Slutsats och förslag till fortsatt forskning

Pedagogisk dokumentation är en viktig del i förskolläraryrket. Med dokumentation kan vi få syn på hur och vad barnen lär sig. Vi kan även få syn på sådant som vi tidigare missat. Genom att reflektera kring dokumentationerna sker lärande och utveckling. Reflekterar vi tillsammans med barnen så får de en chans att berätta vad de gjort och lärt sig, vilket är ett lärande i sig. Pedagogerna kan även få veta vad barnen upplevde som lustfyllt samt vad som barnen såg som lärorikt i aktiviteten/situationen. Utifrån detta kan pedagogerna lägga upp ett tillfredställande arbete som tillgodoser barnens intressen och utveckling. Då reflektionen sker tillsammans med kollegor kan nya arbetssätt och förbättringar förhandlas fram.

Dokumentation blir därmed ett verktyg för kvalitetsutveckling. Dokumentation kan även vara värdefull utan att vara pedagogisk då det sparas som minnen. Däremot finns det riktlinjer och mål i läroplanen (Skolverket, 2010) som säger att dokumentationerna ska användas pedagogiskt i verksamheten. Det som hindrar från att göra pedagogiska och välarbetade dokumentationer är tidsbrist, dels på grund av stora barngrupper med få pedagoger och dels på grund av för lite planeringstid. För läraryrket vore det därför av vikt att få mer tid att utföra dokumentationer för att arbetet ska leva upp till läroplanens mål. Hur detta ska bli möjligt är däremot svårare att lösa. Barngrupperna har blivit större och det sparas in på personal, vilket resulterar i att arbetet med dokumentation inte alltid kan leva upp till läroplanens riktlinjer och mål.

Utifrån mitt arbete tänkte jag nu svara till uppsatsens rubrik som lyder: Dokumentation – kvalitetshöjande eller stressmoment? Samt vad detta betyder för förskolläraryrket. Med utgångspunkt i undersökningens resultat samt de mål som finns i läroplanen så känns arbetet med dokumentation helt klart som ett stressmoment. Pedagogerna ger uttryck för att de inte hinner med vilket resulterar i att det blir svårt att leva upp till läroplanens mål kring dokumentation. Däremot kan det inte uteslutas att dokumentationerna bidrar till att höja kvaliteten på förskolan. Pedagogerna beskriver att de använder dokumentation för att förbättra verksamheten genom att de reflekterar kring dessa och hittar nya förbättrade sätt att arbeta. Däremot upplever jag att stressen kring arbetet är större än det positiva som pedagogerna får ut av det då dokumentation ska främja både barnens och pedagogernas situation (Lindgren & Sparrman, 2003). I det här fallet främjar det inte pedagogernas situation genom att de upplever tidsbrist kring arbetet med dokumentation. Dokumentationer som pedagogerna inte hinner följa upp eller slutföra bidrar till en inre stress, vilket varken främjar barngruppen eller pedagogerna. För att arbetet med dokumentation ska vara roligt, givande och utvecklande behöver pedagogerna dels mer tid men även kompetensutveckling.

För pedagogerna kan detta betyda att kraven ibland är för höga om det ses utifrån vad som är möjligt i den arbetssituation som råder. Det är många mål som pedagogerna ska sträva mot samt leva upp till. Ett av de viktigaste kan vara att hinna se alla barn samt att tillgodose barnens individuella behov. Detta blir väldigt svårt i grupper med många barn och få pedagoger. Stress kan då utvecklas om pedagogerna känner att de inte ”räcker till”, vilket i sin tur leder till att annat arbetet får stå åt sidan eller blir halvdant. Detta bygger upp ytterligare stress vilket varken gynnar det pedagogiska arbetet, barngruppen eller pedagogens hälsa. För att pedagogerna ska hinna med allt som står i deras uppdrag måste de kunna ta den tid som krävs för att genomföra ett tillfredställande arbete. När detta är möjligt kan pedagogerna göra ett utförligt arbete utan stress, vilket gynnar hela verksamheten.

Intressant hade varit att undersöka hur det kan göras möjligt, med de resurser som finns idag, att arbeta med pedagogisk dokumentation utan att det ska behöva bli ett stressmoment. Det hade även varit av intresse att ta reda på vad som framkallar den största stressen på förskolor samt hur detta kan åtgärdas.

Jag tycker även att det hade varit av intresse att ta reda på i vilken utsträckning det pedagogiska arbetet påverkas av den stress som här uttryckts. Är det möjligt att leva upp till läroplanens mål och riktlinjer eller är det så som pedagogerna beskriver, att barngrupperna är för stora och pedagogerna för få för att hinna med?

Yttrligare ett förslag till fortsatt forskning är att titta på pedagogisk dokumentation ur barns perspektiv. Vad ser barnen som positivt med dokumentation? I vilken utsträckning har de

möjlighet att påverka vad som dokumenteras och visas? Har de möjlighet att avstå eller vara anonyma? Vad är barnens kontra de vuxnas upplevelse av den etiska aspekten, skiljer de sig åt?

Litteratur

Aronsson, G., Astvik, W., & Gustafsson, K. (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa

– en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Nr 2010;44(7) Göteborgs universitet.

Asp, M (2002). Vila och lärande om vila. En studie på livsvärldsfenomenologisk grund. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Hämtat 11 November 2011 från:

http://hdl.handle.net/2077/15652

Backman, J. (2009) Rapporter oh uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Bengtsson, J. (1999) Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en

livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Studentlitteratur

Bengtsson, J. (2005) Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en

livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning (rev). Studentlitteratur

Bjervås, L. L, (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som

bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet,

2011. Göteborg.

Björkdahl Ordell, S. (2007) Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till lärare (s. 84-96). Liber AB, Stockholm.

Bowne, M., Cutler, K., DeBates, D., Gilkerson, D., and Stremmel, A. (2010) Pedagogical

documentation and collaborative dialogue as tools of inquiry for pre-service teachers in early childhood education: An exploratory narrative. Journal of the Scholarship of Teaching and

Learning, Vol. 10, No. 2, June 2010, pp. 48 - 59.

Dahlberg, G. Moss, P & Pence, A. (2002) Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna

perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag

Davidsson, B. (2007), Self report – att använda skrivna texter som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till lärare (s. 70-81). Liber AB, Stockholm.

Ekström, K. (2007) Förskolans pedagogiska praktik: Ett verksamhets perspektiv. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning

Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.

Johansson, E. (2005) Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. Stockholm: Skolverket Hämtad 2 November 2011 från:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1152

Johansson, B & Svedner, P. O (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala A

Kennedy, B. (2001) Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers

perspektiv. HLS Förlag

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur

Kärrby, G. (1997) Bedömning av pedagogisk kvalitet, Pedagogisk Forskning i Sverige 1997 årg 2 nr 1 s 25–42 issn 1401-6788

Lagerlöf, I. (2010) Delseger för förskola i Ludvika. I Lärarnas tidning. Hämtad 1 November 2011 från: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/01/19/delseger-forskola-ludvika

Lenz Taguchi, H. (1997) Varför pedagogisk dokumentation, Stockholm, HLS Förlag

Lenz Taguchi, H. (2000) Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa

läroprocesser i förskolan. Doktorsavhandling Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för

individ, omvärld och lärande

Lindgren, A & Sparrman, A (2003) Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter av förskolans

arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1–2 s 58–69 issn

1401-6788

Nyberg, R. (1999) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och

Internet. Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. Studentlitteratur

Regeringskansliet. (2001) Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv- en

handlingsplan för att förnya arbetsmiljöarbetet. Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtat 7

November 2011 från: http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1844

Riksdagen (2010) Skollag. SFS2010:800. Stockholm

Sandin, M & Viklund, E (2007) Dokumentation: Allt från minnen till pedagogisk utveckling. C-uppsats. Luleå Tekniska Universitet. Institution för pedagogik och lärande.

Skolverket (2005) Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2007) Kvalitetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Liber

Skolverket (2008) Tio år efter skolreformen. Hämtat 6 oktober, 2011, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2096

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket.

Stensmo, C. (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget

Svenning, C. (2003) Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.

Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Lorentz Förlag

39

Vallberg Roth, A-C. (2001) Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets

mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg 6 nr 4 s 241-269 issn 1401-6788

Vallberg Roth, A-C (2002) De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtat 10 November 2011 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1.

Anser du att det är viktigt med dokumentation?

Varför?

Hur använder du dina dokumentationer?

Använder du dokumentation för att förbättra förskolans kvalitet?

Om ja, på vilket sätt?

Känner du stress i samband med dokumentation?

Vad beror det på?

Upplever du att arbetet med dokumentation påverkar det övriga arbetet?

Om ja, på vilket sätt? Om nej, vad beror det på?

Ja Nej Ja Nej

Nej Ja

Bilaga 2.

Enkätundersökning om dokumentation på

förskolor i en kommun i Norrbotten

Den här undersökningen ligger till grund för en uppsatts på C-nivå

Alla som deltar i undersökningen är anonyma. Även förskolorna där deltagarna arbetar är anonyma och kommer alltså inte framgå i arbetet. Svaren och enkäten kommer enbart att användas i detta arbete och kommer inte att finnas tillgängligt för någon annan att använda. Jag är väldigt tacksam för alla som vill ställa upp och svara på enkäten, men det är givetvis valfritt att delta.

För dig som kan ställa upp och svara: Ta en enkät, svara på frågorna och lägg sedan i kuvertet som är märkt med ENKÄT. Enkäterna hämtas:

Tusen tack för din hjälp!

/Malin Borgenstål

Bilaga 3.

Self-report

Jag har valt en undersökningsmetod som heter self-report. Det innebär att du svarar skriftligt på några frågor och gärna i berättande form. Tanken är att du i lugn och ro ska kunna besvara dessa frågor när du känner att tid ges. Det finns inget rätt eller fel, jag vill bara ta del av dina erfarenheter och din upplevelse. Jag skulle uppskatta om jag kunde få dina svar inom en vecka.

Hur känner du inför arbetet med dokumentation?

Tusen tack för dina svar och hjälp i mitt arbete! /Malin Borgenstål