Vilka samband finns det mellan elevernas åsikter kring matematik och hur de

6. SLUTSATS OCH DISKUSSION

6.3 Slutsats

6.3.1 Slutsats för forskningsfrågorna

6.3.1.2 Vilka samband finns det mellan elevernas åsikter kring matematik och hur de

När denna fråga undersöktes såg man ett tydligt svar på hur elever ville ha sin matematikundervisning. Majoriteten av eleverna ville ha mer praktiska uppgifter, men även ha mer genomgångar. Medan det var ungefär lika många elever som ville räkna mer eller mindre i matematikboken. Med andra ord en blandning av genomgång, praktiska uppgifter och räkna en liten del med matematikboken är en idealisk matematiklektion vilket även är vad lärarna och forskarna anser för då finns där minst ett moment som eleverna gillar. Då är undervisningen varierad och då finns det större chanser att eleverna tycker att matematik är roligare och blir mer motiverade.

När det gäller åsikterna kring matematik är det mer blandat hos eleverna. Det fanns både väldigt starka åsikter och de som inte hade någon, men i stort sätt alla hade någon form av åsikt om ämnet matematik. De flesta eleverna anser att matematik är ett helt ok ämne eller att det fungerar men inte speciellt roligt. I enkätundersökningen bad vi eleverna att motivera varför de tyckte som de gjorde i matematik. Då skrev de flesta att matematik inte är det roligaste men inte heller det tråkigaste ämnet i skolan, och därför anser de att matematik är helt ok eller att det fungera.

6.3.1.3 Vad ser lärarna för likheter och skillnader på elevers motivation i dagens samhälle jämfört med hur elevernas motivation var när de började sitt arbete som lärare?

Lärarna menar att elevernas motivation har minskat och det finns forskning enligt en av lärarna som pekar på att elevernas motivation minskat. Som Märta beskrev för oss fanns det fler plikt-barn förr som arbetade för att de var tvungna och de visste varför medan eleverna idag är mer lust-barn och gör bara saker när de behövde. Där var ju några elever som skrev till kommentarer i enkäten att de studerar bara hemma när de har läxa eller prov och många barn räknar inte överhuvudtaget på eftermiddagarna efter skolan. En av lärarna hänvisar också till att vi tagit in tekniken och då söker hellre eleverna upp svaret än att själv räkna ut det. Då kanske man ska börja överväga om man verkligen behöver tekniken under matematiklektionerna.

6.3.2 Vidare forskning

I detta arbete undersökte vi vilka faktorer som påverkar motivationen i skolan och om det finns ett samband mellan eleverna samt om lärarna ser någon skillnad på eleverna idag. Detta är stora frågor att undersöka och hade det funnits mer tid hade vi velat studera fler områden samt utveckla undersökningen. Ett område vi hade velat undersöka är kring elevernas känslor för matematik, men vi hade bara en fråga om det. Anledningen är att många elever upplever matematik stressigt. Men även undersöka vilka elever som påverkar varandra det så kallade grupptrycket. Finns det någon speciell grupp som dominerar i klassrummet och varför? Vi skulle även velat undersöka närmare kring hur mycket föräldrarna påverkar eleverna och fråga efter om hur mycket de anser de hjälper sina barn med matematiken.

Sedan har vi reflekterat över en annan sak, som vi hoppas att någon kommer undersöka i framtiden, och det är hur vi som lärare kan arbeta på ett bättre sätt än varierat arbetssätt för att förbättra elevernas motivation. Eftersom eleverna och lärarna anser att läraren har störst påverkan, kan man undersöka hur man skulle kunna förändra detta för elevernas motivation och då också den största utmaningen, där man ska fånga alla elever så att de blir så motiverade de bara kan.

En sista fråga som man skulle kunna undersöka vidare om, är ifall det finns någon skillnad i undervisningen och elevernas motivation om man arbetar mycket med matematikboken eller inte i skolan. I vår undersökning kom vi fram till att man försöker ha en mer varierad undervisning idag, där en del av eleverna vill räkna i boken.

6.3.3 Lärdom av arbetet

Detta arbete har öppnat våra ögon för hur man bör undervisa för att det ska bli så bra som möjligt för eleverna, men också att det är svårt att veta hur man som lärare kan genomföra bra och lärorika matematiklektioner då vi har den största påverkan på eleverna utan att minska deras motivation.

Vi har även fått bekräftat att eleverna anser att matematik inte är roligt eller tråkigt. Detta är något vi vill försöka ändra, då ämnet har sin charm och ibland är riktigt roligt när man stöter på olika problemlösningar. Ämnet matematik är en viktig del av samhället och därför är det viktigt att se till att eleverna vet det samtidigt som de tycker det är kul att arbeta med det.

Genom detta arbete och även vårt självständiga arbete sedan tidigare så finns där inte mycket om föräldrarnas roll i detta. Det vi har lärt oss att det är viktigt att låta föräldrarna vara delaktiga i matematikundervisningen. Genom att hålla en god kontakt med föräldrarna tror vi att man når eleverna lättare och kan hjälpa dem med deras motivation i matematik samt ger dem möjlighet att även få kunna utveckla vidare sina matematikkunskaper med sina föräldrar.

Avslutningsvis har vi som lärare en stor påverkan för att elevernas motivation ska vara så bra som möjligt och att de lär sig det de ska. Men det är viktigt att vi samverkar med både eleverna och framförallt föräldrarna för att det ska bli bra i slutändan. Vi ska ge det stöd vi kan till familjerna för att stödja deras ansvar för elevernas utveckling (Skolverket, 2011).

7. Referenser

Ashcraft, Mark. H. (2002). Math anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences. Current Directions in Psychological Science, 11, ss. 181–185. Beilock, Sian. L., Gunderson, Elizabeth. A., Ramirez, Gerardo., & Levine, Susan. C.

(2010). “Female teachers’ math anxiety affects girls’ math achievement”.

Proceedings of the National Academy of Sciences, USA, 107, ss.1860–1863

Bentley, Per-Olof. (2008). Mathematics teachers and their conceptual models: a new field

of research, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg.

Bentley, Per-Olof (2008a). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007 [elektronisk resurs] : en djupanalys av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar beräkningsprocedurer. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2126 [2015-12-09] Bergqvist, Ewa., Bergqvist, Tomas., Boesen, Jesper., Helenius, Ola., Lithner, Johan., Palm,

Torulf., & Palmberg, Björn. (2010). Matematikutbildningens mål och

undervisningens ändamålsenlighet [elektronisk resurs]: Grundskolan våren 2009.

Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Cannon, Joanna. & Ginsburg, Herbert.P. (2008). "Doing the Math": Maternal Beliefs About Early Mathematics Versus Language Learning", Early Education & Development, vol. 19, no. 2, pp. ss. 238-260

Covington, Martin.V. (2000). "Goal theory, motivation, and school achievement: an integrative review", Annual review of psychology, vol. 51, no. 1, ss. 171-200. Ewenfeldt, Björn. (2015). Föräldrars motstånd mot matte smittar. Nordvästra Skånes

Frank, Martha. L. (1988). Problem Solving and Mathematical Beliefs, Arithmetic Teacher 35 (5), ss. 32-34

Magne, Olof. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Maloney, Erin. A., & Beilock, Sian. L. (2012). “Math anxiety: Who has it, why it develops, and how to guard against it”. Trends in Cognitive Sciences, vol, 16, no. 8, ss. 404– 406.

Maloney, Erin. A., Ramirez, Gerardo., Gunderson, Elizabeth., Levine, Susan., & Beilock, Sian. (2015). Intergenerational effects of parents' math anxiety on children's math achievement and anxiety. Psychological Science, 26(9), ss. 1480-1488.

DOI:10.1177/0956797615592630

Maloney, Erin. A., Schaeffer, Marjorie. W., & Beilock, Sian. L. (2013). Mathematic anxiety and stereotype threat: Shared mechanisms, negative consequences and promising interventions. Research in Mathematics Education, 15(2), ss. 115-128.

Marton, Ference. & Booth, Shirley. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin [NE], motivation. Tillgänglig på:

http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation [2015-11- 30]

Noddings, Nel. (1990). Constructivism in Mathematics Education. I R. B. Davis, C. A. Maher & N. Noddings (red.). Constructivist Views on the Teaching and Learning of

Mathematics, ss. 7-18.

Palm, Torulf., Sullivan Hellgren, Jenny. & Winberg, Mikael. (2010). Elevers motivation i

Pekhonen, Erkki. (2001). Lärares och elevers uppfattningar som dold faktor i

matematikundervisningen. I B. Grevholm (red.) Matematikdidaktik: ett nordiskt

perspektiv, ss.230-256. Lund: Studentlitteratur

Pehkonen. Erkki. & Törner, Günter. (1996). Mathematical Beliefs and Different Aspects of Their Meaning. International Reviews on Mathematical Education 28 (4), ss. 101- 108.

Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001- 2002, rapport 221. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm.

Taflin, Eva. (2007). Tillfällen till matematiklärande - Exemplet Högstadiet – en studie om tillfällen att lära matematik under lösandet av ett rikt problem och om elevers och lärares roller. I Taflin, E. Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till

lärande. Doctoral Dissertation Department of Mathematics and Mathematical

Statistics, Umeå University, 165-226.

Thompson, Alba. (1989). Learning to Teach Mathematical Problem Solving Changes in Teachers´Conceptions and Beliefs. I R. I. Charles & E. A. Silver (red.). The Teaching

and Assessing of Mathematical Problem Solving, ss. 232-243. Research Agenda for

Mathematics Education. Volume 3. Reston (Va): Lawrence Erlbaum & NCTM Thorén, Mikaela. (2009). Motivation för matematik. Nämnaren. Tidskrift För

Matematikundervisning, (2), ss. 57.

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Unenge, Jan., Sandahl, Anita., Wyndhamn, Jan-Olof. (1994). Lära matematik: om

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf [2016-11-14]

Wester, Richard. (2015). Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv: “det är

Bilagor

Bilaga 1

Mejlet till rektorerna

Hej!

Vi är två studenter vid Malmö Högskola som nu skriver vårt examensarbete på avancerad nivå. Vi läser till ämneslärare i årskurs 7-9 med inriktning matematik som är vårt

huvudämne men vi har också teknik och biologi.

Det vi skriver om, är om elevers motivation kring ämnet matematik har förändrats med åren och hur det ser ut idag i vårt samhälle. Men även vad det är som påverkar elevernas

motivation, det kan ju vara både yttre och inre faktorer. Där de yttre faktorerna kan vara föräldrar, skolan kompisar etc medan de inre faktorerna kan vara ångest, dyskalkyli, låsningar etc.

Årskursen vi valt att fokusera på är 8:an då de ligger i mitten på högstadiet. Vi undrar är om vi får lov att göra en anonym enkätundersökning på årskurs 8 elever?

Vi undrar även om vi får intervjua två matematiklärare som undervisar i årskurs 7-9 på er skola? Det för att få en större inblick om det har skett en skillnad kring motivationen inom matematiken genom åren.

Är det okej med er att vi gör detta på er skola, så mejla gärna tillbaka tider när det finns möjlighet för oss att komma på besök. Det som passar oss bäst för att inte dra ut för mycket på tiden är om det skulle passa er någon gång under vecka 47 eller början på vecka 48. Med vänlig hälsning

Bilaga 2

Intervjufrågorna till lärarna:

1. Hur har du som lärare märkt en skillnad på elevernas motivation genom åren? Har den ökat/minskat? Motivera

2. Vilka undervisningsmetoder använder du för att öka elevernas motivation och intresse?

3. Hur stor del av undervisningen använder du dig av matematikboken?

4. Hur kan du som lärare hjälpa eleverna till att öka deras motivation för matematiken genom din undervisning?

5. Vilka 3 faktorer tror du har störst påverkan på elevernas motivation i matematiken? Motivera

6. Upplever du att eleverna får den hjälp de behöver från hemmet?

7. Hur mycket tror du att eleverna påverkar varandra vad de ska tycka och tänka om matematiken?

8. Upplever du att elevernas motivation påverkas av vad de har för förkunskaper i ämnet? Har eleverna i regel bra förkunskaper?

Bilaga 3

Vi är två studenter från Malmö högskola som just nu gör vårt examensarbete i vårt fördjupningsämne matematik. Vårt mål med arbetet är att se vad som påverkar elevers motivation i matematiken. Det är just därför vi är hos er för att ta reda på vad ni anser påverkar er motivation i matematiken. Det kan ju vara olika omständigheter som gör att man känner att matte är mer eller mindre kul och det är dessa omständigheter vi vill ta reda på. Det kanske kan vara skolan i sig som påverkar, kompisar, känslor osv.

Ni har nu fått en enkät med tio frågor där vi vill att ni svarar ärligt, så att vi får ett så bra resultat som möjligt. Enkäten är frivillig att genomföra vilket gör att ingen är tvingad att vara med, väljer ni däremot att delta men inte vill slutföra enkäten är det okej att avbryta. Ni kommer att ha 10-15 minuter på er att genomföra enkäten, när ni är klara lämnar ni in. Du som har valt att delta i undersökningen kommer att vara anonym. Vi har att ni ska fylla i om ni är kille eller tjej och detta är för att vi vill se om det är skillnader i motivationen mellan könen.

Undersökningen kommer endast att användas av oss i vårt arbete och ingen annan mer än vi kommer ha tillgång till enkäterna. Vi kommer att skicka det slutgiltiga arbetet till er matematiklärare så att ni på skolan får tillgång till det vi kommit fram till (Vetenskapsrådet, 2012).

Det är inget tvång att delta men vi ser gärna att ni deltar och hjälper oss.

Tack för att du hjälper oss! Hälsningar

Enkätformulär- Motivation inom matematik

☐ Tjej ☐ Kille Skola:_________________________

1. Vad tycker du om ämnet matematik? ☐ Det är tråkigt

☐ Det fungerar men inget precis roligt ämne

☐ Helt ok

☐ Det är det roligaste ämnet i skolan

☐ Vet ej

2. Motivera ditt val ifrån fråga 1. Varför valde du det alternativ som du valde?

___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

3. Vilka yttre omständigheter tror du påverkar ditt intryck om matematik? (T.ex. föräldrar, lärare, övriga elever)

☐ De övriga eleverna i klassen

☐ Läraren

☐ Föräldrarna

☐ Annat (Skriv på raden under)

___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

4. Hur hade du velat att matematiklektionerna skulle vara uppbyggda? Välj 1 till 3 alternativ.

☐ Mer genomgångar

☐ Mindre genomgångar

☐ Mer praktiskt/laborationer ☐ Mindre praktiskt/laborationer ☐ Mer räkna i boken

☐ Mindre räkna i boken ☐ Mer stenciler

☐ Mindre stenciler

☐ Annat (Skriv på raden under)

___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

5. Hur ofta räknar du matematik hemma?

☐ Aldrig

☐ 1-3h/vecka

☐ Lite varje dag ☐ Vet inte

6. Kan du be om hjälp av dina föräldrar när du behöver hjälp med matematiken? ☐ Aldrig, för de har inte tid

☐ De kan inte hjälpa mig

☐ Ibland, men inte alltid den bästa hjälpen

☐ Jag brukar inte be om hjälp även om de kan hjälpa mig ☐ Ja, jag tar mycket hjälp av mina föräldrar

7. Känner du att du får det stöd du behöver i skolan för att utvecklas inom matematiken?

☐ Ja, jag får den hjälpen jag behöver ☐ Ja, men jag utnyttjar den inte

☐ Ibland, känner att tiden för hjälp inte alltid finns där ☐ Nej, känner att jag inte får den hjälp jag behöver

8. Hur upplever du din förståelse kring matematiken? Skapar ni er en förståelse eller lär ni er det utantill? Motivera!

9. Hur ser du på dina förkunskaper ifrån dina tidigare skolår för att fortsätta få en förståelse för matematiken?

☐ Mycket goda kunskaper ☐ Goda kunskaper

☐ Tillräckliga kunskaper ☐ Mindre bra kunskaper

10. Hur upplever du att matematiken påverkar dig känslomässigt? (Ex. glad, stressigt, ångest, ingen påverkan, etc.) Motivera!

Tack för din medverkan! // Veronica & Emelie

In document En studie kring faktorer som påverkar elevernas motivation i matematik (Page 44-56)