Här kommer resultatet för min undersökning att sammanföras. Mitt syfte har hela tiden varit att ta reda på hur pedagoger upplever och arbetar med dokumentation. Därför kommer materialet att redovisas oberoende av vilken förskola de kommer från, vilket kön eller ålder pedagogen har som deltagit. När materialet sammanställdes växte fem kategorier fram som alla pedagoger berört i sina svar. Dessa kategorier kommer att stå som rubriker för
redovisningen av resultatet och är följande: Användningsområden
Dokumentation för att synliggöra Dokumentation för kvalitet
Dokumentation för utveckling och lärande Stress och hinder
Resultatet som presenteras kommer delvis bestå av rena citat från enkäterna och self-reports. Detta för att resultatet består av pedagogernas egna upplevelser, erfarenheter och därmed bäst beskrivs med pedagogernas egna ord. Dessa citat markeras med indraget stycke där varje citat kommer från olika pedagoger. Jag kommer även att använda meningscentreringar som omfattar svaren från båda undersökningsmetoderna. Valet av metod för att redovisa svaren grundar sig på att jag vill ge en så ärlig och sanningsenlig bild som möjligt av undersökningens resultat. I slutet av varje stycke/rubrik har jag gjort en egen sammanfattning av det som jag tolkat som huvudinnehållet för varje rubrik. Dessa sammanfattningar markeras med kursiv stil. När jag i resultatdelen skriver alla pedagoger så avser det alla pedagoger som deltagit i undersökningen.
4.1 Användningsområden
De flesta pedagogerna beskrev att de använde dokumentationerna pedagogiskt, dvs till reflektion. Det var dock ytterst få som använde begreppet pedagogisk dokumentation, de beskriver däremot ett synsätt och användande som tyder på detta. På frågan hur pedagogen använder sina dokumentationer blev ett svar:
Vid reflektion: Egen, arbetslagets, med barnen och vid utvecklingssamtal.
De beskriver hur de dokumenterar verksamheten och använder materialet som underlag för reflektion med både barn, kollegor och föräldrar. Detta var det mest förekommande svaret, vilket i sin tur betyder att de flesta pedagoger använde sina dokumentationer pedagogiskt. Det förekom även svar som:
Jag hänger upp på väggen och sparar i barnens pärmar, som de ofta tittar i.
Det här svaret säger ingenting om dokumentationerna används pedagogiskt, dvs. till reflektion och utveckling. Däremot framkommer inte om dokumentationerna används till reflektion då pedagogen inte beskriver vad som görs innan eller efter de hängs upp på väggen eller placeras
i pärmar. En annan pedagogs formulering visar tydligt att dokumentationerna används till reflektion och utveckling:
För att få syn på vad vi gör. Kunna samtala och analysera med barnen. Veta hur vi ska kunna utmana och gå vidare. Upptäcka nya saker.
Under kategorin Användningsområden beskriver pedagogerna att de använder dokumentationerna pedagogiskt genom analys, reflektion och diskussion. De uttrycker även att reflektionen sker både med barn, kollegor och föräldrar. Några pedagoger beskriver att dokumentationerna hängs upp, sätts in i pärmar eller på annat sätt sparas för att kunna visa på barnens framsteg. De skriver även att meningen är att barnen ska kunna gå tillbaka och se vad de har gjort och lärt sig.
4.2 Dokumentation för att synliggöra
Alla pedagoger anser att det är viktigt med dokumentation och de flesta lyfter synliggörande som en bidragande faktor, dvs. att dokumentationerna gör det möjligt att synliggöra olika delar av verksamheten. De upplever att barnens lärande synliggörs för barnen själva men även för pedagoger och föräldrar. Pedagogerna uttrycker att de även kan handla om att synliggöra något specifikt som de letar efter som exempelvis:
Ett lärande, olika kompetenser och sociala samspel.
Med dokumentation kan detta fångas och synliggöras vilket uttrycks vara ett av syftena med att dokumentera. En pedagog uttryckte sig på detta sätt:
Jag får syn på barnets utveckling och lärande men det kan också visa mitt förhållningssätt och mitt eget lärande.
Det var även fler pedagoger som lyfte att dokumentation kan synliggöra deras förhållningssätt gentemot barnen, vilket uttrycks som viktigt för pedagogens egen utveckling. Flera pedagoger uttrycker även att de med dokumentationen får syn på sådant som de tidigare inte tänkt på eller som de missade när de dokumenterade.
Under kategorin Synliggöra uttrycktes att det huvudsakliga var att synliggöra alla barn och deras lärande. Barnens utveckling var även återkommande och då nämndes flera gånger vikten av att detta synliggjordes för föräldrarna.
4.3 Dokumentation för kvalitet
Majoriteten av pedagogerna upplevde att de använde dokumentation för att förbättra förskolans kvalitet. Det var endast en som svarade nej och en som avstod från att svara. Pedagogerna som svarat ja, använde dokumentationen på lite olika sätt för att förbättra kvaliteten. Något som många pedagoger berörde var att om barnens läroprocesser synliggörs och reflekteras så kan arbetet utvecklas och bli mer meningsfullt, vilket i sin tur ökar kvaliteten.
Om det hjälper mig att se barnens lärande så hjälper det ju mig att bli bättre och blir pedagogerna bättre på att se barnen och deras lärande/behov m.m blir ju förskolan bättre.
Andra exempel som pedagogerna beskrev var att de genom dokumentation hittar nya vägar att arbeta vilket utvecklar deras sätt att tänka vilket i sin tur är en hjälp i det fortsatta arbetet. En pedagog beskrev detta på ett kort och tydligt sätt:
Om vi synliggör barnen och deras lärande upptäcker vi nya saker att jobba vidare med, vilket leder till bättre kvalitet.
Flera pedagoger gav uttryck för att dokumentationerna, genom att användas till analys, diskussion och reflektion, hjälper arbetet att bli bättre. Pedagogerna beskrev att de genom samtalen och reflektionen såg nya möjligheter att pröva samma aktivitet fast på ett nytt sätt. Pedagogerna gav uttryck för att detta förbättrar arbetet både för barnen och pedagogerna.
När vi reflekterar och analyserar kring dokumentation och hittar nya vägar att gå vidare i arbetet påverkar det arbetet på ett positivt sätt. Arbetet blir mer lustfyllt och meningsfullt.
Några pedagoger tog upp att de använder dokumentationer i samband med kvalitetssäkringen och att det på så sätt blev synligt att arbetet håller en bra kvalitet. En pedagog uttryckte det på följande vis:
Dokumentationen synliggör arbetet för arbetslaget och kan därmed ligga som grund vid kvalitetssäkringen av verksamheten.
Läroplanen är även något som lyfts i samband med kvalitet. Några pedagoger beskriver att dokumentationerna används för att se om de jobbar i riktning mot läroplanens mål.
Jag arbetar med dokumentation för att se att jag jobbar i rätt riktning mot läroplanen och de mål som vi på förskolan strävar mot.
Angående kvalitet så handlade de flesta svar om att pedagogernas arbete blir synligt och därmed möjliggörs förbättringar i arbetet. Genom att synliggöra arbetet kan de även få syn på hur de jobbar i riktning mot läroplanen, vilket blir ett mått för kvalitet och möjlighet till utveckling.
4.4 Dokumentation för utveckling
Det huvudsakliga som alla pedagoger beskriver i sina svar handlar om utveckling. De beskriver hur dokumentationerna hjälper barnen, pedagogerna och verksamheten att utvecklas. Flera av pedagogerna lyfter att dokumentation är en hjälp i att se nya möjligheter och förbättringar, samt att detta är målet i allt arbete.
Jag anser att det är viktigt med dokumentation för att kunna utveckla arbetet. Jag kan visa barn och föräldrar på lärandet och jag ser vad barnen arbetar med och vi kan diskutera hur vi ska gå vidare.
En annan pedagog uttrycker att dokumentationen är ett verktyg för utveckling och att utan dokumentation vet hon/han inte hur de ska komma vidare i arbetet. Liknande uttrycks i form
av att flera pedagoger beskriver att dokumentation visar hur och vad barnen lär samt hur verksamheten fungerar, för att sedan kunna göra förbättringar.
För att utveckla vårt arbete inom t.ex. språk eller teknik, måste jag se vad barnen får möjlighet till nu, för att kunna göra förändringar.
Något annat som nästan alla pedagoger tagit upp är dokumentation i utvecklingssamtal. Många pedagoger använder dokumentationer under utvecklingssamtalen för att visa barnens utveckling för föräldrarna. Detta beskrivs av flera pedagoger som viktigt för att föräldrarna ska få en inblick i vad deras barn gör på dagarna samt att en utveckling sker.
En annan utveckling som några pedagoger nämner är att barnen kan se varandras lärprocesser i dokumentationerna och lära sig av varandra. De beskriver även att dokumentation är en utveckling för pedagogerna där de får syn på sin roll.
Det gör att jag kan reflektera över min roll/arbetslagets roll och hur vi kan förändra.
Den utveckling som pedagogerna beskriver i undersökningen är främst barnens framsteg men även den egna utvecklingen. Pedagogerna uttrycker att de genom dokumentation får möjlighet att förändra och utveckla sitt arbete och förhållningssätt vilket i sin tur verkar positivt för barnens utveckling. Pedagogerna uttrycker dock att det finns faktorer som förhindrar detta arbete som exempelvis stress.
4.5 Stress och hinder
En av frågorna på enkäten handlade om stress och där hade 14 av pedagogerna kryssat i att de känner stress i samband med dokumentation. Stress i samband med dokumentation framkom även i self-reportsen. Anledningen till att pedagogerna känner stress beskrevs till störst del handla om tidsbrist. Många beskriver att de har för lite planerings/reflektionstid för att hinna med allt de bör och vill göra.
Det är så mycket mer som måste hinnas med på den egna planeringstiden och det tar tid att göra en dokumentation.
Flera pedagoger uttrycker även att planeringstiden ibland försvinner och att orsaken till det är stora barngrupper med få pedagoger. Flera pedagoger uttrycker att de utför dokumentationer men att de inte hinner färdigställa eller följa upp dessa, vilket blir ett stressmoment. De beskriver även att de inte hinner göra utförliga dokumentationer eftersom att de tar längre tid.
Jag vill göra fler och utförligare dokumentationer. Vill hinna med uppföljningar men tiden räcker inte alltid. Tycker det är viktigt att ALLA barn har någon dokumentation på väggen, föräldrarna söker sitt barn.
Situationen med föräldrarna är något som många beskriver som ett stressmoment. Pedagogerna vill att alla barn ska finnas med på dokumentationer som sitter uppe för att föräldrarna ska kunna se sitt barn, samtidigt som de beskriver att det är tidsbrist. Några pedagoger beskriver även att det handlar om att det ska synas att alla barn blir sedda, vilket de ger uttryck för att dokumentationerna kan bevisa.
Av de fem pedagoger som inte upplever stress i samband med dokumentation hade två skrivit en motivation till detta. Den ena menar att man måste sålla vad man väljer att dokumentera. Den andra skriver:
Om man kan planera när man ska göra dokumentationerna, behöver det ej bli stress.
De flesta pedagogerna ser positivt på dokumentation och beskriver att det är viktigt, men de beskriver samtidigt tidsbristen som ett hinder för att genomföra dokumentationerna.
Det är ständigt återkommande och hänger som ett stort svart moln över mig. Du ska fota, föra anteckningar osv. Samt att planeringstid ej ska falla bort- man hinner inte med.
De flesta pedagoger anser att dokumentation påverkar det övriga arbetet, både positivt och negativt. Det många uttrycker är att de aldrig får känna att de blir färdiga innan de ska ta tag i nästa moment. En pedagog beskriver orsaken till sin stress så här:
Att vi inte alltid har rätt syfte och fokus på dokumentationerna. Vi badar i dokumentationer som vi inte arbetar vidare kring. I och för sig roliga att ha men vi måste prioritera.
Det huvudsakliga hindret som beskrivs är tidsbristen vilket i sin tur skapar stress för pedagogerna. De flesta uttrycker att den tid, som finns för att bearbeta dokumentationerna, är för kort och ska användas till många saker. De uttrycker även en önskan om mer tid för att kunna göra välarbetade dokumentationer, då de uttrycker att det är viktigt.
4.6 Resultatsammanfattning
I detta stycke tänkte jag redovisa mitt resultat i relation till mina forskningsfrågor. Sammanfattningarna baseras på mina tolkningar utifrån det material och resultat som studien utmynnat i. Detta tillsammans med resultatet ska visa på vad min studie har tillfört forskningen.
Hur och i vilket syfte använder sig pedagogerna av dokumentation?
Pedagogerna i min undersökning använder sig av dokumentation genom att samla in material som visar på barnens lärande och utveckling. De metoder som nämns för att samla material är anteckningar, fotografier och portfolios. Pedagogerna beskriver att syftet med att dokumentera är att synliggöra barnen, pedagogerna och verksamheten för att bli mer medveten om vad som sker. Genom att bli medveten, uttrycker pedagogerna, en möjlighet att förändra och förbättra arbetet. De uttrycker även att syftet är att föräldrarna ska ges möjlighet att följa sitt barns utveckling som sker på förskolan. Detta material används som underlag vid utvecklingssamtal, vid reflektion i arbetslaget och vid kvalitetsredovisningar.
Hur använder sig pedagogerna av dokumentation för att utveckla förskolans kvalitet?
Genom dokumentation beskriver pedagogerna att de får syn på hur verksamheten fungerar, deras förhållningssätt samt hur barnen lär och utvecklas. Genom att få syn på och bli medveten om detta, uttrycker pedagogerna, att de kan göra målinriktade förändringar mot att förbättra förskolans kvalitet. Dokumentation hjälper pedagogerna att se saker ur olika perspektiv samt att reflektera tillsammans med barn och kollegor för att kunna göra önskvärda förändringar för alla som är involverade i verksamheten.
Hur upplever de arbetet med dokumentation?
Pedagogerna ger uttryck för att det är viktigt med dokumentationer. De upplever däremot att arbetet med dokumentation blir lidande p.g.a. tidsbrist. De ger uttryck för att den tid de har för att göra dokumentationer är alldeles för kort och ska även användas till annat. Stress är en faktor som pedagogerna upplever i arbetet med dokumentation eftersom att det är något som ska göras men som de samtidigt beskriver att de inte hinner göra så utförligt som de önskar.