Dialog med Hushållen

(1)

Dialog med Hushållen

Slutrapport

Projektledare: Marielle Fredriksson, Västtrafik 2011-08-15

(2)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 4

Bakgrund ... 4 Organisation ... 4 Syfte och mål ... 5 Målgrupp ... 5 Tidplan ... 5 Metod ... 6 Genomförande ... 6

Utvärdering och uppföljning av projektet ... 7

2. Informationsmaterial ... 8

Introduktionsutskicket ... 8

Det andra utskicket ... 9

Aktivitetsmaterial ... 10

3. Genomförda åtgärder ... 11

Partille kommun våren 2008 ... 11

Alingsås kommun hösten 2008 ... 14

Mölndals stad 2008-2009 ... 17

Kungälvs kommun våren 2009 ... 21

Tjörns kommun maj 2009... 24

Härryda kommun, augusti - september 2009 ... 27

Kungsbacka kommun, hösten 2009 ... 30

Partille kommun vintern 2009-2010 ... 36

Lerums kommun våren 2010 ... 39

Lilla Edets kommun augusti-september 2010 ... 44

Ale kommun oktober 2010 ... 46

Resultatsammanställning per kommun ... 49

Sammanställning av genomförda åtgärder ... 49

Pressmeddelanden, media och information ... 50

4. Ekonomi ... 50

5. Resultat ... 51

Uppföljning ... 51

Projektets effekt på bilkörningen ... 52

Beräkning av minskade koldioxidutsläpp ... 52

Övriga resultat från uppföljningen ... 53

Utvärdering enligt SUMO - System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt ... 54

6. Erfarenheter och rekommendationer ... 58

7. Slutsatser ... 61

(3)

3

Sammanfattning

Inledning

Under åren 2008-2010 kontaktades cirka 39 000 hushåll i tio av Göteborgsregionens

kommunalförbunds (GR) medlemskommuner inom projektet Dialog med Hushållen. Syftet var att via telefondialog tillsammans med utskickad information minska antalet bilresor.

Projektet har sin bakgrund i de mobilitetsprojekt som bland annat pågår i Göteborgs stad och Mölndals stad under namnet Nya Vägvanor. Under åren 2004-2007 genomfördes projektet ”Direktbearbetning för ändrade resvanor” där cirka 115 000 hushåll kontaktades per telefon i Göteborg och vid motsvarande projekt i Mölndal kontaktades 5 200 hushåll 2007. Informatörerna som ringde hushållen var anställda på Västtrafik.

I projekt Dialog med Hushållen har erfarenhet från de föregående projekten använts. Västtrafik stod nu för projektledning, medan telefonsamtalen istället utfördes av ett telemarketingföretag. GR har varit projektägare och fungerade som samordnare för de deltagande kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Tjörn. Projektet är en så kallad Guldklimp och har fått Klimpbidrag från Naturvårdsverket.

Genomförande

Ett utskick med ett brev från kommunen och en folder med kort information om hur våra färdval påverkar oss själva och vår omgivning skickades till totalt 38 690 hushåll. En dialog per telefon lyckades sedan genomföras med 29 107 av dessa hushåll. I samtalet diskuterades resvanor och gavs personlig information om hur just det hushållet skulle kunna göra sina resor mer miljövänliga. Ytterligare information skickades sedan till de hushåll som önskade och provåkarkort för kollektivtrafiken erbjöds dem som inte redan reste regelbundet.

En uppföljning gjordes löpande efter ett år där ett slumpvist urval om totalt 1 500 hushåll ringdes upp igen för att se om deras resvanor förändrats. Dessa jämfördes med en grupp på cirka 500 hushåll som utan påverkan enbart fått svara på frågor om sina resvanor. På detta vis kunde vi mäta effekten av projektet.

Utöver ovan uppföljning gjordes en processutvärdering för att analysera hur projektet som sådant fungerat och för att ta till vara på erfarenheter och lärdomar som kan vara till nytta för andra kommuner eller organisationer som vill göra liknande projekt i framtiden.

Resultat

I ansökan angavs att projektet skulle minska de kontaktades bilkörning med i genomsnitt 88 mil per år och som en följd av det skulle koldioxidutsläppen minska med 13 300 ton. Resultatet visade att Dialog med Hushållen lyckats minska de kontaktades genomsnittliga bilkörning med 111 mil på ett år, samtidigt som den obearbetade jämförelsegruppens bilkörning var oförändrad. Den minskade bilkörningen ger en motsvarande koldioxidminskning på 15 300 ton. Målet överträffades! Resultaten visar en tendens till att en del av bilresandet flyttats över till kollektivtrafik, cykel och gång. 20 procent av de hushåll som vid det första kontakttillfället rest med kollektivtrafiken maximalt en dag i veckan eller mindre och fått ett provåkarkort, hade efter ett år börjat resa regelbundet med kollektivtrafiken. Hälften av dessa reste nu fyra dagar i veckan eller mer.

(4)

4

1. Inledning

Dialog med hushållen bygger på teorin att man med information och kunskapshöjning kan uppnå attitydförändringar som sedan leder till beteendeförändringar. I detta fall handlade det om

individanpassad information om möjligheten att göra ett annat val än att ta bilen enbart av vana. En stor andel av de bilresor som sker är pendlingsresor, arbetsresor eller korta resor mellan noll och fem kilometer. Många av dessa resor är möjliga att ersätta med kollektivtrafik, cykel eller gång. I Dialog med Hushållen har information erbjudits av för hushållet lämplig kollektivtrafik, cykelvägar och hur hushållet skulle kunna göra sin bilkörning mindre miljöpåverkande. I sin tur har respektive kommun och Västtrafik fått in synpunkter och tankar på kollektivtrafiken och gång- och cykelmöjligheter från ett stort antal hushåll i de utvalda områdena.

Bakgrund

Projekt Dialog med Hushållen bygger på Göteborgs stad Trafikkontorets projekt, Direktbearbetning för ändrade resvanor (hänvisas längre ned i texten till som Göteborgsprojektet). Det pågick mellan åren 2004 och 2007 och 115 000 hushåll i Göteborg kontaktades. Västtrafik stod då för arbetsledning och personal som utförde samtalen. Mölndals stad köpte även 5 200 samtal av Västtrafik för

bearbetning av hushåll i Mölndal under våren 2007.

Några kranskommuner till Göteborg önskade genomföra liknande bearbetning av hushåll i sina kommuner och gjorde en gemensam ansökan om Klimpbidrag via Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR). Utvärderingen av Göteborgs stads projekt var dock inte klar vid

ansökningstillfället, utan ansökan gjordes utifrån samma mål som de haft vid sin ansökan några år tidigare. Upplägget för Dialog med Hushållen grundades dock på erfarenheter och lärdomar från det förra projektet.

När Göteborgs stad Trafikkontoret och Mölndals stad kommunicerar resvanor med sina invånare gör de det under begreppet Nya Vägvanor, som ägs av Göteborgs stad Trafikkontoret. Genom att samla allt arbete som rör resvanor under Nya Vägvanor drar man nytta av igenkänningsfaktorn. I och med projekt Dialog med Hushållen utökades användningen av begreppet till flera av kranskommunerna och vi undvek att bidra med olika namn för samma typ av aktiviteter. Vi kunde även dra nytta av material som exempelvis foldrar, aktivitetsmaterial och gåvoartiklar som Trafikkontoret tagit fram, vilket kunnat användas efter justeringar.

Organisation

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är projektägare av Dialog med Hushållen. Västtrafik står för projektledning. För utförandet av telefonsamtalen upphandlades ett telemarketingföretag, IMA Marknadsutveckling AB. Tio av GR:s medlemskommuner deltog i projektet; Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Tjörn. En ledningsgrupp träffades 2-4 gånger om året. En arbetsgrupp fanns inledningsvis och träffades ett par gånger innan projektstart.

(5)

5

Syfte och mål

Syftet var att de aktiviteter och åtgärder som genomfördes skulle få trafikanterna att använda infrastrukturen mer effektivt och att antalet bilresor skulle minska till förmån för kollektivtrafik, cykel och gång.

Målet var att utsläppen av koldioxid skulle minska med 13 300 ton per år för de hushåll som deltagit i projektet.

Målgrupp

Målgruppen var cirka 40 000 hushåll i tio av GR:s medlemskommuner. Med en svarsfrekvens på cirka 80 procent skulle en dialog genomföras med cirka 32 000 hushåll. Med ett genomsnitt på två

personer per hushåll (SCB) skulle 64 000 personer nås (antagande som bygger på Göteborgsprojektet).

Tidplan

Förberedande projektarbete pågick från och med september 2007 till utbildnings- och dialogstarten i Partille februari 2008. Därefter pågick dialogerna i en kommun i taget, med viss överlappningsperiod. På grund av all kunskap informatörerna behövde inför varje ny kommundialog samt allt material som skulle skickas med det andra utskicket skulle det inte, åtminstone inte i detta fall, fungera att

genomföra för många dialoger samtidigt i flera kommuner. Under cirka två månader på sommaren samt under cirka två veckor vid jul utfördes inga samtal. De sista hushållen kontaktades i november 2010, därefter följde de återstående uppföljningssamtalen samt arbete med utvärdering och rapportskrivning till och med juni 2011.

(6)

6

Metod

Metoden var att genom individanpassad information per telefon samt utskick försöka påverka utvalda hushålls resvanor. Teorin bakom denna är att information ger en ökad kunskap som leder till en ändrad attityd och vidare ger ett förändrat beteende (Hallgren, L., & Ljung, M. (2005).

Miljökommunikation: aktörssamverkan och processledning. Lund: Studentlitteratur.)

Projektets syfte har alltså varit att minska antalet bilresor genom att höja hushållens kunskap om det befintliga kollektivtrafikutbudet, att informera om hur bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp kan minska med befintlig bil och att försöka påverka hushållet att aktivt välja sina resvanor snarare än att göra dem av vana.

Genomförande

Inför varje dialogstart startade arbetet med att kommunen valde ut vilka områden som skulle kontaktas. I så stor mån som möjligt valde man områden där det fanns något positivt och nytt att lyfta fram och informera om, oftast gällande kollektivtrafik. Kommunen beställde sedan adresser och telefonnummer till de utvalda hushållen. Enklast var det att utifrån postnummer beställa adresser från PAR. Projektledaren delade i sin tur upp kontaktlistan i lämplig utskicksstorlek och skickade den vidare till ett externt företag som satte ihop och skickade iväg introduktionsutskicket. För innehåll i introduktionsutskicket, se kapitel Informationsmaterial. Utdelningen av introduktionsutskicket hanterades främst av Bring Citymail, men i de kommuner där de inte delade ut post användes Posten. Informatörerna började kontakta hushållen så snart introduktionsutskicket skickats ut. Upp till fem kontaktförsök gjordes på olika tider och dagar för att försöka nå en vuxen person i hushållet. Dialog utfördes med stöd av ett frågeformulär i Excel-miljö. Detta fylldes i under samtalets gång och låg även till grund för uppföljningen. För att se vilka frågor som ställdes, se bilaga 1. Utifrån

hushållets intresse erbjöds information om möjlig kollektivtrafik, sparsam körning, miljöfordon och cykelvägar. (För all information som erbjöds, se kapitel Informationsmaterial eller läs under

respektive kommun längre fram i rapporten.) Provåkarkort för kollektivtrafiken erbjöds de hushåll som uppgav att ingen av de vuxna åkte kollektivtrafik mer än högst en dag i veckan men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer. Efter samtalen packade informatörerna det material som respektive hushåll önskat och skickade det med Posten. De som önskat digitalt material fick detta skickat till sin e-postadress. Varje vecka skickades resultaten från föregående veckas genomförda samtal till projektledaren. Löpande resultatsammanställningar gjordes samt kontroll av de ifyllda posterna för att ha möjlighet att snabbt kunna korrigera eventuella felaktigheter.

I samtalen fick informatörerna i sin tur in synpunkter och tankar från hushållen, främst rörande kollektivtrafik, men även cykelvägar och annat som kommunen ansvarar för. Synpunkterna

sorterades och bearbetades av projektledaren och sändes sedan vidare till ansvarig på Västtrafik och kontaktperson i respektive kommun så snart dialogen var klar i kommunen.

Kunskap hos informatörerna

Vid avtalstecknandet med telemarketingföretaget ställdes kravet att informatörerna skulle ha ett intresse för miljö för att de själva skulle ha ett engagemang och en vilja att påverka hushållens resvanor. De flesta av informatörerna hade tidigare jobbat för företaget som intervjuare och många fortsatte även göra detta vid sidan av arbetet som informatörer för projektet.

(7)

7

Inför dialogstarten i Partille 2008 genomgick informatörerna en omfattande utbildning som hölls av projektledaren. Under en vecka fick de lära sig det viktigaste av vad de behövde kunna om

kollektivtrafiken (bl a biljetter, priser och zoner), bilar och bränslen, växthusgaser och klimat. Tre av informatörerna som var med från start deltog till projektets slut, vilket minskade behovet av utbildningstid senare i projektet. När nya informatörer började genomförde projektledaren en kortare utbildning med liknande innehåll som de andra fått i början. De nya satt även bredvid de informatörer som redan jobbat ett tag för att lära sig av dem. Under projektet hölls löpande utbildningar, främst när det gällde nytt biljettsystem för kollektivtrafiken. Dessa hölls både av projektledare samt av experter inom området. På eget initiativ gick även informatörerna en utbildning i Sparsam Körning.

Inför varje dialogstart hölls en utbildningsdag för informatörerna. Projektledaren lade på förhand upp en halvdag där alla områden skulle hinna besökas för att informatörerna skulle få en god bild av hur bostadsområden, hållplatser, cykel- och gångvägar såg ut. I största möjliga mån användes den befintliga linjenätstrafiken tillsammans med promenader för att ta sig emellan alla områden som skulle besökas och senare kontaktas. I vissa kommuner var det dock för stora avstånd mellan områdena att det inte hanns med. Kommunen hyrde då en buss och guidade runt informatörer, arbetsledare och projektledare bland de områden som skulle kontaktas.

Under utbildningsdagen höll även kommunen ett informationsmöte för alla informatörer. Här gick de igenom varför kommunen hade valt ut de områden som skulle kontaktas, vad som var viktigt att känna till om området när det gällde infrastruktur (både dåtid, nutid och framtid) samt vad

kommunen trodde skulle kunna bli samtalsämnen i de kommande samtalen och hur de önskade att informatörerna skulle bemöta detta.

Utvärdering och uppföljning av projektet

Här följer en redovisning av vilka metoder som har använts för utvärdering och uppföljning. Resultaten står att läsa längre fram i denna rapport under kapitlet Resultat.

SUMO

Projektet har utvärderats enligt SUMO – System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt. Uppgifter har samlats in löpande under hela projekttiden och noggrant dokumenterats.

Telefonuppföljning

För att kunna mäta effekterna gjordes en uppföljning. Den skedde genom att 1 500 slumpvist utvalda hushåll löpande ringdes upp cirka ett år efter det första samtalet. Dessa hade genomgått ett

påverkanssamtal och genom att ställa samma frågor ett år senare kunde de kortsiktiga effekterna av projektet mätas.

För att utesluta omvärldsfaktorer togs en jämförelsegrupp om 500 hushåll fram. Denna togs ut löpande slumpvis bland de hushåll vars svarande angav att hon/han inte alls kände igen att de fått ett introduktionsutskick från projektet. Till dessa hushåll ställdes enbart frågor utan försök till påverkan och samma frågor ställdes igen när hushållet ringdes upp ett år senare.

(8)

8

Provåkarkortsuppföljning

Vid samtalen erbjöds provåkarkort till de hushåll som uppgav att ingen av de vuxna åkte kollektivt mer än högst en gång i veckan. Kortnumren antecknades och på det viset kunde statistik tas ut på hur själva korten använts.

Processutvärdering

En utvärdering av hur projektprocesserna har fungerat gjordes under våren 2011 av Mercuri Urval. Personen som gjorde utvärderingen hade även gjort en liknande utvärdering av Göteborgsprojektet. Genom denna ville vi analysera och utvärdera hur projektet har fungerat samt ta vara på de

erfarenheter och lärdomar som kan vara till nytta för andra kommuner eller organisationer som vill göra liknande projekt i framtiden. Utvärderingen skedde genom djupintervjuer av 18 personer som varit delaktiga i projektet på olika nivåer.

2. Informationsmaterial

Information skickades vid två tillfällen till hushållen. Först ett introduktionsutskick till alla utvalda hushåll med information om projektet och vad samtalet skulle handla om. Det andra utskicket gjordes från IMA till de hushåll som i telefonsamtalet önskade få mer information hemskickad.

Introduktionsutskicket

Detta utskick hanterades externt. Materialet skickades i kommunens C5-kuvert så att hushållet skulle förstå att kommunen stod bakom kampanjen men även för att kuvertet inte skulle misstas för reklam eller liknande.

Projektledare tillhandahöll förslag på introduktionsbrev som sedan anpassades hos kommunen. Kommunbrevet signerades därefter av kommunchef, kommunalråd, gatudirektör eller annan aktuell tjänsteman. Brevet trycktes upp på kommunens brevpapper. Alla introduktionsutskick innehöll även foldern

”Gör inte som alla andra” (kallas för introduktions-foldern i texten). Denna folder beskriver projektet och informerar om alla resmöjligheter och hur valet av dessa påverkar oss själva och vår omgivning. Foldern togs ursprungligen fram till

Göteborgsprojektet men justerades något för att passa i GR-kommunerna. Inför varje ny dialog justerades foldern med loggor samt en lokal ”klimatbild”, t ex en översvämningsbild.

Ett flertal kommuner valde att även trycka upp klimattrafikfoldern, ”Ditt val av resor spelar roll för klimatet”. Denna togs fram i samarbete med Hållbar Utveckling i Väst. Foldern innehöll mer information om kopplingen mellan var och ens bilkörning och dess påverkan på klimatet. I foldern fanns även en sida med information om hur respektive kommun arbetade lokalt med klimatfrågorna.

(9)

9

Det andra utskicket

Detta utskick packades hos telemarketingbolaget och skickades direkt till det hushåll som önskat informationen.

Ett gemensamt brevpapper trycktes upp inför dialogstarten 2008 och användes för samtliga kommuner. Det fanns två varianter av texten som sedan trycktes hos telemarketingföretaget; ett med mer allmän

information och ett med extra information till de hushåll som fick ett provåkarkort.

Inför varje dialogstart togs en så kallad bilbroschyr fram. Originalet togs fram inom Göteborgsprojektet 2004. Broschyren innehöll information om hur man använder bilen på ett effektivt sätt och vad det finns för typ av bilar som är att föredra ur miljösynpunkt. Broschyren anpassades inför dialogstarten för att passa i GR-kommunerna. Några småjusteringar gjordes mellan upptrycken, medan en större uppdatering gjordes av broschyren inför

dialogstarterna hösten 2009, även namnet på broschyren ändrades

från ”Unna dina barn glädjen att köra bil” till ”Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist”. I Göteborgsprojektet togs en cykelbroschyr fram som bland annat innehöll information om cykelregler och smarta tillbehör till cykeln. Till projektet i Mölndal 2007 togs en motsvarande cykelbroschyr fram. Broschyrer blev över och kom till användning vid dialogerna med hushållen i Mölndal 2008-2009. En ny cykelbroschyr togs fram inför den första dialogen i Partille 2008. Att anpassa den för att gälla på motsvarande vis i Partille krävdes dock väldigt mycket jobb och vi valde i fortsättningen att inte ta fram några fler cykelbroschyrer utan istället att få med den viktigaste informationen vid de nytryck av cykelkartor som många kommuner gjorde inför dialogstart.

Till höger är ett exempel på cykelkarta som togs fram inom projektet. Detta är

framsidan av cykelkartan i Mölnlycke i Härryda kommun. Längst ned till höger finns även information om cykelregler.

(10)

10

Trafikverkets, tidigare Vägverkets, folder ”Vinst varje mil” skickades ut tillsammans med bilbroschyren. Denna innehöll enkel och bra information om hur man ska köra för att bilen ska förbruka mindre bränsle genom så kallad sparsam

körning.

Information om kollektivtrafiken erbjöds. Bland annat foldern ”Vad kostar resan?” med information om biljetter och priser. Då nytt sortiment och biljettsystem infördes under projektets gång önskades mycket information om detta. Bland annat skickades en liten folder i kontokortsformatstorlek ”Guide till ditt Västtrafikkort”.

Nedan tabell visar en sammanställning av allt material som skickades per kommun.

Aktivitetsmaterial

Aktiviteter hölls i sju av de deltagande kommunerna. Material fanns att låna av Göteborgs

stad Trafikkontoret. I de fall affischer eller liknande användes anpassades de för att fungera

i GR-kommunerna. Under respektive kommunavsnitt finns mer information om gjorda

aktiviteter.

Ett par kommuner, främst Mölndal, skickade ut inbjudningskort till hushållen inför

aktiviteten. Nedan ses fram och baksida på ett sådant inbjudningskort.

(11)

11

3. Genomförda åtgärder

I detta kapitel beskrivs kronologiskt de genomförda dialogerna per kommun. I Partille och Alingsås genomfördes kampanjerna vid fler än ett tillfälle och varje tillfälle behandlas kronologiskt var för sig. I varje kommun görs en beskrivning av följande:

bakgrundsfaktorer i jämförelse med de andra deltagande kommunerna. För att se en sammanställning av all statistik för kommunerna, se Bilaga 2.

den aktuella kollektivtrafiken för de hushåll som kontaktades samt de vanligaste synpunkterna kring denna

möjligheterna att ta sig fram på cykel samt informationsmaterialet som erbjöds om cykling genomförandet av kampanjen i kommunen

resultatet av kontaktandet av hushåll samt huvudsakliga skillnader mellan de olika områdena om kommunen hade en aktivitet fick alla fylla i samma fakta- och utvärderingsformulär. På det viset kunde andra som skulle göra aktivitet ta lärdom av redan genomförda aktiviteter. (Mest information om aktiviteter står att läsa under Mölndal.)

kort information om vilka insatser kommunen gått in med i kampanjen

Partille kommun våren 2008

Partille kommun hade knappt 34 000 invånare 2008. Antalet hushåll uppgick till cirka 14 000 och som första deltagande kommun kontaktades 3 713 av dessa under våren 2008.

Invånarfakta

Statistik för Partille jämfört med snittet för de deltagande tio kommunerna (i parantes), 2008 års siffror:

Medelålder: 39,2 år (40,0 år)

Andel arbetslösa: 5,9 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 24,4 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: 229 257 kr (224 597 kr)

Biltrafik

Statistik för Partille jämfört med snittet för de deltagande tio kommunerna (i parantes), 2008 års siffror:

Bilinnehav per 1 000 invånare: 417 (485)

Körsträcka per bil: 1 483 mil (1568 mil) Skillnad i körsträcka/person 1998-2008: 0 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 37 procent (33 procent)

Kollektivtrafik

Sedan januari 2008 ingår Partille kommun i Göteborgs stadstrafik. Kommunen hade i genomsnitt en bra kollektivtrafik, men kommunen är stor och hur trafiken såg ut skiljde sig mellan de olika

områdena som kontaktades. Gemensamt fanns under våren 2008 elva busslinjer samt en

pendeltågslinje. Kommunen har räknat fram att 92 procent av invånarna hade max 400 meter till närmsta hållplats och siffror från 2003 visar att 25,5 procent av befolkningen pendlade med kollektivtrafik.

(12)

12

Bussterminalen i Partille centrum byggdes om 2006 och ligger nu mitt i ett populärt köpcentrum. Härifrån gick åtta linjer under våren 2008. På 5-10 minuters promenadavstånd ligger Partille station där pendeltågen stannar. Vägen däremellan höll på att rustas upp när vi genomförde dialogen. I Partille kommun finns två hållplatser för Alingsåspendeln;

Jonsered och Partille station. Turerna går var femtonde minut i högtrafik, annars går de var trettionde minut eller en gång i timmen. Vid dessa stationer finns tillgång till pendelparkering. Under samtalen kom dock en del klagomål på skadegörelse på dessa.

Förutom tåget kan Jonseredsborna åka med Blå express som efter att den lämnar Partille centrum går snabbt in till Göteborg tack vare eget busskörfält och få hållplatser. Från Jonsered utgår även linje 59, den enda linjen som går norr om järnvägen. För de boende i Kåhög och Norra Partille är detta därmed den enda linjen i närheten. Det har varit mycket klagomål på denna linje och invånarna önskade tätare trafik. Det var dock för få resenärer för det 2008, men kommunens mål var att den skulle gå var femtonde minut istället för var trettionde som den gjorde när vi kontaktade hushållen. (Linjen fick sedan kvartstrafik från och med juni 2010.

I Öjersjö, längre söderut, finns linje 513 som snabbt når Korsvägen i Göteborg, linje 751 som tar resenären till Mölndal eller Partille centrum, samt linje 503 (högtrafiklinje) som går via Partille centrum till Göteborg. I Furulund trafikerar samma

linjer som i Öjersjö plus linje 512 (går enbart vardagar) till Östra sjukhuset samt linje 515. I kommunen finns även två servicelinjer som är öppna för alla.

Cykelvägar

Landskapet i Partille kommun är delvis kuperat, men det finns många cykelvägar och under de närmaste åren kommer cykelvägen mellan Partille centrum och Göteborg att förbättras. Kommunen tog fram en ny cykelkarta inför projektstarten (i samma format som Göteborgs cykelkarta). Vi gjorde även en Partilleversion av cykelbroschyren som tidigare använts i Göteborg och Mölndal.

Genomförande

Partille kommun var först ut enligt projektets tidplan. På grund av kommande förändringar i

infrastrukturen samt nybyggnation valde man att dela upp kontaktandet av hushåll i två omgångar. I denna första omgång kontaktades hushåll från mars till början av juni 2008. Enligt planen skulle 4 140 hushåll kontaktas under våren, men på grund av ett högt bortfall vid matchandet av adresser och telefonnummer nåddes inte detta antal.

Till en början hämtades telefonnumren från bilregistret för att bara få bilägare (2 226 nummer), men detta krävde stor manuell arbetsinsats då många hushåll har fler än en bil och vi valde sedan att hämta adresser från kommunens invånarregister (1 088 nummer). Bortfallet blev dock stort även här och det var svårt att avgöra vilka som bodde i samma hushåll. För att få fram fler nummer valde vi att Linjenätskarta över Partilles kollektivtrafik

(13)

13

kontakta hushåll utan fast telefon per mobil (398 nummer). Här var problemet att många mobiler stod registrerade på vuxna men att de användes av barn. Detta gav ett stort bortfall. Lärdomen vi fick av detta var att vi i fortsättningen skulle beställa kontaktuppgifter från PAR och i största möjliga mån undvika att kontakta hushåll per mobiltelefon.

De områden som kontaktades i Partille var Öjersjö, Furulund, Norra Partille, Furuskog, Uddared, Stärtered, Kåhög och Jonsered. Ett introduktionsutskick skickades till de 3 713 utvalda hushållen i dessa områden. Det innehöll ett brev, signerat av gatuchefen, samt en introduktionsbroschyr. Utskicken till dessa områden skedde i sex omgångar. Till en början (Öjersjö, Furulund och Norra Partille) skickades brevet enbart till bilägare, därefter skickades det till alla hushåll i utvalt område till en person över 18 år. Vi hade ingen åldersgräns uppåt, men många av dem som var äldre körde inte så mycket med sin bil. Det var en av anledningarna till att vi i fortsättningen bara kontaktade hushåll med abonnent som var 70 år eller yngre.

Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon av IMA. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, en cykelkarta och cykelbroschyr, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om tankställen för etanol och biogas i Partille. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och de tipsade även hushållen om att tidtabeller kan laddas ned på Västtrafiks hemsida. Detta gav både minskat materialutskick samt lägre portokostnader än om allt material hade skickats med posten. Ändå skickades nästan 90 procent av all information med vanlig post. Till viss del berodde det på att cykelkartan bara kunde skickas per post.

Resultat

Informatörerna försökte kontakta de 3 713 hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 2 735 av dessa (74 procent). Bortfallet berodde på 192 felaktiga nummer samt att 823 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök eller önskade avstå samtalet. 63 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 47 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 73 procent (1 984 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 57 procent (1 570 hushåll) och bilbroschyren av 58 procent (1 575 hushåll). Endast 5 procent (148 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller annan

kollektivtrafikfolder hemskickad. 457 provåkarkort skickades till de hushåll (17 procent) som uppgav att de inte reste regelbundet, men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt.

Skillnader mellan områdena i Partille

I det barntäta villaområdet Öjersjö var svarsfrekvensen högst. Även om det var relativt många som inte åkte kollektivt överhuvudtaget kunde fler tänka sig att åka mer. Många var nyinflyttade och kännedomen om att kollektivtrafiken var så pass bra var okänd för flera.

Bland de boende i norra Partille var det få som åkte kollektivt regelbundet och med det utbud de hade var det få som kunde tänka sig att åka mer. I Kåhög och Jonsered var det dock fler som åkte kollektivt regelbundet. Här cyklade man också något mer än i de andra områdena.

Aktiviteter

(14)

14

Kommunens nedlagda tid i kampanjen

Utöver kontaktpersonen var fyra personer från Partille kommun inblandade i arbetet. Tillsammans lade de ned 136 timmar. En ny cykelkarta togs fram och cykelbroschyren som tidigare använts i Göteborg och Mölndal anpassades för att fungera i Partille. Det tog dock mycket resurser att ta fram denna, varför en sådan inte togs fram för de andra deltagande kommunerna (med undantag för Mölndal där en färdig broschyr redan fanns). En del av informationen i cykelbroschyren, så som cykelregler, lades istället in på de cykelkartor som nyproducerades i flera av de andra kommunerna.

Alingsås kommun hösten 2008

Alingsås kommun har drygt 37 000 invånare, varav 26 000 bor i Alingsås stad. Staden är belägen vid sjön Mjörn, knappt fem mil nordost om Göteborg, fyra mil nordväst om Borås och sex mil söder om Trollhättan.1 026 hushåll kontaktades i Alingsås stad under september till oktober 2008 i samband med införandet av en ny stadstrafik.

Invånarfakta

Statistik för Alingsås jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror:

Andel arbetslösa: 6,5 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 20,5 procent (21,0 procent) Nettomedelinkomst: 212 171 kr (224 597 kr)

Biltrafik

Statistik för Alingsås jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror:

Körsträcka per bil: 1 538 mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person 1998-2008: +13 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 29 procent (33 procent)

Kollektivtrafik

Enligt uppgifter från kommunen var kollektivtrafikens marknadsandel i Alingsås vid denna tid sju procent, medan den var 20 procent för kollektivtrafiken till och från Göteborg med pendeltåget. Från Alingsås till Göteborg tog det cirka 40 minuter att åka med pendeltåget, medan det tog cirka 30 minuter med SJ:s regionaltåg.

Efter att nästan ha sett likadant ut i trettio år fick Alingsås ett helt nytt kollektivtrafiksystem i augusti 2008. Att genomföra kampanjen i kommunen i samband med trafikförändringar var en effektiv väg att kommunicera med invånarna. Många visste inte om att deras kollektivtrafik hade förbättrats och förutom att vi kunde informera om ändringen fick vi in mycket åsikter och synpunkter som var till stor nytta för trafikplanerarna och andra tjänstemän. Det fanns dock vissa svårigheter med att kontakta hushållen i startskedet av den nya trafiken. Bland annat var det svårt att informera om linjernas exakta sträckning då det saknades linjenätskarta samt att flera hållplatser saknades både i de tryckta tidtabellerna och på Västtrafiks hemsida. Att en av linjerna varierade sträckning beroende

(15)

15

på om det var förmiddag eller eftermiddag gjorde också att det var komplicerat att förklara sträckningen och vilka hållplatser bussen stannade vid.

De hushåll som kontaktades bodde längs med de nya linjerna 1 och 2. Linje 1 gick mellan nordvästra och sydöstra Alingsås och linje 2 mellan sydvästra och nordöstra Alingsås. Bussarna möttes vid Alingsåsterminalen. Linje 1 hade redan gått en gång i halvtimmen sedan årsskiftet, men i augusti började den att gå även på kvällar och lördagar. Detta uppskattades av många. Linje 2 startade i augusti och var en sammanslagning av två linjer. Den kördes nu med mindre låggolvsbussar och gick en gång i halvtimmen samt på kvällar.

Flera av dem som kontaktades i centrala delarna av Alingsås ansåg inte att de behövde åka kollektivt eftersom de bodde så centralt att de hade gång eller cykelavstånd dit de brukade ta sig. Det var dock väldigt många synpunkter kring prissättningen för att resa med kollektivtrafiken mellan Alingsås och Göteborg. Priset upplevdes som väldigt orättvist. Innan sommaren byttes nämligen en typ av biljett ut mot en annan som gav dyrare sällanresor till Göteborg. På grund av denna förändring sa många att de nu hellre valde bilen istället om de skulle åka till Göteborg.

Linjenätskarta över centrala Alingsås

Cykelvägar

Cykelnätet i staden är väl utbyggt och det är enbart på några få ställen det är kuperat. Alingsås marknadsför sig som en cykelstad och i samtalen var det tydligt att det är många som cyklar och går

(16)

16

som huvudsakligt transportsätt. Inför kampanjstarten trycktes det upp en ny cykelkarta som även innehöll tips på utflyktsmål, cykelregler och säkerhet.

Genomförande

Alingsås kommun var den andra kommunen i tidplanen (efter Partille) och även här valde man att dela upp kontaktandet av hushåll i två omgångar för att nå störst effekt. Den första dialogen skedde i samband med införandet av den nya stadstrafiken och 1 026 hushåll kontaktades längs med linje 1 och linje 2 under perioden september till mitten av oktober 2008. Dessa hushåll låg i områdena Centrum, Nolby, Noltorp, Sörhaga, Stadsskogen samt Ängabo.

Urval: från början var tanken att utesluta alla hushåll med barn under 12 år, då det är svårare att påverka dessa hushålls resvanor, samt att inte kontakta hushåll där huvudabonnent är över 70 år (partner var dock ibland äldre). Vi fick dock inte ihop tillräckligt många hushåll från de

postnummerområden vi hämtat uppgifter från och valde därför att även kontakta barnfamiljerna inne i centrum. För att få fram ytterligare hushåll kontaktade vi även cirka 200 hushåll utan fast telefon per mobiltelefon.

Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades i två omgångar till de 1 026 hushållen med Bring Citymail. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunens

kollektivtrafikansvarige, en introduktionsbroschyr samt en kollektivtrafikfolder från Hållbar utveckling i Väst ”Alingsåsbo, ditt val av resor spelar roll för klimatet”.

Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, en cykelkarta, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter, information om tankställen och pendelparkeringar, samt var man kan parkera med sitt miljöfordon i Alingsås. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post och tipsade även hushållen om att tidtabeller kan laddas ned på Västtrafiks hemsida.

Resultat

Informatörerna försökte kontakta de 1 026 hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med727personer av dessa (71procent). Bortfallet berodde på 45 felaktiga nummer, att 254hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök eller att de önskade avstå samtalet. 68 procentav dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 47 procentuppgav att de hade läst det. Totalt önskade 79 procent (572hushåll)få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskadesav 59 procent (430hushåll)och

bilbroschyren av 55 procent (398 hushåll). 23 procent (169hushåll)önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 133provåkarkort skickades till de hushåll (18 procent) som uppgav att de inte reste regelbundet, men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt.

Skillnader mellan de kontaktade områdena i Alingsås

Skillnaderna var inte så stora mellan de centralaste delarna och de yttre delarna av Alingsås stad. Men jämfört med de yttre delarna hade en större andel av invånarna i de centralaste delarna månadskort för kollektivtrafiken samt cyklade och promenerade mer som huvudsakligt

transportmedel. I ytterområdena innehöll en större andel av hushållen barn under 18 år. Där var även bilinnehavet större och det var fler som aldrig åkte kollektivt.

(17)

17

Aktiviteter

En aktivitet genomfördes på Lilla Torget en solig lördag i september. Förutom personal från kommunen deltog två personer från Västtrafiks kundservice, Ambulansen och Naturskyddsföreningen i Alingsås samt Sportson, som stod för dagens cykelservice. Dagen upplevdes som väldigt lyckad av arrangörerna och besöktes av ungefär 1 000 personer. Gratis kaffe och kaka tros ha varit ett bra lockbete. Fler tidtabeller och mer bemanning hade behövts under dagen. Många synpunkter på kollektivtrafiken, gång- och cykelvägar lämnades och bemöttes under dagen.

Kommunens nedlagda tid i kampanjen

Nio personer från kommunen var totalt engagerade i arbetet med kampanjen. Tillsammans lade de ned 140 timmar. Bland annat togs en ny cykelkarta fram inför kampanjen. Många av personerna jobbade även under aktiviteten.

Mölndals stad 2008-2009

Mölndals stad har knappt 60 000 invånare fördelade på knappt 27 000 hushåll. I norr gränsar Mölndal till Göteborgs stad.

8 000 hushåll kontaktades i Mölndal, Kållered och Lindome under september 2008 till mars 2009.

Invånarfakta

Statistik för Mölndals stad jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror:

Biltrafik

Statistik för Mölndals stad jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror:

I Mölndal fanns en bilpool med nio miljöfordon. Fyra av dessa tillhörde dock kommunens bilpool, men var öppna för allmänheten utanför arbetstider. Bilpoolen drevs av SunFleet och åtta av bilarna

(18)

18

var centralt placerade i Mölndal, medan en bil stod i Eklanda. Denna bil togs dock bort vid årsskiftet 2008/2009 då den gick med förlust. Hushållen i Eklanda kontaktades under september 2008. Detta var också den enda månaden som Eklanda-poolen gick med vinst under hela året.

Kollektivtrafik

Mölndals stad ingår i Göteborgs stadstrafik. De områden vi

kontaktade hade som minst halvtimmestrafik i högtrafik. Från norr till söder går Kungsbacka-pendeln med stationer i Mölndal, Kållered och Lindome. Till dessa stationer finns bussar som samlar upp de boende i kommunen. Under 2007 var det många av tågen som inte var i tid, men under 2008 ökade pålitligheten betydligt när

utbyggnaden av spåren vid Göteborgs Central var klar. Därför hade inte så många synpunkter på pendeln nu, även om en del påpekade att det var sämre förut. I Mölndal finns även en stombusslinje som går mellan Mölndal centrum och Backa på Hisingen via centrala Göteborg. Spårvagnslinje 4 gick från Mölndal centrum via Avenyn och vidare till Angered. Servicelinjerna 725-729 kördes med mindre bussar och gick att vinka in även om man inte stod vid hållplatsen. Orange express gick mellan Frölunda, Astra Zeneca, Nils Ericson och

sedan till Sjövik. Nordöstra Mölndal hade främst linje 753 (många klagade på att den tog för lång tid och hade för få turer) och östra Mölndal linjerna 751 och 752. Precis när vi ringde vid

kommungränsen mot Härryda lades Grön express om så att de boende där inte längre kunde ta denna. Det blev väldigt många synpunkter kring detta och det var jobbigt för informatörerna att ringa detta område med alla negativa samtal.

Eklanda hade linjerna 751, 771 och 772. Här hade hushållen mycket synpunkter på att turerna gick för sällan, framför allt på kvällar och helger och att man därför var tvungen att ha bil när man bodde där. Direktbuss till centrala Göteborg önskades av väldigt många. Eklanda omfattas av en omlottzon, vilket innebär att de som pendlar in mot Göteborg kan köpa en områdesladdning för Göteborg trots att de bor i Mölndal. Det var många intressanta samtal med mycket diskussioner i Eklanda.

Vi fick in många synpunkter på biljettpriserna. Man tyckte i allmänhet att det var alldeles för dyrt med 3 kuponger när man bor så nära Göteborg och att det kostade alldeles för mycket med ett månadskort för att kunna åka mellan Mölndal och Göteborg jämfört vad det kostade att åka inom Göteborg. Många pensionärer tyckte också att det var orättvist att de inte fick åka gratis på samma sätt som pensionärerna fick göra i Göteborg. I Göteborg införde man gratis resor på kollektivtrafiken för ålderspensionärer från och med 2008. Detta gjorde man med idén att om fler pensionärer vänjer sig vid att åka kollektivt och sedan väljer Flexlinjen istället för att gå direkt från bil till färdtjänst skjuts färdtjänstdebuten upp några år.

(19)

19

Cykelvägar

Inom Mölndals stad finns cirka tio mil gång- och cykelvägar och nätet byggs ut med några kilometer varje år. En cykelkarta över kommunen erbjöds som man kan även kunde hitta på trafiken.nu. Då östra Mölndal är väldigt kuperat var det färre som uppgav att de cyklade där.

Genomförande

Mölndals stad var den tredje kommunen i tidplanen och kampanjen genomfördes från och med slutet av september 2008 till mars 2009. 8 000 hushåll kontaktades i Mölndal, Kållered och Lindome.

Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i nio omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev signerat av gatudirektören, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar Utveckling i Väst. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Fem personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Mölndal erbjöds en bilbroschyr, en cykelbroschyr, en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om

tankställen för etanol och biogas i Mölndal. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida.

Resultat

Informatörerna försökte kontakta de 8 000 hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med5 575 personer av dessa (70procent). Bortfallet berodde på 351 felaktiga nummer, att 1 327hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 747önskade avstå samtalet. 68 procentav dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första

informationsutskicket och 54 procentuppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 77 procent (4299hushåll)få någonytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskadesav 58 procent (3239hushåll)och bilbroschyren av 51 procent (2 843 hushåll). Bilbroschyren var dock inte klar att erbjudas till hushållen i Eklanda. 15 procent (832hushåll)önskade få tidtabeller och/eller

kollektivtrafikfolder hemskickad. 861provåkarkort skickades till de hushåll (15 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt.

Våren 2007 kontaktades 5 000 hushåll i ett liknande projekt i Mölndals kommun. Detta verkade vara väl ihågkommet. Bosgården var ett av några områden som kontaktades igen och där sa många att de redan hade varit med och inte ville delta igen. På grund av det stora bortfallet valde vi vid nästa adressbeställning att i största möjliga mån inte kontakta fler hushåll i de områden som redan hade kontaktats 2007.

(20)

20

Skillnader mellan områdena i Mölndal

Högst svarsfrekvens var det i områden med många villor, medan det var svårare att få tag på hushåll i de centralare delarna av Mölndal. Medianåldern var lägst i Eklanda där de flesta av hushållen även hade barn under 18 år. När hushållen i Eklanda kontaktades fanns det tyvärr ingen bilbroschyr att erbjuda och prata kring i samtalet. Det hade varit bra då Eklanda var det område där flest hushåll hade bil. Invånarna här åkte minst kollektivt och man var väldigt missnöjd med den kollektivtrafik som erbjöds i området. Jämfört med de andra områdena var det dock fler som kunde tänka sig att åka mer kollektivt. Mest kollektivt åkte man där tillgången till god kollektivtrafik var stor; Krokslätt, Mölndal centrum samt i de södra delarna av Mölndals stad. Cykeln användes mest av dem som bodde mellan centrala Mölndal och Göteborg. Minst cyklade man i östra Mölndal där det är mer kuperat och i södra Mölndal där avstånden är längre.

Aktiviteter

I Mölndal anordnades flera aktiviteter under projekttiden. Bland annat i Mölndals centrum (se bild nedan), Eklanda, Kållered och Lindome. Dessa samordnades med andra aktiviteter som drevs av Mölndals mobilitetskontor. Aktivitetsmaterialet anpassades för att fungera i Mölndal och tält och beach flags hyrdes av Trafikkontoret Göteborg. Efter de flesta aktiviteter gjordes en utvärdering. (Detta gjordes även i de andra kommunerna som hade någon aktivitet.) Nedan är exempel på två aktiviteter som anordnades. En stor del av textinnehållet kommer från utvärderingarna och kan vara till nytta för andra som vill ordna liknande aktiviteter.

Mölndal centrum

I Mölndals centrum anordnades en aktivitet i september 2008 som samordnades med Uppropet till alla Mölndals stads anställda om att ställa bilen under trafikantveckan. Inbjudningskort skickades till cirka 1 500 hushåll i närområdet, information skickades till alla anställda inom staden, annons sattes in i både Mölndalsposten (MP) och Göteborgsposten (GP) samt att affischer sattes upp. Anordnarna tyckte att det var bra att skicka ut inbjudningar och att annonsera i tidningen samma dag. En del hade till och med sitt inbjudningsvykort med sig och såg det som en biljett till cykelservicen. Pressmeddelande skickades på

måndagen samma vecka och det resulterade i en stor artikel i tidningen på onsdagen. Både GP och MP var på plats under aktiviteten och skrev om det efteråt.

Cykelservicen var en succé med kö hela dagen. Vädret var bra; lagom soligt och inget regn. Köbildningen till cykelservicen gjorde att många använde tiden till att titta ordentligt i tältet, genomföra poängpromenaden eller prata med en tjänsteman från kommunen. Ytterligare en

cykelreparatör hade dock behövts då några lämnade kön eftersom de inte orkade vänta. Aktiviteten besöktes av cirka 250 personer och över 80 personer fick sina cyklar fixade. Bland annat delades cirka

(21)

21

200 reflexer och cykelkartor ut. Nästan 60 personer deltog i tipspromenaden. Vinnarna och de rätta svaren annonserades i Mölndalsposten.

Eklanda

Även på aktiviteten i Eklanda, en onsdag i oktober, erbjöds samma koncept. Aktiviteten

marknadsfördes genom ett utskick till alla cirka 750 hushåll i närområdet (samma urval som dem vi ringt till i området), annons i Mölndalsposten, affischer, samt information på Mölndals hemsida. Aktiviteten nämndes också i pressmeddelanden veckan innan. Av cirka 100 besökare var det 40 som passade på att fixa sina cyklar. Lika många gick tipspromenaden.

Det bästa med denna aktivitet var att det var en bra mix av besökare som verkligen stannade till och kollade in vad det handlade om. Flera seriösa synpunkter kom in med förslag på förändringar i kollektivtrafiken som rapporterades vidare till ansvariga i kommunen. Många besökare var barn, men det kom också många engagerade föräldrar och andra vuxna. Många sa att det var roligt att det händer något i Eklanda, så i det här fallet var det till fördel för aktiviteten att det var på ett ställe utan någon direkt konkurrens om uppmärksamheten. Cykelservicen var en succé igen med kö hela

eftermiddagen. Cykelservicen var bokad till kl. 18 men till allmänheten skrev man att den höll på till 17:30. Det var ett smart sätt att undvika irritation både i kön och hos reparatören. Vädret var lika bra som på aktiviteten i Mölndals centrum. Aktiviteten gick bättre än förväntat. Men det som var mindre bra var att anordnarna inte visste att det skulle bli så många besökare och så många frågor om kollektivtrafik. I så skulle de ha haft med sig någon från Västtrafiks kundservice som kunde svara på frågor.

Kommunens nedlagda tid i kampanjen

Tre personer var engagerade i arbetet. Antal totala timmar som lades ned av anställda på Mölndals stad var 141 timmar. (Det var dock fler anställda som deltog vid aktiviteterna som inte är inkluderade i dessa timmar.) Mölndal har en anställd som bara jobbar med mobilitetsfrågor på halvtid. Hon var dock föräldraledig vid den första tiden för projektet i kommunen och Mölndal hyrde då in en annan person på timbasis. Denna person hade tidigare erfarenhet efter att ha jobbat med

direktbearbetningskampanjen som genomfördes i Göteborg och Mölndal fram till 2007 (även den delfinansierad av Klimp).

Kungälvs kommun våren 2009

Kungälvs kommun är den kommun som ligger närmast norr om Göteborg. Mellan Kungälv och Göteborg är det 2,5 mil. Upp till Kode är det ytterligare 1,5 mil. I Kungälv och Ytterby bor cirka 18 000 personer, i Kode 4 000. I hela kommunen bor drygt 40 000 invånare och ungefär 40 procent av dessa bor på landsbygden. 65 procent av bostadsbeståndet är småhus.Under perioden mars till maj 2009 kontaktade vi 2 700 hushåll i centrala Kungälv, Ytterby, Kode och Ullstorp.Det sistnämna området var helt nybyggt med en stor andel barnfamiljer som började flytta in 2008.

Ungefär hälften av de förvärvsarbetande i Kungälv arbetade inom kommunen, de flesta andra pendlade till Göteborg.

(22)

22

Invånarfakta

Statistik för Kungälv jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror:

Biltrafik

Statistik för Kungälv jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per 1 000 invånare: 517 (485)

Kollektivtrafik

I augusti 2006 invigdes motorvägshållplatsen i Kungälv. Denna har inneburit fler och snabbare möjligheter att ta sig både norrut och söderut. Innan kampanjen startade i kommunen skedde några förbättringar i kollektivtrafiken som vi kunde berätta om i samtalen. I januari 2009 fick framför allt de boende i Ytterby samt Kode bättre

förbindelser till och från Göteborg när Bohuståget utökades till halvtimmestrafik i högtrafik och timmestrafik övriga tider. Tåget tar bara 18 minuter från Ytterby till Göteborg och från Kode knappt en halvtimme. I januari startade även linje 315 och gav de nyinflyttade i Ullstorp en bra

förbindelse till Kungälvs busstation. Denna gick varje halvtimme vid högtrafik, annars en gång i timmen. Om Ullstorpsborna gick ned till Karebyvägen hade de ännu fler förbindelser att välja på.

Från Kungälvs busstation tog linje Grön express cirka en halvtimme till Nils Ericson terminalen i Göteborg. Grön express var en mycket populär linje och vid denna tid var det fler passagerare under rusningstid än vad det fanns sittplatser. Detta trots att bussen gick var 7-8-minut i rusningstrafik och varje kvart under resten av dagen. En utredning pågick om man kunde sätta in dubbeldäckare på en del turer.

Pendelparkeringar fanns i Kode, Ytterby station samt den största, med hela 250 platser, vid Eriksdal, i Göteborgs kommun. Många parkerade sina fordon här eftersom det var mycket billigare att åka kollektivt härifrån. Ett stort problem med pendelparkeringar är att det finns risk för skadegörelse och stölder. Detta gjorde att många drog sig från att ställa sin bil på en sådan plats. Platsbrist kunde också vara ett bekymmer på vissa ställen.

Kontaktade områden inringade på linjenätskartan

(23)

23

Många tyckte att det var alldeles för dyrt med 5 kuponger mellan Kungälv och Göteborg och även att det var för dyrt med 3 kuponger inom kommunen. Under tiden vi kontaktade hushåll i Kungälv lanserades även ett nytt betalsystem vilket ledde till många frågor och synpunkter.

Cykelvägar

Kungälv satsar varje år 10 miljoner kronor på utbyggnad av cykelvägar längs det statliga vägnätet. En ny cykelkarta togs fram inför kampanjstarten och på den trycktes även annan information, till exempel om cykelförvaringsboxarna vid motorvägshållplatsen. Sedan tidigare fanns två kartor över de så kallade älvrundorna som var mer inriktade på rekreation. Dessa skickades också med till dem som önskade.

Många av dem vi pratade med saknade en cykelväg till Marstrand. Att cykla på vägen nu uppgavs vara förenat med livsfara. Likadant var det med vägen mellan Kode och Kungälv som många uppgav att de undvek att cykla på.

Genomförande

2 704 hushåll kontaktades i Ytterby, centrala Kungälv, Ullstorp och Kode från början av mars till mitten av maj 2009.

Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i tre omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev signerat av kommunchefen, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar utveckling i Väst. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Fem personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Kungälv erbjöds en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning ”Vinst varje mil”, en cykelkarta över hela kommunen, två andra cykelkartor mer inriktade på motion/rekreation, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt ett blad med information om tankställen för etanol och biogas i Kungälv. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida.

Från och med Kungälv ställde vi även frågan om hushållet tillämpade sparsam körning.

Resultat

Informatörerna försökte kontakta de 2 704 hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 1 867 av dessa (69 procent). Bortfallet berodde på 63 felaktiga nummer, att hela 527 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 248 önskade avstå samtalet. Cirka 61 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första

informationsutskicket och 47 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 84 procent (1 564 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 59 procent (1 102 hushåll) och bilbroschyren av 65 procent (1 221 hushåll). 25 procent (463 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller annan kollektivtrafikfolder hemskickad. Hela 405 provåkarkort skickades till de hushåll (22 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet, men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt.

(24)

24

Skillnader mellan områdena i Kungälv

Svarsfrekvensen i Kodes och Ullstorps villaområden var mycket högre än i de andra områdena. I Ullstorp innehöll en majoritet av hushållen barn under 18 år. Här sa många att de inte åker kollektivt över huvud taget och att man inte heller kunde tänka sig att börja åka. Skjutsning av barn, tidsbrist samt att det saknades direktlinje till Göteborg var det de främsta orsakerna. Här var det också mycket färre som sa att de cyklade som huvudsakligt transportmedel. Bland invånarna i Ytterby och centrala Kungälv var det fler som cyklade.

Bilinnehavet var högst i Kode och lägst i centrala Kungälv. Kodeborna och Ytterbyborna, med närhet till pendeltågsstation, var de som uppgav att de åkte mest kollektivt. I centrala Kungälv kunde många tänka sig att börja åka mer med kollektivtrafiken och många fick provåkarkort.

Aktiviteter

I Kungälv anordnades en aktivitet vid invigningen av cykelbanan till Diseröd den 7 juni-09. Det kom fler än beräknat, kring 600 personer, trots att vädret inte var helt optimalt. Cirka 400 personer av dessa deltog även på tipspromenaden. Det hölls en CykelTrial-uppvisning som lockade stor publik och även cykelservicen var mycket populär. Besökarna uppskattade att aktiviteten inte hölls i centrum.

Kommunens nedlagda tid i kampanjen

Tre personer var engagerade i arbetet. Antal totala timmar som lades ned av anställda på Partille kommun var 140 timmar. Kommunen tog även fram en ny cykelkarta.

Tjörns kommun maj 2009

Tjörn är Sveriges sjätte största ö och i kommunen bor drygt 15 000 invånare. De äldre invånarna tenderar att bo i de västra delarna och de yngre i de östra delarna. Innan Tjörnbron byggdes 1960 tog man sig till ön via havet, därför var det de västra delarna som bebyggdes innan man kunde ta sig till ön via landvägen. Efter brons tillkomst är det på det de nordöstra delarna av ön som

bostadsbyggandet har skett. Bebyggelsen är utspridd och småhus dominerar bostadsbeståndet. Många av dessa är fritidsbostäder. En stor andel av invånarna pendlar till Göteborg och nästan lika många till Stenungsund. Det är ofta begränsad framkomlighet kring Tjörnbron och under den kommande sommaren skulle arbeten pågå på bron som begränsade framkomligheten ytterligare. Kommunen ville därför att dialogen skulle genomföras i kommunen innan detta påbörjades för att få fler att ta bussen över bron eller samåka. Under maj 2009 kontaktade vi 1 000 hushåll i Myggenäs, Höviksnäs, Kållekärr och Skärhamn.

(25)

25

Invånarfakta

Statistik för Tjörn jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 43,2 år (40,0 år)

Biltrafik

Statistik för Tjörn jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per 1 000 invånare: 550 (485)

Körsträcka per bil: 1 643 mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person 1998-2008: 19 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 31 procent (33 procent)

Kollektivtrafik

Då bebyggelsen på Tjörn är utspridd är det svårt att erbjuda en kollektivtrafik som passar alla. De flesta väljer bilen framför kollektivtrafiken. Endast 12 procent av det totala antalet resor sker med kollektivtrafik och då är det främst skolresor. Det är också skolbarnens behov som i ganska stor utsträckning har format öns linjenät. Tjörnexpressen är linjen med flest antal resenärer och den kör utmed de vägar där flest invånare bor. Här körde även linje 350 vid tiden för vårt kontaktande. Den

försvann dock i december 2009. Övriga

linjer kompletterade dessa och körde skoltrafik. På kvällar och helger gick det få bussar och många av dem vi pratade med sa att det var svårt att ta sig hem. En stor del av kollektivtrafikresorna

innefattade ett byte, antingen i Kållekärr (mitt på ön) eller vid Myggenäs korsväg. Det gjorde att många uppfattade resan som krånglig och att den tog för lång tid. Köer vid Tjörnbron skapade också förseningar för kollektivtrafiken. Från Myggenäs till Göteborg tog det vid tiden för vårt kontaktande 35 minuter att åka med bil medan det tog 50 minuter med buss.

I januari 2009 utökades antalet tåg mellan Stenungsund och Göteborg till att gå varje halvtimme i högtrafik och varje timme på dagen. Detta informerade vi om och lyfte fram att man kan köra och ställa bilen på någon av pendelparkeringarna där pendeltåget stannar. Pendelparkeringar finns även vid byteshållplatserna Myggenäs hållplats och Kållekärrs bussterminal för att man ska kunna ta bussen därifrån.

I december 2009 skedde några förbättringar i Tjörns kollektivtrafik. De kommentarer som kommit in vid samtalen var ett bra underlag för kommunen inför detta. När vi ringde samordnades bussarna med Bohuspendeln enbart i lågtrafik, men från och med december började de samordnades även i högtrafik. Tjörnexpressen snabbades också upp med 5 minuter genom att ett antal hållplatser på fastlandet togs bort.

(26)

26

Många tyckte att det var för dyrt att åka kollektivt. Med införandet av kontoladdningen den 17 maj 2009 blev dock resorna till Göteborg samt de kortare resorna till Stenungsund billigare. Priset började då sättas utefter avståndet fågelvägen istället för antal zoner bussen passerar.

Cykelvägar

Tjörns kommun har som mål att kommuninvånare och besökare ska kunna cykla säkert på hela ön. Därför prioriteras utbyggnaden av cykelvägar. Dessa försöker man knyta samman med cykelleder som går på upprustade småvägar och stigar.

Genomförande

Kampanjen genomfördes från slutet av april till början av juni 2009. 1 000 hushåll kontaktades i Myggenäs, Höviksnäs, Kållekärr och Skärhamn.

Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades i två omgångar till de 1 000 hushållen med Posten. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunalrådet samt en

introduktionsbroschyr.

Efter att hushållen fått introduktionsutskicket kontaktades de inom kort per telefon. Fyra personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning,en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en turlista för närbussen på Tjörn, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt en folder om hur kontoladdningen fungerar. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida.

Resultat

Informatörerna försökte kontakta de 1 000 hushåll som fått introduktionsbrevetoch dialogen lyckades genomföras med787 personer av dessa (79procent). Bortfallet berodde på 8 felaktiga nummer, att 138hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 64önskade avstå samtalet. 64 procentav dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 48 procentuppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 86 procent (680hushåll)få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskadesav 65 procent (513hushåll)och

bilbroschyren av 72 procent (565 hushåll). 20 procent (156hushåll)önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 179provåkarkort skickades till de hushåll (23 procent)som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt.

Skillnader mellan områdena i Tjörn

I alla områden vi kontaktade på Tjörn var det en hög andel av invånarna som uppgav att de aldrig åker kollektivt jämfört med invånarna i de andra deltagande kommunerna. Mest kollektivt uppgav Höviksnäsborna att de åkte och det var också de som kunde tänka sig att åka mer kollektivt jämfört med de andra.

I Skärhamn och Kållekärr cyklade invånarna mest. En förklaring kan vara att de har närmare till butiker jämfört med vad de boende i Myggenäs och Höviksnäs har.

(27)

27

Aktiviteter

Den 21 mars anordnades Hälsospårets dag. Cirka 50 personer besökte Nya vägvanors stånd och 40 personer deltog på tipspromenaden. Ballonger och reflexer med Nya vägvanor-loggan delades ut. Marknadsföringen av aktiviteten skapade flera artiklar i tidningen.

Kommunens nedlagda tid i kampanjen

En person var engagerad i arbetet från Tjörns kommun vilket totalt omfattande 110 timmar.

Härryda kommun, augusti - september 2009

I Härryda kommun bodde vid 2009 års slut 34 000 personer. Den största delen av bostadsbeståndet består av småhus och inflyttningen till kommunen är stor. Dialog med hushållen genomfördes i Mölnlycke som är den största orten med sina 15 300 invånare. I ortens sydöstra delar byggdes många nya hus och helt nya områden. Under augusti och september 2009 kontaktades 2 500 hushåll, bland annat nyinflyttade i dessa områden samt andra hushåll i Mölnlycke med tillgång till bra

kollektivtrafik.

Invånarfakta

Statistik för Härryda jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror:

Biltrafik

Statistik för Härryda jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per 1 000 invånare: 465 (485)

Kollektivtrafik

Linje Grön express är stommen i Mölnlyckes kollektivtrafik. Från Mölnlycketerminalen till Göteborgs central tar resan knappt en halvtimme, men till Korsvägen vid Liseberg tar resan bara drygt en kvart.

Det finns även en tågstation i Mölnlycke. Härifrån tar det cirka en kvart till Göteborgs central. Det är dock inte så tätt mellan avgångarna och vid tiden för vårt

kontaktande fungerade det enbart att åka om man hade månadsladdning, inte med 100-kort

eller kontoladdning. Detta blev dock möjligt från december 2010. Linjenätet runt Mölnlycke