Resultat Diskussion

6.2.1 Resultat av matematikens föruppfattningar i skolan

Vad eleverna tycker om ämnet matematik är viktigt att veta för skolan då det har en stor betydelse för motivationen. I enkätundersökningen visades sig att ca 80 % av alla eleverna tyckte att matematik var ett ”helt OK” ämne samt ”att det fungerar men inget precis roligt”. Till deras motivering var att matematik verken var ett roligt eller tråkigt ämne eller det värsta ämnet. Alltså kan man säga att eleverna har en neutral uppfattning av matematik, då de inte uttrycker sig positivt eller speciellt negativt kring ämnet.

Läraren har den viktigaste rollen i klassrummet när det gäller elevernas inlärning, och deras uppfattningar är viktiga (Noddings, 1990). De lärare som intervjuades var överens om att elevernas motivation har minskat fram till idag. Samt att det skiljer sig mellan eleverna om hur mycket de anstränger sig i ämnet. Det finns de som bara arbetar med matematik för att de måste, men även de elever som bara vill ha svaret och inte vill anstränga sig. Sedan finns det en liten grupp elever som faktiskt vill anstränga sig och bli bra på matematik.

Tre av de fyra lärarna som intervjuades ansåg att eleverna inte hade de förkunskaper som behövs när de kommer upp till högstadiet. Vissa områden hade mer medan i andra områden mindre kunskaper. Det är viktigt som lärare att bemöta eleverna positivt och vägleda dem (Pehkonen, 2001), men även att bekräfta dem som individer för det fortsatta lärandet

40

hos eleverna (Thorén, 2009). Enligt lärarna blir detta en utmaning för dem eftersom man måste anpassa undervisningen så att alla elever kan få chansen att lägga sig på rätt nivå. En faktor som påverkar detta mycket är gruppstorlekarna, då de anser att grupperna har blivit större och läsförståelsen har minskat. Enligt Thorén (2009) kan detta bli ett hinder för att hinna med alla eleverna och på så sätt medför att eleverna hamnar på olika nivåer. Då läraren inte hinner med att kunna förklara de oklarheter som eleverna har (Thorén, 2009). Har man för många elever i klassrummet anser lärarna samt Thorén (2009) att man missar den viktiga dialogen som behövs för att lärandet ska kunna utvecklas framåt.

Forskningen talar om att man som lärare borde variera sitt arbetssätt och metoder för att stimulera elevernas motivation (Palm, Sullivan-Hellgren & Winberg, 2010). Men även lärarna använder boken en del. De menar att eleverna själva vill räkna mer i boken då det är enklare. Forskningen visar även att matematikundervisningen nästan är helt läroboksstyrd (Bergqvist, Bergqvist, Boesen, Helenius, Lithner, Palm & Palmberg, 2010). Dock anser lärarna att de försöker använda matematikboken så lite som möjligt i sin undervisning. Hur mycket eleverna räknar hemma har också en viktig mening för matematik kunskapen och därför ställdes det frågan om hur mycket matematik de räknar när de är hemma där de flesta eleverna svarade att de aldrig räknade hemma och en fjärdedel av alla eleverna räknade lite varje dag. Det visar att eleverna inte har intresse för matematik och lärarens roll är därför ännu viktigare då den har en central roll när det gäller samspel mellan material, undervisningen och föräldrarna (Frank, 1988; Thompson, 1989).

6.2.2 Resultat av hemmet

Föräldrarna har en stor påverkan på sina barn och deras undervisning. En del av lärarens arbete är att ha en kontakt med föräldrarna för att tillsammans med dem utveckla kunna utveckla elevernas ämneskunskaper (Skolverket, 2011).

Under enkätundersökningen ställdes frågan om hur mycket eleverna respektive lärarna ansåg att föräldrarna kan hjälpa eleverna med matematiken hemma. Större delen av eleverna är medvetna att de kan få hjälp från sina föräldrar men utnyttjar det inte, medan lärarna har olika åsikter kring hur mycket de anser föräldrarna hjälper. Thorén (2009) anser att föräldrarnas inställning och erfarenhet påverkar deras barn. Detta bidrar till att det hämmar elevernas tilltro och det egna lärandet och påverkar deras instinkt till att matematik inte är så roligt ämne (Thorén, 2009).

41

Detta visar att forskningen och lärarnas åsikter är emot vad eleverna anser. Enligt lärarnas åsikter så saknas det delaktighet från föräldrarna, då de anser att de borde hjälpa eleverna med matematiken men väljer att inte göra det. Även om man inte räknar på samma sätt idag som man gjorde när föräldrarna gick i skolan menar lärarna att det finns hjälpmedel som de kan använda sig av som kan hjälpa dem när eleverna räknar matematik hemma. Föräldrarnas roll är viktigt för lärandet och därför önskar lärarna att de var mer delaktiga.

6.2.3 Resultat av skola, elever och elevernas självkänsla

Nästa stora fråga är hur mycket skolan, de övriga eleverna samt eleven själv påverkar motivationen inom matematiken. Det är tre stora faktorer som är en del av elevernas vardag. Det finns både yttre och inre faktorer som påverkar eleverna där skolan och de övriga eleverna är de två stora yttre faktorerna som påverkar mest enligt enkätundersökningen. Den som har störst påverkan på eleverna var läraren som är den viktiga grundpelaren i skolan. Det är läraren som vägleder och hjälper eleverna i deras kunskapsutveckling (Magne, 1998). Men anser eleverna att de får det stöd de behöver av skolan för att kunna utvecklas? Svar: ”ja, jag får den hjälpen jag behöver”, enligt lite mer än hälften eleverna i undersökningen. Och lite mer än en fjärdedel anser att hjälpen finns där, men de väljer att inte utnyttja den. Tittar på den procentuella helheten så finns hjälpen de behöver på skolan för att klara av och utveckla matematikkunskaperna.

Även lärarna ansåg att de har den största påverkan på eleverna. Den andra stora faktorn som de ansåg påverkade var att eleverna själva påverkar varandra. De tror att elever med hög status är de som sätter ramarna för vad de övriga eleverna ska tycka medan det finns några avvikelser som står upp för sig själva. Det är även lättare för eleverna att arbeta i ett klassrum med lugn och ro än ett stökigt klassrum. Där ser man skillnaden mellan vilka elever som har hög status. Är de lugna och studiemedvetna som har hög status är det lugnt i klassrummet och tvärtom.

Den sista stora faktorn som lärarna talar om vad som påverkar elevernas motivation är elevernas egna självförtroende och behovet att förstå matematiken. Självförtroendet är en viktig del av en person och hur elever påverkas känslomässigt av matematik är därför viktigt att veta. Enligt undersökningen så var där många elever som upplever att de får ångest och känner sig stressade av matematik och speciellt när inför prov. Det finns även de elever som

42

gråter på kvällen för att de känner sig pressade av matematiken, medan det finns en grupp som anser att matematiken har någon påverkan.

Det är viktigt att elever förstår matematiken innan man går vidare, för annars blir det ett stressmoment för eleverna (Maloney, Schaeffer & Beilock (2013). Skillnaden mellan de som förstår och får ökad självtillit och de som inte förstår och förlorar lusten och självförtroendet ökar markant (Skolverket, 2003). Därför är det viktigt som lärare att stödja eleverna och bekräfta dem när de gör bra ifrån sig så det sker en positiv utveckling (Thorén, 2009). Genom att arbeta med elevernas självförtroende och förståelse för matematiken samt hjälpa dem att sätta upp mål är man på väg att lösa dessa problem (Pehkonen, 2001).

6.2.4 Resultat av undervisning för motivationen

Det är viktigt för elever hur man som lärare bygger upp lektionerna med rätt moment för att elevernas intresse och motivation. När eleverna får välja ska det vara mer räkning i boken, mer genomgångar och mer praktiskt, samtidigt vill eleverna ha färre stenciler. Eleverna kan då få vara delaktiga i planeringen för att kunna påverka undervisningen. Vilket är något som även Pehkonen och Törner (1996) menar är bra för att man ska ge eleverna verktyg i form av varierat arbetssätt för att eleverna ska nå målen utifrån deras förutsättningar. Trots att de flesta eleverna efterlyser mer bok styrd undervisning så har forskning (Bergqvist, Bergqvist, Boesen, Helenius, Lithner, Palm & Palmberg, 2010) visat att stora delar av undervisningen redan är bokstyrd och det är också detta som är matematik för både lärare och elever (Skolverket, 2003).

Lärarna använder väldigt varierade arbetssätt i form av laborationer, diskussioner och genomgångar som är mer som föreläsningar där eleverna får anteckna under tiden. Detta är en blandning av lämpliga aktiviteter för att kunna stimulera elevernas motivation (Palm, Sullivan-Hellgren, Winberg, 2010). Lärarna och Skolverket (2003) pekar båda på att läromedlet används som en grund för att måltolkning, arbetsmetoder, och uppgiftsval, så man använder boken för att ha koll på vad eleverna ska arbeta med, men i övrigt arbetar de så lite som möjligt med läroboken. Boken används mest för träningsmoment och för att man ska ha tillgång till rutin uppgifterna.

Eleverna har haft svårt att besvara frågan om hur de upplever sin egen förståelse i matematiken då de svarat “vet ej” eller “dålig förståelse”. Eleverna förstår att det är viktigt att man har en förståelse just för att det underlättar när man räknar och man missuppfattar då

43

i regel inte matematiken. När eleverna inte förstår matematiken brukar de fråga sina kompisar, läraren eller ta med hem och arbeta. Detta stämmer dock inte överens med Skolverkets (2003) undersökning där det visar sig att färdigheter går före förståelse då det mer handlar om hur många tal man gjort under lektionen än om hur mycket man förstått. Eleverna som inte ser matematiken som något positivt lär sig också i regel utantill (Pehkonen, 2001) och de var ju också vad en del elever svarade i enkäten att de lär sig utantill istället för att få en förståelse.

Hur ser då elevernas förkunskaper ut sedan tidigare skolår? De flesta elever upplever att de har goda kunskaper och tillräckliga kunskaper. Därefter kommer de eleverna som anser att de inte har så goda kunskaper. Varför inte alla elever har goda förkunskaper kan bero på att det är stora klasser så läraren missar en viktig dialog med eleverna för att man ska kunna förklara oklarheterna för eleverna tills det att de förstår. Detta gör att eleverna får vänta länge och tillslut kommer eleverna inte att fråga om hjälp då det inte är lönt då det tar sådan tid vilket har en negativ påverkan på elevernas motivation (Thorén, 2009).