar/vecka (+4) 23 procent 2-3 dagar/vecka (-3) 16 procent 1 dag/vecka (+1) 13 procent 1 dag/mån > (-2) 20 procent går aldrig (0) Antal dagar med cykel bland dem som fått
cykelkarta
- 19 procent 4-5 dagar/vecka (+2) 19 procent 2-3 dagar/vecka (-1) 14 procent 1 dag/vecka (0) 12 procent 1 dag/mån > (-2) 33 procent cyklar aldrig (+1) Andel som anser sig tillämpa sparsamt
körsätt av dem som fått information om detta i jämförelse med dem som inte fick/önskade informationen.
- 23 procent (9 procentenheter fler)
Andel bearbetade som kom ihåg projektet efter ett år och sa sig ha påverkats av det
- 32 procent
I
System-effekter
Minskat trafikarbete per år i regionen (beräknat enligt metod angiven i ansökan)
5,6 milj. mil
6,46 miljoner mil/år
Minskade koldioxidutsläpp per år i regionen 13 300 ton
15 300 ton koldioxid/år
(7 650 000/15 300 000 = 50 öre per kg sparad koldioxid)
58